Goda, lärorika exempel för att öka beredskapen och underlätta omställningen av en kommun
GRÖN INTEGRATION - SKALMSTA GÅRD
En vinna-vinna möjlighet för alla!
Bakgrund
Med inspiration från debattartikel i Dagens industri 202310-25 ,bl. a. ”Personer från andra kulturer måste ses som
en tillgång”, att konstatera:
Sverige står inför en tickande bomb. Allt färre ska
arbeta och försörja allt fler
Många invandrare och unga stängs ute från
arbetsmarknaden. Så kan vi inte ha det.
En framtid med brist på olja kommer sannolikt att
medföra ökat antal verksamma inom
matförsörjningen.
Många tar redan ansvar för sin omvärld och ännu
fler skulle vilja. Det måste bli enklare att gå från
ord till handling.
Samspelet mellan privata insatser, myndigheter,
kommuner och arbetsmarknadens parter måste
förbättras. Inlåsningseffekterna på marknaden
måste monteras ned.
Massor av människor med unik kompetens i
utanförskap skulle produktivt kunna bidra till
samhället och sin egen försörjning
runt hela jordklotet som gör att grönsaker inte
hinner mogna klart osv. Jag tror att vi behöver all
tillgänglig kunskap för att kunna producera mer
mat på ett bättre sätt för att vi och miljön ska må
bra även i framtiden.
- Ett sätt kan vara att ta tillvara på kunskap som
redan finns men som inte kommer till uttryck i
produkter. Jag har en tanke om att det finns
många invandrare som är mycket duktiga på
odling, mathantverk och djur samt upplevelser
och nygamla metoder inom lantbruk. Jag har
även misstanke om att det för invandrare är svårt
att hitta kontaktytor med landsbygden, man vet
inte var man ska åka, man har inte tillgång till
mark, nätverk för vem man ska fråga,
startkapital, kunskap om nationella regler, ingen
moster eller kusin på landsbygden. Man har
kunskapen men ingenstans att omsätta den
kunskapen i säljbara produkter eller tjänster.
Skalmsta gård
Skalmsta Gård ligger i Sigtuna kommun. Gården är på
160ha, varav 80 är skog. Idag finns här ett hundratal
tackor, getter, höns, kor, sommarcafe, ett par hus för
uthyrning, viltvatten samt en utarrenderad ridlekisverksamhet. Tar emot grupper från skolor. Ägare är Marie
Tegnefjord, som har läst kulturgeografi, miljövård och
landsbygdsutveckling. Är sjätte generationen på Skalmsta.
Marie konstaterar:
- Jag ser att det idag finns stora utmaningar för
oss människor. Det gäller inte minst
matförsörjning, miljö, och sysselsättning.
Lantbruket står för en stor del av dessa både
problem och lösningar. Hur mycket ny teknik
som än används, även om fler och fler människor
bor i städer, kommer vi alltid att behöva mat.
Idag produceras mat så det räcker till alla, men
sättet den produceras på är inte hållbart.
- Vi har för stora djurenheter, använder för
mycket bekämpningsmedel och energi och gör
överuttag lokalt för att vi ska kunna bibehålla
den takten.
- Dessutom märker vi av att produkterna som vi
får från jordbruksindustrier inte alltid är bra mat.
Inte tillräckligt mycket näringsämnen, fattiga på
färg och form, rester av miljögifter, transporter
Integrationsprojektet Grön Interation
- Med de ställningstagandena så startade jag ett
projekt på Skalmsta år 2009 med hjälp av
Länsstyrelsen, Sigtuna kommun och
arbetsförmedlingen. Jag skulle utvärdera en
modell som man kan använda för att arbeta med
detta. Tanken går ut på att man ska kunna
komma till en gård, i detta fallet Skalmsta, med
kunskap och vilja att omvandla den kunskapen
till en produkt. Här finns en infrastruktur som
gör det möjligt att testa din produkt i
verkligheten, dvs. det finns mark, skog, åkrar,
maskiner, djur, byggnader, verktyg,
omklädningsrum. Här bör också finnas
handledare som kan hjälpa till med kontakter,
befintliga nätverk till samarbeten, konsumenter,
handlare, restauranger och grossister. Det jag
kom fram till var att det behövs en förening som
fristående arbetar för dessa saker på gården. Där
kan man även ha olika aktiviteter som café,
gårdsbutik, marknader, osv.
- Under projektet som pågick i två år etablerade
vi många delar av nätverket, och det var totalt
tolv personer som hade praktik på Skalmsta. De
Syftet med goda, lärorika exempel är att öka beredskap och underlätta omställning till ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Naturlagarna sätter avgörande ramar och är inte
förhandlingsbara. Inom dessa kan de sociala och ekonomiska faktorerna kontrolleras och
förändras av mänskliga beslut.
arbetade med att ta fram olika sorters ägg, som
tex Maranägg och vaktelägg, att bygga en hydda
och fundera över en afrikansk stig, ha
vintermarknad, vanliga ägg till försäljning,
getkött, afrikanska fester, grisar, grönsaksodling,
italienska teer, Tisana, sommarcafé, och mycket
annat. Två personer fick anställning och en
person har startat ett eget företag med honung.
