Forskningaplan
Mortalitet hos KOL patienter efter IVA vård
Bakgrund
KOL är förenat med hög sjuklighet och en ökad dödlighet, sjukdomen utgör en ökande
belastning för individen och sjukvården. I de senare skeendena av sjukdomen drabbas inte
bara luftvägar och andning utan hela kroppen och livsföringen påverkas.
Runt om i hela världen har detta uppmärksammats. Det har skapats vårdprogram för KOL
både internationellt och nationellt i Sverige, för att på bästa sätt möta och behandla patienter
med KOL (1). Vårdprogrammen tar upp behandlingen i sjukdomens alla skeenden.
Ibland drabbas patienter med KOL av en akut försämring som leder till att de måste uppsöka
sjukvård, de drabbas av en så kallad akut exacerbation. Vid dessa tillfällen kan intensivvård
bli aktuell. Intensivvården kan då erbjuda ventilatorbehandling under den tid patienten är för
påverkad av exacerbationen eller för uttröttad för att kunna klara av ett tillräckligt
andningsarbete på egen hand.
KOL-patienternas vårdbehov liksom risken för komplikationer ökar och prognosen försämras
med ökande svårighetsgrad. FEV1 i % av beräknat värde är den viktigaste kända
prognosfaktorn vid KOL, utöver ålder. Även andra faktorer än FEV1 är viktiga för
prognosbedömningen. Exempel på andra viktiga negativa prognosfaktorer är: Svår kronisk
hypoxi (PO2 7,3 kPa), Kronisk hyperkapni (PCO2 6,5 kPa), Cirkulationspåverkan (t ex
perifera ödem eller tachycardi). Låg kroppsvikt.
Sura KOL-patienter har en sjukhusmortalitet på 30% och skall därför erhålla NIPPV antigen
på IVA eller på lungenheten. CPAP på HIA ökar förvisso PO2 men hjälper ej en dålig
ventilation (acidosen försämrar andningsmuskelaturens funktion och man är inne i en ond
cirkel).
Indikationen för respiratorbehandling är framför allt att patienten är på väg att mattas ut.pH <
7,35 dvs sur patient indikerar en kraftig akut försämring som inte kunnat kompenseras
metabolt och i sådana fall bör alltid IVA-vård övervägas. pH < 7,25 är mkt allvarligt. Det går
dock inte att fastställa en blodgasgräns för när man skall ta kontakt med IVA-läkare för att
diskutera respirator.
Sedan 1995 finns kunskap om att non-invasiv ventilatorbehandling (NIV) ökar överlevnaden
hos KOL-patienter jämfört med invasiv ventilatorbehandling (via endotrakealtub, 2). Vid NIV
får patienten ventilatorbehandling via en mask framför ansiktet och i allmänhet är patienten
vaken. Detta skiljer sig från traditionell ventilatorbehandling där patienten sövs ner och får en
endotrakeal tub nedförd i luftstrupen under behandlingen. Vårdtiden blir som regel kortare vid
behandling med NIV (3).
Intensivvården utgör en avgränsad men kostsam del av omhändertagandet
av KOL-patienter i sjukvården. Antalet patienter med en intensivvårdskrävande akut
exacerbation av KOL är så litet att det är svårt för en enskild läkare att skaffa sig tillräckligt
stor egen erfarenhet av dessa patienter. Detta har också uppmärksammats i Socialstyrelsens
riktlinjer, där omhändertagande enligt vårdprogram vid akut försämring av KOL fått
högsta rangordning. Ett framgångsrikt omhändertagande kräver multidisciplinärt samarbete
mellan bland andra intensivvårdsläkare, lungmedicinsk expertis, kliniska fysiologer, fysioterapeuter och dietister. KOL-patienternas vårdtid är betydligt längre än genomsnittspatientens. vilket speglar att detta är en mycket sjuk grupp. Med rätt vård kan vårdtiden
troligen förkortas, och även här kan ett fungerande vårdprogram vara till hjälp och stöd i
behandlingen.
Syfte
Detta kliniska projekt syftar till att kartlägga:
-vilka KOL-patienter som vårdtas på IVA? Genes till IVA vård?
-Vilka KOL patienter som har vårdats i respirator?
-I vilken utsträckning används non-invasiv ventilation?
-Vilka faktorer påverkar valet mellan non-invasiv och invasiv ventilation?
-Påverkas långtidsöverlevnaden av non-invasiv respektive invasiv ventilation?
-30 dagars mortalitet efter IVA vård.
-Finns det samband mellan vårdförlopp och förekomst av infektioner och resultat från
luftvägsodlingar?
Material och metod
Projektet är retrospektiv och baseras på analys av registerdata på KOL patienter som vårdats
på IVA i Gävle under tiden 20060101—20091231. Journalgenomgång av KOL patienterna
med datainsamling rörande: rökvanor, komorbiditet, orsak till IVA-inläggning, antal dygn på
IVA, vilka behandlingar givits på IVA, vilka undersökningar genomförts på IVA, analys av
blodgaser, röntgenundersökningar, komplikationer, etc…
Referenser
-Global Strategy for the Diagnosis, Management and Prevention of COPD. In: Global
Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD); 2006
-Brochard L, Mancebo J, Wysocki M, Lofaso F, Conti G, Rauss A, et al. Noninvasive
ventilation for acute exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease. N Engl J Med
1995;333(13):817-22.
-Lightowler JV, Wedzicha JA, Elliott MW, Ram FS. Non-invasive positive pressure
ventilation to treat respiratory failure resulting from exacerbations of chronic obstructive
pulmonary disease: Cochrane systematic review and meta-analysis. BMJ
2003;326(7382):185.
-Berkius J, Nolin T, Mårdh C, Karlström G, Walther SM. Characteristics and long-term
outcome of acute exacerbations in chronic obstructive pulmonary disease: an analysis of cases
in the Swedish Intensive Care Registry during 2002-2006. Acta Anaesthesiologica Scand
2008: 52; 759-765.
- Berkius J, Walther SM. Long-term survival after acute hypercapnic failure in chronic
obstructive lung disease (COLD). Intensive Care Medicine 2006: 32: S6.
