FN, Israel och det palestinska folket.
En komplex relation
FN i Världspolitiken 733G31. VT 2012
Ett arbete av Sara Lybecker Sigrid Jansson och Robert Englund
SAMMANFATTNING
Israel-Palestina konflikten är en av de mest långvariga och intensiva gränskonflikter i modern
tid. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera Israel/Palestina konflikten, dess
bakgrund och nuvarande situation.
LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 Innehållsförteckning 3 1.1Syfte och frågeställning 3 1.2Inledning 3 1.3Metod 4 2. Empiri 4 2.1 Regionens tidiga historia 8 2.2 Sexdagarskriget 10 2.3 Israel – Palestina idag 10 2.4 UNRWA – United Nationsrelief and works agency for Palestine refugees 12 2.5 Mänskliga rättigheter i den israelska statsapparaten 13 3. Analys 17 4. Källkritik 17 5. Källförteckning 2 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att beskriva och analysera Israel/Palestina konflikten, dess
bakgrund och nuvarande situation. Utifrån världssamfundets perspektiv ämnar vi undersöka
huruvida FN:s agerande i konflikten kan rättfärdigas utifrån deklarationen om mänskliga
rättigheter.
- Vad föranledde uppkomsten av staten Israel?
- Går det att rättfärdiga FN:s relation och agerande i Israel/Palestina frågan?
1.2 Inledning
Israel-Palestina konflikten är en av de mest långvariga och intensiva gränskonflikter i modern
tid. Konflikten har varit en av de största utmaningarna för världssamfundet sedan upprättandet
av Förenta Nationerna. Det är en konflikt som har delat in världen i olika läger och skapat
världsomstridd kontrovers. Internationella organisationer får allt svårare att bortse från de
motsättningar som finns i regionen, och konflikten är idag mer aktuell än någonsin då
Palestina ansökte om medlemskap i Förenta Nationerna i slutet av förra året.
1.3 Metod
Vi har valt att använda oss av en deskriptiv metod då vi anser att den är mest lämpad för vår
studie. Vidare har vi utgått från FN-stadgan samt deklarationen om mänskliga rättigheter för
att analysera Israel/Palestina konflikten. Vi har använt oss både utav litteratur och
internetbaserade källor för att få en mer objektiv bild och fler infallsvinklar av konflikten. För
att öka studiens interna validitet skulle ett ytterligare utvecklat bakgrundskapitel vara fogligt
för att bistå undersökningen med fler analysenheter.
Avgränsning
Då detta är ett så pass brett ämne har vi varit tvungna att avgränsa oss på grund av studiens
omfattning. Vi har valt att fokusera på historiken från sent 1800-tal till modern tid i korthet.
Vi har valt ut de konflikter och händelser som i vår mening varit mest relevanta för vårt syfte,
men vi är av åsikten att en mer fullständig beskrivning av konfliktens historia hade krävts för
att göra konfliktens omfattning rättvisa.
3 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 2. Empiri
2.1 Regionens tidiga historia
Under 1800-talets slut lydde regionen där vi idag återfinner Västbanken, Gaza och Israel
under det Osmanska riket (Turkiet). Området kallades Palestina eller ”Det heliga landet” och
majoriteten av invånarna var araber. I området fanns inget centralstyre och regionens gränser
var otydliga. Under samma tidsperiod växte en arabisk nationalism fram vars syfte var att
frigöra sig från det Osmanska styret och skapa en självständighet. Storbritannien utnyttjade
denna längtan och sökte deras stöd i kampen mot turkarna i utbyte mot löften om autonomi
för araberna. 1
Sionismen
Sionismen växte fram som en motreaktion med den antisemitism som började etablera sig
runt om i Europa som en del av den starka nationalism som rådde. Judarna sågs som
annorlunda och möjligen som ett hot mot de nationalstater som man eftersträvade att skapa.
Sionismen har sin grund i att även judarna var ett eget folk som därmed förtjänade en egen
stat precis som alla andra folkgrupper. Målet med sionismen var att judarna skulle få
återvända till sitt hemland, det vill säga Israel, eller Palestina som det hette vid den här tiden.
