Elevhälsoplan
Knappekullaskolan
Skolenhet 1
Skolenhet 2
Innehåll
1. Bakgrund
3
1.1 Vision för Sektor lärande i Lerums kommun ....................................................... 3
1.2 Kommunövergripande elevhälsoplan ................................................................... 3
2. Elevhälsan på Knappekullaskolan
4
2.1 Elevhälsans organisation ...................................................................................... 4
2.2 Elevhälsans uppdrag ............................................................................................. 4
2.3 Professionsbeskrivningar...................................................................................... 5
Specialpedagog ............................................................................................... 5
Elevhälsopedagog ........................................................................................... 6
Skolsköterska och skolläkare.......................................................................... 6
Skolpsykolog .................................................................................................. 6
Skolkurator ..................................................................................................... 7
2.4 Externa stödfunktioner i elevhälsoarbetet ............................................................ 8
Coacher. .......................................................................................................... 8
Specialpedagog med inriktning på tal och språk ............................................ 8
3. Hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete
8
3.1 Hälsofrämjande arbete .......................................................................................... 8
3.2 Förebyggande elevhälsoarbete ............................................................................. 9
4. Arbetsgång för elevhälsoärenden
10
5. Uppföljning och utvärdering av elevhälsans arbete
12
5.1 Uppföljning av elevärenden ............................................................................... 12
5.2 Utvärdering av elevhälsans arbete ...................................................................... 12
1. Bakgrund
Knappekullaskolan består av två skolenheter, skolenhet 1 och 2, där alla elever är
allas ansvar och där alla elever ska få det de behöver för att lära och utvecklas.
Det är skolenheter som arbetar med kunskap, trygghet, trivsel och samverkan.
Tillsammans lyfter vi fram allas unika förmågor genom att verka för att det finns
utrymme för Inspiration, Lust, Gemenskap, Engagemang och Nyfikenhet.
Knappekullaskolan innehåller grundskola, grundsärskola samt fritidshem och är
uppdelad på två skolenheter. I Knappekullaenheten ingår även två förskolor med
en förskolechef som ansvarig.
Denna elevhälsoplan är övergripande och syftar till att skapa en gemensam
plattform för elevhälsoarbetet på Knappekullaskolan. Det är elevhälsoteamets
mål- och styrdokument och innehåller riktlinjer för skolpersonalens
elevhälsoarbete samt information till vårdnadshavare. Planen revideras
regelbundet.
Elevhälsoplanen grundar sig på för elevhälsan aktuell lagstiftning och aktuella
läroplaner samt på de föreskrifter, allmänna råd som gäller elevhälsans arbete. På
lokal nivå utgår elevhälsoplanen ifrån kommunens övergripande styrdokument
samt Sektor lärandes vision, verksamhetsidé och elevhälsoplan.
1.1 Vision för Sektor lärande i Lerums kommun
God kunskap i en trygg miljö
1.2 Kommunövergripande elevhälsoplan
Alla barn är olika, lär på olika sätt och har olika behov. Därför har Lerums
kommun en skola för alla, en skola som anpassar lärmiljö och pedagogik efter
barn och elevers behov. I Lerums kommuns pedagogiska verksamheter har vi ett
inkluderande förhållningssätt, vilket innebär att varje barn och elev i möjligaste
mån får sin omsorg och skolgång på vald skola, och i den grupp som är positiv för
barnets/ elevens kunskapsutveckling och sociala trygghet. Verksamheterna ska
stärka barns och elevers känsla av tillhörighet och sammanhang samt arbeta
hälsoförebyggande.
Lerums kommuns förskolor och skolor arbetar förebyggande och gör tidiga
insatser för att främja alla barn och elevers utveckling och lärande. På alla
skolenheter finns barn och elevhälsoteam som omfattar medicinska, psykologiska,
psykosociala samt specialpedagogiska kompetenser. Dessa team arbetar enligt den
lokala elevhälsoplan som finns på varje skolenhet.
Barn på våra förskolor eller elever på våra skolor som befaras inte få tillräckligt
med stöd och stimulans för god kunskapsutveckling eller uppnå kunskapsmålen
eller om ett barn/elev varaktigt visar tydliga tecken på missförhållande skall detta
anmälas till förskolechefen/rektor som då ansvarar för att en allsidig utredning
görs i syfte att identifiera barns behov för att kunna sätta in rätt åtgärder
Arbetslagens personal och pedagoger har alltid barnens/elevernas behov och
kunskapsutveckling i fokus och planerar arbetet därefter genom att anpassa
pedagogik, metoder och lärmiljö.
