Maten är bara en del av måltiden

Maten är bara en del av måltiden
Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram
”
Det goda livet.
”
Förord
Enligt Utvecklingsplan Växtkraft 10 000 ska Herrljunga kommun 2020 vara en attraktiv livsmiljö för alla som vill leva ett
”gött” liv. Ett kännetecken för det goda livet är att må bra och
äta bra mat.
Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, källa till
glädje, mötesplats och kulturbärare. Matvanor har stor betydelse för hälsan och välbefinnandet, såväl för barn som för vuxna.
Det kostpolitiska programmet innehåller Herrljunga kommuns
politiska vision, mål, riktlinjer och handlingsprogram kring
arbetet med måltiden för barnomsorg, skola och äldreomsorg.
Programmet riktar sig också till allmänheten och innehåller
folkhälsopolitiska mål för hela kommunens befolkning.
Syfte
Syftet med det kostpolitiska programmet är att tydliggöra
ansvar och ta ställning i frågor som rör måltiden. Det är ett
verktyg för styrning och uppföljning vad det gäller t.ex. budget,
upphandling och dialog mellan berörda förvaltningar. Kostpolitiska programmet är ett sätt att kommunicera kommunens
arbete med måltiden och dess betydelse för att skapa en höjd
kunskapsnivå och medvetenhet bland personal, brukare och
befolkningen i stort, vilket i förlängningen leder till förbättrade
matvanor och bättre hälsa.
Vision
•
•
•
•
Måltiderna som serveras inom kommunens verksamheter är
näringsriktiga, goda och anpassade efter matgästens behov.
Måltiderna är trevligt serverade och presenterade i en trivsam
miljö.
Måltiderna är både en del i bevarandet av traditionell matkultur
och främjar utvecklingen av modern mat. Måltiderna är varierande med bredd.
Måltiderna är bidragande till ett hållbart samhälle ur ekonomiskt,
socialt och ekologiskt perspektiv.
Bakgrund
Herrljunga kommun antog 2001 ett kostpolitisktprogram. Hösten 2007 gav Folkhälsopolitiska rådet folkhälsosamordnaren i
uppdrag att revidera programmet, vilket resulterade i det kostpolitiska program som antogs i KF 2008-09-02. Denna version
reviderades och antogs av KF 2012-02-07.
Kostpolitiska programmet följs upp och revideras av Folkhälsopolitiska rådet som har delegerat uppgiften till kommunens
kostgrupp. Kostgruppen består av representanter från utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, tekniska förvaltningen,
Folktandvården samt kommunens folkhälsosamordnare och
en politiskt utsedd ordförande. Utgångspunkten för gruppen
har lagstiftning, nationella råd och riktlinjer för området123.. I
handlingsprogrammet finns de mål, som utifrån övergripande
vision och mål, skall genomföras de närmsta åren.
Följande är exempel på sådant som nu sker, som ett resultat av
det kostpolitiska programmet:
•
•
•
•
•
•
Ökad andel ekologiska livsmedel
Matråd i varje skola
Kundenkäter
Näringsberäknad matsedel för äldreomsorgen
Regelbundna möten om måltiden mellan vård- och måltidspersonal
Alternativrätt på flera av kommunens skolor
Uppföljning
Folkhälsosamordnaren redovisar för Folkhälsopolitiska rådet
och kommunstyrelsen minst en gång per år hur arbetet fortlöper med att förverkliga det kostpolitiska programmet. Programmet skall ses över i början av varje mandatperiod.
1) Bra mat i förskolan: råd för förskola och familjedaghem.
- 2007. - ISBN: 978-91-7714-197-6
2) Bra mat i skolan: råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem.
- 2007. - ISBN: 91-7714-180-6
3) Bra mat i äldreomsorgen (ange ref)
Mål och riktlinjer för kommunens invånare
Mål
Aktiviteter
Tid
Ansvar
Kommunen arbetar aktivt och utåtriktat för att sprida information och
kunskap till invånarna om matens
betydelse för hälsa och välbefinnande.
Sprider information om kost och hälsa via hemsidan.
2012-
Kostgruppen
Kommunen ska stimulera befolkningen till bättre hälsa och ett friskare liv. Befolkningens möjligheter
att göra medvetna och hälsosamma
val skall underlättas.
