V å r livsmiljö – jorden och havet.
Facit
A. VÅR PLANET
1a. Jordens galax heter Vintergatan.
b. En galax är en samling av stjärnor.
c. Jorden har kanske skapats genom en jätteexplosion i rymden, Big bang", för
flera miljarder år sedan.
2a. Sommaren 1969. (Amerikanen Neil Armstrong tog de första ”månstegen”.)
b. Månen är mindre än jorden och har därför mindre dragningskraft. Det leder
till att man känner sig lätt och studsar fram på månen.
c. Vi lärde oss mycket om hur vår granne i rymden ser ut och hur månen har
skapats.
3a. Det finns 9 planeter i vårt solsystem.
b. Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
c. Pluto rör sig längst ut.
d. Eget svar.
4a. Jorden "går" ett varv runt solen på 365 1/4 dygn = solår. Enligt almanackan
omfattar året 365 dagar. För att vi ej ska komma i otakt med solåret lägger vi
till 1 dygn i februari vart fjärde år = skottår.
b. jorden roterar kring sin tänkta axel på 1 dygn = 24 timmar.
5a. Ekvatorn heter den tänkta linje som delar vårt klot i en norr och en söder
del.
b. Breddgrader. (Parallellcirklar, latituder.)
c. Längdgrader. (Meridianer, longituder.)
6a. jordklotet är indelat i 24 tidszoner.
b. När klockan är 12.00 i Trelleborg är den 7.00 i New York.
B. JORDENS YTA.
7a. Jorden är minst 4.6 miljarder år gammal tror man.
b. Jorden består av tre olika lager: jordskorpan är det yttersta, tunna lagret
som har stelnat. På jordskorpan lever människorna. Manteln börjar en bit under
jordskorpan. Där stiger temperaturen ju längre in man kommer. Därför är
manteln mjuk. I kärnan är värmen så stark att de ämnen som finns där, bla.
järn, är flytande. Temperaturen är ca. 4000 grader C. Trycket längst in är så
högt att järnet övergår till fast form igen.
8. En gång i tiden har alla kontinenter suttit ihop. Den sammanhängande
landmassan kallades Pangea. Pangea bröts sönder i plattor som drev ifrån
varandra. Så småningom hamnade kontinenterna i sitt nuvarande läge. Denna
förflyttning av kontinenter kallas kontinentaldrift och pågår än.
9a. Där plattorna kolliderar finns unga, höga veckberg. Ex. är Alperna, Anderna,
Himalaya.
b. Plattorna glider ifrån varandra mitt ute i de stora oceanerna. Där byggs
oceanbottnarna på med material som kommer från jordens inre och bildar bla.
långa bergskedjor.
10a. Jordskalv är en plötslig skakning av jordytan. Skalven förekommer där
jordytan är svag tex. i gränsområden mellan 2 plattor.
b. En seismograf är ett mätinstrument som mäter alla jordskalv. Skalven mäts
på Richterskalan och det högsta värdet på skalan är 8.9.
c. Man ska tex ej bygga höghus i de känsliga områden.
11 a. Vulkanen är ett område i jordskorpan där material från jordens heta
innandöme kan välla ut.
b. När trycket inifrån blir för stort sprängs ett hål ut och vulkanen får ett
utbrott.
c. Gas, rök, stenar, aska sprutar ut från kratern.
d. De flesta vulkanerna befinner sig på havsbottnarna i de zoner där plattorna
glider ifrån varandra. Vulkaner uppstår även där plattorna kolliderar.
e. Ca. 450 landvulkaner är aktiva.
12a.Gejser = varm källa (Vattnet sprutar rakt upp i luften.) . b. Man kan värma
upp husen med varmvattnet från gejsern.
C. OCEANERNA.
13. Ca. 70% av jordens yta är täckt av vatten.
14. Stilla havet är störst bland världshaven.
15. Människan har sedan länge bosatt sig vid kusterna eftersom havet gav dem
fisk. Kusterna var även viktig för handeln till sjöss.
16. Den viktigaste fiskeplatsen ligger där. Olja och naturgas utvinns också från
shelfen.
