Maten är bara en del av måltiden Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram ” Det goda livet. ” Förord Enligt Utvecklingsplan Växtkraft 10 000 ska Herrljunga kommun 2020 vara en attraktiv livsmiljö för alla som vill leva ett ”gött” liv. Ett kännetecken för det goda livet är att må bra och äta bra mat. Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, källa till glädje, mötesplats och kulturbärare. Matvanor har stor betydelse för hälsan och välbefinnandet, såväl för barn som för vuxna. Det kostpolitiska programmet innehåller Herrljunga kommuns politiska vision, mål, riktlinjer och handlingsprogram kring arbetet med måltiden för barnomsorg, skola och äldreomsorg. Programmet riktar sig också till allmänheten och innehåller folkhälsopolitiska mål för hela kommunens befolkning. Syfte Syftet med det kostpolitiska programmet är att tydliggöra ansvar och ta ställning i frågor som rör måltiden. Det är ett verktyg för styrning och uppföljning vad det gäller t.ex. budget, upphandling och dialog mellan berörda förvaltningar. Kostpolitiska programmet är ett sätt att kommunicera kommunens arbete med måltiden och dess betydelse för att skapa en höjd kunskapsnivå och medvetenhet bland personal, brukare och befolkningen i stort, vilket i förlängningen leder till förbättrade matvanor och bättre hälsa. Vision • • • • Måltiderna som serveras inom kommunens verksamheter är näringsriktiga, goda och anpassade efter matgästens behov. Måltiderna är trevligt serverade och presenterade i en trivsam miljö. Måltiderna är både en del i bevarandet av traditionell matkultur och främjar utvecklingen av modern mat. Måltiderna är varierande med bredd. Måltiderna är bidragande till ett hållbart samhälle ur ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Bakgrund Herrljunga kommun antog 2001 ett kostpolitisktprogram. Hösten 2007 gav Folkhälsopolitiska rådet folkhälsosamordnaren i uppdrag att revidera programmet, vilket resulterade i det kostpolitiska program som antogs i KF 2008-09-02. Denna version reviderades och antogs av KF 2012-02-07. Kostpolitiska programmet följs upp och revideras av Folkhälsopolitiska rådet som har delegerat uppgiften till kommunens kostgrupp. Kostgruppen består av representanter från utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, tekniska förvaltningen, Folktandvården samt kommunens folkhälsosamordnare och en politiskt utsedd ordförande. Utgångspunkten för gruppen har lagstiftning, nationella råd och riktlinjer för området123.. I handlingsprogrammet finns de mål, som utifrån övergripande vision och mål, skall genomföras de närmsta åren. Följande är exempel på sådant som nu sker, som ett resultat av det kostpolitiska programmet: • • • • • • Ökad andel ekologiska livsmedel Matråd i varje skola Kundenkäter Näringsberäknad matsedel för äldreomsorgen Regelbundna möten om måltiden mellan vård- och måltidspersonal Alternativrätt på flera av kommunens skolor Uppföljning Folkhälsosamordnaren redovisar för Folkhälsopolitiska rådet och kommunstyrelsen minst en gång per år hur arbetet fortlöper med att förverkliga det kostpolitiska programmet. Programmet skall ses över i början av varje mandatperiod. 1) Bra mat i förskolan: råd för förskola och familjedaghem. - 2007. - ISBN: 978-91-7714-197-6 2) Bra mat i skolan: råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. - 2007. - ISBN: 91-7714-180-6 3) Bra mat i äldreomsorgen (ange ref) Mål och riktlinjer för kommunens invånare Mål Aktiviteter Tid Ansvar Kommunen arbetar aktivt och utåtriktat för att sprida information och kunskap till invånarna om matens betydelse för hälsa och välbefinnande. Sprider information om kost och hälsa via hemsidan. 