På lika villkor Policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll

På lika villkor
POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS RÄTTIGHETER OCH ROLL
INOM SVENSKT INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 2010–2015
Produktion: Enheten för utvecklingspolitik och
UD:s informationstjänst
Omslagsfoto: Heldur Netocny/Phoenix
Artikelnummer: UD 10.061
ISBN: 978-91-7496-427-1
Layout: Svensk Information
Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2010
Ytterligare exemplar av skriften kan beställas
på Utrikesdepartementets webbplats
www.ud.se
På lika villkor
POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS
RÄTTIGHETER OCH ROLL INOM SVENSKT INTERNATIONELLT
UTVECKLINGSSAMARBETE 2010–2015
Foto: Eric Miller/Phoenix
Innehållsförteckning
Sammanfattning
6
1.Inledning
7
2.Policyns syfte
8
3.Policykontext och grundläggande
utgångspunkter
9
4.Övergripande mål och inriktning
12
4.1
4.2
4.3
4.4
13
14
16
Kvinnors politiska deltagande och inflytande
Kvinnors ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
Kvinnors säkerhet inklusive bekämpning av alla
former av könsrelaterat våld och människohandel
19
5.Genomförande
21
5.1
5.2
21
25
Jämställdhetsintegrering ('gender mainstreaming')
som angreppssätt för kvalitetssäkring och
hållbara resultat
Roll- och ansvarsfördelning
6.Uppföljning
26
Sammanfattning
Jämställdhet är såväl ett mål i sig som en förutsättning för långsiktig demokratisk utveckling och en rättvis och hållbar global utveckling. I denna policy
anges regeringens grundläggande ställningstaganden vad gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll i svenskt internationellt utvecklingssamarbete. Vidare fastställs utgångspunkter och principer för hur arbetet
ska bedrivas.
Det övergripande målet för Sveriges arbete är: jämställdhet, ökat inflytande för kvinnor samt ökad respekt för kvinnors rättigheter i utvecklingsländer. I syfte att uppnå målet ska arbetet huvudsakligen inriktas på följande
fyra områden:
• kvinnors politiska deltagande och inflytande
• kvinnors ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor
• sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
• kvinnors säkerhet inklusive bekämpning av alla former av könsrelaterat våld och människohandel.
Policyn gäller för Sveriges bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbete genom jämställdhetsintegrering som angreppssätt. Principerna om
biståndseffektivitet ska följas, i enlighet med Parisdeklarationen och handlingsplanen från Accra 2008. Samverkan mellan olika aktörer i Sverige, i
samarbetsländerna och internationellt är centralt.
Policyn gäller tills vidare, dock längst till utgången av 2015. En halvtidsöversyn ska genomföras senast 2013 med fokus på hur policyn har til�lämpats inom relevanta strategier och för inhämtning av erfarenheter. En
uppföljning av policyns genomförande ska ske i slutet av policyperioden.
Regeringen avser då ta ställning till policyns fortsatta giltighet.
6
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
1. Inledning
Jämställdhet och kvinnors roll i utveckling är en av regeringens tre tematiska
prioriteringar inom utvecklingssamarbetet.
Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika
rättigheter, villkor, möjligheter samt makt att själva forma sina liv och bidra
till att påverka samhället. Det handlar om en rättvis fördelning av makt,
inflytande samt resurser i vardagen och i samhället. Ett jämställt samhälle
tar tillvara alla individers resurser och kompetens.
Jämställdhet är såväl ett mål i sig som en förutsättning för långsiktig
demokratisk utveckling och en rättvis och hållbar global utveckling. Dessutom visar studier från bland annat Världsbanken dels att det finns starka
samband mellan jämställdhet och fattigdomsminskning, dels att fattigdom
tenderar att förstärka könsdiskriminering och ojämlika relationer mellan
könen. Sverige ska därför fortsätta att ha ett starkt, engagerat, kunnigt och
ansvarsfullt ledarskap i det internationella jämställdhetsarbetet. Sverige ska
verka aktivt för att jämställdhet och insatser som bidrar till att stärka kvinnors rättigheter och roll blir en central del i och en utgångspunkt för allt
utvecklingssamarbete.
Fattigdomens många dimensioner inkluderar brist på inkomster och materiella resurser, brist på trygghet, utbildning, möjligheter, makt och inflytande. Merparten av de människor som lever i den djupaste fattigdomen i
världen är kvinnor och flickor. De utsätts i större utsträckning än män för
diskriminering på grund av sitt kön och har generellt sett betydligt mindre
makt och sämre villkor och möjligheter än män och pojkar. Kvinnors och
flickors relativa brist på makt gör att deras röster inte hörs och att deras
bidrag till samhällsutvecklingen marginaliseras och är mindre synlig, exempelvis i statistiken. Kvinnor har vanligtvis lägre inkomster än män och
förfogar sällan över egen egendom och kapital, men ansvarar samtidigt ofta
för både avlönat och oavlönat arbete inklusive omsorgsarbete i hemmet.
