Geologi
Geografi 3
Österledskolan
Innehållsförteckning
1. Jordytan formas ............................................................................ 3
Jordens inre ............................................................................................... 3
Geologi som vetenskap................................................................................ 3
Kontinentaldrift .......................................................................................... 4
Jordbävningar ............................................................................................ 4
Vulkaner .................................................................................................... 5
Uppgifter ................................................................................................... 6
2. Jordytan omformas ....................................................................... 7
Bryta sönder - flytta - bygga upp igen ........................................................... 7
Vatten ....................................................................................................... 7
Vatten och is .............................................................................................. 7
Isen .......................................................................................................... 8
Inlandsisen ................................................................................................ 8
Uppgifter ................................................................................................. 10
3. Vårt klimat .................................................................................. 11
Klimatzoner ............................................................................................. 11
Uppgifter ................................................................................................. 12
Atmosfären .............................................................................................. 13
Temperatur - varmt eller kallt .................................................................... 14
Kallare högre upp ..................................................................................... 14
Havet jämnar ut ....................................................................................... 14
Luft i rörelse ............................................................................................ 15
Luftens tryck ............................................................................................ 15
Uppgifter ................................................................................................. 16
4. Olika klimatområden ................................................................... 17
Den tropiska zonen ................................................................................... 17
De stora grässlätterna ............................................................................... 18
Sol och torka i jordens öknar...................................................................... 19
Den tempererade zonen ............................................................................ 20
Polarzonen ............................................................................................... 21
Uppgifter ................................................................................................. 22
5. Vattnet i naturen ........................................................................ 23
Vattnets kretslopp .................................................................................... 23
Varför regnar det? .................................................................................... 24
Var regnar det? ........................................................................................ 24
Uppgifter ................................................................................................. 25
Sidan 2
1. Jordytan formas
Jordens inre
Jorden är mer än 4 000 miljoner år gammal. Från början var den
ett glödande klot. Nu har ytan på klotet svalnat. Det är på ytan, på
jordskorpan, som vi människor lever och bor. Jordskorpan är bara
ett tunt skal, sex-sju mil tjockt. Under det finns ett tjockare lager. Vi
kallar det manteln.
Varmare och varmare blir det, ju längre in
man kommer. Den innersta delen av klotet
kallas kärnan. Värmen i den får järnet där att
flyta. Längst in är det kanske 4 000 grader
varmt. Dit in är det mera än 600 mil.
Jordens inre är inte lugnt. Där finns det krafter som gärna ställer
till det. Då blir det jordskalv och vulkanutbrott. Vår jordskorpa har
det inte så lätt. Den skakar, den spricker och får sina veck.
Geologi som vetenskap
Från första början trodde geologerna att jorden var skapad av
Gud precis så som den ser ut nu, med kontinenter, berg, hav och
floder på samma platser som de är idag. Det var ju så det berättades
i
Bibeln.
Geologerna
kunde
dock
inte
riktigt
förklara
varför
jordbävningar och vulkanutbrott inträffade. Man behövde bättre
kunskap om jorden som stämde överens med verkligheten.
I början av 1900-talet började
geologer
ifrågasätta
Bibelns
berättelse om jordens ursprung, främst en geolog som hette Alfred
Wegener. Han hade en ny tanke: alla kontinenterna egentligen hade
Sidan 3
suttit ihop för länge, länge sedan (för
100–200
miljoner
kallade
denna
år
sedan).
Han
”urkontinent”
för
Pangea.
Kontinentaldrift
Det som sedan hände var att denna kontinent sprack upp i stora
bitar som fortfarande ”flyter” omkring. Det finns tolv stora plattor och
några mindre som rör sig med c:a 5 cm
per
år
nuförtiden.