Den som startade debatten om judarnas rätt till ett eget land på allvar var journalisten Theodor
Herzl som genom sin artikel Der Judenstaat, som publicerades 1896, argumenterade för att
den enda lösningen på frågan om judarna och den antisemitism som rådde var att ge judarna
ett eget land. År 1897 sammankallade Herzl den första sionistiska världskongressen där målet
om en judisk stat slogs fast och landet som de valde ut var Palestina. Dock eftersträvades vid
den här tiden endast att få bosätta sig där, inte nödvändigtvis att ta över hela landet.2
År 1917 erövrar brittiska imperiet Palestina och istället för att utropa självständighet för
araberna så bryter britterna löftet om en arabisk nationalstat och väljer att stödja judarna i sin
1 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/israel-­‐palestina-­‐fr%C3%A5gan 2012-­‐05-­‐21 2 Rutger Lindahl, utländska politiska system 13de upplagan, SNS förlag, Stockholm 2009 s.429 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 kamp för en egen stat via Balfourdeklarationen. 3 Balfourdeklarationen som undertecknades
1917 innebar i korthet att den brittiska regeringen väljer att främja judarnas förslag om att
etablera en judisk nation, dock under förutsättning att de araber bosatta i området inte skulle
påverkas.
Palestina brittiskt mandat under Nationernas förbund
År 1920 blev Palestina ett brittiskt mandat underställt Nationernas förbund (NF).
Mandatet styrdes enligt artikel 22 i Nationernas förbunds stadgar angående Folkets rätt till
självbestämmande:
”Certain communities formerly belonging to the Turkish Empire have reached a stage of development
where their existence as independent nations can be provisionally recognized subject to the rendering
of administrative advice and assistance by a Mandatory until such time as they are able to stand alone.
The wishes of these communities must be a principal consideration in the selection of the Mandatory.”
4
Med utgångspunkt från artikel 22 begärde de arabiska ledarna, bland andra Amin al-Husseini
som var en utav de främsta ledarna, en nationell regering i Palestina utsedd av de
arabisktalande. I början av mandatperioden ökade antalet judiska immigranter i Palestina som
köpte upp jord och livnärde sig på jordbruk. Detta oroade den arabiska befolkningen vilket
britterna tog hänsyn till och började begränsa den judiska invandringen. Trots dessa försök
ökade antalet judiska bosättningar under 1920-talet. 5
Palestina under andra världskriget – statens uppkomst 1947 osv.
År 1933 valdes Adolf Hitlers till rikskansler i Tyskland. Samma år väljer Hitler att Tyskland
ska träda ur Nationernas förbund (NF), som skapats för att garantera den kollektiva
säkerheten i världen efter första världskriget. 6 År 1935 träder Adolf Hitlers ”Nürnberglagar” i
kraft i landet och kompletteras vartefter med ytterligare förordningar som leder till att redan
3http://www.mfa.gov.il/MFA/Peace+Process/Guide+to+the+Peace+Process/The+Balfo
ur+Declaration.htm) 2012-­‐05-­‐19 4 http://avalon.law.yale.edu/20th_century/leagcov.asp#art22 2012-­‐05-­‐19 5 http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Israel-­‐Palestina/Fordjupning/ 2012-­‐05-­‐19 6 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/nationernas-­‐förbund 2012-­‐05-­‐20 5 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 1936 har judarna i princip förlorat alla sina rättigheter i Tyskland.7 Detta motiverade till ännu
våg av judiska immigranterna till Palestina, främst på grund utav Hitlers starka antisemitism.
Denna invandring upprörde araberna som började se judarna som ett hot på grund av deras
ökade inflytande i regionen. Det här i sin tur föranledde den revolt som det högsta muslimska
rådet ledde som en reaktion mot judarna och det brittiska styret. Revolten slogs ner brutalt av
Storbritannien och i samband med detta föreslog en brittisk kommission att Palestina skulle
delas i en arabisk och en judisk del. Både araber och judar motsatte sig dock detta. Upproret
upphörde helt år 1939. 8
Klimatet hårdnade och fler och fler judar i Europa flydde till Palestina. Hitler rustade för krig
under 1939 och det gjorde även Storbritannien. För att behålla kontrollen och ordningen över
området Palestina med de missnöjda araberna som såg oroväckande på den judiska
flyktingströmmen, publicerade Storbritannien år 1939 en vitbok som är tydligt tendensiös till
arabernas fördel. Återigen hävdar Storbritannien att en arabisk autonom stat är att föredra,
eftersom araberna var i majoritet i området. Det infördes också kvotering av judisk invandring
till området.9
Den första september 1939 förklarade Adolf Hitler krig mot Polen och två dagar senare
förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Nazityskland. Under kriget fortsatte
strömmen av judiska flyktingar från de ockuperade områdena att fly till Palestina. Efter nästan
sex års krig kapitulerar Tyskland slutligen på alla fronter den 7-8 maj 1945. Nazisterna gjorde
sig skyldiga till ett omfattande folkmord på ca sju miljoner judar under dessa år runt om i
Europa, och först efter förintelsen får sionismens tankar om en egen autonom stat ett stort
genomslag runt om i världen. 10
7 http://www.webcitation.org/64l1NUjMR 2012-­‐05-­‐19 8 http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Israel-­‐Palestina/Fordjupning/ 2012-­‐05-­‐20 9 http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Israel-­‐Palestina/Fordjupning/ 2012-­‐05-­‐19 10 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/andra-­‐världskriget?i_h_word=krigsutbrottet 2012-­‐05-­‐21 6 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 Staten Israel bildas
Arabförbundet bildades 1946 och deras ursprungliga medlemmar var Egypten, Irak, Jemen,
Libanon, Saudiarabien, Syrien och Transjordanien. Arabförbundet krävde från start att en
oberoende arabisk stat skulle bildas i området Palestina, i vilken judarna skulle representeras
genom ett kvoteringssystem. Under första delen av 1947 gick de palestinska arabiska ledarna
ut och varnade för krig ifall av att en judisk stat skulle utropas.
