Tentamen i Optik I för optikerstuderande

Lösningar till tentamen i Ögats optik
Torsdag 25 augusti 2016
1. Rita en figur och räkna på varje huvudsnitt för sig! HS35: f’KL =1/(-5,50 D) blir 14 mm
kortare, FG = 1/(-0,168 m)=-5,96 D (glasögon mer negativa än huvudpunktsrefraktion =
stämmer). HS125: f’KL =1/(-7,25 D) blir 14 mm kortare, FG = 1/(-0,124 m)=-8,07 D (glasögon
mer negativa än huvudpunktsrefraktion = stämmer). Rätt glasögonkorrektion är alltså -6,00 D/2,00 D x 35.
2. På en syntavla för d=6 m innebär visus = 0,6 att vinkeln till ett streck på bokstaven är
A=1/visus=1/0,6=y/d * 180/π *60, y blir då 2,9 mm och bokstavens höjd är 5y≈14,5 mm.
3. Titta på fallen utan och med ackommodation var för sig. Oackommoderat: Personen ser
skarpt när ögats objekt ligger i fjärrpunkten (MR) d.v.s. Löga=KH=-4,00 D och löga=1/ Löga =-0,250
m framför ögat. Här ska alltså glasögat lägga sin bild (=mellanbilden= ögats objekt), avståndet
från glasögat till MR är 14 mm kortare l’glas=-0,236 m (rita bild!). Alltså L’glas=-4,24 D och Fglas=3,00 D, vilket innebär att Lglas= L’glas - Fglas =-1,24 D och lglas=-0,808 m. Ackommoderat: Personen
ser skarpt när ögats objekt ligger i närpunkten (MP) d.v.s. Löga=BH=-7,00 D och löga=1/ Löga = 0,143 m. På samma sätt som ovan blir då l’glas=-0,129 m, L’glas=-7,76 D och Lglas= L’glas - Fglas =4,76 D, lglas=-0,210 m. Med terminalglasögonen kan personen alltså se objekt skarpt som ligger
mellan 0,8 och 0,2 meter från glasögat. (Rimlighetskoll utan vd : -4,00 D närsynt öga med -3,00 D
glasöga är fortfarande -1,00 D närsynt och ser då skarpt på -1 m, med 3,00 D ack motsvarar
öga+glasöga en närsynthet av -4,00 D och ser skarpt på -0,25 m.)
4. Utan glasögon hade ögat behövt vridas 5,6° för att se objektet (arctan(0,05/0,514)). Använd
ORF=(Z- L)/(Z- L -F). Här är z ≈ vd + 12 mm=0,026 m, L=1/-0,50 m= -2 D och F= -3,00
D, vilket ger ORF = 0,931. Med glasögon behöver ögat alltså vridas mindre: 5,2°. Vridningen
påverkas inte av ögats ackommodationstillstånd, men naturligtvis kommer objektet att se suddigt
ut om ögat inte ackommoderar rätt.
5. Korneas styrka ges av (n’- n)/rk i HS25: FK25 =(1,336-1)/0,00775m=43,35 D och i HS115:
FK115 =(1,336-1)/0,00785m=42,80 D. Astigmatismen är alltså 0,55 D. Eftersom HS25 har den
högsta brytkraften är det här som cylinderns negativa styrka ska ligga, d.v.s. korrigerande
cylindern har en styrka på -0,50 D och en axel på 115°.
6. Se föreläsning 10-12.
7. C och D är felaktiga. C: Längre BOZR d.v.s. flatare kontaktlins, ger att tårlinsens styrka blir
mer negativ och förlusten i styrka måste kompenseras med mer postiv BVP (förutsatt att BVP på
provlinsen var korrekt). D: En myop behöver negativ korrektion och får därför en förminsking av
näthinnebilden jämfört med okorrigerat (SM<1), ju längre vd dessto lägre SM så glasögon ger mer
förminskning än kontaktlinser (detta stämmer oberoende av ifall ögat har byggnads- eller
systemmyopi).
8. De gamla kontaktlinserna har receptet +1,50 D/-0,25 D x 40. Korrekt avståndskorrektion
=(+1,50 D/-0,25 D x 40) + (+0,75 D/-0,25 D x 105). Olika axlar = använd astigmatisk
dekomposition: Mres=1,375+0,625= 2,00 D, J0res=0,0217+(-0,1083)= -0,0865 D,
J45res=0,1231+(-0,0625)=0,0606 D. Alltså 2,00 D/-0,25 D x 73 (2,11 D/-0,21 D x 72,5).
9. CSF A ser ut som en kontrastkänslighetskurva för en person med normal syn, antingen
emmetrop eller rättkorrigerad (visus begränsas av aberrationer). Person B har också normalt visus
(i hög kontrast), vilket innebär att personen är antingen emmetrop eller rättkorrigerad. Däremot
ser B ovanligt dåligt i låg kontrast vilket förmodligen beror på katarakt som ger en ljusdimma över
bilden vilket påverkar låg kontrast objekt mer än hög kontrast. Person C har en mycket reducerad
kontrastkänslighet i både hög och låg kontrast vilket måste bero på en kombination av refraktiva
fel och katarakt (endast högre ordningens aberrationer kan inte sänka CSF kurvan så mycket)
alternativt är kurvan inte uppmätt för central syn utan för perifer (t.ex. för en person med makula
degeneration).
10. Bilden på näthinnan blir i båda fallen en suddig ellips med diametrar enligt j = g*(K-L)/K´,
g = 4 mm, K´= 60 D, L = -4 D. Ett huvudsnitt i taget, utan ack: K180= 5 D, j180 = 0,6 mm och
K90= 2,75 D, j90 = 0,45 mm. Bästa ack är max dvs 2,5 D: K180= 2,5 D, j180 = 0,433 mm och K90=
0,25 D, j90 = 0,283 mm.
11. Se början av kapitel 13 i CVO samt tidigare tentatal på RSM och SM.
12. Autorefraktorn anger mer negativ sfär än den subjektiva mätningen vilket kan bero på två
saker (eventuellt i kombination): instrumentmyopi d.v.s. patienten ackommoderade under
autorefraktormätningen, eller nattmyopi d.v.s. den positiva sfäriska aberrationen ger mer minus
vid den stora pupillen som autorefraktorn mätte vid (det är olika mellan olika autorefraktorer hur
stor del av pupillen de tar hänsyn till vid mätningen av de refraktiva felen). Normalt sett brukar
man ordinera styrkan på kontaktlinserna enligt den subjektiva refraktionen som oftast görs vid
mindre pupill. I detta fall kan man även höra med patienten om mörkerseendet och överväga att
pröva en asfärisk lins med sfärisk aberrationskontroll.