Vissa
kontinentalplattor håller på att krocka
– där bildas bergskedjor som Himalaya
(som uppstår p.g.a. att Indien krockar
in i Asien). Där de glider isär bildas
djupa sprickor där lava väller upp ur
jordens inre. Det bildas vulkaner. Där
plattorna gnids mot varandra blir det
ofta
jordbävningar
(exempelvis
i
Turkiet, Japan och Mexico).
Även Sverige har flyttat på sig – en gång låg Sverige vid ekvatorn
– raukarna på Gotland är rester av urgamla korallrev!!
Jordbävningar
Det
jorden
jordens
händer
varje
inre
Jordskorpan
någonstans
dag.
är
har
på
Krafterna
i
i
farten.
sina
svaga
ställen. Där sätter krafterna in
stöten. De trycker på. Det blir ett
Sidan 4
jordskalv eller jordbävning som det också kallas. Jordytan börjar
skaka. Ibland känns det lätt, som en darrning. Ofta är skalvet mycket
tydligt. Någon gång är jordskalven otäckt starka. Jordskorpan
spricker sönder. Hus rasar ihop. Gator och vägar förstörs. Människor
dör. Många, många förlorar sina hem.
I Sverige är jordskorpan inte svag utan stark. Vi klarar oss ändå
inte ifrån mindre skalv. Någon gång varje år skälver jorden till, även
här.
Vulkaner
En kastrull står på spisen. Den är full med vatten. Locket är på.
Vattnet kokar. Trycket i kastrullen ökar. En del vatten söker sig bort.
Locket lyfts. Kokande vatten tar
sig ut. Med vår jord är det som
med kastrullen. Trycket i klotet
ökar. Det börjar bli för stort. En
del
av
det
glödheta
smälta
berget, magman, får inte plats i
jordens inre. Den letar efter
något ställe i jordskorpan att ta
sig ut.
En vulkan är ett sådant ställe. Vulkanen får ett utbrott. Marken
skakar. Det fräser och dånar. Ur vulkanens hål, kratern, slungas gas
och rök, aska och stenar. Ut flyter det smälta berget. Nu kallas det
lava. Lavan kan ställa till med mycket stora skador innan den
stelnar. Idag har jorden 450 aktiva vulkaner. Flera av vulkanerna
finns på Island.
Sidan 5
Uppgifter
1. Vad heter jordklotets olika delar? Rita pilar till rätt ställe…
2. Varför blir det jordbävningar ibland? _____________________________
_________________________________________________________
3. Vad var Pangea? ____________________________________________
_________________________________________________________
Sidan 6
2. Jordytan omformas
Bryta sönder - flytta - bygga upp igen
Att bryta sönder jordytan klarar naturen själv. Den saknar inte
krafter. Vittring kallas det. Vatten, is och vind förändrar jorden.
Vatten
Från
pyttesmå
sandkorn
till
stora
stenar. När vattnet sätter fart följer de
med. Bäckar, åar och floder bjuder på
resan. Många mil bort. Där tar resan slut.
Då är det dags för sanden, gruset och
stenen att bygga upp ny mark.
Vatten och is
Ibland hjälps krafterna åt. Då kan hela berg försvinna. Så här går
det till:
1) Vatten rinner ned och fyller en spricka i berget.
2) Kylan kommer.
3) Vattnet blir till is.
4) Isen vill ha mera plats. Den spänner ut sig.
5) Berget spricker sönder och blir till sten, grus och sand.
Sidan 7
Isen
Temperaturen kryper under noll. Vinter! Det nästan luktar kyla av
ordet. Inte bara du och jag fryser, det gör regndropparna med. De
fryser till snöflingor. Det börjar snöa. Snön kan försvinna bort eller bli
kvar lång tid.
Vid havet är det ont om kyla. Där töar snön lätt bort. Bor du på en
höjd får du det kallare. Snön håller sig envist kvar. Månad efter
månad. Högt upp i bergen väntar snögränsen. Ovanför den hinner
snön aldrig att smälta undan. Marken är vit. Året om. Ny snö lägger
sig på den gamla. I dalar och skrevor trycks snön ihop och blir tung.
