Språket och hjärnan
SIS vt 2008
Ellen Breitholtz
Hjärnhalvorna hemisfärerna
•
Hjärnan är uppdelad i två “spegelvända” halvor, en högeroch en vänsterhalva.
•
Den högra halvan kontrollerar vänster sida av kroppen,
den vänstra höger sida.
•
En hjärnhalva dominerar den andra, vanligen den vänstra.
Detta har dock inte nödvändigtvis någon koppling till
dominansen av högerhänta
Språkområdena
• Broca’s område: bit av hjärnbarken (cortex)
som är involverad i talproduktionen.
•
Nära det motoriska centrum som styr
talartikulatorernas muskler (läppar, tunga, stämband
etc)
•
Broca lade fram hypotesen att
talproduktionsprocessen börjar här och sedan via
det motoriska området till talorganen.
•
Senare forskning stöder detta
Wernickes område
• Wernickes teori: Det måste finnas
motsvarande område för talförståelse
• Ord - hörselcentrum - Wernickes område Brocas område - motoriskt centrum talorgan
Funktioner hos hjärnhalvorna
• Hos ca 95 % av alla människor (i USA i alla
fall), finner vi språk- matematik- och
logikcentrum i vänster hjärnhalva.
• Hos ca 95 % av alla människor är
funktioner som har med känslor,
igenkänning av ansikten, musik och
ickespråkliga ljud.
Den tvåspråkiga hjärnan
• Hur fungerar den tvåspråkiga hjärnan?
• Två forskningsfrågor:
• Är de olika språken centrerade i olika
hemisfärer?
• Är den ålder vid vilken andraspråket lärs
in relaterad till lateralisering?
Finns de olika språken i
olika delar av hjärnan?
•
Vissa studier visar skillnad i grad av afasi mellan de
olika språken när bara ena hemisfären skadats
•
Andra studier tyder på att det inte är någon skillnad
i lateral dominans mellan L1 och L2
•
Det verkar som om ett andraspråk ibland kan
centreras i den högra hemisfären. Huruvida detta
händer eller inte kan tänkas bero på åldern då
språket lärts in.
Har ålder något att göra med
lateralisering?
• Studier visar att åldern har betydelse.
• Flera studier tyder på att vänstra
hemisfären är mer involverad i L2 om
talaren lärt sig L2 som barn.
• Det finns dock studier som tyder på
motsatsen...
• ....och de som tyder på att det inte är
någon
Teckenspråk
• Precis som för talspråk verkar den vänstra
hemisfären vara viktigast för teckenspråk.
• Den högra hemisfären är, precis som för
talspråk, också inblandad men på andra sätt.
Afasi
• Afasi (“oförmåga att tala”)
• Ett tillstånd som innebär att den drabbade
inte kan använda talet på ett normalt sätt.
• Man anser att afasi beror på skador på
något område i hjärnan där språkförmåga
är lokaliserad.
Afasi
• Man brukar prata om två grupper av
afasier:
• Brocas afasier
• Wernickes afasier
Brocas afasi
• Meningsfullt men förkortat tal
• Saknar ofta grammatiska ändelser...
• ..och andra funktionsord
• Likt barns tal i “telegrafstadiet”
• Försämrad språkförståelse när det gäller
syntaktiska relationer
Wernickes afasi
• Nonsenstal, grammatiskt korrekt men
meningslöst.
•
“I’m supposed to take everything from the top
so that we do four flashes of four volumes
before we get down low”
• Ordsubstitution: Ett ord byts till ett annat
baserat på ljudlikhet, association eller
betydelselikhet
Andra typer av afasi
• “Pure word deafness”:
• Oförmåga att identifiera talljud som ord,
trots i övrigt fungerande hörsel
• Beror på skada på området som leder
från “the auditory cortex” till Wernickes
område.
Andra typer av afasi
• Konduktionsafasi
• Skada på förbindelsen mellan Wernickes
och Brocas områden
• God språkförståelse
• Kraftigt nedsatt förmåga att upprepa ord
• Ersätter ofta ett ljud med ett annat,
närliggande. bubble blir bupple
Andra typer av afasi
• Anomisk afasi
• Skada på parietalloben
• svårighet att hitta ord i spontant tal
• trots god förmåga att förstå och upprepa
• (mer än vad som är fallet för de flesta av
oss...)
Andra typer av afasi
• Global afasi
• Skador på stora delar av hemisfären
• Kraftigt nedsatt språkförståelse
• Kraftigt nedsatt förmåga att använda
språk överhuvud taget
Hur studerar man
hjärnan?
• Traditionella metoder:
•
Obduktioner, hjärnskadade och elektronisk
stimulering
• “High tech”-metoder:
•
CAT-scan, PET-scan, magnetröntgen, EEG
Slutsatser
•
Merparten av det vi vet om hjärnan har vi lärt
oss under de senaste 50 åren - detta mycket
beroende på alltmer avancerad teknologi.
•
Därför troligt att stora ytterligare framsteg
kommer att göras inom de närmaste årtionden
- som kanske kommer att förklara saker som
vi hittills inte förstått hur de fungerar.
