Information om olika koster på Stockholms Sjukhem

Information om olika koster på Stockholms Sjukhem
Maten som serveras på Stockholms Sjukhem följer Svenska näringsrekommendationer
(SNR) och ESS- gruppens råd och riktlinjer för mat och näring för sjuka inom vård och
omsorg samt Nutritionsrådets anvisningar i fråga om måltidsordning, näringsinnehåll och
utbud.
Information om de olika kosterna
Koster som finns att beställa på Stockholms Sjukhem
AK
Alternativ 1*
Alternativ 2*
Alternativ 3 Vegetarisk kost*
*Valbara tillbehör som potatis, ris, pasta etc,
kokta grönsaker, blandad sallad
samt dessert lunch och middag
Konsistensanpassade koster
Lättuggad kost*
Timbalkost
Gelékost
Flytande kost
Övriga
E-kost
SNR kost
Glutenfri kost
Laktosfri kost
Allergikost (för övriga allergier som kan förekomma)
Proteinreducerad kost
Fettreducerad kost
Personligkost (för övriga koster som ibland förekommer)
Elisabeth Nilsson
Bitr kostchef
Stockholms Sjukhem
Sidan 1
2011-12-01
A-kost – allmän kost för sjuka(AK)
”Utgör grundkosten för de flesta sjuka. Den är avsedd
för patienter med måttlig eller ringa fysisk aktivitet
och/ eller ökat näringsbehov och därför riskerar undernäring. Kosten utformas så att en stor mängd näring
ryms i en mindre mängd mat.”
A-kosten är avsedd att passa huvuddelen av patienterna på SSH.
A-kosten finns i två olika menyalternativ förutom ett vegetariskt
(alternativ 3), lunch och middag.
Alternativ 1 utgör grund för övriga koster samt för
den konsistensanpassade kosten.
Livsmedelsval bl a;
 Helfeta produkter,
extra fett läggs i maten där det passar.
 Kött, fisk, fågel, ägg
 Potatis i alla former med extra matfett, ost i gratänger
Kokta grönsaker
 Alla slags såser och stuvningar.
Tillbehör som lingonsylt, inlagd gurka och inlagda rödbetor
Elisabeth Nilsson
Bitr kostchef
Stockholms Sjukhem
Sidan 2
2011-12-01
Alternativ 3 -Vegetarisk kost(V)
Vegetarisk kost är avsedd för patienter som inte äter kött, fågel eller fisk.
Livsmedelsval:
 Grönsaker, potatis, rotfrukter, frukt och bär, nötter
av alla sorter
 Mjölkprodukter, ägg
 Bröd och spannmålsprodukter av alla sorter
 Matfett
Konstistensanpassad kost
Vissa patienter kan inte äta mat med normal konsistens.
Orsakerna kan vara tandproblem, neurologiska sjukdomar/skador,
tumörsjukdomar som krävt strålbehandling eller operativa ingrepp i
huvud- halsregionen.
Behovet av mat med förändrad konsistens kan vara tillfälligt eller livslångt.
De olika konsistensernas maträtter anpassas i möjligaste mån efter
A-kosten. För närmare beskrivning av mat med förändrad konsistens;
se Konsistenstrappan och Komplement till konsistenstrappa.
Nedan följer de förändrade konsistenser kostavdelningen erbjuder samt
exempel på användning.
Elisabeth Nilsson
Bitr kostchef
Stockholms Sjukhem
Sidan 3
2011-12-01
Lättuggad kost(L)
Vid lättare tugg- och sväljsvårigheter samt till patienter
med darriga händer som ej orkar skära själva.
Färsrätter på kött. Korv utan segt/hårt skinn.
Hel kokt/stekt fisk. Hela kokta grönsaker.
Kosten går att beställa i både alternativ 1 och 2
och med möjlighet att välja måltidstillbehör, (se ovan)
Timbalkost(T)
Vid mer komplicerade sväljsvårigheter, t ex vid bråck eller
förträngningar i matstrupen. Kan även lämpa sig vid smärta
i munhålan eller då patienten ”hamstrar” mat i kindhålan.
Maten är helt slät eftersom den tillagas på puréer.
Elisabeth Nilsson
Bitr kostchef
Stockholms Sjukhem
Sidan 4
2011-12-01
Gelékost(G)
Ordineras vid nedsatt rörlighet/känsel i munhåla och svalg,
vid trögutlöst sväljreflex och vid risk för felsväljning samt vid
smärta i munhåla eller svalg.
Gelékosten består av kalla maträtter som tillagas på puréer
och är därför extra känslig för att stå framme i rumstemperatur.
1 portion gelékost består alltid av en tvårättersmeny:
Huvudrätt, och dessert.
Flytande kost(FL)
Vid nedsatt rörlighet i munhåla och svalg.
Vid förträngningar eller skadade slemhinnor i munhåla, svalg och matstrupe.