Den blir till is. En isström - en glaciär - växer fram. Sakta, sakta rör
sig isen ned genom dalen. Hela tiden slipar den och sliter på den
mark den glider över.
Inlandsisen
Ett tjockt täcke av is. Över hela Sverige. En inlandsis. Kan du
tänka dig det? Så har det varit mer än en gång. För länge sedan.
Från fjällen i norr kom den. En väldig isström. Sakta och säkert lade
sig isen över Sverige. Hela berg klämdes sönder. Blev till stenar, grus
och sand. Isen slet bort stora bitar av berget. Dessa hade bara att
glida med. Långt bort. Du ser dem ofta i skogen. Vi kallar dem
flyttblock. Allt följde med när isen drog fram.
Sidan 8
Värmen kom tillbaka. Isen smälte bort. Kvar blev lera, sand, grus
och stenar i en enda röra. Allt det som varit fastfruset i isen. Du kan
finna det nästan överallt, vi kallar det moränmark.
Sidan 9
Uppgifter
1. Regnvatten fyller en spricka i berget. Kylan kommer. Vad händer? _____
_________________________________________________________
_________________________________________________________
2. Vad är ett ”flyttblock”?________________________________________
_________________________________________________________
3. Vad är en glaciär? ___________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
4. Vad betyder vittring? _________________________________________
_________________________________________________________
5. Berätta kort om inlandsisen! ___________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
Sidan 10
3. Vårt klimat
Begreppet ”klimat” berättar hur vädret brukar vara under en
årstid på en viss plats. ”Väder” är det vi har varje dag; det kan
regna, vara blåsigt, molnigt eller solsken. Vädret kan variera väldigt
mycket – men hur brukar vädret vara i Halmstad på vårarna? Svaret
man får på den frågan handlar om klimatet – hur en normal vår är i
Halmstad. För att kunna beskriva klimatet måste man kolla hur
vädret har varit förr om åren – man brukar titta 30 år bakåt i tiden
och ta ett genomsnitt av nederbörd (regn och snö) och temperatur.
För
att
beskriva
en
orts
klimat
gör
man
ett
så
kallat
klimatdiagram. Det innehåller uppgifter om ortens medeltemperatur
och genomsnittliga regnmängder för varje månad för de senaste 30
åren.
Klimatzoner
Jorden brukar delas in i fyra klimatzoner – och den tydligaste
skillnaden mellan de olika zonerna är temperaturen. Inom en zon är
det liknande klimat.
Sidan 11
o Polarzon: Kallt! Medeltemperaturen aldrig över +10°C.
o Tempererad zon: Frostrisk stor del av året. Varmaste
månaden över +10°C. Sverige ligger i denna zon.
o Subtropisk zon: Liten risk för frost. Varmaste månaden över
+20°C.
o Tropisk zon: Frostfritt. Alla månader över +18°C.
Klimatzonerna delas in i mindre zoner mycket beroende på hur
nära havet man är (havet jämnar ut temperaturerna och ger mer
nederbörd).
Så
fastlandsklimat
är
t.ex.
(kallare
den
vintrar
tempererade
och
mindre
zonen
indelad
nederbörd)
i
och
kustklimat (jämnare temperatur och mer nederbörd). Halmstad har
alltså kustklimat inom den tempererade zonen.
Uppgifter
1. Vad är det för skillnad på väder och klimat? _________________________
____________________________________________________________
____________________________________________________________
2. Hur påverkar närheten till havet klimatet? ___________________________
____________________________________________________________
____________________________________________________________
Sidan 12
3. Beskriv fastlandsklimat __________________________________________
____________________________________________________________
____________________________________________________________
4. Hur gör man ett klimatdiagram? __________________________________
____________________________________________________________
____________________________________________________________
Atmosfären
Du ser den inte. Ändå finns den runt omkring dig. Du klarar dig
inte utan den. Vad är det då som är så viktigt? Jo, luften naturligtvis!
