Frågor och svar om regeringens sjukskrivningspaket
Regeringens förslag i korthet:
Rehabiliteringskedja med avstämning vid 3, 6 och 12 månader.
Tidsbegränsad rätt till 80 procents sjukpenning i högst tolv månader.
En tidsgräns för sjukpenning införs vid 12 månader, med möjlighet till förlängning i högst 18
månader Alltså förlängd sjukpenning i som mest 18 månader med 75 procents ersättning.
Mer aktiv företagshälsovård.
En rehabiliteringsgaranti införs.
Tydligare riktlinjer för bedömning av arbetsförmåga.
Skatterabatt till arbetsgivare som anställer långtidssjukskrivna.
Inkomsten multipliceras med 0,97 i stället för 0,989 vid beräkning av sjukpenninggrundad
inkomst.
Möjligheten att arbeta med vilande sjukersättning förlängs från tre månader till ett år.
Paketet införs den 1 juli 2008.
Källa: Regeringen (TT)
1. På vilket sätt kan regeringens sjukförsäkringspaket leda till sämre
anställningstrygghet?
Prövningen av arbetsförmågan redan efter tre månader och sex månader mot hela
arbetsmarknaden, riskerar att försämra anställningstryggheten.
Regeringens tal om rehabiliteringskedja innebär i själva verket att anställningstryggheten
påverkas och att arbetsgivare kan säga upp anställda efter sex månaders sjukskrivning. (En
uppfattning som också har framförts av LO och TCO).
Som exempel finns det laglig grund för att säga upp någon som inte klarar av att gå tillbaka
till ett annat arbete på arbetsplatsen efter rehabilitering, eller om personen rehabiliterar sig
med sikte på ett annat jobb.
2. Hur kan man kalla regeringens förslag för ett besparingspaket när regeringen
påstår att det är den största reformen på rehabiliteringsområdet på 15 år?
Paketet innebär sänkta ersättningar. Tusentals som är sjukskrivna mer än ett år kan räkna med
att ersättningen sänks från 80 till 75 procent. Samtidigt ändras beräkningsgrunden för
sjukpenninggrundad inkomst. Ändringen ger en besparing på runt 1,1 miljarder kronor i sjukoch föräldraförsäkringen.
Det är en besvikelse att folkpartiet utan motstånd och så lätt svalde regeringens
besparingspaket. Sänkningen ned till 75 procent tillsammans ändringen av beräkningsgrunden
för den sjukpenninggrundande inkomsten är folkpartiets stora svek mot alla de som lade sin
tillit till att folkpartiet skulle stå emot försämringar som innebar en minskad legitimitet för
socialförsäkringssystemet.
3. Regeringens förslag innebär alltså att alla som är sjukskrivna mer än ett år får
en ersättning som motsvarar 75 procent av den sjukpenninggrundade inkomsten.
Med andra ord är det ju en högre ersättning med bättre villkor än med dagens
regel där man trillar ner på 64 procent redan efter ett års sjukskrivning!?
Nej, i realiteten är det inte så att man trillar ner på 64 procent efter tolv månader. Det är få
som idag får 64 procents ersättning (det vill säga sjuk- och aktivitetsersättning) redan efter ett
år. Däremot finns det en regel som säger att man då ska prövas för sjuk- och
aktivitetsersättning Tanken med det systemet när det infördes var att den enskilde inte ska
hamna i passiv långtidssjukskrivning, utan att försäkringskassan har skyldighet att pröva den
enskildes arbetsförmåga, och att stimulera till tidiga insatser.( I dag har 73 000 personer varit
sjukskrivna i mer än ett år. Av dem som 2006 hade varit sjukskrivna i mer än ett år gick 32
000 så småningom över i sjuk- och aktivitetsersättning, som alltså innebär att ersättningen
sänks från 80 procent till 64 procent. Av dem hade 20 000 varit sjukskrivna i mer än två år.
Ett fåtal personer, 5 000 personer, gick från sjukskrivning till sjuk- och aktivitetsersättning
före det första sjukskrivningsåret var slut. Historiskt sett går hälften av dem som är
sjukskrivna i mer än ett år så småningom över i förtidspension, eller sjuk- och
aktivitetsersättning som det heter. Men många har varit sjukskrivna under en betydande tid
innan de får den lägre ersättningen. (Källa; Försäkringskassan)
4. Men uppenbarligen har det inte fungerat eftersom ungefär hälften av alla
långtidssjukskrivna så småningom övergår i sjuk- och aktivitetsersättning?