Arabernas hot om krig ignorerades dock då Storbritannien efter andra världskriget inte längre
klarade av att ta ansvar för Palestinamandatet och lämnade över ansvaret till FN år 1947. FN
bestämde sig då för att försöka lösa tvisten mellan araberna och judarna och den 29 november
1947 lade FN fram förslaget om att dela landet i en judisk del respektive en arabisk del där
den judiska staten skulle få 55 % av Palestinas yta och den arabiska staten 44 %. På grund av
att båda sidor ville ha Jerusalem bestämdes det att staden skulle förvaltas av FN. The Jewish
Agency accepterade förslaget men det gjorde inte de palestinska araberna och inte heller
arabstaterna runtomkring. Det ledde till ett inbördeskrig där de palestinska araberna fick hjälp
av Syrien och Transjordanien. Det var dock judarna som vann kriget och den 14 maj 1948,
dagen innan det brittiska mandatet gick ut, utropades staten Israel. Palestinierna fick på grund
av nederlaget inte längre delta i förhandlingar som rörde Palestina och de områden som från
början varit tänkta att tillhöra den palestinaarabiska staten delades upp mellan grannländerna,
det vill säga Transjordanien, Israel och Egypten. Detta gjorde att många palestinier tvingades
lämna sina hem vilket ledde till stora flyktingströmmar, dock stannade de flesta kvar inom
Palestina men då på områden som tillhörde Transjordanien och Egypten.11
2.2 Sexdagarskriget
Kriget började i april 1967 med luft och landstrider mellan Israel och Syrien. Detta efter en tid
av spänningar mellan länderna. Syrien vände sig snabbt till Egypten som de hade en
försvarsallians med sedan ett år tillbaka. Egypten svarar snabbt och den 14 maj har Egyptiska
trupper redan börjat avancera mot den södra Israelska gränsen. Egyptens president Nasser
meddelar också att all Israelsk sjöfart kommer blockeras i Aqabaviken. Detta var något som
11 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/israel-­‐palestina-­‐fr%C3%A5gan 2012-­‐05-­‐20 7 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 Israel redan tidigare hade kungjort skulle ses som en krigsaktion. 12 Samtidigt kräver också
President Nasser att FN:s fredsstyrkor ska lämna det då Egyptiska territoriet, Gazaremsan.
Den 5 juni går Israel till luftburen attack mot Egypten. Luftkriget varade bara i några timmar.
Vid dess slut hade Israelska plan lyckats förstöra 17 stycken egyptiska flygfält och i princip
utplånat landets flygande flotta. Efter detta var det luftburna motståndet under resten av kriget
i princip obefintligt.13 Tre dagar senare avancerar Israel snabbt mot Egypten och lyckas
ockupera Shinaihalvön vis Suezkanalen på den egyptiska fronten. Samtidigt försöker
israelerna avvärja från krig på den jordanska fronten, vilket inte gav något resultat. Jordansk
militär lyckades dock inte i sina attacker mot Israel vilket ledde till att de förlorade hela
västbanken inklusive den heliga staden Jerusalem som, än idag, ligger under israelisk
ockupation.14 De två följande dagarna gick Israel till en aggressiv luftoffensiv mot Syrien.