En helhetssyn på barn och elever präglar arbetet i kommunen vilket innebär att
vid behov samverkar förskola och skola med andra, för barnet/eleven viktiga
aktörer enligt Västbusmodell. Denna samverkan sker efter samtycke med
vårdnadshavare
2. Elevhälsan på Knappekullaskolan
2.1 Elevhälsans organisation
Enligt skollagen (2010:800 Kap 2:25§) skall elevhälsan omfatta medicinska,
psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. På Knappekulla
ingår elevhälsopedagog i elevhälsan.
Elevhälsan på Knappekullaskolans skolenheter består av två elevhälsoteam.
Elevhälsoteam för skolenhet 1 - förskoleklass, årskurs 1 och 2, grundsärskola
och fritidshem leds av rektor och består av grundskolans specialpedagog,
skolsköterska och konsulterande skolläkare, skolpsykolog, kurator och
elevhälsopedagog.
Elevhälsoteam för skolenhet 2 - årskurs 3, 4 och 5 och fritidshem leds av rektor
och består av grundskolans specialpedagog, skolsköterska och konsulterande
skolläkare, skolpsykolog, kurator, elevhälsopedagog.
Vid behov finns tillgång till specialpedagoger och coacher från Enheten för
central elevhälsa och utveckling. Elevhälsan samverkar, då det är aktuellt, med
Västragötalandsregionens hälso- och sjukvård t.ex. Barn- och ungdomspsykiatrin
(BUP), Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMLE), Barn och
ungdomshabiliteringen (BUH) samt med Socialtjänsten, Polisen.
2.2 Elevhälsans uppdrag
Elevhälsan ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande för eleverna utveckling
mot utbildningens mål (2010:800 Kap 2:25§). Förebyggande insatser innebär att
på ett tidigt stadium identifiera tecken på ohälsa, hinder för lärande och behov av
stöd. Hälsofrämjande arbete innebär att undanröja orsaker till hälsobrister och
främja hälsa för elevernas lärande och utveckling.
Knappekulla är två enheter där alla elever är allas ansvar och där varje elev ska få
det de behöver för att lära och utvecklas. Det ska vara roligt för både elever och
vuxna att komma till enheten. Alla ska känna sig trygga och omtyckta. All
personal i skolan har ansvar för arbetet med elevers hälsa. Detta arbete omfattar
alla faktorer som påverkar hur elever mår i och omkring skolan. Av särskild
betydelse har elevernas känsla av sammanhang, delaktighet och inflytande i sin
lärmiljö och skolsituationen. Arbetet med elevhälsa utmärks av ett ömsesidigt
samband mellan hälsa och lärande i nära samarbete med pedagoger, rektorer och
vårdnadshavare.
Elevhälsan ska i sitt generellt riktade arbete:
• Främja elevers lärande, utveckling och hälsa.
• Förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter.
• Bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa.
Elevhälsan ska i sitt individuellt riktade arbete:
• Bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt
som möjligt enligt utbildningens mål.
• Undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa.
• Uppmärksamma och på rektors uppdrag skyndsamt utreda orsaker till
inlärningsproblem eller andra svårigheter i skolsituationen.
• Uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa.
• Särskilt stöd.
2.3 Professionsbeskrivningar
Specialpedagog
Specialpedagogens uppgift är att bistå skolan med specialpedagogisk kompetens
och insatser i syfte att möjliggöra för eleverna att nå de uppsatta kunskaps- och
hälsomålen.
Elevhälsans specialpedagogiska insatser är att:
• Tillföra specialpedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska
arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete.
• Genomföra kartläggning och analys (av hinder och möjligheter) som ligger
till grund för att skapa en god lärandemiljö på individ-, grupp- och
skolnivå.
• Kartlägga elevers behov av extra anpassningar och särskilt stöd.
• Genomföra specialpedagogiska utredningar, samt vara behjälplig vid
upprättande och utvärdering av åtgärdsprogram.
• Ge handledning, konsultation och rådgivning till pedagogisk personal.
• Följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens
lärandemiljöer.
• Medverka i skolans organisationsutveckling och kvalitetsarbete.
• Organisera planering och utvärdering av resurser och särskilt stöd.
• Vid behov arbeta med enskilda elever
Elevhälsopedagog
Elevhälsopedagogen, EHP, jobbar på uppdrag från EHT runt enskilda elever
och/eller grupp med att kartlägga skolsituationen utifrån perspektivet och syftet att
skapa en inkluderande lärmiljö. Utifrån kartläggningen upprättas en handlingsplan
i samarbete med pedagoger, vårdnadshavare och elev/elever.