Jämställdhet är inte enbart en kvinnofråga utan omfattar både män och
kvinnor och såväl pojkar som flickor. Jämställdhet tar tid. Politisk vilja och
ledarskap samt adekvata resurser krävs för ett effektivt jämställdhetsfrämjande arbete. Sådant arbete måste riktas till alla grupper av människor och
syfta till att förändra institutioner och samhällsstrukturer som understödjer
fattigdomen.
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
7
2. Policyns syfte
I denna policy anges regeringens grundläggande ställningstaganden vad gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll i svenskt internationellt
utvecklingssamarbete. Vidare fastställs utgångspunkter och principer för
hur arbetet ska bedrivas.
Policyn gäller för Sveriges bilaterala och multilaterala bistånd, d v s internationellt utvecklingssamarbete, reformsamarbete i Östeuropa, konfliktrelaterade freds- och säkerhetsfrämjande verksamheter, samt vara vägledande för det humanitära biståndet. Policyn ska omsättas i geografiska och icke
geografiska strategier för samarbete med länder, regioner och organisationer
samt vägleda utarbetandet av svenska positioner och ställningstaganden i
EU respektive multilaterala organisationer samt i relevanta internationella
förhandlingar, konventionsarbete och andra mellanstatliga processer.
Policyn gäller tillsvidare, dock längst till utgången av 2015.
Sparklubbar av olika slag har bidragit till att kvinnor fått ekonomiska möjligheter att t ex starta
ett företag eller utbilda sig. Här en sparklubb i Kambodja.
Foto: Sean Sprague/Phoenix
8
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
3. Policykontext och grundläggande
utgångspunkter
Den huvudsakliga utgångspunkten för denna policy är Sveriges politik för
global utveckling (PGU)1 och dess övergripande mål att bidra till en rättvis
och hållbar global utveckling. Målet för det svenska internationella utvecklingssamarbetet är att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Målet för reformsamarbete i Östeuropa är stärkt
demokrati, rättvis och hållbar utveckling samt närmande till Europeiska
unionen och dess värdegrunder.
Två grundläggande perspektiv vägleder Sveriges politik för global utveckling, och således även det internationella utvecklingssamarbetet – fattiga människors perspektiv på utveckling och rättighetsperspektivet. Perspektiven kompletterar och stödjer varandra och är delvis överlappande.
Fattiga människors perspektiv på utveckling innebär att utgångspunkten
för fattigdomsminskning ska vara fattiga kvinnors, mäns och barns egna
upplevda behov, förutsättningar, intressen och prioriteringar. Rättighetsperspektivet förtydligas i regeringens policy för demokratisk utveckling och
mänskliga rättigheter2 och sätter den enskilda individens frihet och rättigheter i centrum.
FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna utgör en globalt överenskommen värdegrund som fastställer staters ansvar att skydda och främja
varje individs rätt till ett liv utan förtryck och diskriminering. Rättigheterna
är universella, ömsesidigt samverkande och odelbara. Alla människor oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller könsidentitet ska kunna till fullo
åtnjuta sina rättigheter. Genom att anta FN:s Konvention om avskaffande
av all slags diskriminering av kvinnor (Convention on the Elimination of All
Forms of Discrimination Against Women, CEDAW), förbinder sig stater att
säkerställa lika rätt för kvinnor och män att kunna åtnjuta de medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala, och kulturella rättigheterna. Kulturens
Gemensamt ansvar – Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet.
2003/04:UU3); Globala utmaningar – vårt ansvar (skr. 2007/08:89); Att möta globala
utmaningar (skr. 2009/10:129)
2
Förändring för frihet – Policy för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter inom
svenskt utvecklingssamarbete 2010-2014 (UF2009/33076/UP)
1
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
9
roll vad gäller att främja kvinnors kreativitet och att stärka deras röster ska
uppmärksammas.
Sveriges övriga internationella åtaganden är också viktiga utgångspunkter för jämställdhetsarbetet.3 Vidare utgör även de internationella utvecklingsmålen på jämställdhetsområdet inklusive Millenniedeklarationen och
millennieutvecklingsmålen viktiga utgångspunkter, liksom relevanta regionala åtaganden och ramverk. För arbetet vad gäller kvinnor och säkerhet i
konflikt, postkonflikt och krissituationer är Sveriges nationella handlingsplan för arbetet med att genomföra FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om
kvinnor, fred och säkerhet en viktig utgångspunkt.4
Världens samhällen präglas i olika grad av ojämlik maktfördelning som
tillskriver människor låsta roller i familjen och samhället på basis av kön.