När FN:s säkerhetsråd, den 10 juni, slog igenom resolution 242, där de krävde ett omedelbart
eldupphör, upphörde striderna.15 Då hade Israel lyckats ockupera den jordanska västbanken,
den egyptiska Shenaihalvön och de syriska Golanbergen. Med andra ord hade det israelska
territoriet utökats till tre gånger sin tidigare storlek. Efter kriget bodde en miljon araber i det
utvidgade israelska territoriet. Än i dag lever många av dem under Israeliskt militärstyre på
västbanken och Gazaremsan.
Det israelska priset för kriget var oerhört lågt jämfört med det pris som arabländerna fick
betala. Bara 700 israeliska soldater dödades mot de 8500-15000 arabiska soldaterna som
stupat i striderna. 16 Efter krigets slut krävde FN:s säkerhetsråd, genom resolution 242, att
Israel skulle lämna tillbaka den mark de ockuperat under kriget. Den israeliska tolkningen har
dock varit att en del av de territorier som ockuperas skall lämnas tillbaka.
12 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/sexdagarskriget 2012-­‐05-­‐19 13 (Dan Smith, The State Of The Middle East – an atlas of conflict and resolution.Andra upplagan, Earthscan. 2008) 14 (http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/sexdagarskriget 2012-­‐05-­‐19) 15 (http://daccess-­‐dds-­‐
ny.un.org/doc/RESOLUTION/GEN/NR0/240/92/IMG/NR024092.pdf?OpenElement 2012-­‐05-­‐19 16 (http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/sexdagarskriget 2012-­‐05-­‐19) 8 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 Västbanken, Gaza och palestiniernas politiska klimat
Efter det palestinska kriget 1948 kvarstod endast Västbanken och Gazaremsan under arabiskt
styre. Två år senare införlivades Västbanken av dåvarande Transjordanien (Jordanien). Efter
sexdagarskriget 1967 togs hela Västbanken och Gazaremsan över av Israel som sedan dess
har byggt nya bosättningar, framför allt på Västbanken.
1993 nådde PLO och Israel en överenskommelse där Israel skulle lämna över Gazaremsan
och delar av Västbanken, då framför allt staden Jeriko. Dessa delar skulle styras autonomt av
Palestinierna. Däremot vägrade Israel att öppna en förbindelse mellan Gaza och Västbanken.
17
Den israelska reträtten utökades 1998. Då kom 10% av västbanken och 52% av Gaza att
lämnas till det palestinska styret. Sedan återlämnandet av områdena 1993 har organisationerna
Hamas och Al-Fatha slagits om makten i områdena. Generellt sätt kan man säga att Hamas
har kontrollerat Gazaremsan och haft visst stöd på Västbanken medan Al-Fatha har
kontrollerat den markant mindre västbanken. Inga försök till att ena dessa organisationer har
lyckats. 2002 återockuperades större delarna av den tidigare autonoma Västbanken av Israel.
18
För att trygga israelerna från arabisk terrorism påbörjades ett bygge av en enorm mur 2003.
Muren kommer bli 790 km lång vid dess färdigställande och kallas av Israel för The Antiterrorist Fence. Israel Security Agency påstår att antalet massmord och terrorattacker från
organisationer stationerade på västbanken har minskat drastiskt sedan murens första sektion
färdigställdes i slutet av 2003. Muren tillsammans med den angränsande buffert-zonen
förhindrar palestinier från att röra sig fritt i landet de tillhör. Detta är något som palestinierna
själva har kallar för en apartheid. Israel håller dock inte med om detta och säger att de inte har
med en segregation av folk att göra utan snarare att skydda israeler från terrorism. Något som
de menar har ökat vid varje tillfälle de ökat palestiniernas mobilitet, exempelvis år 1993 och
år 1998 (se ovan). 19
17 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/v%C3%A4stbanken?i_whole_article=true 2012-­‐05-­‐22 18 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/palestina 2012-­‐05-­‐22) 19 http://www.mfa.gov.il/MFA/MFAArchive/2000_2009/2003/11/Saving+Lives-­‐
+Israel-­‐s+anti-­‐terrorist+fence+-­‐+Answ.htm#10 2012-­‐05-­‐22) 9 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 2.3 Israel - Palestina idag
Palestina röstades in med stor majoritet i FN- organet UNESCO (United Nations Educational,
Scientific and Cultural Organitzation). Med 107 röster för och 14 stycken emot blev
UNESCO det första FN-organet att erkänna Palestinierna som fullvärdiga medlemmar. Bland
de 14 st. länder som röstade nej återfinns USA och Sverige. Över 50 länder valde att lägga ner
sina röster i frågan, däribland Storbritannien.