Hälsans stig, i Herrljunga och Ljung/Annelund:
Varje km är utmarkerad med kilometer- och riktningsskyltar, även
ett antal orienteringsskyltar finns på slingan över området. Slingan
går på redan befintliga eller nyanlagda promenadvägar. Vägbeskrivningar kan du hämta på kommunens informationsdisk.
2012
Områdeschef
Mål och riktlinjer för äldreomsorgen
Maten
”
Måltider som serveras inom äldreomsorgen är näringsvärdesberäknade
och uppfyller Livsmedelsverkets rekommendationer.
Maten ses som en del av den medicinska vården och sätter guldkant på
brukarens vardag.
Måltidsordning
Måltider som serveras inom äldreomsorgen fördelas jämt över dygnet.
Nattfastan överstiger inte mer än elva timmar.
Flexibilitet för avdelningarna att förskjuta måltider.
Måltidsmiljö
Måltiderna serveras i en trevlig och lugn miljö. Vid särskilda högtidsdagar,
som födelsedagar och helger, dukas det extra fint.
Medel för att stimulera matlusten är en viktig del av måltiden,
som aptitretande dofter och vackra upplägg.
Specialkost
Rutiner för ordination av kosttillägg, konsistensanpassad mat,
önskekost samt specialkost vid intolerans och allergi finns.
Specialkosten uppfyller näringsrekommendationerna.
Kommunikation
”
Maten är bara en
del av måltiden.
Kommunikationen mellan brukare, anhöriga, vårdavdelningarna och köket är
välutvecklad bl.a. genom regelbundna möten och utvärderingar, t.e.x. kundenkäter.
Mål och riktlinjer för skola, förskola och fritidshem
Maten
Måltider som serveras inom skola, förskola och fritidshem är näringsvärdesberäknade och uppfyller Livsmedelsverkets rekommendationer och kraven i skollagen.
Alla skolelever erbjuds minst två lunchrätter varje dag.
Måltidsordning
Skollunchen schemaläggs med fasta och regelbundna lunchtider för varje klass
mellan kl. 11 till 13. Skollunchen ger 25-30 procent av dagsbehovet.
Måltider som serveras inom förskola och fritidshem fördelas på fasta tider jämnt
över dagen. Frukost, lunch och mellanmål inom förskola och fritids ger tillsammans ger 65-70 procent av dagsbehovet.
Måltidsmiljö
Måltiderna serveras i en trevlig och lugn miljö. Måltidslokalerna är rätt dimensionerade och utformade. Maten serveras på ett aptitretande sätt.
Specialkost
Specialkost Specialkosten hanteras på ett sådant sätt att den inte kan förorenas av
allergiframkallande ämnen.
Nötter, mandel, jordnötter, sesamfrön och skaldjur får inte förekomma i kök och
matsalar.
Specialkosten uppfyller näringsrekommendationerna.
Kommunikation
Kommunikation Kommunikationen mellan Skolmåltiderna, rektorer, pedagoger,
elever och föräldrar är välutvecklad bl.a. genom regelbundna möten, matråd och
utvärderingar, t.ex. kundenkäter.
Kommunikationen mellan skolhälsovården och Måltidsservice är välutvecklad.
Handlingsprogram för äldreomsorgen i samarbete med Måltidsservice
Mål
Aktiviteter
Tid
Ansvar
Måltiderna ska serveras i en stimulerande, trevlig och lugn miljö.
Handlingsplan och rutiner för måltiden tas fram på respektive
boende. Handlingsplanen ska stimulera den boendes egen förmåga,
uppmärksamma högtidsdagar samt beskriva rutiner under och kring
måltiden.
2013
Områdeschef
Måltider som serveras inom äldreomsorgen ska fördelas jämt över
dagen.
Lunch och kvällsmat senareläggs.
2012
Områdeschef
Kompetens och kunskaper om
viktiga aspekter kring mat för äldre
utvecklas.
Genomförande av gemensam utbildningsinsats om nya riktlinjer
”Bra mat i äldreomsorgen” hålls för vård- och måltidspersonal.
2012
Vård och omsorgschef
tillsammans med kostchef
Kanaler för kommunikation mellan köket och vårdavdelningarna
utvecklas.
Handlingsplan och rutin för utökat samarbete mellan måltidspersonal och vårdpersonal tas fram i syfte att skapa bästa måltids- och
nutritionssituation för den boende.
2012
Arbetsledare
Kostchef
Områdeschef
Rutiner för beställning av konsistensanpassad mat, önskekost, och
specialkost revideras och uppdateras.