Dessa diskriminerar och missgynnar såväl kvinnor och flickor som män och
pojkar. Personer som inte passar in i rådande normer och föreställningar, exempelvis homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) eller personer
med funktionsnedsättning är särskilt utsatta för diskriminering. Ojämlik
maktfördelning baserad på kön kan se olika ut nationellt och lokalt. Lagstiftning och rättssäkerhet spelar därför en viktig roll i jämställdhetsarbetet,
liksom sociala trygghetssystem och institutioner samt den faktiska fördelningen av makt i samhället. Attityder och värderingar kring könsroller och
fördelningen av makt upprätthåller könsdiskriminering. Könsförtryckande
beteenden, exempelvis olika former av könsrelaterat våld mot kvinnor, män
och barn, upprätthålls av både kvinnor och män.
Kvinnor och män, flickor och pojkar utgör inte enhetliga grupper. De
består av individer med olika identiteter, perspektiv, förutsättningar, behov,
möjligheter och inflytande, även om de också kan ha, försvara och driva
gemensamma ekonomiska, politiska, sociala och/eller kulturella intressen
till följd av likheter vad gäller exempelvis etnicitet eller ställning i samhället. Människors levnadsvillkor påverkas av olika hierarkier som samspelar
med varandra och som, förutom kön, utgår från exempelvis ålder, härkomst,
Dessa omfattar internationella överenskommelser med mål för det globala
jämställdhetsarbetet såsom FN-deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor
(1993) och deklarationerna och handlingsprogrammen från FN-konferensen om
befolkning och utveckling, (1994) och fjärde FN-konferensen om kvinnor i Peking
(1995) och deras respektive uppföljningar, samt överenskommelser i EU.
4
UF/2009/9890/SP
3
10
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
Att ge flickor och pojkar likvärdig utbildning är grunden till all jämställdhet.
Foto: Sean Sprague/Phoenix
klass eller social status, kast, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck,
funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.
Flickor och pojkar lär sig tidigt vad som förväntas av dem och vad de
anses ha för möjligheter och begränsningar på grund av sitt kön. Jämställdhet främjas bl.a. genom att öka flickors och pojkars möjligheter att göra
livsval bortom begränsande normer om kön, sexualitet och identitet liksom
sexuell läggning, inklusive genom utbildning och yrkesval som motverkar
könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Detta kräver att fler män tar ansvar
för omsorgsarbetet i hemmet, inklusive vård av barn, sjuka och äldre. Det
krävs också att arbete bedrivs för att öka samhällets acceptans för kvinnors
och flickors åtnjutande av sina rättigheter, inklusive sina konstitutionella
och lagliga rättigheter.
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
11
4. Övergripande mål och inriktning
Det övergripande målet för arbetet med att främja jämställdhet och
kvinnors rättigheter och roll inom Sveriges internationella utvecklingssamarbete är: jämställdhet, ökat inflytande för kvinnor samt ökad respekt för kvinnors rättigheter i utvecklingsländer.
I syfte att uppnå målet ska jämställdhetsintegrering tillämpas, d v s Sverige ska aktivt verka för att jämställdhet och insatser som bidrar till att stärka
kvinnors rättigheter och roll blir en central del i och en utgångspunkt för allt
utvecklingssamarbetet. Detta ska ske genom jämställdhetsintegreringens
tre delar, d v s riktade insatser, integrerade insatser och dialog. Såväl kvinnors och flickors praktiska behov som deras långsiktiga strategiska intressen
ska uppmärksammas.
Arbetet ska inriktas huvudsakligen på fyra nära sammankopplade områden som utgör viktiga förutsättningar för varandra samt är ömsesidigt
förstärkande:
•
•
•
•
kvinnors politiska deltagande och inflytande
kvinnors ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor
sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
kvinnors säkerhet inklusive bekämpning av alla former av könsrelaterat våld och människohandel.
Arbete inom vart och ett av områdena kan användas som ingångar för katalytiska insatser som bidrar till framsteg och effektiva resultat inom något
eller några av de övriga tre områdena.
