HållBaR
VäRdEtillVäxt
N OV E M B E R • 2 012
- tillFörlitlig statistik och redovisning som ger jämFörbarhet
För en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling
Hösten 2010 presenterade den maritima strategiprocessen en strategi och vision
för det maritima klustrets fortsatta utveckling. En del av visionen är att skapa
en tydlig social och ekonomisk värdetillväxt med minskad miljöpåverkan för
samhället. Men hur mäter man hållbar värdetillväxt? Och var finner vi tillförlitlig
statistik som visar utvecklingen och gör den jämförbar med utvecklingen i andra
branscher och med maritima kluster i andra delar av världen?
Sjöfarten och den maritima näringen baseras på en av våra
viktigaste naturresurser, hav och vatten som täcker drygt
70 procent av jordens yta. Att utnyttja denna resurs på rätt
sätt är en viktig del av en hållbar utveckling.
Vattenvägen som infrastruktur finns på plats, har mycket
låga anläggningskostnader och liten miljöbelastning. Sjöfarten är en energi- och miljöeffektiv transportbärare. Olika
typer av sjöfart – transocean trafik, närsjöfart, kustsjöfart,
EU-klassad inlandssjöfart, skärgårdstrafik, färjetrafik (inklusive vägfärjor), vattenburen kollektivtrafik – kompletterar
eller ersätter transporter på väg och järnväg. Vindkraftparker till havs och utvinning av vågenergi är viktiga delar i en
ekologiskt hållbar energiförsörjning.
Svenska rederier är världsledande genom sitt fortlöpande miljöarbete och strävan att minska energiförbrukningen.
Arbetsvillkor och arbetsmiljö för ombordanställda på
svenska fartyg är dessutom väsentligt bättre än i många
andra delar av världen och Sverige intar en ledande ställning när det gäller mångfald och jämställdhet, faktorer som
kännetecknar en socialt hållbar utveckling.
till fakta och statistik om gods- och passagerarflöden,
miljö- och hälsoeffekter. Andra målgrupper är transportköpare och verksamhetsansvariga inom andra branscher,
klustrets aktörer och deras anställda samt media och allmänhet. Statistiken är dessutom intressant för jämförelser
med andra branscher, övriga trafikslag och med maritima
kluster i andra delar av EU.
Vad är hållbar utveckling?
Begreppet hållbarhet definierades 1987 i rapporten Our
Common Future av FN:s världskommission för miljö och utveckling, ledd av Gro Harlem Brundtland. Hållbar utveckling
tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
De tre dimensionerna av hållbar utveckling - den sociala, den ekologiska och den ekonomiska - ska ömsesidigt
stödja varandra. Vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i
Johannesburg 2002 erkändes begreppet hållbar utveckling
som en överordnad princip för FN:s arbete.
Ett närliggande begrepp är Corporate Social Responsibility (CSR). Med det menas att företag ska ta ansvar för
hur de påverkar samhället ur ett ekonomiskt, socialt och
miljömässigt perspektiv. På senare år har hållbarhet blivit
ett mer använt begrepp än CSR.
indikationer som bör mätas
Med flera tiotusentals sysselsatta inom rederier, varv,
service, turistnäringen och offentlig sektor, en stark maritim
kompetens och innovationskraft samt med fortsatt ökande
transportvolymer har den maritima sektorn en betydande
roll i Sveriges ekonomiska utveckling och värdetillväxt. Inte
minst är sjöfarten viktig för svensk utrikeshandel.
För att kunna visa det värde som det maritima klustret
skapar för samhället, ekonomiskt, ekologiskt och socialt
behövs tillförlitlig statistik och hållbarhetsredovisningar.
För att kunna fatta välgrundade beslut om investeringar,
val av transportsätt, trafikplanering mm behöver politiker
och andra beslutsfattare i samhället dessutom ha tillgång
Grundkrav för den statistik som efterfrågas är att
den dels går att använda trafikslagsövergripande,
dels kan utnyttjas för att jämföra klustersegment i
Sverige med motsvarande inom övriga EU, dels att
vi bör utnyttja befintlig kunskap och statistik inom
exempelvis forskning och offentlig verksamhet.
Fem övergripande indikatorer har identifierats
som användbara för att mäta och utveckla det
maritima klustrets hållbara värdetillväxt: sociala,
ekologiska och ekonomiska indikatorer, transportarbete samt grad av certifiering och redovisning.
• Sociala indikatorer
Social hållbarhet kan mätas genom statistik över
arbetsskador och ohälsa på arbetsplatsen. Parallellt
efterfrågas även statistik om den livskvalitet som sysselsättningen inom klustret faktiskt skapar.
Inom ramverket GRI (se faktaruta nästa sida) redovisas aspekter som anställningsförhållanden och
arbetsvillkor (t ex anställning, relationer mellan anställda och ledning, hälsa och säkerhet i arbetet, utbildning
samt mångfald och jämställdhet), mänskliga rättigheter,
organisationens roll i samhället samt produktansvar.
• Ekologiska indikatorer
Det maritima klustret kan mäta värdet av hållbara
havsområden och resursutnyttjande. Statistik över
miljökonsekvenserna i transportarbetet är en annan
viktig indikator.