Vi fortsatte med arbetet ett år.
- Tyvärr har jag inte hittat rätt finansiering för att
fortsätta arbetet, men hjälper till med andra
projekt tex Innovation Landsbygd i Uppsala och
testandet av en del nya grödor. Jag tror att detta
arbete bara har börjat och hoppas att vi kommer
att se fler dylika lösningar i framtiden då jag vet
att projektet vara uppskattat.
Föreningen
Föreningen ”Jord” arbetar med att få fler
personer att hitta sin väg till landsbygden. I
framtiden kommer nog föreningen att
organiseras som ett socialt företag för att kunna
arbeta mer konkret.
Att beakta beträffande gröna jobb och grön
integration
Matförsörjningens sårbarhet
- i ”matförsörjning”, både på individnivå samt
regionalt.Klimatförändring och snar brist på billig olja
kommer att radikalt ändra förutsättningarna för jordbruket
med förädling och transporter.
- Mer av småskalig bl. a. när-/stadsodling - intensivodling
på små arealer, korta transporter och biologisk mångfald
mindre av storskalig odling - konstgödning dieselmaskiner
och långa transporter torde vara en naturlig väg framåt.
- Behov av utbildning
Verksamhetsformer, social ekonomi, kooperativ
Hobbyverksamhet, eget behov, ej försäljning, andelslott,
verksamhet för grönsaks- och bärodling för försäljning,
handelsträdgård - ja det finns flera olika sätt att dela och ta
var på markresurser och att ha verksamhet på. När sociala
företag som nu är på frammarsch har vi nog bara sett
introduktionen av nytt tänk för ägande inom de gröna
näringarna.
Många spännande unika och samfällda lösningar kommer
att se dagens ljus när vi börjar tänka i banorna om att fler
ska ha tillgång till mark, hur den ska användas, att man
kan använda den tillsammans. Äganderätten; är den
absolut?
Varför arbeta med grön integration?
Fokus på hållbarhet på flera plan. Ekonomiskt givetvis,
genom att skapa sysselsättning, nya arbetstillfällen och nya
samarbeten och nätverk. Miljömässigt genom att
producera mer lokalt och ekologiskt. Social hållbarhet som
att människa känner sig delaktig, kan påverka sin egen
situation och hittar ett ansvar på individnivå. Även
kulturellt; att vi kan visa på olika sätt att ta tillvara på och
bruka markens resurser, integration av olika kulturer och
arbetssätt. Naturen är universell, och en sak som förenar
oss. Det är ett utmärkt sätt att profilera landsbygden. Vi
får...
Nya idéer och samarbeten till landsbygden
Fler arbetstillfällen
Lokalproducerad mat
Ett starkare samarbete mellan tätort och
landsbygd
Unika varor
Kunna odla och tillverka saker som idag
importeras
Ta tillvara på personers kunskaper och omvandla
dessa till säljbara produkter.
Skapa mötesplatser på landsbygden
Turism
Skolbesök, etc
Uthållig, produktiv verksamhet i samarbete
(social ekonomi, med kooperativa former)
Flera olika instanser i samhället kan och
bör vara med i utvecklingen av arbetet på
en inkubator för grön integration. Idéer
om att utnyttja solenergin för
växtproduktion på ett bättre sätt är
naturligtvis önskvärt.
Ny teknik som bidrar till att utveckla
metoder som gör minst inverkan på vår
miljö. Att man byter bidragstänk till
något som kan användas konkret investera i personer är naturligtvis inte en
ny tanke, men väl värd att upprepas. Vi
blir som samhälle mindre sårbara om det
finns producenter och produkter på det
lokala planet. Genom engagemang
öppnar man ofta vägen till ansvar, och
genom att fler får ett eget ansvar så
engagerar man sig mer.
Att få alla samhällsklasser med på tåget
mot ökat kretsloppssamhälle är en stor
utmaning. hur får man tex en person som
inte har någon koppling till svensk
landsbygd, eller hur mat produceras i
Sverige, eller inte vandrar i skogen på sin
fritid, att ta ansvar för sin närmiljö?
Jag tror att en framkomlig väg för att en
inkubator av detta slag ska kunna genomföras på
ett bra sätt är att både privata och offentliga
aktörer finns med. Som ett uthållighetsprojekt.
Informationsunderlag: informationsblad,
hemsida
För information: Marie Tegnefjord, Skalmsta
gård, telnr 073.655 67 04,
e-post [email protected]
