Gruppuppgift - En by på Öland
2009-10-01
Daniel Frantzich Jonsson
Björn Kloow
Jon Nyström
Jens Persson
Grönhögen
Grönhögens tidiga invånare var fiskare och jordbrukare. Byn bestod då endast av små stenhus
och fiskarstugor belägna under landborgskanten.1 Ölands berggrund består till stor del av
kalksten och det lärde sig bönderna tidigt att använda i jordbruket. Kalken användes för att
höja PH-halten i jorden och på så vis göra den annars relativt sura jorden bördigare. Kalken
brändes utefter stränderna i stora förbränningsugnar. (Resterna av en sådan finns kvar för
beskådan än idag.2) Kalkbrytning skulle bli något som karaktäriserar Grönhögen under åren
som komma skall. Med tiden eskalerade kalkbrytningen till en industri och från hamnen i
grönhögen skeppades kalk till fastlandet.
Byns invånarantal var inte särskilt högt och förblev lågt fram till 1930-talet då det anlades en
gasbetongfabrik som skulle komma att sysselsätta stora delar av byn och även dra arbetskraft
utifrån.
Med betongfabriken exploderade grönhögens invånarantal. Det byggdes en mängd
boningshus, en skola och en camping. Kalk började brytas i betydligt större skala både norr
om byn i Ventlinge Malm och närmare kusten. Brottet nere vid kusten blev med tiden så stort
och djup att havsvattnet och grundvattnet börjat svämma igen det. Även vattnet från alvaret
rann ner i brottet. Man blev så tvungen att anlägga pumpanordningar som skulle hålla tillbaka
vattnet.
Industriområdet spred ut sig över nästa hela byns kustlinje, från hamnen i söder till byns norra
delar. Förutom själva fabrikshuset anlades också flera lagerbyggnader, lastzoner och en
separat brännugn.
Ett järnvägsnät anlades också dels för att transportera kalk från brotten till fabriken och dels
för transport inom industriområdet och till hamnen.
Studerar man flygfoton över grönhögen ser man även att själva kustlinjen förändrades när
fabriken byggdes. Som ett exempel så bygger man in en del av havet till en artificiell sjö där
1
2
Se bild 1.
Se bild 2.
1
Gruppuppgift - En by på Öland
2009-10-01
Daniel Frantzich Jonsson
Björn Kloow
Jon Nyström
Jens Persson
3
allt avfall dumpades. Det kontaminerade vattnet skulle hållas från havet av en fem meter bred
vall av sten, grus och jord. Ett dåtidens försök att vara miljövänlig.4
Kuststräckan användes också som soptipp i andra avseenden och gräver man i marken finner
man spår av allt möjligt bråte.
Centrum flyttades nu från hamnen till den stora väderkvarn som flyttades dit från Kristianstad
redan under första världskriget. Kvarnen var sedan i bruk fram till 1978 då den byggdes om
till det kafé som finns kvar än idag.5 Här ligger nu också byns butik.
Fabriken togs ur bruk 1971. Det skedde i samband med att man började upptäckte farorna
med radon från blåbetong och likande miljögifter.6 Betongen man tillverkade blev fort
omodern och snart lönade sig verksamheten inte längre. Man stängde då av pumparna som
höll brottet vattenfritt och snart hade en ny sjö bildats av det gamla brottet. På sina håll är sjön
så djup som 18 meter. Fabrikens stora lokaler såldes till olika företag.
Lagerlokalerna såldes till Kalmar lantmän7 och användes till storskalig kycklinguppfödning. I
de två stora lagerkomplexen huserades 220 000 fåglar. I lokaler närmare havet anlades en
båtfabrik. 1973 grundades också grönhögens toffelfabrik i betongfabrikens gamla lokaler.
Men dessa industrier klarade inte av att sysselsätta boende i Grönhögen och byn tappar en stor
del av invånarantalet, någon den aldrig skulle återhämta sig från.
Av industrierna som anlades efter betongfabriken är det idag bara toffelfabriken och en
plåtverkstad (Grönhögens mekaniska verkstad) som finns kvar. Kycklinguppfödningen
kritiserades av många och när tillståndet för uppfödningen gick ut så beslutade sig
Grönhögens kommun att inte förnya det på grund av anledningar som lukt och miljöfara.