Arbetsgång vid elevärende för EHP:
Insamling av information om tidigare insatser samt nuläget från
elev/elever, skola och hem.
Observationer/kartläggning.
Upprättande av handlingsplan med beskrivning av anpassningar av
lärmiljön, vilket bl.a. kan innebära strukturerat schema, användande av
digitala verktyg, tidshjälpmedel, individuell planering utifrån elevens
förutsättningar.
Presentation av handlingsplanen.
Stödja lärare, vårdnadshavare och elev/elever med anpassningar i
handlingsplanen så att de implementeras i vardagen.
Utvärdering och eventuellt ny handlingsplan.
Skolsköterska och skolläkare
Med skolhälsovård menas insatser av skolsköterska
Skolhälsovårdens arbete skall främst vara förebyggande.
och
skolläkare.
Arbetsuppgifterna för elevhälsans medicinska insats är bl.a. att:
Tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i
det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans
arbete.
Enligt fastställt basprogram träffa elever i förskoleklass samt årskurs 2 och
4 för hälsobesök. Uppföljningsbesök görs vid behov i alla årskurser.
Träffa elever i årskurs 5 för pubertetssamtal.
Tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de
är i behov av särskilt stöd eller andra insatser i samverkan med elever,
vårdnadshavare och skolans övriga personal.
Arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om
faktorer som bidrar till ohälsa.
Bevaka vaccinationstäckning och fullfölja vaccinationer enligt
Socialstyrelsens vaccinationsprogram.
Utföra lättare sjukvårdsinsatser.
Ta till vara kunskap om elevernas hälsa i elevhälsans övriga arbete.
Skolpsykolog
Psykologens uppgift är att bistå skolan med psykologisk kompetens och
psykologiska insatser i syfte att möjliggöra för eleverna att nå de uppsatta
kunskaps- och hälsomålen. Psykologen arbetar förebyggande och hälsofrämjande
genom att bidra med sin kunskap om barns psykologiska och kognitiva utveckling
i samverkan med andra yrkesgrupper. Psykologen arbetar på uppdrag av rektor
med skolrelaterade problem t.ex. genom:
Deltagande i elevhälsoteamet, där psykologens roll är att tillföra
psykologisk kunskap som en del i ett helhetsperspektiv.
Konsultation till skolans personal.
Information och fortbildning till skolans personal, vårdnadshavare
och/eller elever.
Psykologiska utredningar och bedömningar av elevers förutsättningar och
behov.
Hänvisning/remittering till annan utrednings- och/eller behandlingsinstans.
Samverka med externa instanser.
Rådgivning och stöd till vårdnadshavare kring skolrelaterade frågor.
Stödsamtal med elever under begränsad tid kring skolrelaterade frågor.
Medverkan i skolans organisationsutveckling och kvalitetsarbete.
Skolkurator
Kurators uppgift är att bistå skolan med psykosocial kompetens och insatser i
syfte att möjliggöra för eleverna att nå de uppsatta kunskaps- och hälsomålen.
Skolkuratorns mål är att främja elevers hälsa så att sociala och psykologiska
faktorer ses i ett sammanhang. Kuratorn arbetar utifrån en helhetssyn på individ-,
grupp- och organisationsnivå, där elevens situation och relation till sin omgivning,
familj och skola bearbetas. Kuratorn arbetar på uppdrag av rektor med
skolrelaterade problem t.ex. genom:
Tillföra psykosocial kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och
i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete.
Genomföra samtal, såsom stöd-, motivations- och krissamtal liksom
utredande, rådgivande och bearbetande samtal med enskilda elever och
deras familjer.
Utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda
elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid
upprättande av åtgärdsprogram samt inför elevers mottagande i grund- och
gymnasiesärskola.
Ge handledning och konsultation till skolpersonal.
Bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa, sociala
situation, lärande och utveckling.
Bidra med kunskaper om samhällets stödsystem.
Delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller
värdegrund och likabehandling.
Ta till vara kunskap om elevers generella psykosociala hälsa och sociala
situation i elevhälsans övriga arbete.
2.4 Externa stödfunktioner i elevhälsoarbetet
Vid enheten för elevhälsa och utveckling finns ytterligare resurser för skolan och
elevhälsan i elevhälsoarbetet.
Coacher
Coacherna arbetar med avgränsade ärenden på uppdrag av rektorn och elevhälsan.