Livet på jorden måste ha luft. Den finns i ett lager runt jordklotet.
Luftlagret - atmosfären - är tunt. Tänk dig vårt klot stort som ett
äpple. Atmosfären är då inte tjockare än skalet på äpplet. Jordens
dragningskraft håller kvar luften. Den skulle annars försvinna ut i
rymden.
Luften är en blandning av flera gaser. Syret är en av gaserna. För
oss är det livsviktigt. Luften ger oss inte bara syre. Den skyddar
också. På dagen hindrar den solens strålar från att bränna upp oss.
Om natten håller den kvar solvärmen.
Vårt väder bildas i den luft som ligger närmast jordytan. Det är
här som moln, regn, snö och vind blir till. 10-15 kilometer upp i
atmosfären finns ett lager av gasen ozon. För oss är den gasen av
stort värde. Den skyddar mot solens skadliga strålning. Det tunna
ozonlagret hotas av människan. Vi släpper ut freongaser som förstör
ozonet. Du har säkert hört talas om ”ozonhål”.
Sidan 13
Temperatur - varmt eller kallt
Du vet att jorden har varma och kalla områden. Vid ekvatorn är
det alltid mycket varmt. 25 plusgrader är en vanlig temperatur året
om. Nordpolen och Sydpolen har ofta 40 grader kallt på vintern.
Sommarens temperatur stannar där vid några plusgrader. Antarktis
har världsrekord i kyla. Hela 89 minusgrader har mätts upp där.
Värmerekordet håller Saharaöknen i Afrika. En gång var det nästan
58 grader varmt där.
Kallare högre upp
Bergiga trakter är kallare än låga områden. Vad beror det på? Jo,
luften blir tunnare ju högre upp du kommer. Den tunna luften värms
mindre än luften på låg höjd. Det här märks tydligt vid ekvatorn. På
de låga slätterna där är det varmt. De högsta bergens toppar har snö
året om.
Havet jämnar ut
Vår landyta blir fort uppvärmd på våren. Den tappar också värmen
snabbt när hösten kommer. De som bor långt från havet får därför
varma somrar och kalla vintrar. Vi talar om fastlandsklimat.
Havet gör tvärtemot landytan. Vattnet håller kvar vinterkylan på
våren. Under hösten släpper det långsamt ifrån sig sommarvärmen.
Sidan 14
Längs kusterna får man svala somrar och milda vintrar. Här är det
kustklimat.
Luft i rörelse
Håll händerna över ett värmeelement. Du känner hur den luft som
värmts upp stiger mot taket. Vid taket strömmar den ut i rummet.
Luften börjar snart att tappa värme. Den sjunker mot golvet och rör
sig mot elementet. Luften värms där upp igen. Den gör en ny tur runt
i rummet. Hela tiden sprider luften värmen från elementet.
Samma rörelse som i rummet sker
ute
i
atmosfären.
Värmen
vid
ekvatorn får luften att stiga. Den rör
sig mot norr och söder. Luften avkyls
snart. Den sjunker och strömmar åter
mot ekvatorn. Det känns att luften
rör sig. Det blåser ju!
Luftens tryck
Luftlagret, som finns runt jorden, trycker på människan. Trycket är
mycket stort. Det är som vikten av en järnvägsvagn. Vi klarar det
trycket! Det beror på att vi har samma tryck inne i vår kropp.
Lufttrycket är inte lika överallt. Olika platser har olika lufttryck.
Det mäts med en barometer. Det normala lufttrycket är 1 013 hPa.
hPa är en förkortning för hektopascal. Bokstaven c uttalas här som k.
Väderrapporten i TV visar på lågtryck och högtryck. Ett område
med lågtryck har brist på luft. Ett högtryck har överskott. På
sommaren längtar vi efter luft med högt tryck. Vid högtryck blir
Sidan 15
vädret oftast varmt och soligt. Under vintern ger högtrycket kallt och
torrt väder. Lågtryck för ofta med sig regn eller snö och blåst.