3
Se bild 8.
Se bild 9 och 10.
5
Se bild 11.
6
Blåbetong är en sorts lättbetong tillverkad av kalksten och alunskiffer. Alunskiffret som ger blåbetongen dess
karakteristiska färg är dessvärre uranrikt och avger gammastrålning och radongas. Blåbetong tillverkades fram
till 1975 då farorna uppdagades.
7
Kalmar Lantmän är en ekonomisk förening vars huvuduppgifter är att tillhandahålla medlemmarna utsäde,
gödsel, växtskydd och foder samt att ta emot, lagra, förädla och sälja det som lantbrukarna odlar.
4
2
Gruppuppgift - En by på Öland
2009-10-01
Daniel Frantzich Jonsson
Björn Kloow
Jon Nyström
Jens Persson
Det forna industriområdet är idag tämligen övergivet, många av de gamla fabriksbyggnaderna
står tomma och förfallna och inget tyder på att de ska tas i bruk igen.8 På flera håll i
Grönhögen kan man också se resterna av järnvägsspåret som ligger begravt i grusvägar och
betong.
Idag utgörs Grönhögens boenden av pendlare till Kalmar, Borgholm, Färjestaden och
Mörbylånga. Idag finns där många sommarbostäder och under sommarperioden växer
invånarantalet till det dubbla.
1991 får Grönhögen ett nytt uppsving då en camping med tillhörande golfbana anlades vid
betongfabrikens gamla lokaler. De norra byggnaderna renoverades och byggdes om till
omklädningsrum och hotell.9 Huvudbyggnaden köptes också upp och används nu av
golfbanan som lager och garage. Det gamla översvämmade kalkbrottet används som ”driving
range” och utgör ett scenisk och säreget element i landskapet.10 Golfbanan bestod från början
bara av tre hål och fungerade mest som rekreation för campinggästerna. Golfbanan blev snart
väldigt populär och byggdes om i två skeenden. Idag är Grönhögens golfbana en nationellt
erkänd bana med fulla 18 hål. Bygget av golfbanan förde med sig flera positiva följder för
byn. Den forna soptippen längst kusten rensades ur och snyggades upp.11 Golfbanan erbjuder
också en mängd säsongsarbeten och lockar idag till sig 25-30 000 besökare varje säsong.
Grönhögen har gått från att vara en blomstrande bruksort som sysselsatte en växande by till
att bli en semesterort kretsande kring en golfbana.
Källor
8
Se bild 7.
Se bild 3.
10
Se bild 4.
11
Se bild 5.
9
3
Gruppuppgift - En by på Öland
2009-10-01
Daniel Frantzich Jonsson
Björn Kloow
Jon Nyström
Jens Persson
De huvudsakliga källorna utgörs av intervjuer med en mängd boende i Grönhögen.
Informationsskyltar längst Grönhögens kustlinje.
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Radon
http://www.kalmarlantman.se
Bilder
1.
Nybyggda och äldre hus sida vid sida.
2.
Brännugn från 1800-talet
3.
Betongfabrikens gamla byggnader nu om- och utbyggda till
4.
Det översvämmade kalkbrottet som idag utgör ”Driving Range”.
omklädningsrum och hotell.
4
Gruppuppgift - En by på Öland
2009-10-01
Daniel Frantzich Jonsson
Björn Kloow
Jon Nyström
Jens Persson
5.
Grönhögens kustlinje efter uppröjningen.
6.
Hamnområdets lagercontainers med tillhörande bråte.
7.
Betongfabrikens gamla lagerbyggnader.
8.
Betongfabrikens ”avfallssjö.”
9.
Vallen som skiljer betongfabrikens avfallssjö från havet.
10. Vallen till avfallssjön i genomskärning.
5
Gruppuppgift - En by på Öland
2009-10-01
Daniel Frantzich Jonsson
Björn Kloow
Jon Nyström
Jens Persson
11. Kvarnen som idag utgör kafé och restaurant.
6