Den Israeliska reaktionen på detta blev bland annat att man håller inne med betalningar av
tullavgifter till Palestinska myndigheter och förvägrar UNESCO att arbeta i Israel.
USA reagerade genom att hota om att dra tillbaka sitt stöd till FN-organet. Vidare anser USA
att frågan om ett palestinskt medlemskap skall avgöras utav generalförsamlingen och inte utav
enskilda FN-organ. Palestinska myndigheter låter meddela att de kommer fortsätta att söka
medlemskap i andra internationella FN-organ såsom exempelvis Världshälsoorganisationen
WHO, och Världshandelsorganisationen WTO.20
2.4 UNRWA–United nations relief and works agency for Palestine refugees
UNRWA bildades i samband med Generalförsamlingens resolution 302(IV) som antogs den 8
december 1949. Anledningen var den konflikt som 1948 blossat upp mellan araber och
israeler i Israel och organisationens uppgift blev att hjälpa de palestinska flyktingarna.
Organisationen började sitt arbete den 1 maj 1950. På grund av att de inte har lyckats hitta en
lösning för de palestinska flyktingarna så har organisationens mandat förlängts av FN:s
generalförsamling ett flertal gånger sedan resolutionen antogs. 21
Det som gör UNRWA speciellt är att organisationen endast finansieras av donationer, varav
USA står för 43 procent av donationerna (2003), samt att de inom organisationen undviker att
framföra palestiniernas politiska mål. Den största skillnaden mellan frivilliga donationer och
finansiering via FN:s budget är att de som frivilligt donerar pengar har större inflytande inom
20 http://www.sakerhetspolitik.se/Arkiv/Omvarldsbevakning/2011/Sverige-­‐ett-­‐av-­‐fa-­‐
lander-­‐som-­‐rostade-­‐mot-­‐ett-­‐palestinskt-­‐medlemskap-­‐i-­‐Unesco/ 21 http://www.unrwa.org/etemplate.php?id=85 2012-­‐05-­‐22 10 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 de organisationer där de lägger pengarna vilket gör att de stora bidragsgivarna kan dra sig ur
när de vill, de är inte uppbundna genom avtal, och dessutom kan de påverka organisationens
agenda och mål. USA är den i särklass största bidragsgivaren till FN:s olika program och
organisationer vilket ger dem stort inflytande.22 UNRWA har en egen budget och struktur
vilket särskiljer den från det stora flyktingorganet UNHCR. Dessutom rör organet bara de
flyktingar som tvingades fly i samband med konflikten mellan araber och israeler 1948. För
närvarande handlar det om ca 4 miljoner människor. 23
Definitionen av begreppet flykting enligt FN grundar sig på den flyktingkonvention (Genevea
refugee convention) som trädde i kraft den 22 april 1954. I den framkommer det att en
flykting är en människa som på grund av ras, religion, nationalitet, medlemskap i en social
grupp, politisk åsikt eller dylikt fruktar för sitt liv och därmed tvingas fly från sitt land.
Människor som har tvingats lämna sina hem men som bor kvar i sitt land räknas däremot inte
som flyktingar enligt den här definitionen. UNCHR hjälper dock numera även interna
flyktingar, asylsökande och folkgrupper som påverkas av konflikter trots att de inte innefattas
i mandatet.24
2.5 Mänskliga rättigheter i den israeliska rättsapparaten
I Israel har det inte från början funnits någon konstitutionsdomstol. Däremot har Israels
Högsta Domstol agerat som sådan och sedan 1995 förklarat sig själv fylla funktionen av en
sådan. De ser alltså över nya lagstiftningar och beslutar huruvida de lever upp till Israelisk
grundlag och lagarna om mänskliga rättigheter. Något som uppskattas av Israels sekulära och
arabiska befolkning men inte av dess ultraortodoxa, ortodoxa och traditionella judiska
befolkning. Detta då de anser att de inte är tillräckligt representerade inom domstolsorganet.
Den Högsta Domstolen ska vara skild från parlament och regering, men samtidigt är det
22Thomas G.Weiss, Sam Daws, The oxford handbook on the United Nations, oxford university press, Oxford 2007 s.694-­‐696 23 Sven Bernhard Gareis, Johannes Varwick, The united nations: an introduction, Palgrave Mcmillian, 2005, s.197 24 Sven Bernhard Gareis, Johannes Varwick, The united nations: an introduction, Palgrave Mcmillian, 2005, s.196-­‐197 11 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 presidenten som utser domarna. Detta efter rekommendationer från landets olika judiciella
organ. När en domare är tillsatt ska hen sitta kvar livet ut eller till pensionsåldern 70 år.