17. Oceanernas medeldjup är 4000 meter.
18. Kan du allt nu?!
19. Vattnet i floder, sjöar och regnvattnet kallas för sötvatten. Vatten med låg
salthalt kallas för bräckt vatten. Det kan man till och med dricka i nödfall.
(Bottenviken, Östersjön.)
20. Saltet kommer från kontinenternas berggrund som har vittrat (smulats)
sönder. Regnvattnet lakar ur saltet och i via floder, strömmar förs det ut till
haven.
21. Det finns ingen fisk i Döda havet pga. den höga salthalten.
22a. De flytande isbergen kommer från de stora inlandsisarna vid polerna Grönland, Antarktis.
b. Isbergen driver ut i havet där de så småningom smälter.
23. De kalla strömmarna kommer från kallare trakter och rör sig mot varmare.
(Kommer från polerna och rör sig mot ekvatorn)
24a. Golfströmmens varma vatten och de ljumma västvindarna ger oss flera
grader varmare luft än vad som är normalt på våra breddgrader.
b. Golfströmmen börjar i Mexikanska golfen.
25a. Månens och solens dragningskraft.
b. Flod = De 6 timmarna av stigande vatten mellan låg- och högvatten. Ebb =
De 6 timmarna av sjunkande vatten.
c. Man kan ex. bygga tidvattenkraftverk.
ATMOSFÄREN
D) TROPISK ORKAN.
1. När det blåser över 33m/s blåser det orkan.
2. Taifuner västra delen av Stilla havet
Willy-Willies runt Australien
Cykloner vid Indiska oceanen
Orkaner runt Nordamerika
3a. Orkanerna bildas över de varma världshaven genom att den varma och
fuktiga havsluften stiger uppåt. Samtidigt sugs ny luft in från sidorna och det
börjar snurra p.g.a. jordens rotation. Orkanen snurrar snabbare och snabbare.
b. Orkanens mitt kallas för ögat. Ögat är cirkelformat och har en diameter på
10-30 km. Vindarna är svaga och ofta är vädret klart i ögat.
c. För att överleva behöver orkanen vann och fuktig havsluft. Därför dör den ut
när den kommer in över land eller över kallare havsområden.
E. SOLSTRÅLNINGEN.
4. När solen står mitt på himlen och värmer upp en liten yta till en hög
temperatur står solen i zenit.
5. Den heta zonen vid ekvatorn kallas för den tropiska zonen eller tropikerna.
6. Den tropiska zonen, tempererade zonen (där bor vi) och polarzonen.
7. Solstrålarna träffar Jordytan mycket snett vid polerna. De sneda strålarnas
värme fördelar sig då över en stor yta och det gör att det blir kallt vid polerna.
8a. Sydpolen = Antarktis b. Nordpolen = Arktis
9. I och med att jordaxeln lutar får vi varma och kalla årstider.
10a. Norr om Polcirkeln visar sig inte solen under hela polarnatten som varar i 6
månader vid nordpolen.
b. Vårdagjämningen infaller i slutet av mars och höstdagjämningen i slutet av
september. Då står solen i zenit vid ekvatorn. Exakt en halva av jordklotet är
solbelyst. Över hela jordklotet är natten vid både höst- och vårdagjämningen
lika lång som dagen.
11. Norra halvklotet.
F. VÅRT KLIMAT.
12. Atmosfären är ett tunt lager bestående av olika gaser, blå. kväve och syre,
som finns runt jordklotet. Utan atmosfären hade inget liv funnits på jorden.
Atmosfären skyddar oss från att brännas upp av den heta solstrålningen under
dagen. På nätterna hindrar den värmen från att lämna jorden. Den skyddar oss
även mot solens farliga ultravioletta strålning.
13. I troposfären bildas moln, regn, snö och vind.
14a. Gasen ozon finns i stratosfären.
b. Ozonlagret hindrar solens cancerframkallande strålning att nå oss.
c . Ozonskiktet är tunt och hotas ständigt av människans utsläpp av freongaser
som bla. finns i kylskåp, sprayflaskor osv.
