Lilla retorikskolan – Del 7: Bevisföring
Hur gör du för att stödja dina argument?
Hållbarhet – relevans – acceptans. Hur skapar du det?
Ett argument består av delarna PÅSTÅENDE och BEVIS. Påståendet kan handla om nytta, om karaktär eller om känslor/
upplevelser (dvs logos, ethos och/eller pathos som vi tagit upp i tidigare delar av Lilla Retorikskolan). Beviset kan vara
- en faktauppgift,
- ett exempel,
- ett citat eller en egen reflektion alternativt
- en jämförelse.
Notera att alla slags bevis kan användas för alla slag av påståenden. Ett citat kan stödja ett nyttoargument, en
faktauppgift kan stödja ett känslomässigt argument och ett exempel kan med fördel stödja ett karaktärsargument.
Indelningen av bevisen i kategorier utifrån deras syfte
Fakta & statistik och citat/egna reflektioner brukar man, med en gemensam term, kalla auktoritetsbevis. Exempel och
jämförelser kallar man ,. Väljer man att se ur ett annat perspektiv brukar man kalla fakta & statistik och exempel för
faktiska bevis, medan citat/egna reflektioner och jämförelser kallas artificiella bevis.
En huvudregel när det gäller användningen av bevis är att ju mindre förankrad man är som talare, ju mer bör man
använda sig av faktiska bevis. Samtidigt som en talare som åtnjuter högt förtroende och är välkänd med fördel kan
använda sig av alla olika slags bevis.
Hållbarhet, relevans och acceptans
Men, när vi har fått fram våra argument – med sina bevis – är det dags att utsätta dem för det slutgiltiga testet; är de
hållbara, är de relevanta och har de acceptans hos den aktuella målgruppen?
Argumentets hållbarhet handlar om huruvida det vi framför klarar en sanningskontroll. Är påståendet sant? Är bevisen
jag stärker upp mitt påstående med sanna? Finns minsta tveksamhet, så bör man tänka till både en och två gånger innan
man bestämmer sig för att använda argumentet. Särskilt om det finns någon i auditoriet som har lika god eller bättre
sakkunskap i den aktuella frågan. Att falla på hållbarheten skadar alltid talarens karaktär – ”om det där påståendet var
en lögn, så undrar jag hur mycket som är lögn av allt annat han/hon säger?”
Vad gäller argumentets relevans ställer man sig frågan om argumentet verkligen stärker den tes vi framför. Är argumentet
irrelevant kan talaren lätt framstå som både förvirrad och ostrukturerad. Den gamla historien om forskarna som gjorde
experiment på loppor kanske kan åskådliggöra vad det handlar om. Några forskare skulle undersöka loppornas hörsel.
Man ropade ”hoppa” och lopporna hoppade. Därefter ryckte man av benen på lopporna och ropade ”hoppa”. Ingen
loppa hoppade, och forskarna kom fram till att loppornas hörselorgan uppenbarligen fanns i deras ben.
Acceptans – slutligen – handlar om åhörarnas inställning och förkunskaper. Ett argument som är både hållbart och
relevant kan faktiskt vara olämpligt att använda – därför att åhörarna inte är beredda att lyssna på det. Eller saknar de
kunskaper som krävs för att sätta argumentet i ett sammanhang.
Låt oss ta ett exempel på det sistnämnda: I Sverige är cirka 64% av befolkningen helt eller delvis beroende av offentlig
sektor för sin dagliga ekonomi. Vilket gör att exempelvis borgerliga politiker borde fundera lite extra innan de
argumenterar för sänkta skatter och mot bidragssystem. Ett budskap som kan framstå som både hållbart och relevant för
ett antal nationalekonomer och näringslivsorganisationer, kanske helt saknar acceptans hos en majoritet av mottagarna
av budskapet.
I del 8 av Lilla Retorikskolan kan du läsa och fördjupa dina kunskaper om den retoriska dispositionen.