I Israel finns en del undantagslagar kvar från Britternas Defens Regulations från 1945. Den
provisoriska israeliska regeringen som tillsattes 1948 bestämde sig för att behålla lagarna och
de finns kvar än i dag. Lagarna var, ironiskt nog, från början riktade mot den judiska
terrorismen i Palestina. Nu användes den bland annat för att undvika möten med palestinska
PLO. Lagarna ger bland annat Israel rätten att utfärda utegångsförbud, utöva censur och hålla
personer i administrativ förvaring under obegränsad tid utan rättegång. Detta innebär att
någon kan gripas och hållas fängslad på obestämd tid utan rätt till rättegång. Dessa är alla
lagar karaktäristiska för en hård auktoritär regim snarare än den moderna demokrati landet
utger sig för att vara. En annan kontroversiell del av den israelska lagstiftningen är
familjelagarna. Där ligger fortfarande jurisdiktionen hos olika religiösa samfund, judiska,
muslimska och kristna. Detta gör frågor som giftermål och skilsmässor svåra då borgliga
alternativ inte existerar. Följaktligen är det svårt att gifta sig över religionsgränserna och i
vissa fall svårt för en kvinna att skilja sig utan mannens medgivande. Något som även det
strider mot tanken om människors likhet inför lagen och lika värde.25
Frågan om religiös tillhörighet avgör också ens rätt att bli medborgare i Israel. För även om
Israel säger sig vara en religiöst obunden stat har de lagar som förenklar medborgarskap för
judar samt försvårar medborgarskap för muslimer. När staten skapades skrevs lagen om rätt
till hemvändande in i grundlagen. Detta gav alla världens judar rätten till medborgarskap i
Israel. Definitionen av jude är här att man är av judiskt ursprung på sin mors sida, har valt att
konvertera till judendom eller är gift med en judisk make eller maka. Folk av andra religiösa
tillhörigheter måste å andra sidan ansöka om neutralisering för att kunna erhålla
medborgarskap i staten. Något som framför allt drabbar de muslimska och kristna
flyktingarna från Palestina. Vidare har Israel hundratusentals gästarbetare som är helt
utestängda från möjligheten till att söka medborgarskap och har därför inga politiska
rättigheter. Som tidigare nämnt innefattar undantagslagstiftningen i Israel ett visst mått av
censur. I praktiken används främst denna lagstiftning för att undanhålla information angående
25 Johan Lind, Joakim Ekman. Demokratiseringsprocesser, Studentlitteratur AB, Lund. 2006. Sida 101-­‐110). 12 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 nationella säkerhetsfrågor. De israelska medierna präglas vidare av ett visst mått av
självcensur i känsliga frågor som landets kärnvapenprogram och övervåldet mot palestinska
demonstranter.26 Även om detta i sig inte är en fråga om Israels lagstiftning utan snarare
landets mediala kultur måste detta ses på som ett hot mot demokratiska världen om
informationsrättighet.27 Vidare är detta inte ett lika stort problem i dag som förut då internet
utgör en ocensurerad alternativ informationskälla. Detta i ett av världens internetanvändartätaste länder.28
3. Analys
Efter Nazitysklands förintelse under andra världskriget av Europas judar fick ideologin
Sionismen stor genomslagskraft världen över. Tanken om en egen judisk stat hade aldrig förr
varit lika aktuell. Storbritannien hade lidit stora förluster under kriget och klarade inte längre
av att hantera motsättningarna i det Palestinska området. Mandatet gjorde mer skada än nytta
och var därför inte längre attraktivt att förfoga över. Förenta Nationerna fick nu ansvaret för
området och ett förslag om en tvåstatslösning presenterades samma år (1947) där
Palestinierna och de blivande Israelerna skulle dela på området. Staden Jerusalem, vilka båda
hade intresse i, skulle fortsätta förvaltas utav FN. Med viss trygghet skulle man kunna anta att
lösningen inte var väl genomarbetad då tidsintervallet mellan Storbritanniens överlåtande av
mandatet och FN:s upprättande av staten Israel var knappt sex månader. Det är svårt att
föreställa sig att en god demokratisk och diplomatisk lösning nåddes på så kort tid. Vi tänker
på hanteringen av flyktingar men på även att skapa goda relationer till grannländerna, bland
annat Transjordanien, Syrien och Egypten. Det borde varit uppenbart för Förenta Nationerna
att det skulle krävts ytterligare ansträngningar för att stabilisera situationen i området med
tanke på den hotbild från arabvärlden som var öppet uttalad.