Uppgifter
1. Vad är atmosfären? __________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
2. På vilket sätt skyddar luften oss? _______________________________
_________________________________________________________
3. Hur rör sig luften ovanför ett varmt element? _____________________
_________________________________________________________
4. Vad är lufttryck? ____________________________________________
_________________________________________________________
Sidan 16
4. Olika klimatområden
Nu gör vi en tur ut i världen. Vi ska besöka några områden med
olika klimat. Vi är också nyfikna på hur människor och djur lever där.
Den tropiska zonen
Nära ekvatorn är det alltid mycket varmt och fuktigt. Solen står
högt på himlen. Marken och luften värms upp mycket. Året om är det
runt 25 grader varmt i skuggan.
Här regnar det nästan varje dag. Värmen får vattnet att avdunsta
fort. Det blir vattenånga. Regnmolnen fyller snart himlen. Fram på
eftermiddagen kommer åskan och skyfallen.
Vi har vår, sommar, höst och vinter i Sverige. Vid ekvatorn finns
inga årstider. Klimatet är så gott som lika hela tiden. Det växer så det
knakar. Den tropiska regnskogen breder ut sig.
Sidan 17
Här i regnskogen växer hundratals olika slags träd. Enorma
mängder av gröna växter slåss om utrymmet. Marken är täckt av
lianer och snår. Det är mycket svårt att ta sig fram genom skogen.
Här finns ormar, fåglar och insekter. Stora djur söker sig sällan hit.
Regnskogens klimat är inte vänligt mot besökare. Bara de
människor som bott här hela sitt liv klarar fukten och hettan. För
invånarna är svedjebruket viktigt. Man bränner ned en del av
skogen och odlar i askan. Den är näringsrik. Men jorden blir snart
utsugen. Den kan inte längre ge näring åt växterna. Därför flyttar
människorna på sig. Det är dags att bränna ned en ny del av skogen.
De stora grässlätterna
Norr och söder om regnskogen är klimatet hett men inte så fuktigt.
Temperaturen är hög. Termometern visar året om mellan 20 till 30
grader i skuggan.
De tropiska regnen faller också hår. Men de gör ett uppe- håll
under året. Området får en torrtid. Torrtiden sätter stopp för
regnskogen. Här är det i stället savann och stäpp.
Savannen består mest av högt gräs. En och annan dunge med
träd finns där. Stäppen är torrare än savannen. På stäppen växer
mest glest, torrt gräs och buskar.
Sidan 18
Afrikas savanner är kända för sin rikedom på djur. Här betar
bufflar, elefanter, noshörningar, giraffer och sebror. I det höga gräset
strövar lejon och leoparder omkring. De är på jakt efter byte.
Sol och torka i jordens öknar
Vid vändkretsarna möter vi jordens största öknar. Här bestämmer
högtrycken vädret. Solen skiner. Luften är torr och klar. Dagarna är
heta men nätterna kan vara kalla. Här är bristen på vatten stor. Det
regnar mindre än 250 mm om året. Klimatet är tufft för växterna. Det
är inte många växter som kan leva här.
Människan har det inte heller lätt i öknen. Det är svårt att. bo kvar
på samma plats. På några få ställen går det bra att bo. Det är i
oaserna. Där finns det vatten. Den torra öknen saknar inte helt
befolkning. Här finns ökenfolk som vandrar omkring i kanten av
öknen. De är hela tiden på jakt efter mat åt sina får, getter och
kameler.
Sidan 19
Den tempererade zonen
De västra delarna av Europa har kustklimat. Vintrarna är milda.
Det snöar sällan. Somrarna blir aldrig riktigt varma.
De inre delarna långt från kusten får fastlandsklimat. Det är ett
hårdare klimat än kustklimatet. Vintern blir kall och sommaren varm.