Demokrati, fred och stabilitet är nödvändiga förutsättningar för ett effektivt och framgångsrikt jämställdhetsarbete, liksom fungerande samhällsinstitutioner och förvaltningssystem nationellt och lokalt, samt tillgång till
sociala skyddsnät. Rättsäkerheten och staters ansvar att skydda och stärka
kvinnors och flickors möjligheter att ta tillvara sina lagliga rättigheter är
grundläggande. Sverige ska därför verka för att lagar som upprätthåller kvinnors rättigheter efterlevs. Sverige ska också verka för att förändra diskriminerande lagstiftning och oskrivna och informella strukturer som hindrar
såväl kvinnor och flickor som män och pojkar att åtnjuta sina rättigheter
och möjligheter. Det handlar förutom lagstiftning om traditioner, sedvänjor, attityder och värderingar om kön, inklusive vad gäller äktenskap och
12
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
skilsmässa. Kvinnor och flickor måste ha kunskap om sina rättigheter och
därmed möjlighet att kräva dessa. Män och pojkar måste också ha kunskap
om och respekt för kvinnors och flickors rättigheter.
Kvinnors och flickors lika möjlighet och tillgång till adekvat och användbar kunskap och utbildning på olika nivåer, teknologi inklusive informations- och kommunikationsteknologi (ICT), information, kultur och media
är också centralt för policyns måluppfyllelse.
4.1 Kvinnors politiska deltagande och inflytande
En förutsättning för demokrati är att den innefattar alla medborgare.5 Det
demokratiska styrelseskicket är det politiska system som bäst tillvaratar och
tillförsäkrar människor deras grundläggande rättigheter, inklusive lika rättigheter för män och kvinnor. Kvinnor och män ska ha lika möjligheter
att delta i och ha inflytande på politiska processer och politikens innehåll,
samt att representeras i formella och informella beslutsfattande fora och
processer på alla nivåer. Den politiska representationen gäller såväl andelen
kvinnor som deras reella makt och inflytande i beslutsfattande, lagstiftning
och konflikthantering. Ökad jämställdhet i politiken på nationell och lokal
nivå är också avgörande för rättvis representation och ökad demokratisering inom ramen för konflikthantering. Kvinnors politiska representation
och deltagande ska öka så att de ska kunna agera som förändringsaktörer i
samma utsträckning som män. De politiska systemen måste främja kvinnors
deltagande i utformning och granskning av politiken.
Sverige ska verka för att:
• stärka kvinnors rätt och möjlighet att utöva inflytande över det
offentliga beslutsfattande och politikens innehåll på alla nivåer, inklusive genom att rösta och ställa upp som valbara kandidater för politiska
positioner, även i postkonfliktsituationer,
I Policy för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter inom svenskt
utvecklingssamarbete 2010–2014 (UF2009/33076/UP) fastställs regeringens syn på
arbetet med att nå målet om demokratisk utveckling och ökad respekt för de mänskliga
rättigheter i utvecklingsländer.
5
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
13
Sverige verkar för att motverka könsdiskriminerande och könssegregerade arbetsmarknader
och att stärka kvinnors yrkesfärdigheter och anställbarhet.
Foto: Sean Sprague/Phoenix
• främja kvinnors rätt att mötas och att organisera sig i t ex civilsamhällesorganisationer och politiska partier som ett sätt att bättre kunna
försvara sina rättigheter,6
• öka kvinnors och flickors fysiska rörelsefrihet,
• skapa trygghet, skydd och säkerhet för politiskt aktiva kvinnor.
4.2 Kvinnors ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor
Kvinnors möjlighet att försörja sig oavsett civilstatus och deras ekonomiska
deltagande och aktörskap är grundläggande för att stärka sina rättigheter
och möjlighet att styra sina liv och påverka samhället.7 I de flesta samhällen
Regeringens ställningstaganden vad gäller stöd till det civila samhälle fastställs
i regeringens policy Pluralism – Policy för Sveriges stöd till det civila samhället i
utvecklingsländer inom svenskt utvecklingssamarbete (UF2009/23647/UP).
7
Regeringen presenterar sin syn på ekonomisk tillväxt i Policyn för ekonomisk tillväxt
inom svenskt utvecklingssamarbete 2010–2014 (UF/2010/6949/UP).
6
14
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
råder normer som tillskriver flickor och kvinnor det huvudsakliga ansvaret
för omsorgen av barn, äldre och sjuka, samt ansvaret för hushållets skötsel
och att tillgodose behovet av vatten och energi. Kvinnor och flickor utför
merparten av det obetalda arbetet vilket kan försvåra deras möjlighet att gå
i skolan eller att öka effekten av det egna produktiva arbetet.
I många utvecklingsländer är det genom eget företagande – i såväl den
informella och oreglerade sektorn som den formella sektorn – som kvinnor
har tillgång till inkomster. Handelspolitiken liksom utveckling av näringslivet spelar en viktig roll både för kvinnors eget företagande och för kvinnors
möjligheter vad gäller lönearbete.