2012- Kostgruppen Kommunen ska stimulera befolkningen till bättre hälsa och ett friskare liv. Befolkningens möjligheter att göra medvetna och hälsosamma val skall underlättas. Hälsans stig, i Herrljunga och Ljung/Annelund: Varje km är utmarkerad med kilometer- och riktningsskyltar, även ett antal orienteringsskyltar finns på slingan över området. Slingan går på redan befintliga eller nyanlagda promenadvägar. Vägbeskrivningar kan du hämta på kommunens informationsdisk. 2012 Områdeschef Mål och riktlinjer för äldreomsorgen Maten ” Måltider som serveras inom äldreomsorgen är näringsvärdesberäknade och uppfyller Livsmedelsverkets rekommendationer. Maten ses som en del av den medicinska vården och sätter guldkant på brukarens vardag. Måltidsordning Måltider som serveras inom äldreomsorgen fördelas jämt över dygnet. Nattfastan överstiger inte mer än elva timmar. Flexibilitet för avdelningarna att förskjuta måltider. Måltidsmiljö Måltiderna serveras i en trevlig och lugn miljö. Vid särskilda högtidsdagar, som födelsedagar och helger, dukas det extra fint. Medel för att stimulera matlusten är en viktig del av måltiden, som aptitretande dofter och vackra upplägg. Specialkost Rutiner för ordination av kosttillägg, konsistensanpassad mat, önskekost samt specialkost vid intolerans och allergi finns. Specialkosten uppfyller näringsrekommendationerna. Kommunikation ” Maten är bara en del av måltiden. Kommunikationen mellan brukare, anhöriga, vårdavdelningarna och köket är välutvecklad bl.a. genom regelbundna möten och utvärderingar, t.e.x. kundenkäter. Mål och riktlinjer för skola, förskola och fritidshem Maten Måltider som serveras inom skola, förskola och fritidshem är näringsvärdesberäknade och uppfyller Livsmedelsverkets rekommendationer och kraven i skollagen. Alla skolelever erbjuds minst två lunchrätter varje dag. Måltidsordning Skollunchen schemaläggs med fasta och regelbundna lunchtider för varje klass mellan kl. 11 till 13. Skollunchen ger 25-30 procent av dagsbehovet. Måltider som serveras inom förskola och fritidshem fördelas på fasta tider jämnt över dagen. Frukost, lunch och mellanmål inom förskola och fritids ger tillsammans ger 65-70 procent av dagsbehovet. Måltidsmiljö Måltiderna serveras i en trevlig och lugn miljö. Måltidslokalerna är rätt dimensionerade och utformade. Maten serveras på ett aptitretande sätt. Specialkost Specialkost Specialkosten hanteras på ett sådant sätt att den inte kan förorenas av allergiframkallande ämnen. Nötter, mandel, jordnötter, sesamfrön och skaldjur får inte förekomma i kök och matsalar. Specialkosten uppfyller näringsrekommendationerna. Kommunikation Kommunikation Kommunikationen mellan Skolmåltiderna, rektorer, pedagoger, elever och föräldrar är välutvecklad bl.a. genom regelbundna möten, matråd och utvärderingar, t.ex. kundenkäter. Kommunikationen mellan skolhälsovården och Måltidsservice är välutvecklad. Handlingsprogram för äldreomsorgen i samarbete med Måltidsservice Mål Aktiviteter Tid Ansvar Måltiderna ska serveras i en stimulerande, trevlig och lugn miljö. Handlingsplan och rutiner för måltiden tas fram på respektive boende. Handlingsplanen ska stimulera den boendes egen förmåga, uppmärksamma högtidsdagar samt beskriva rutiner under och kring måltiden. 2013 Områdeschef Måltider som serveras inom äldreomsorgen ska fördelas jämt över dagen. Lunch och kvällsmat senareläggs. 2012 Områdeschef Kompetens och kunskaper om viktiga aspekter kring mat för äldre utvecklas. Genomförande av gemensam utbildningsinsats om nya riktlinjer ”Bra mat i äldreomsorgen” hålls för vård- och måltidspersonal. 2012 Vård och omsorgschef tillsammans med kostchef Kanaler för kommunikation mellan köket och vårdavdelningarna utvecklas. Handlingsplan och rutin för utökat samarbete mellan måltidspersonal och vårdpersonal tas fram i syfte att skapa bästa måltids- och nutritionssituation för den boende. 