FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA
OCH LÄKEMEDELSKEMI
Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO)
Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi;
FSL 561
Delkurs 4:
Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi
Kost och hälsa
Dick Delbro
Vt-16
….My advice 2U
Vad skall vi prata om?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
1. Undernäring.
2. Övervikt.
3. Metabola syndromet.
4. Kosten och hjärt-kärlsjukdomar.
5. Osteoporos.
6. Födoämnesöverkänslighet.
7. Ätstörningar.
8. Kosten och cancer.
9. Särskilda livsmedel.
10. Vitamintillskott i Sverige – bluff eller behov?
1. Undernäring
Järnbrist - ¼ av världens
befolkning (fr.a. fertila kvinnor).
• Järninnehållet är begränsat i kosten.
• I. Höginkomstländer: ”Tomma kalorier” ger
energi men inget järn.
• II. Låginkomstländer: För lite mat totalt samt
förluster vid kronisk tarminfektion
(hakmask).
Förebyggande av järnbrist
• Ökat järnintag.
• Ökat järnupptag (askorbinsyra som ökar
järnets tillgänglighet; minskad förekomst av
komplexbindare, t.ex. fibrer).
• Maskbehandling.
Vitamin A-brist
• Främsta orsaken till blindhet.
• Tillskott till barn < 5 år minskar dödlighet i
mässling och diarré.
• A-vitamin finns i animalier (mjölkprodukter,
ägg, lever) samt i gröna bladväxter.
Vitamin D-brist
• Barn som inte vistas i solen.
• Konsekvens av D-vitaminbrist?
Rakit/osteomalaci.
• Förebyggande?
Brist på vattenlösliga vitaminer
• Tiaminbrist (beriberi – bristfällig
energiproduktion i citronsyracykeln),
niacinbrist (pellagra – diarré, hudförändringar): Bristfällig kost i t.ex.
flyktingläger.
• B12-folsyrabrist.
• C-vitaminbrist (skörbjugg).
Är jodbrist en realitet i Sverige?
2. Övervikt - fetma
Övervikt - (forts.)
•
•
•
•
Hur mäter man detta på bästa sätt?
BMI: kg / m2. Detta avspeglar ej bukfetma.
Midjeomfånget avspeglar bättre bukfetman.
Bäst är sagittalt bukmått (=bukhöjden då
man ligger på rygg).
Övervikt – fetma (forts.)
3. Metabola syndromet
Metabola syndromet (forts.)
Metabola
syndromet (forts.)
3. Kosten och
hjärt-kärlsjukdomar
Nya Nordiska NäringsRekommendationer (NNR)
En nyhet är att nya NNR mycket tydligare lyfter fram helheten i kosten.
Sedan år 2000 har det kommit många studier om hur olika matvanor,
eller kostmönster, påverkar hälsan.
– Resultatet är samstämmigt – risken för olika sjukdomar och
viktuppgång minskar med en kost som består av mycket grönsaker,
frukt, fisk, oljor, fullkorn och magra mejeriprodukter. Medan läsk,
godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör innebär ökad risk, säger
Irene Mattisson.
Nya NNR betonar mer vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än
mängden.
– Bra fetter är till exempel raps- och olivolja och mjuka matfetter. Bra
kolhydrater är fullkorn och fibrer, inte socker och vitt mjöl, säger Irene
Mattisson.
Men…
• …är det absolut sant att fett utgör en
kardiovaskulär risk, och är det självklart att
statinernas gynnsamma effekt som
sekundärprevention vid IHD är via
fettsänkning?
Om det nu inte…
• …är fettet som är orsaken till IHD, vad är det
då?
LT 2010
5. Osteoporos
6. Födoämnesöverkänslighet
Laktosintolerans?
• Betalar vi dyrt för laktosfri mjölk i onödan?
2012
7. Ätstörningar
8. Kosten och cancer.
Cancerframkallande kostfaktorermyt eller sanning?
• För det första: Kunskapen om vilka
kostfaktorer som är av betydelse är
ofullständig.
• För det andra: Biomarkörer saknas.
Cancerframkallande kostfaktorer
(forts.)
• Kosten kan innehålla karcinoger som:
- Aflatoxin (från olika mögelsvampar av arten
aspergillus; i t.ex. mjölk från kor som ätit
kontaminerat foder).
- Nitrater (t.ex. processade köttvaror).
- Nitrosaminer (bildas t.ex. vid hårdstekning).
- Dioxiner (miljöförorening, bildas vid klorförbränning; i fet fisk).
The only strong carcinogen found in
the smoked food is 3: 4 benzpyrene, of
which 21 ug. was found in smoked
trout. As such smoked trout is daily
food in some localized regions for the
greater part of the year, it might explain
the frequency of gastric carcinoma in
these regions.
Ämnen som tycks skydda mot cancer
•
•
•
•
•
•
•
Karotenoider (i morötter).
Vissa vitaminer.
Resveratrol (i rött vin – antioxidant).
Grönt te.
Curcumin (i gurkmeja).
Diallyldisulfid (i vitlök).
Capsaicin (i chillipeppar).
Curcumin
• Hör till ingefära-släktet.
• Stammen kokas, torkas, mals.
Kolo-rektal cancer
– The hypothesis that a diet high in fibre reduces colorectal cancer risk
has been corroborated in the EPIC study. Our findings were published
in parallel with the results from the PLCO cohort of the NIH-NCI. In
that study, a similar protective effect of fibre on colorectal cancer
polyps was observed. Together, these results indicate that fibre is
protective both for the development of adenomatous polyps and for
their malignant transformation.
– The hypotheses that consumption of red and processed meat
increases colorectal cancer risk while intake of fish decreases risk is
strongly supported by the EPIC results.
– The combination of these four dietary factors (i.e. fibre, fish, red and
processed meats) plays a major role in colorectal cancer etiology in
addition to alcohol intake, obesity and low physical activity.
Folat och risk för kolo-rektal cancer
• Har en viktig roll för DNA-syntesen.
• För mycket leder till blockad av DNAreparation.
• ”För mycket och för lite skämmer allt!”
Antioxidantia och cancer
•
•
•
•
•
•
Vad är fria radikaler?
Var kommer fria radikaler ifrån?
Vilka effekter har fria radikaler?
Vad är antioxidanter?
Var hittar man antioxidanter?
Skyddar antioxidanter mot cancer?
9. Särskilda livsmedel
• Functional foods.
• Probiotika.
• Prebiotika.
10. Vitamintillskott i Sverige –
bluff eller behov?