Fattigdomen minskar när kvinnor deltar i ekonomin och har tillgång till
resurser såsom säkrad tillgång till mark. Kvinnor på landsbygden har en
särskilt viktig roll i livsmedelsproduktion och utvecklingsprocesser på landsbygden, men saknar ofta tillgång till och kontroll över resurser för att kunna
investera liksom tillträde till fungerande marknader. Kvinnor har därför ofta
kunskap och erfarenheter som är värdefulla för att stärka lokala samhällens resiliens och minska deras sårbarhet inför naturkatastrofer, miljö- och
klimatrelaterade katastrofer och konflikter.
En mycket viktig del i arbetet är att undanröja juridiska och kulturella hinder för kvinnors äganderätt, tillgång till naturresurser, lika rätt vid
skilsmässa och vad gäller arv, och icke-diskriminering på arbetsmarknaden.
Det är angeläget att stödja kvinnors organisering för att de ska kunna driva
gemensamma ekonomiska frågor, inklusive genom företagarorganisationer
och -nätverk i såväl den formella som den informella sektorn.
Sverige ska verka för att:
• motverka könsdiskriminerande och könssegregerade arbetsmarknader
och stärka kvinnors yrkesfärdigheter och anställbarhet,
• uppmärksamma och bidra till att förändra attityder och värderingar
som lägger huvudansvaret för hemmet och omsorg av barn, sjuka och
äldre på kvinnor och flickor,
• stärka flickors rätt till utbildning och stödja icke-traditionella utbildningar och yrkesval för flickor respektive pojkar, inklusive högre- och
yrkesutbildningar,
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
15
• främja lika tillgång för kvinnor och män till anställning under anständiga arbetsförhållanden, inklusive möjligheten att kombinera familj och
förvärvsarbete, i enlighet med ILO:s Decent Work-agenda, OECD:s
riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact och
Regeringens initiativ Globalt Ansvar om företagens sociala ansvar
(Corporate Social Responsibility, CSR) om arbetsvillkor, miljöhänsyn
och antikorruption,
• stärka kvinnors roll i och utkomster av livsmedelsproduktion, jordbruk och hållbar naturresurshantering,
• stärka kvinnors och flickors nyttjande-, arvs- och äganderätt till mark
och annan egendom, även i postkonflikt- och krissituationer,
• främja kvinnors entreprenörskap och öka service för företagsutveckling och finansiella system som tillgodoser behoven hos kvinnor som
är egna företagare,
• stärka kvinnors möjligheter och kapacitet att organisera sig och agera
kollektivt för gemensamma intressen på arbetsmarknaden, inklusive
inom den informella sektorn.
4.3 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
Politiken för global utveckling fastslår att sexuell och reproduktiv hälsa och
rättigheter (SRHR) är av särskild relevans i arbetet att uppnå målet om en
rättvis och hållbar global utveckling. Rätten att bestämma över sin egen
kropp, sexualitet och reproduktion är grundläggande för alla människor. En
utgångspunkten för arbetet med SRHR är främst internationella åtaganden
som t ex omfattas av deklarationerna och handlingsprogrammen från FN:s
konferenser om befolkning och utveckling i Kairo 1994, liksom om kvinnor
i Peking 1995. Arbetet tar även sin utgångspunkt i Sveriges internationella
politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter8, och Rätten till en framtid – Policyn för Sveriges internationella hiv- och aidsarbete9.
Mödradödligheten, som en konsekvens av komplikationer i samband
med graviditet och barnafödande, är fortsatt hög i utvecklingsländer och är
ett stort hinder för jämställdhet. En stor andel av mödradödligheten sker
8
9
16
UD2006/6626/MU
UD2008/36396/MU
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
Det millenniemål som sackar efter mest är det om att minska mödradödligheten. Att ge kvinnor god
vård i samband med graviditet och förlossning och tillgång till preventivmedel och sexualrådgivning
hör till svenska prioriteter.
Foto: Mikkel Ostergaard/Panos Pictures
på grund av bristande tillgång till preventivmedel och till adekvat mödrahälsovård, samt till följd av osäkra och olagliga aborter. Den beror också
på att kvinnors och flickors hälsa inte prioriteras. Det är framförallt unga,
fattiga kvinnor utan tillgång till information, kontakter och andra resurser
som är mest utsatta.
