NYA ÅLAND 15
FREDAGEN DEN 12 SEPTEMBER 2014
VÅRTIG RÖKSVAMP (Lycoperdon perdatum) är ätlig så länge den plockas som ung, och nej – man blir inte blind av röksvamparnas sporer.
Den här tiden på året brukar man normalt hitta ganska mycket svamp ute i markerna. Så är dock inte riktigt fallet i år.
Om bristen på svamp sedan beror på den långa torrperioden i juli-augusti låter jag vara osagt, för svampar är ganska speciella varelser.
Dock förefaller det som om svamparna i år huvudsakligen påträffas i lite lägre och därmed fuktigare partier av terrängen!
En gång i tiden, bland annat under
min egen skoltid, räknades svamparna in i växtriket men det finns alltför
många särdrag hos dem, som gör att
de varken kan räknas som växter eller djur utan de bildar i dag ett eget
rike – svampriket.
Bland annat saknar de ju klorofyll
och deras cellväggar består av kitin,
ett ämne som annars bara påträffas
i skalen hos leddjur, det vill säga
bland annat insekter, spindlar och
kräftdjur.
Det finns ungefär 100 000 svamparter beskrivna men det verkliga antalet torde vara betydligt större, rent
av uppemot 1,6 miljoner enligt vissa
uppskattningar.
De flesta tänker väl på kantareller
eller flugsvampar när de hör ordet
svamp men det finns ju massor av
är de så kallade sporsäcksvamparna
med bland annat olika slags mögelsvampar men även större svampar
såsom murklor räknas till den gruppen.
Ralf
Carlsson
NATURLIGTVIS
mikroskopiska svampar och svampar
som inte riktigt liknar det vi föreställer oss. En primitiv grupp av svampar är de så kallade algsvamparna,
dit man räknar exempelvis kräftpest,
potatiskräfta och andra parasitsvampar, som angriper våra odlingsväxter
och husdjur.
En annan stor grupp av svampar
SKÅLSVAMP (Aleuria sp.) Skålsvamparna räknas inte som ätliga
men kan vara ganska dekorativa.
Basidiesvamparna, dit de flesta av
våra matsvampar hör, har fått sitt
namn efter de så kallade basidierna
som sitter på lamellerna, taggarna,
listerna eller på insidan av rören på
eller under hatten – åtminstone hos
hattsvamparna.
Hela gruppen går att dela in på
många sätt. Ett sätt är att dela in dem
i finger- och klubbsvampar, buksvampar (till exempel röksvampar,
äggsvampar och jordstjärnor) och
hattsvampar.
Den senare gruppen kan med fördel, utgående från det sporbildande
skiktets utseende, indelas i kantareller, taggsvampar, tickor, soppar samt
skivlingar. Kantarellerna har förgrenade lameller, taggsvamparna taggar, tickorna och sopparna rör.
Gruppen skivlingar med sina lameller, kan i stort ytterligare indelas
i musseroner, flugsvampar, champinjoner, bläcksvampar och skivlingar,
så som spindelskivlingar, fjällskivlingar och broskskivlingar.
Det som vi till vardags kallar svamp,
är egentligen bara svamparnas fruktkroppar, så egentligen är det en grov
överdrift att säga att det inte finns
svamp i år. Svamparnas mycel, bestående av långa celler som kallas
hyfer, finns där i marken året om
men det är ju bara under vissa tider
på året som fruktkropparna utvecklas.
Svamparna är ju också märkliga
såtillvida att det inte finns kön i den
vanliga bemärkelsen, att man kunde
indela dem i hanar och honor.
I stället skiljer man mellan plus- och
minusindivider, vars celler innehåller en cellkärna.
När mycel från plus- och minusindivider möts, sker det en sammansmältning av dessa och detta mycel
kallas tvåkärnsmycel och bygger upp
fruktkropparna, åtminstone hos basidiesvamparna.
I basidierna sker det en kärnsammansmältning och från varje basidium bildas sedan fyra sporer, som
sedan kan växa ut till nya mycel.
Text och foto:
Ralf Carlsson
[email protected]
FÖRÄNDERLIG TOFSSKIVLING (Pholiota mutabilis) växer ofta i stora FJÄLLIG TAGGSVAMP (Sarcodon imbricatus) är en stor taggsvamp,
mängder på murkna stubbar och är ätlig.
som kan marineras eller läggas in som sill.