2012 Arbetsledare Kostchef Områdeschef Rutiner för beställning av konsistensanpassad mat, önskekost, och specialkost revideras och uppdateras. Kostmöten hålls på alla enheter två gånger per termin. Brukarna skall ges ökad möjlighet att välja bland flera rätter. Två rätter att välja mellan till middagsmålet införs. 2012 Enhetschef Arbetsledare Områdeschef Handlingsprogram för skola, förskola och fritids i samarbete med Måltidsservice Mål Aktiviteter Tid Ansvar Uppfylla kvaliteten enligt skollagen. Rutin ska utvecklas för att säkerställa att den nya skollagens intentioner följs. Rutin för beställardialog upprättas av utbildningsförvaltningen och tekniska förvaltningens måltidsservice. 2012 Förvaltningschef Kostchef Utökat erbjudande om alternativrätt. Alternativrätter införs minst en dag per vecka på samtliga skolor. 2012 Arbetsledare Ökat samarbete mellan måltidspersonal och pedagoger. Handlingsplan för införande om undervisning i metoder som värnar matkultur t.ex. Sapare* metoden tas fram och ev. genomförs. 2012 Utvecklingsledare Rutiner utformas för matråd, som sammanträder en gång per termin, bildas på alla skolor och förskolor. Kostchef Rutiner utformas för kostmöten mellan måltidspersonal, kostchef, pedagoger och rektorer med fokus på att utveckla måltiden. Kostchef Information och studiecirklar erbjuds via Skolmatsakademin. Kostchef Ökad delaktighet elever och trevligare måltidsmiljö. Alla elever från förskoleklass till årskurs 6 turas om att vara värdar i matsalen. 2012 Rektor Ökat samarbete mellan Måltidsservice, skolhälsa och Folktandvården. Sortimentet i cafeteriorna ses över, bra mellanmålsalternativ tas fram. 2012 Rektor/kostchef 2012 Arbetsledare/chef elevhälsa Följa Livsmedelsverkets rekommendationer. Gemensamma träffar, minst en gång per läsår, för att hålla varandra uppdaterade och se möjligheter till samarbete. Utveckling av arbetet med specialkost. Specialkosten näringsvärdesberäknas. Regelbundna träffar för representanter från Skolhälsovården och Måltidsservice hålls minst en gång per läsår. *Saparepedagogik ger grundläggande kunskaper och färdigheter om sinnenas betydelse för människans upplevelse av mat och måltider genom sinnesupplevelser, reflexion och verbalisering. Metoden vänder sig till elever i åk 4-6. Handlingsprogram för Måltidsservice Mål Aktiviteter Tid Ansvar Näringsvärdesberäknade måltider serveras inom äldreomsorg och skola/förskola. En näringsvärdesberäknad grundmatsedel till äldreomsorgen och skola/förskola arbetas fram. 2012 Kostchef Andelen ekologisk och kravcertifierade livsmedel ska öka. Alternativrätter införs minst en dag per vecka på samtliga skolor. 2012 Arbetsledare Ökat samarbete mellan måltidspersonal och pedagoger. Matsedel och måltidsplanering utformas i enlighet med SMART** konceptet. 2012- Kostchef Arbetsledare Kommunen kommer successivt att närma sig regeringens mål att 25 % av alla livsmedel som inhandlas av offentlig verksamhet skall vara ekologiskt producerade. Det införs två temadagar per termin då det serveras ekologiska måltider inom äldreomsorgen. 2013 Delmål 2012 20 %. 2012 Marknadsföring av ekologisk satsning. 2012 Minskat matsvinn. Deltagande i projekt mindrematsvinn.nu, Hushållningssällskapet. 20122013 Kostchef Maten utvärderas kontinuerligt. Utvärdering av skolmaten enligt Skolmatsakademins webbenkät vartannat år. 2012 Kostchef Matsalarna blir restauranger. Service och bemötande blir en central del i befattnings- och arbetsbeskrivningar. 2012 Kostchef Arbetsledare ** Ät S.M.A.R.T är ett informations- och utbildningsmaterial som presenterar ett förslag på hur man kan äta både hälsosamt och miljövänligt, läs mer på: www.folkhalsoguiden.se. ***Skolmatsakademin är ett kunskapsnätverk som har startats för att främja skolmåltiden och goda matvanor i skolan. Våga, vilja, växa! www.herrljunga.se