Sverige ska verka för att:
• stärka kvinnors och flickors fysiska integritet och rätt att bestämma
över sin egen kropp, sexualitet, reproduktiv hälsa och barnafödande,
oavsett civilstatus, funktionsnedsättning, hiv-status, sexuell läggning
och könsidentitet,
• öka kvinnors, mäns och ungdomars tillgång till information och utbildning om sex och samlevnad, preventivmedel och information om
sexuellt överförbara infektioner samt hiv och aids,
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
17
• uppmärksamma jämställdhetsaspekterna av den höga mödradödligheten och kvinnors bristande tillgång till adekvat mödrahälsovård som
del av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter även i konfliktoch krissituationer,
• säkerställa kvinnors tillgång till säkra och lagliga aborter,
• stärka mäns roller som fäder och mäns och pojkars möjligheter att
motverka negativa könsroller och stereotypa bilder av manlighet som
är kopplade till våldsutövning och brist på respekt för sexuella och
reproduktiva rättigheter,
• särskilt uppmärksamma ungdomar och HBT-personer som viktiga
målgrupper inom ramen för SRHR,
• uppmärksamma jämställdhetsaspekter av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck och skydda därtill hörande rättigheter.
Att män tar sitt ansvar för barn och hushåll är en förutsättning för jämställdhet.
Foto: Sean Sprague/Phoenix
18
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
4.4 Kvinnors säkerhet inklusive bekämpning av alla former
av könsrelaterat våld och människohandel
Mänsklig säkerhet sätter alla människors trygghet och säkerhet i centrum.
Mänsklig säkerhet handlar bland annat om frihet från och skydd mot alla
former av våld samt hot om våld, en fungerande rättsstat och tillgång till
rättsväsendet, liksom såväl fysisk som sociopsykologisk säkerhet. Höga nivåer av våld och brist på mänsklig säkerhet i ett samhälle bidrar till att oro
ökar generellt. På såväl individnivå som nationellt utgör sådana situationer
i sig ett hinder för jämställdhet och en rättvis och hållbar utveckling, t.ex.
genom att kvinnors fysiska rörlighet begränsas så att de har svårt att mötas,
utbilda sig och arbeta utanför hemmet.
Säkerhet för kvinnor och flickor, inklusive frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld, är en förutsättning för att de ska kunna utbilda sig
samt ha möjlighet till ekonomiskt och politiskt deltagande. Brott såsom
våldtäkter, annat sexuellt våld och sexuell tortyr är omfattande i konflikt,
postkonflikt och krissituationer men förekommer i betydande utsträckning
även i politiskt stabila situationer. För alltför många kvinnor och flickor sker
exempelvis sexuellt umgänge, inklusive det första samlaget, under tvång.
Det sexuella våldet har därför starka samband med såväl sexuell och reproduktiv hälsa som med möjligheten att åtnjuta de mänskliga rättigheterna
inklusive rätten till ekonomiskt och politiskt deltagande.
I arbetet om kvinnor och säkerhet i konflikt, postkonflikt och krissituationer ska Sverige verka för att:
• förebygga och bekämpa våldtäkter och annat sexuellt våld och sexuell
tortyr inom ramen för breda insatser för situationer såsom allmän laglöshet, straffrihet och omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna, avsaknaden av ett fungerande rättsstat och bristen på tillgång
till rättsväsendet,
• säkerställa att kvinnor aktivt kan delta i arbetet med att förebygga
och bekämpa våld mot kvinnor och flickor i konflikt, postkonflikt och
krissituationer,
• säkerställa att kvinnor har möjlighet att mötas och att kvinnoorganisationers kunskap, kompetens och agerande vad gäller konfliktlösning
tas tillvara på alla nivåer,
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
19
• säkerställa att postkonfliktprocesser för avväpning, demobilisering och
reintegrering (DDR), reform av säkerhetssektorn (SSR), fredsbyggande och återbyggnad präglas av breda och integrerade insatser och ett
tydligt jämställdhetsperspektiv,
• stärka arbetet med att nå och inlemma kvinnliga soldater i rehabiliterings-, kompensations- och sysselsättningsinsatser.
I arbetet för att främja kvinnors och flickors säkerhet allmänt och i
politiskt stabila situationer ska Sverige verka för att:
• förebygga och bekämpa alla former av våld mot kvinnor och flickor
inklusive våld i hemmet och familjen och hedersrelaterat våld och
förtryck,
• förebygga och bekämpa alla former av våld i form av sedvänjor som är
skadliga för kvinnor och flickor såsom kvinnlig könsstympning, barnoch tvångsäktenskap och syraattacker, samt våld i samband med en
kulturell preferens för söner,
• stärka arbetet vad gäller att förebygga och bekämpa diskriminering,
trakasserier och våld mot HBT-personer och deras familjer,
• säkerställa att Palermoprotokollet om människohandel, särskilt kvinnor och flickor, efterlevs och följs upp.
20
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
5. Genomförande
Denna policy gäller för Regeringskansliets, Sidas och andra berörda myndigheters bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbete.
Såväl det normativa som det operativa arbetet ska präglas av en konsekvent integrering av ett tydligt jämställdhetsperspektiv, d v s jämställdhetsintegrering, där kvinnors och flickors situation och villkor uppmärksammas
och beaktas i förhållande till mäns och pojkars.