Varm soppa plus soppgarnityr + kall soppa med glass eller grädde.
Varma soppan tillagas på finmalda puréer och skall efterlikna den maträtt som serveras
den hela kosten. Soppgarnityr görs på mjölk, berikningspulver, vispgrädde och kryddor
och är energi- och näringsrikt. Kall soppa lagas på pulver eller puréer och berikas.
Elisabeth Nilsson
Bitr kostchef
Stockholms Sjukhem
Sidan 5
2011-12-01
SNR-kost
”Utgår från de allmänna rekommendationerna och
passar därför alla friska.”
Lämplig i vården för behandling av bl a högt blodtryck,
förhöjda blodfetter, bukfettma (diabetes).
Kosten levereras ”komplett” med kokta grönsaker, råkost och
osockrad/lättsötad mager dessert.
Kompletteras på avdelningen med fiberrikt bröd.
Livsmedelsval bl a;
 Grönsaker kokta och råa, speciellt ärter och bönor med lågt GI
 Frukt och bär – varje dag och helst råa otillagade.
 Potatis, rotfrukter, ris, pasta
 Bröd och spannmålsprodukter –grovt och nyckelhålsmärkta.
 Kött, fisk, fågel och ägg -rent kött och fågel Dryck – vatten, mineralvatten,
kaffe och te utan socker,
i fria mängder samt lättöl och lightdrycker.
Drycker med alkohol typ vin ger mycket energi och bör
begränsas.
Elisabeth Nilsson
Bitr kostchef
Stockholms Sjukhem
Sidan 6
2011-12-01
E-kost – Energi- och proteinrik kost(EK)
Ges till patienter som:
 Har mycket dålig aptit och ofrivillig viktminskning
 Bedöms undernärda
 Som inte kan bibehålla vikten med hjälp av normalkost och tillägg.
 Har ett proteinbehov högre än vad normalkosten med tillägg ger.
Kosten serveras i små portioner med hjälp av aptitretare eller varm soppa som
förrätt och dessert till varje måltid.
Berikas extra för att höja proteininnehållet.
Livsmedelsval som A-kosten men större vikt ställs på mellanmålen
som bör vara minst tre per dag väl spridda över dygnet.
Se även separat frukost och mellanmålsmeny.
Elisabeth Nilsson
Bitr kostchef
Stockholms Sjukhem
Sidan 7
2011-12-01
Proteinreducerad kost(PR)
Denna kost ges till patienter med en fortskridande njursjukdom
och symtom på uremi. Proteinreducerad kost är lämplig då förmågan
att utsöndra kvävehaltiga metaboliter (nedbrytningsprodukter)
bl a urea, är nedsatt.
Symtom är trötthet, illamående med kräkningar, dålig aptit och klåda.
Om patienten får ett otillräckligt energiintag bryts den kroppsegna
vävnaden ned (protein från muskelvävnad) och höjer urea nivån.
Kosten baseras på en begränsning av proteininnehållet till
40g – 60g per dag därför måste energin i måltiden komma
från fett och kolhydrater.
Se livsmedelsval nedan och separat frukost och mellanmålsmeny.
Elisabeth Nilsson
Bitr kostchef
Stockholms Sjukhem
Sidan 8
2011-12-01
Fettreducerad kost(FR)
Vid kroniska diarrétillstånd som följd av att nedre delen av
tunntarmen har opererats bort eller skadats, t ex vid Crohns
sjukdom, av strålbehandling eller av diarré och fettdiarré(steatorré).
Vid steatorré minskar förmågan att uppta de fettlösliga vitaminerna
A, D, E och K samt mineraler som kalcium, magnesium och zink.
Fett är ett av våra energigivande näringsämnen.
Vid en sänkning av andelen fett i kosten är andelen kolhydrater
högre för att ge rätt energimängd.
Livsmedelsval:
 Grönsaker alla grönsaker går bra utom avokado och oliver.
Ärtor och bönor kan öka risken för gasbildning.
Rabarber och spenat kan ge upphov till njurstensbildning.
 Frukt och bär av alla sorter går bra.
 Potatis och rotfrukter utan fett.
 Bröd och spannmålsprodukter av alla sorter går bra med
undantag av kaffebröd som oftast är för feta.
 Magra mjölk och mjölkprodukter.
 Kött, fisk, fågel och ägg – Rent kött, det flesta typerna av
fågel och fisk. Feta fisksorter typ lax, ål, makrill och sill dock
i begränsade mängder. Magra charkprodukter max 18% fett
används sparsamt. Ägg i begränsade mängder.
 Matfett – används så sparsamt som möjligt.
 Socker, söta livsmedel och drycker måste användas i stället
för fettet i maten.
 Kosttillägg som Addera och nutrical med flera preparat
rådgör med dietisten.
Se även separat frukost och mellanmålsmeny.