15. 147 grader är skillnaden mellan den varmaste och den kallaste temperatur
som har uppmätts.
16. För varje 1000m vi höjer oss över markytan, blir det 5-10 grader kallare.
Kilimanjaros höjd är 5895m.
17a. Svala somrar och milda vintrar.
b. Varma somrar och kalla vintrar.
c. Ett instrument som mäter lufttrycket.
d. Lågtryck medför ostadigt väder med regn och hårda vindar.
e. Högtryck medför fint väder.
18. Orten ligger inne i landet. Landytan värms upp snabbare och avkyls också
snabbare än havet - fastlandsklimat.
19. Luftens rörelse från högtrycksområde (vid vändkretsarna) till
lågtrycksområde (vid ekvatorn) kallas för passadvindar.
20a. Oftast blåser det västvindar över Sverige. b. Monsunvindar.
G. VATTNET I NATUREN.
21. Mer än hälften av jordens yta är hav. Från haven, sjöar och floder avdunstar
vatten och går upp i luften som osynlig vattenånga. Vatten avdunstar också
från all växtlighet i naturen. Vattenångan kan sedan av vindarna föras långt
bort till andra trakter. Från vattenångan bildas moln och regn så att hav, floder
och sjöar får tillbaka sitt vatten. Regn på marken går ner i jorden och sugs upp
av växter eller fortsätter ner och rinner ut till sjöar och hav. Vattnet går alltså
runt mellan jordytan och atmosfären.
22. Atmosfären innehåller stora mängder vatten i form av osynlig vattenånga.
En varm luftmassa som avkyls når snart den temperatur där den osynliga
vattenångan övergår till vattendroppar eller iskristaller. Dessa bildar moln eller
dimma. Till slut faller vattnet till marken.
Olika anledningar till att en luftmassa avkyls och avger nederbörd:
Fuktig luft tvingas stiga mot kallare höjder när den passerar ex. ett berg. Luften
avkyls i den höga höjden och det börjar regna.
När en vann och en kall luftmassa möts, regnar det ofta i gränsområdet. Den
varma luftmassan stiger upp över den kalla och avger nederbörd då den avkyls.
En varm sommardag är ju luften varm och stiger snabbt i höjden. Den varma
luften kyls av högre höjder och snart kommer regnet.
23. Det regnar mycket vid ekvatorn och vid områden med höga kuster som
utsätts för fuktiga havsvindar.
Klimatzon
Veg.zon
Kännetecken
Vad lever man
av?
Arbete?
Levnadsvillkor
Svedjebruk.
Ogästvänligt
p.g.a. fukt och
hetta.
Sjukdomar.
Svå rframkomligt
Goda jaktmöjligheter
Länder/del av
land där det
finns
Norra Sydam.
Västra mellanAfrika,
Indonesien
Tropiska
Tropisk
regnskog
Ständigt hög
temperatur.
Regn varje dag,
fuktigt. Inga
å rstider. Växer
så det knakar
Tropiska
Grässlätter
(savann, stäpp)
Tropiska
Öken
Varmt, viss
å rstidsvariation. Högt
gräs.
Djurrikedom.
Torr och klar
högtrycksluft
Nomader
(boskap och
handel)
Jordbruk. Fiske.
Sahara, inre
Australien,
Gobiöknen
(n.Kina),
v.Sydamerika
Västra Europa
Tempererade
Kustklimat
Milda vintrar,
svala somrar.
Grönt å ret om.
Lövskog
Tempererade
Fastlandsklimat
Kalla vintrar,
varma somrar.
Barrskog
Jordbruk.
Skogsbruk.
Större delen av
USA, Ryssland.
Tempererade
Medelhavsklimat
Varma, torra
somrar.
Vinterregn
Jordbruk.
Turism.
Medelhavsländerna
Polar
Arktiskt klimat
Kallt. Stränga
vintrar.
Permafrost.
Inga träd.
Jakt. Fiske
Antarktis,
Arktis, norra
Ryssland, norra
Canada,
Grönland
Stora delar av
Afrika och
Australien