5.1 Jämställdhetsintegrering (’gender mainstreaming’)
som angreppssätt för kvalitetssäkring och hållbara
resultat
Policyn ska tillämpas genom jämställdhetsintegrering, med såväl riktade som integrerade insatser samt dialog, i enlighet med Europarådets
definition (1995), vilken är: ”Jämställdhetsintegrering innebär (om)
organisering , förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som
normalt sett deltar i beslutsfattandet.” Jämställdhetsintegreringens
tre delar kan genomföras i olika kombinationer beroende på specifika
sammanhang och förutsättningar, och ska tillämpas såväl i arbetet med
de fyra huvudsakliga områdena som med övriga sektorer, verksamhets- eller tematiska områden.
Utgångspunkter för jämställdhetsintegrering finns i såväl svenska
som internationella ramverk. Förutom denna policy är även de svenska jämställdhetspolitiska målen, arbetet med att bekämpa mäns våld
mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade
relationer (skr 2007/08:39) och arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (skr 2007/08:167), samt Regeringskansliets arbete med jämställdhetsintegrering relevanta i tillämpliga delar.
Inhämtning av kunskap bland annat om samarbetslandets specifika situation och historia vad gäller jämställdhet är grundläggande i
en effektiv jämställdhetsintegrering. All verksamhet för fattigdomsminskning och främjandet av en rättvis och hållbar global utveckling
ska därför ta sin utgångspunkt i en jämställdhetsanalys eller köns-
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
21
konsekvensbedömning där de två kompletterande PGU-perspektiven
och analyser av maktstrukturer vägs in. Resultatet av analysen ska vägleda utformning av program och insatser och ska ligga till grund för
dialog, uppföljning och utvärdering av resultat.
Det är inte alltid nödvändigt eller relevant att göra en separat
jämställdhetsanalys. Alla analyser ska däremot spegla ett tydligt jämställdhetsperspektiv och inkludera erfarenheter i arbetet. Genomförandet av analyser för jämställdhetsintegrering förutsätter tillgång till
statistik, forskningsrön och andra data. Kontextspecifika kvalitativa och
kvantitativa indikatorer för uppföljning av jämställdhetsarbetet ska utvecklas där så är möjligt och relevant. Dessa kan baseras bland annat på
millennieutvecklingsmålen och på det arbete som bland annat Världsbanken, OECD, DAC och andra aktörer bedriver. Effektiva system för
återrapportering om insatser bör upprättas i biståndsförvaltningen.
Viktiga dimensioner att ta hänsyn till i arbetet är:
– synen på kvinnor och flickor som förändringsaktörer och drivkrafter
i samhällsutvecklingen i samma utsträckning som män och pojkar;
– att uppmärksamma de kvinnor och flickor som kan vara särskilt utsatta för multipel diskriminering, övergrepp och orättvisor, och som
samtidigt kan vara svåra att nå i utvecklingssamarbetet. Dessa inkluderar exempelvis äldre kvinnor, lesbiska kvinnor, änkor, kvinnliga
migranter, hiv-positiva kvinnor och kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, eller som tillhör urfolk eller minoritetsgrupper;
– att uppmärksamma mäns roller och ansvar – som föräldrar, äkta män,
samhällsmedborgare och beslutsfattare, och pojkars roller – som syskon, skolkamrater och pojkvänner, samt mäns och pojkars delade
ansvar för jämställdhet i partnerskap med kvinnor och flickor;
– att beakta kvinnors och flickors, mäns och pojkars mångfald eftersom faktorer såsom bl.a. ålder, klass eller social status, sexualitet
och sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, etnicitet, funktionsnedsättning och trosuppfattning samspelar med kön på olika
sätt i specifika sammanhang. Vidare förekommer ofta inom samhället även olika och ibland konkurrerande uppfattningar om kvinnligt
och manligt;
22
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
Att kunna försörja sig själv är ett första steg mot frigörelse och egna val i livet.
Foto: Trygve Bølstad/Phoenix
– att beakta vikten av att arbetet bidrar till att förändra attityder och
värderingar så att kvinnor och män har lika möjligheter att dela
ansvaret för såväl hemmet som omsorgsarbetet vad gäller vård av
barn, sjuka och äldre, samt för sin egen och sin familjs försörjning
inklusive genom avlönat arbete.
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
23
Policyn ska omsättas i geografiska och icke-geografiska strategier, riktlinjer och genomförandeplaner för samarbetet med länder, regioner och
organisationer. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i samtliga stödformer inklusive budgetstöd, programbaserat stöd och givarfonder, och i
stödet till samtliga sektorer.