Elisabeth Nilsson
Bitr kostchef
Stockholms Sjukhem
Sidan 9
2011-12-01
Glutenfri kost (GF)
Kosten är avsedd för patienter med celiaki (glutenintolerans)
samt för patienter med hudsjukdomen dermatitis herpetiformis.
Gluten är protein som finns naturligt i vetemjöl, korn, råg och havre.
Livsmedelsval:
 Grönsaker, frukt, bär, potatis, rotfrukter
 Mjölk och mjölkprodukter
 Kött, fågel, fisk, ägg i ren form.
Blandade produkter kan innehålla gluten –
läs innehållsdeklarationen.
 Margarin, smör, olja
 Bröd och spannmålsprodukter ;
Ris, majsmjöl, potatismjöl, arrowrot, sojamjöl,
specialprodukter gjorda glutenfria som t ex
hårt bröd, mjukt matbröd, kaffebröd, pasta
m fl produkter.
Var observant på;
 Vissa blandade livsmedel såsom charkprodukter (korv, leverpastej),
godis – choklad, glass kan ibland innehålla gluten.
 Ta för vana att alltid läsa innehållsförteckningen på livsmedlen innan
dessa serveras till patienten.
 Det är viktigt att den mat som serveras inte varit i kontakt med
gluteninnehållande livsmedel.
Till exempel så kan inte en serveringssked användas till sås gjord
med mjöl och sedan användas i glutenfri sås.
Elisabeth Nilsson
Bitr kostchef
Stockholms Sjukhem
Sidan 10
2011-12-01

Vid eventuella frågor kontakta dietist eller bitr kostchef.
Se även separat frukost och mellanmålsmeny.
Laktosreducerad kost och laktosfri kost(LR,LF)
Kosten är avsedd för patienter med laktosintolerans,
de kan inte spjälka laktos (mjölksocker) i kosten.
I ett fåtal fall krävs en helt laktosfri kost.
De flesta vuxna med laktosintolerans tål 2-5 g laktos per måltid men
känsligheten varierar starkt och kostråden bör därför individualiseras.
1 dl mjölk innehåller ca 5 g laktos.
Se även separat frukost och mellanmålsmeny.
Kost till dem med övriga former av livsmedels allergier - allergikost
När patienten inte kan äta den ordinarie maten p g a
överkänslighet/allergi, utesluter kostavdelningen allt som
patienten inte tål i en speciellt anpassad matsedel.
Observera att det kan finnas olika grader av överkänslighet.
Vissa allergier kräver extra noggrannhet vid servering och
måltidsförberedning.
Elisabeth Nilsson
Bitr kostchef
Stockholms Sjukhem
Sidan 11
2011-12-01
Kontakta alltid dietist eller bitr kostchef för konsultation!!!
Exempel
*Bönor skriv vilken typ av bönor, t ex bruna bönor eller alla sorters bönor.
Personligkost (för övriga koster som ibland förekommer)
pga sjukdom, religion eller kultur m m
Ett svagt näringstillstånd leder ofta till att intresset för mat minskar,
med nedsatt aptit och ytterligare försvagat näringstillstånd som följd.
Får dessa patienter under en period eller vid vissa måltider själva önska
vad de vill äta kan aptiten komma tillbaka och efterhand kan den ordinarie
maten tolereras oftare.
Religion och kultur kan ibland göra att patienten inte är van vid
det utbud av mat som normalt serveras på SSH. Vid behov görs
därför justeringar av matsedeln för att till mötesgå honom eller
henne.
Önskemålen tillgodoses i möjligaste mån till närmast kommande måltid,
med reservation för att vissa livsmedel inte finns i lager och förutsatt att
det rör sig om enklare rätter som inte kräver lång tillagningstid.
Kontakta bitr. kostchef för ytterligare information.
Se även tabellsammanställning nedan.
Elisabeth Nilsson
Bitr kostchef
Stockholms Sjukhem
Sidan 12
2011-12-01
Vegankost
Är detsamma som vegetarisk kost utan innehåll av mjölk eller äggprodukter.
Ges till patienter som valt veganism av etiska, religiösa eller av hälsomässiga
orsaker.
Livsmedelsval:
Inga animaliska produkter används.
Istället äter veganen
 Grönsaker, potatis, rotfrukter, frukt, bär och nötter, mandel, frön
 Bröd och spannmål av alla sorter speciellt sojaprodukter
 Helt vegetariska oljor och matfett
 Mjölksyrajästa produkter
Övrigt:
Sesammjölk – sesamfrön som mixats med vatten och eventuellt
smaksatts med honung. Mandelmjölk som är gjord som sesammjölken
likaså.
Pålägg som tartex, tofu olikn använder veganer.
 Var observant på:
Proteinkvaliten i kosten – animaliskt protein har ett högre biologiskt
värde än proteinet från växter.
B12 – Brist är vanligt i vegankost
Elisabeth Nilsson
Bitr kostchef
Stockholms Sjukhem
Sidan 13
2011-12-01