Det kan t.ex. handla om utbildningsinsats runt frågor som berör elevhälsa,
coaching/ vidareutveckling av pedagogiskt arbete och/eller åtgärder kring
problemskapande beteende. Ansökan om insats sker genom chef för elevhälsa och
utveckling. Ansökan görs av rektor i samråd med elevhälsan.
Specialpedagog med inriktning på tal och språk
Specialpedagog med inriktning på tal och språk arbetar liksom coacherna på
uppdrag av rektor och elevhälsan. Insatserna kan till exempel vara språkutredning,
handledning till arbetslag, observationer och kompetensutveckling för pedagoger.
Ansökan om insats sker genom chef för elevhälsa och utveckling. Ansökan görs
av rektor i samråd med specialpedagog och, om det anses behövligt, med
elevhälsan.
3. Hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete
Arbetet med hälsofrämjande och förebyggande insatser bedrivs på olika nivåer –
skola, grupp och individ.
3.1 Hälsofrämjande arbete
Hälsofrämjande arbete syftar till att stärka eller bibehålla elevernas fysiska,
psykiska och sociala välbefinnande. Elevhälsans arbete ska bidra till att skapa
miljöer som främjar elevers lärande, utveckling och hälsa.
Elevhälsan på Knappekulla arbetar hälsofrämjande t.ex. genom att samarbeta med
rektor och övrig personal vid organisationsarbete. Arbetet handlar om att skapa
goda lärmiljöer och gott skolklimat genom att hitta bra metoder och innehåll för
varje elev. Elevhälsan deltar också aktivt med skolans värdegrundsarbete genom
föreläsningar, handledning, värderingsövningar etc. Det hälsofrämjande arbetet
handlar dessutom om att utarbeta och uppdatera olika planer.
Elevhälsan kan bidra med sin kompetens genom information i klasser, ute i
arbetslagen och vid träffar med vårdnadshavare. Ett annat exempel är
skolsköterskans hälsosamtal i samband med hälsobesöken. Elevhälsan kan stödja
personalen i det pedagogiska arbetet med t.ex. elevers internetanvändning.
3.2 Förebyggande elevhälsoarbete
Förebyggande arbete handlar om att se eleven utifrån ett helhetsperspektiv.
Elevhälsan arbetar med att minska risken för ohälsa genom att minska
riskfaktorers inverkan och stärka skyddsfaktorerna. Elevhälsan ska arbeta med de
miljöfaktorer som kan leda till ohälsa eller svårigheter att nå utbildningens mål.
Elevhälsan på Knappekulla arbetar förebyggande t.ex. genom att medverka vid
kommunens policyarbete i elevhälsofrågor. Elevhälsan arbetar också genom att
sammanställa information från enkäter och hälsobesök (avidentifierade uppgifter
på gruppnivå) för att få en bild av elevernas hälsa och hur arbetsmiljön på skolan
eller i en klass ser ut.
Det förebyggande arbetet handlar även om att fånga upp elever som är särskilt
sårbara för olika typer av belastningar t.ex. elever med sjuk nära anhörig, elev
med långvarig sjukdom, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, nyanlända
eller placerade barn.
I Elevhälsans arbete ingår att vara väl förtrogen med organisationen och den
dagliga verksamheten. De olika professionerna arbetar aktivt och uppsökande för
att se behov och riskfaktorer i organisationen genom t.ex. screening,
klassrumsobservationer, samtal, uppföljning av nya elever och hälsokontroller.
Elevhälsan har en viktig roll i att handleda och utbilda arbetslag för att öka deras
förmåga att reflektera och agera kring elevgrupper, enskilda elever, gemensamma
normer och lärprocesser.
Som underlag i det förebyggande arbetet kartläggs och identifieras riskområden,
t.ex. bristande måluppfyllelse, frånvaro, avvikande beteende, trötthet,
nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, utanförskap, somatiska symtom, språk-,
kommunikations- och relationssvårigheter och inlärningssvårigheter.
4. Arbetsgång för elevhälsoärenden
Alla som arbetar i skolan skall: Uppmärksamma och stödja elever i behov av
särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och
lärande. (Lgr 11)
1. Elevärendet diskuteras i arbetslaget och dokumenteras.
När oro uppstår kring elevens mående eller förmåga att uppnå kunskapskraven
diskuteras ärendet i arbetslaget och dokumenteras. Elevhälsan är behjälplig
konsultativt.