Inom ramverket GRI redovisas aspekter som
förbrukning av material, energi och vatten, påverkan
på biologisk mångfald, utsläpp till luft och vatten samt
avfall, påverkan av produkter och tjänster, hur miljölagstiftning efterlevs, transporter, samt sammanlagda
kostnader och investeringar för miljöskydd.
• Ekonomiska indikatorer
Den ekonomiska hållbarheten kan mätas genom statistik för nya fartyg, verksamhetsexpansion, satsningar
på forskning och innovation samt graden av nyföretagande. Vidare är det direkta och indirekta värdeskapandet av intresse, till exempel i form av antal anställda,
omsättning, förädlingsvärde med mera.
Inom ramverket GRI redovisas ekonomiska resultat,
marknadsnärvaro och indirekt ekonomisk påverkan.
• Transportarbete
Det finns också ett stort behov av statistik över transportflöden och transportarbetet mätt i tonkilometer för
både passagerare och gods. Här är det viktigt att på
ett konsekvent sätt samordna statistiken mellan olika
trafikslag och myndigheter.
• Grad av certifiering och redovisning
Intressant är också att mäta hur många företag och
myndigheter som är miljöcertifierade enligt ISO 26000,
som tillämpar rekommendationerna i ISO 26000 och
som hållbarhetsredovisar enligt GRI eller någon annan
metod. Ett exempel på certifieringssystem från det maritima
klustret är det förslag till certifiering för rederier som
fackförbundet SEKO Sjöfolk tagit fram, Fair Freight,
och som ska garantera att en aktuell sjötransport följer
internationella konventioner om mänskliga rättigheter
och arbetsrätt.
Andra analyser av värde
För att ytterligare stärka förståelsen för det maritima klustrets
villkor och utvecklingspotential kan kompletterande analyser vara av intresse. Exempelvis en konsekvensutredning
över vad som skulle ske om det svenska maritima klustret
försvinner eller om det sker en omfattande övergång från
sjö- till landtransporter. Andra områden att studera närmare är den kustnära sjötrafikens och de inre vattenvägars
hållbarhetspotential samt hur en hållbar utveckling för det
maritima klustret påverkar livskvaliteten i samhället.
Hållbarhetsredovisning enligt GRI
Hållbarhetsredovisning innebär att företag och
organisationer presenterar sitt ansvars- och hållbarhetsarbete vid sidan av den traditionella ekonomiska redovisningen. En världsomspännande metod för
hållbarhetsredovisning är GRI, som gör det möjligt
att jämföra mellan organisationer och över tid.
Global Reporting Initiative (GRI) grundades
1997 av organisationen CERES (Coalition for
Environmentally Responsible Economies) och FN:s
miljöprogram UNEP. 1999 presenterades ett första
utkast till GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisningar. De har sedan vidareutvecklats. De senaste,
G3, lanserades 2006. Bland annat har den svenska
regeringen beslutat att från och med räkenskapsåret 2008 ska samtliga statliga bolag hållbarhetsredovisa enligt GRI.
Inom ramen för GRI kan en organisation välja
mellan tre olika nivåer för sin hållbarhetsredovisning,
A-, B- eller C-nivå. Inom varje nivå mäts hållbarhetsarbetet med avseende på ekonomisk, social
och miljömässig påverkan med hjälp av ett urval
indikatorer. Enligt GRI:s modell kan redovisningen
därefter styrkas av en oberoende part.
1. Välj metod, leverantör och kriterier för att övergripande mäta den svenska maritima
näringens värdeskapande för Sverige samt säkerställ nödvändiga ekonomiska resurser.
2. Stimulera till ett aktivt och långsiktigt hållbarhetsarbete inom det maritima klustret.
3. Samla det maritima klustret kring vilka kriterier eller indikatorer som är viktigast att
mäta, oavsett om valet är hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer (helt eller delvis)
eller någon annan metod.
4. Genomför en inventering bland både företag och myndigheter vilken statistik om godsoch passagerarflöden samt hälso- och miljöeffekter på nationell nivå som redan finns
och i så fall hos vem. Identifiera samtidigt vilken statistik som behöver nyskapas och av
vem samt vilka parametrar och kriterier som behöver mätas, hur samordningen ska gå
till och av vem.
5. Kommunicera den maritima näringens värdeskapande och gör statistiken tillgänglig
för alla intressenter.
SJÖFARTSFORUM är en intresseförening för företag och organisationer verksamma inom det maritima klustret.
Föreningen arbetar för att samhällets kunskap om sjöfarten och det maritima klustret ska vara god och för att
tydliggöra näringens möjligheter och värdeskapande för människor, näringsliv och samhället i stort. Sjöfartsforum
är medlem i European Shortsea Network och i European Network of Maritime Clusters. www.maritimeforum.se
Denna trycksak är en rapport från fokusgruppen ”Hållbar värdetillväxt”, en av de sju arbetsgrupper som ingår i ett strategiarbete som leds
och drivs av Sjöfartsforum. Foldern är framtagen med stöd från Trafikverkets ”Stöd till ideella organisationer”.
Fo t o n : F r a m s i d a n : S j ö f a r t s v e r k e t , To r d S t r ö m d a l o ch S t e n a L i n e , S i d 2 ; S t e f a n S j ö d i n , Fo r t u m , S i d 3 S j ö f a r t s v e r k e t , S i d 4 S j ö f a r t s v e r k e t o ch S k a n d i a h a m n e n .
HaNdliNgsplaN för att mäta hållbar tillväxt.