Kostmöten hålls på alla enheter två gånger per termin.
Brukarna skall ges ökad möjlighet
att välja bland flera rätter.
Två rätter att välja mellan till middagsmålet införs.
2012
Enhetschef
Arbetsledare
Områdeschef
Handlingsprogram för skola, förskola och fritids i samarbete med Måltidsservice
Mål
Aktiviteter
Tid
Ansvar
Uppfylla kvaliteten enligt skollagen.
Rutin ska utvecklas för att säkerställa att den nya skollagens intentioner följs. Rutin för beställardialog upprättas av utbildningsförvaltningen och tekniska förvaltningens måltidsservice.
2012
Förvaltningschef
Kostchef
Utökat erbjudande om
alternativrätt.
Alternativrätter införs minst en dag per vecka på samtliga skolor.
2012
Arbetsledare
Ökat samarbete mellan måltidspersonal och pedagoger.
Handlingsplan för införande om undervisning i metoder som värnar matkultur t.ex. Sapare* metoden tas fram och ev. genomförs.
2012
Utvecklingsledare
Rutiner utformas för matråd, som sammanträder en gång per termin, bildas på alla skolor och förskolor.
Kostchef
Rutiner utformas för kostmöten mellan måltidspersonal, kostchef,
pedagoger och rektorer med fokus på att utveckla måltiden.
Kostchef
Information och studiecirklar erbjuds via Skolmatsakademin.
Kostchef
Ökad delaktighet elever och trevligare måltidsmiljö.
Alla elever från förskoleklass till årskurs 6 turas om att vara värdar i
matsalen.
2012
Rektor
Ökat samarbete mellan Måltidsservice, skolhälsa och Folktandvården.
Sortimentet i cafeteriorna ses över, bra mellanmålsalternativ tas fram.
2012
Rektor/kostchef
2012
Arbetsledare/chef
elevhälsa
Följa Livsmedelsverkets rekommendationer.
Gemensamma träffar, minst en gång per läsår, för att hålla varandra
uppdaterade och se möjligheter till samarbete.
Utveckling av arbetet med specialkost.
Specialkosten näringsvärdesberäknas.
Regelbundna träffar för representanter från Skolhälsovården och
Måltidsservice hålls minst en gång per läsår.
*Saparepedagogik ger grundläggande kunskaper och färdigheter om sinnenas betydelse för människans upplevelse av mat och måltider genom sinnesupplevelser, reflexion
och verbalisering. Metoden vänder sig till elever i åk 4-6.
Handlingsprogram för Måltidsservice
Mål
Aktiviteter
Tid
Ansvar
Näringsvärdesberäknade måltider
serveras inom äldreomsorg och
skola/förskola.
En näringsvärdesberäknad grundmatsedel till äldreomsorgen och
skola/förskola arbetas fram.
2012
Kostchef
Andelen ekologisk och kravcertifierade livsmedel ska öka.
Alternativrätter införs minst en dag per vecka på samtliga skolor.
2012
Arbetsledare
Ökat samarbete mellan måltidspersonal och pedagoger.
Matsedel och måltidsplanering utformas i enlighet med SMART**
konceptet.
2012-
Kostchef
Arbetsledare
Kommunen kommer successivt att närma sig regeringens mål att
25 % av alla livsmedel som inhandlas av offentlig verksamhet skall
vara ekologiskt producerade. Det införs två temadagar per termin
då det serveras ekologiska måltider inom äldreomsorgen.
2013
Delmål 2012 20 %.
2012
Marknadsföring av ekologisk satsning.
2012
Minskat matsvinn.
Deltagande i projekt mindrematsvinn.nu, Hushållningssällskapet.
20122013
Kostchef
Maten utvärderas kontinuerligt.
Utvärdering av skolmaten enligt Skolmatsakademins webbenkät
vartannat år.
2012
Kostchef
Matsalarna blir restauranger.
Service och bemötande blir en central del i befattnings- och arbetsbeskrivningar.
2012
Kostchef
Arbetsledare
** Ät S.M.A.R.T är ett informations- och utbildningsmaterial som presenterar ett förslag på hur man kan äta både hälsosamt och miljövänligt, läs mer på: www.folkhalsoguiden.se.
***Skolmatsakademin är ett kunskapsnätverk som har startats för att främja skolmåltiden och goda matvanor i skolan.
Våga, vilja, växa!
www.herrljunga.se