2. Extra anpassningar utefter arbetslagets kartläggning.
När man som mentor bedömer att elevens behov inte kan tillgodoses utan extra
anpassningar sker en kartläggning, som syftar till att samla kunskap kring elevens
behov och vilka extra anpassningar som skulle kunna hjälpa eleven. Elevhälsan
finns tillgänglig för konsultation. De extra anpassningarna skall dokumenteras i
Unikum, följas upp och utvärderas. Det är även viktigt att föra en dialog med elev
och vårdnadshavare kring elevens behov av stöd och de extra anpassningar som
man arbetar med kring eleven.
3. De extra anpassningarna utvärderas och intensifieras vid behov.
Om man vid utvärderingen av de extra anpassningarna kommer fram till att dessa
inte är tillräckliga ska insatserna intensifieras. Detta dokumenteras i Unikum.
Även här finns Elevhälsan tillgänglig för konsultation.
4. Vid ytterligare behov kontaktas Elevhälsan för ansökan om stöd.
Om det efter en tid visar sig att eleven trots intensifierade extra anpassningar inte
utvecklas mot kunskapskraven eller förbättrar sitt mående kontaktas Elevhälsan
via blanketten Ansökan om stöd hos Elevhälsan.
5. Elevhälsan diskuterar insatser och åtgärder.
När Elevhälsan fått till sig ärendet behandlas det på EHT. Insatser och åtgärder
diskuteras. En ansvarig för ärendet i Elevhälsan utses. Ärendet dokumenteras.
6. Elevhälsan återkopplar för vidare samverkan med arbetslaget.
Elevhälsans ansvarige i ärendet återkopplar till arbetslaget.
7. Åtgärder/insatser i samverkan med arbetslaget.
Exempel på åtgärder och insatser kan handla om konsultation, metodhandledning,
kartläggningsverktyg, observationer, stödsamtal, EHM och samverkan med
externa instanser.
8. Anmälan om behov av särskilt stöd till rektor.
Räcker inte de extra anpassningarna samt Elevhälsans insatser, görs en anmälan
till rektor. Rektor ser till att elevens behov skyndsamt utreds. Behovet av särskilt
stöd ska även utredas om eleven upplever andra svårigheter i sin skolsituation (3.
kap 8§, skollagen). För att ge fördjupad förståelse och kunskap om en elevs behov
kan en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och/eller en social utredning utföras. I
vissa fall kan en allsidig elevutredning på basnivån behöva genomföras vilket
innefattar samtliga fyra delar. Utredningen skall i första hand tjäna som underlag
för åtgärder i lärandemiljön i skolan. Utredningen kan även ligga till grund för
remiss till specialist.
9. Särskilt stöd/åtgärdsprogram eller intensifierade extra anpassningar.
Utredningen ligger till grund för rektors beslut om upprättande eller inte
upprättande av åtgärdsprogram. Efter att rektor beslutat om att ett åtgärdsprogram
ska upprättas, gör mentor detta i samråd med elev och vårdnadshavare. Vid behov
konsulteras en eller flera ur Elevhälsan. Mentor har huvudansvaret för att
upprätta, dokumentera vidtagna åtgärder samt följa upp och utvärdera
åtgärdsprogrammet i Unikum. Berörd personal informeras. Om rektor beslutar att
åtgärdsprogram inte ska upprättas, intensifieras de extra anpassningarna.
10. Uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet eller extra
anpassningar.
Mentor ansvarar för uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram.
Uppföljningen syftar till att se om det som är bestämt genomförs. Utvärdering är
en analys av om åtgärderna har gett önskat resultat. Detta sker tillsammans med
elev och elevens vårdnadshavare vid planerad tidpunkt. I samband med
utvärderingen beslutas om åtgärdsprogrammet ska kvarstå, om nytt
åtgärdsprogram ska upprättas eller om åtgärdsprogrammet ska avslutas.
11. Ärendet avslutas.
Om önskat resultat har uppnåtts och vidare insatser inte krävs avslutas ärendet hos
elevhälsan. Nödvändiga anpassningar kvarstår.
Arbetsgång för elevhälsoärende flödes schema….
5. Uppföljning och utvärdering av elevhälsans arbete
5.1 Uppföljning av elevärenden
Två gånger per läsår följer Elevhälsan upp de ärenden som behandlats på EHT.
5.2 Utvärdering av elevhälsans arbete
Elevhälsan tillsammans med rektorerna utvärderar elevhälsans arbete i slutet av
varje läsår. Frågeställningar som tas upp är hur vi medverkat till att skapa positiva
lärandesituationer för eleverna, hur vi arbetat på individ-, grupp- och
organisationsnivå med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser.
Utvärderingen blir underlag för planeringen av elevhälsans mål för kommande
läsår som sker vid planeringsdagen vid höstterminens start