Denna brist på diplomati föranledde troligen det inbördeskrig som följde efter att förslaget
(resolution 181) lades fram vilket araberna i regionen samt övriga arabvärlden motsatte sig.
26 Rutger Lindahl, Utländska Politiska System, 13de upplaga SNS förlag, 2009. 432-­‐452 27 Johan Lind, Joakim Ekman. Demokratiseringsprocesser, Studentlitteratur AB, Lund. 2006. Sida 101-­‐110). 28 Rutger Lindahl, Utlänska Politiska System, 13de upplaga SNS förlag, 2009. 432-­‐452 13 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 Staten Israel utropades den 14 maj 1948 trots en öppet uttalad hotbild från alla angränsande
länder; Egypten, Transjordanien, Libanon samt Syrien. I och med denna hotbild blev den
Israeliska staten tvungen att rusta upp en stark försvarsmakt, och är idag en av världens mest
utvecklade försvarsmakter och har även med största sannolikhet kärnvapen. Med tanke på det
stora ekonomiska stödet ifrån USA inom de flesta sektorer men framförallt till försvarsmakten,
anar vi att det har utvecklats ett beroende förhållande mellan staterna. USA är judarnas näst
största nation och där återfinns inflytelserika personer som haft och har fortfarande stor
betydelse för USA:s engagemang i Israel. Dock tror vi att detta inte är den enda anledningen
till USA:s nära relation till Israel, med tanke på landets strategiska position i mellanöstern. På
grund av den uppgivna situationen vände sig PLO i september 2011 till FN och ansökte om
medlemskap i världssamfundet. USA meddelade omgående att de kommer att använda sin
vetorätt i frågan, då de anser att den enda möjligheten till en lösning är en direkt förhandling
mellan Israel och de palestinierna. Vi ifrågasätter USA:s förmåga att vara opartisk i frågan, då
detta är en fråga som har en stark anknytning till dels det amerikanska folket, dels den
amerikanska utrikespolitiken. En försämring av Israels situation eller deras relation
sinsemellan skulle med största sannolikhet tära på USA:s utrikespolitiska intressen och
kontroll av regionen.
Vi har även funnit att Israel på flera punkter bryter emot de mänskliga rättigheterna. I artikel
13 i Deklarationen av mänskliga rättigheter förklaras att alla människor har rätt att röra sig
fritt inom gränserna inom en stat, samt att man har rätt att lämna sitt eget land och återvända.
Detta är något som Israel systematiskt och kontinuerligt bryter mot bland annat genom den
barriär som de låtit uppföra på västbanken. Vi har också reflekterat över artikel 18, som
beskriver religions- och åsiktsfriheten, eftersom den judiciella proceduren skiljer sig åt
beroende på den sökandes religiösa livsåskådning. Då någon med judisk bakgrund är
garanterad medborgarskap i staten Israel måste personer av andra religiösa tillhörigheter
genomgå en betydligt mer omfattande process för sitt medborgarskap. En annan del av den
israeliska lagstiftningen som är tvivelaktig ur MR – synpunkt är familjelagarna. Där ligger
jurisdiktionen fortfarande hos respektive religions samfund, vilket gör giftermål över
religionsgränserna nästintill omöjliga. Speciellt när inga borgerliga alternativ finns att tillgå.
Detta bryter mot artikel nr 16 som tydligt manifesterar allas grundläggande rätt till giftermål
och familjebildning. Vidare har vi studerat artikel 7 och 12 men framförallt 15 som vi inte
14 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 anser respekteras i dagens Israel. I artikel 15 förkunnas att alla har rätt till en nationalitet och
att man inte kan berövas sin nationalitet. En ska även ha rätt att byta nationalitet om den så
önskar. Det kan diskuteras om palestinierna har denna rätt. Förslagsvis borde de palestinska
araberna ges möjlighet att söka israeliskt medborgarskap då Israel ockuperar deras
ursprungliga hemvist.