Nej, det är helt givet att allt inte har fungerat. Sjukfrånvaron har tydligt och stadigt minskat
nedåt, inte minst de senaste två åren - vilket inte minst berodde på betydande insatser från den
socialdemokratiska regeringens sida. Men det är riktigt att alltför många har hamnat i
långtidsfrånvaro och i sjuk- och aktivitetsersättning, och att allt för många inte fått det stöd de
borde få för att kunna återgå i arbete.
5. Vilka konkreta problem ser du med regeringens förslag? Är det inte bra att
man prövar den enskildes arbetsförmåga mot flera jobb?
Regeringen säger att den som bedöms kunna arbeta men inte kan gå tillbaka till sitt gamla
jobb efter sex månader ska kunna hänvisas till andra jobb på arbetsmarknaden. Det är ett
kantigt förslag som än så längre väcker fler frågor och farhågor än svar. Regeringens förslag
att arbetsförmågan ska prövas mot andra arbetsuppgifter efter senast tre månader och mot hela
arbetsmarknaden efter sex månader kan exempelvis leda till att en cancersjuk tvingas bort från
sitt jobb. Det går inte att tolka på annat sätt än att man kraftigt försämrar
anställningstryggheten för svårt sjuka.
6. På vilket sätt försämras ersättningen för den som är sjuk?
Tidsbegränsad rätt till sjukpenning på 80 procent i 12 månader.
Inkomsten multipliceras med 0,97 i stället för 0,989 vid beräkning av sjukpenninggrundad
inkomst. Ersättningen sänks på så sätt ned till cirka 77 procent. Detta rör i princip alla
dagersättningar, såväl långa som korta sjukskrivningar, liksom ersättning vid vård av sjukt
barn och när du är hemma med barn med föräldrapenning.
7. ”Trots att arbetslösheten sjunker och det arbetas fler timmar än på länge, så är
mer än en halv miljon svenskar förtidspensionerade. Många skulle kunna jobba,
men hittills har det funnits en mentalitet där människor inte förutsätts kunna
jobba om de har problem”, hävdar statsminister Fredrik Reinfeldt). Hur ser ni på
det?
Jag delar regeringens uppfattning att det har funnits brist på mekanismer som i ett tidigt skede
kan stödja sjukskrivna tillbaks i arbete. Långa sjukskrivningar ökar risken för att slås ut från
arbetslivet. Men vi måste komma ihåg att sjukfrånvarons orsaker är komplexa. I vissa lägen är
en längre sjukskrivning det enda vettiga, så länge individen också omgärdas av stöd som gör
att hon kan gå stärkt ur sin sjukdom och så småningom återgå i arbete.
Nyckeln till att lösa ohälsoproblemet ligger i att lösa arbetsmarknadens funktionssätt. Det
regeringen gör nu är att ensidigt sätta tidsgränser och sänka ersättningen för den som är sjuk,
vilket är att lägga hela ansvaret på den som är sjuk. Regeringens syn är att den sjuke ska klara
allt själv. Som om det inte vore nog med att hon har ohälsa så ska hon också ge med oron och
stressen att efter 6 månader klara sin försörjning med en rejält lägre ersättning, och dessutom
riskera att förlora sitt jobb.
8. Vad är er lösning då?
Vad gäller stöd att komma tillbaks i arbete måste försäkringskassan tillsammans med
arbetsförmedlingen ha en mycket tydligare samverkan än idag. Men därutöver behöver också
arbetsmarknadens parter göras mera delaktiga.
En typ av omställningsavtal liknande det på arbetsmarknaden, där man i god tid innan någon
blir arbetslös försöker hitta ett nytt jobb. På liknande sätt skulle ett omställningsavtal med
rehabilitering kunna ge samma effekt. Då är parterna med, vilket är helt avgörande eftersom
detta rör arbetsmarknaden, och dessutom får vi en modell som hjälper inte minst mindre
arbetsplatser.
9. Regeringen satsar också på nyfriskjobb, där arbetsgivare som anställer den
som varit sjukskriven i mer än ett år får dubbel skatterabatt.
Vi tycker det är nödvändigt med olika former av lönesubventioner för långtidssjukskrivna,
vare sig det sker i form av lönebidrag eller sänkta avgifter. Det viktiga är att fler få chansen att
komma in på arbetsmarknaden.