Här finns stora områden med barrskog. Barrträden tål de kalla och
torra vintrarna.
Medelhavet har sitt eget klimat. Somrarna där är heta och torra.
Det är inte bra för jordbruket. Men många semesterfirare gillar
medelhavsklimatet. På vintern kommer låg trycken från Atlanten in
över området. Det blir vinterregn. I bergen brukar det snöa.
Sidan 20
Polarzonen
Vid Nordpolen och Sydpolen är klimatet arktiskt. Här är det kallt
och ovänligt. Vintern är lång med mycket lite sol. Sommaren är kort.
Det blir aldrig riktigt varmt.
Antarktis vid Sydpolen är nästan helt täckt av is. Här bor inga
människor.
I norr tar Arktiska oceanen upp den mesta ytan. Havet är täckt av
is. Ett landområde i norra polarområdet kallas Nordkalotten. Till
Nordkalotten hör de norra delarna av Sverige, Norge och Finland.
Marken är frusen året om. Tjälen går inte ur marken. Inga träd kan
växa här. De växter som klarar livet på tundran är gräs, blommor, ris
och buskar. Fast det är så kallt bor människor här.
Sidan 21
Uppgifter
1. Beskriv regnskogen. _________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
2. Hur ser det ut på savannen? ___________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
3. Beskriv de tre klimatområdena som finns i Europa. _________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
4. Varför växer det inga växter i Antarktis? __________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
Sidan 22
5. Vattnet i naturen
Jorden har sitt förråd av vatten. Mängden vatten i förrådet
förändras aldrig. Det bildas inget nytt vatten, inget vatten försvinner.
Vattnets kretslopp
Havet tar hela tiden emot vatten. Det kommer från floderna och
från regnet som faller över havsytan. Havet förlorar också mycket
vatten. Stora mängder avdunstar bort. Det försvinner upp i luften
som vattenånga. Vattenångan är en liten men viktig del av vattnet i
naturen. Den kommer inte bara från havet. Vattenångan kommer
också från marken, sjöarna och alla växterna.
Vattenångan blir till moln. Med hjälp av vinden rör sig molnen
fram genom luften. Molnresan tar slut efter några dagar. Det vatten
som avdunstade bort faller till jordytan.
Sidan 23
Varför regnar det?
Mycket av vattnet i luften är osynlig vattenånga. Luften klarar av
att hålla den kvar. Den förmågan är inte alltid lika stor. Varm luft kan
hålla kvar mer fuktighet än kall luft.
Den varma luften stiger uppåt. Luften blir då kallare. Den osynliga
vattenångan blir till små vattendroppar. Dropparna bildar moln eller
dimma. Molnen möter berg. De tvingas att stiga högre. Det blir
kallare och kallare. Snart klarar inte molnen av att hålla kvar vattnet.
Det faller ner som regn, hagel eller snö.
Var regnar det?
Det mesta av regnet faller över havet.
Landytan
får
bara
en
femtedel
av
nederbörden. En del områden får mycket
regn. I andra områden är det torka nästan
året om.
Sidan 24
Vi kan ta ett exempel: De fuktiga havsvindarna når Himalayas
södra sluttningar. Här kan det under sommaren komma 12 000 mm
(12 meter!) regn. Områden norr om Himalaya regnar det mycket lite.
Där är det regnskugga. Havsvindarna har redan tappat sitt regn. Det
föll ned på den andra sidan av det höga Himalaya.
I ett bälte runt ekvatorn regnar det mycket. Här faller det varje år
mer än 2 000 mm regn. Polartrakterna hör till de torra områdena.
Uppgifter
1. Berätta om vattnets kretslopp i naturen. __________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
2. Hur bildas moln? ____________________________________________
_________________________________________________________
3. Varför släpper molnet iväg regn? ________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
4. Varför regnar det så mycket på Himalayas södra sida? _______________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
Sidan 25