United Nations Relief and Works agency for Palestine refugees (UNRWA), är det organ som
hanterar de palestinska flyktingarna från konflikten 1948. Dessa ca fyra miljoner palestinier
bistås med förnödenheter såsom exempelvis mat och vatten, men de palestinska politiska
åsikterna får inte komma till uttryck. Alltså arbetar inte organet för permanent lösning för
dessa människor. Detta är uppseendeväckande, men beror antagligen på att USA är den
främsta biståndgivaren (43% 2003). Antagligen skulle inte USA bidra med dessa
biståndspengar om UNRWA hade tagit politisk ställning till förmån för en palestinsk stat. Vi
ifrågasätter om det är positivt att det finns ett enskilt organ som arbetar för de palestinska
flyktingarna, eller om det snarare hämmar palestiniernas situation. Speciellt då den
huvudsakliga biståndsgivaren (USA) är tämligen tendensiös i frågan. Som huvudsaklig
biståndsgivare utgår vi ifrån att det generar ett stort inflytande i organets arbete.
En ytterligare reflektion vi har gjort är att de fredsförhandlingar som har förts genom åren
generellt har försvårats av att Palestina inte har ett centralstyre. Vi identifierar flera problem
med denna situation, framförallt då det är svårt att veta vem man ska förhandla med. På grund
av interna splittringar mellan de politiska partierna Al-fatha och Hamas som kontrollerar olika
delar av det palestinska området. Ur en geopolitisk synpunkt är det extra svårt då de olika
grupperna har olika förutsättningar i de olika territorierna. Detta försvåras märkbart av den
barriär som Israeliska myndigheter byggt längsmed Västbanken, då det försvårar
kommunikation rent fysiskt.
”Med en K-pist är det svårt att diskutera…”
15 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 - Ebba Grön 1982
4. Källkritik
I konflikten mellan Israel och Palestina finns det få aktörer involverade i frågan som inte
aktivt ha valt sida. Därför har vi varit väldigt noggranna med att hålla oss till väletablerade
och officiella källor. I vissa tillfällen har vi tagit information från organisationer eller
myndigheter som uppenbarligen är tendensiösa i frågan. Då har vi varit noggranna med att
skriva ut att det är just deras åsikt så den inte missuppfattas som nödvändigtvis korrekt eller
vedertagen. Vidare har vi i så god mån som möjligt försökt stärka våra källor i andra källor.
Mycket av uppsatsen innehåll bygger på officiella dokument från FN. Dessa ifrågasätter vi
inte då de är tagna direkt från organisationen. De är alltså Primärkällor.
16 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 5. Källförteckning
Elektroniska källor
http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/israel-palestina-fr%C3%A5gan 2012-05-21
http://www.mfa.gov.il/MFA/Peace+Process/Guide+to+the+Peace+Process/The+Balfour+Dec
laration.htm) 2012-05-19
http://avalon.law.yale.edu/20th_century/leagcov.asp#art22 2012-05-19
http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Israel-Palestina/Fordjupning/ 2012-05-19
http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/nationernas-förbund 2012-05-20
http://www.webcitation.org/64l1NUjMR 2012-05-19
http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/andra-världskriget?i_h_word=krigsutbrottet 2012-0521
http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/sexdagarskriget 2012-05-19
http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/sexdagarskriget 2012-05-19
http://daccess-ddsny.un.org/doc/RESOLUTION/GEN/NR0/240/92/IMG/NR024092.pdf?OpenElement 201205-19
http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/sexdagarskriget 2012-05-19
http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/v%C3%A4stbanken?i_whole_article=true 2012-0522
http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/palestina 2012-05-22
http://www.mfa.gov.il/MFA/MFAArchive/2000_2009/2003/11/Saving+Lives-+Israel-s+antiterrorist+fence+-+Answ.htm#10 2012-05-22
http://www.sakerhetspolitik.se/Arkiv/Omvarldsbevakning/2011/Sverige-ett-av-fa-lander-somrostade-mot-ett-palestinskt-medlemskap-i-Unesco/
http://www.unrwa.org/etemplate.php?id=85 2012-05-22
17 LINKÖPINGS UNIVERSITET FN i världspolitiken Kurskod 733G31 2012-­‐05-­‐23 Tryckta källor
Thomas G. Weiss, Sam Daws, The oxford handbook on the United Nations, Oxford
University Press, Oxford 2007
Sven Bernhard Gareis, Johannes Varwick, The United Nations: an introduction, Palgrave
Mcmillian, 2005
Rutger Lindahl, Utländska Politiska System, 13de upplaga SNS förlag, 2009
Johan Lind, Joakim Ekman. Demokratiseringsprocesser, Studentlitteratur AB, Lund. 2006.
Dan Smith, The State Of The Middle East – an atlas of conflict and resolution.Andra upplagan, Earthscan. 2008 18