Policyn ska även utgöra en utgångspunkt för Sveriges arbete med internationell policyutveckling och de normativa verksamheterna i EU, FN,
Världsbanken och andra internationella finansiella institutioner. Policyn ska
vägleda utarbetandet av svenska positioner och ställningstaganden inom
EU och multilaterala organisationer samt i övriga relevanta förhandlingar,
konventionsarbete och mellanstatliga processer.
Kunskap, kompetens och medvetenhet om kopplingarna mellan jämställdhet och utveckling är en förutsättning för policyns tillämpning, uppföljning och utvärdering. Kapacitetsutveckling och tillvaratagande av aktuell forskning inklusive policyanalytiska studier, utvärderingar och erfarenhetsredovisningar är centrala i arbetet.
Samverkan med och dialog mellan olika aktörer i Sverige, i samarbetsländerna, regionalt, och på global nivå är en förutsättning för genomförandet
av denna policy. Dessa aktörer är bland annat enskilda stater, multilaterala
organisationer, näringsliv, myndigheter, universitet och forskningsinstitut,
samt civilsamhällesorganisationer inklusive ungdoms- och kvinnoorganisationer, religiösa samfund och diasporagrupper.
Svenskt bilateralt och multilateralt utvecklingssamarbete inom jämställdhetsområdet ska följa principerna om biståndseffektivitet (hänsyn
till partnerländers ägarskap, prioriteringar och system; harmonisering, ansvarsutkrävande och resultatstyrning) i enlighet med Parisdeklarationen
och Handlingsplanen från Accra (2008). För det humanitära biståndet och
samarbetet med länder i konflikt och postkonflikt samt länder med svaga
styrelseskick gäller även OECD/DAC:s ’Principles for Good International
Engagement in Fragile States and Situations’, samt principerna om gott
humanitärt givarskap (Good Humanitarian Donorship, GHD).
Policyn ska tillämpas genom kontextspecifika analyser och avvägningar
som baseras på samarbetslandets och dess invånares realiteter, förutsättningar, egna intressen och prioriteringar, samt på en bedömning av hur synergier kan främjas mellan denna policy och andra policyer som styr Sveriges utvecklingssamarbete.
24
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
5.2 Roll- och ansvarsfördelning
Regeringskansliet och Sida ansvarar för policyns genomförande inklusive
uppföljning av arbetet.
Regeringskansliet ansvarar för det centrala stödet till, styrningen av och
samarbetet med de multilaterala organisationerna inom ramen för denna
policy. Regeringskansliet har också det övergripande ansvaret för dialog och
samarbete inom EU och vad gäller det internationella normativa konventionsarbetet. I Handlingsplanen för UD:s arbete med jämställdhetsintegrering
i verksamheten (UF2010/11208/EXPCH) framgår UD-enheternas ansvar
för att jämställdhetsfrågorna integreras i den egna verksamheten där så är
relevant, inklusive vad gäller styrning av myndigheter. I detta ligger också
ansvaret för att se till att jämställdhetsaspekter i relevanta fall tas upp vid
förhandlingar i EU:s ministerråd.
Sida ansvarar för tillämpningen av denna policy när det gäller genomförandet av geografiska och icke-geografiska strategier. Sida har även en viktig
roll när det gäller samarbetet med multilaterala organisationer och inom EU
och ska bidra med erfarenheter och resultat när det gäller bilateralt stöd till
sektorer, länder och regioner samt för multi-bi-biståndet.
Utlandsmyndigheterna har en central roll i tillämpningen av denna policy i respektive samarbete och dialog med partnerländers representanter och
andra givare på plats, samt för att följa utvecklingen i länder och regioner.
Myndigheter med verksamhet som finansieras av utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ansvarar för policyns tillämpning inom ramen för sina
respektive uppdrag.
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
25
6. Uppföljning
En halvtidsöversyn ska genomföras senast 2013 med fokus på hur policyn
har tillämpats inom relevanta strategier och för inhämtning av erfarenheter.
En uppföljning av policyns genomförande ska ske i slutet av policyperioden.
Regeringen avser då att ta ställning till policyns fortsatta giltighet.
26
P O L I C Y F Ö R J Ä M S TÄ L L D H E T O C H K V I N N O R S R ÄT T I G H E T E R O C H R O L L
I N O M S V E N S K T I N T E R N AT I O N E L LT U T V E C K L I N G S S A M A R B E T E 2 0 1 0 – 2 0 1 5
Policyn för jämställdhet och
kvinnors rättigheter och roll inom svenskt utvecklingssamarbete
grundar sig i målet för internationellt utvecklingssamarbete,
att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att
förbättra sina levnadsvillkor samt
i regeringens politik för global utveckling, vars övergripande mål är
att bidra till en rättvis och hållbar
global utveckling.