P4-laboratoriet
– en viktig resurs för Sveriges krisberedskap
k-
er.
.
ch
m
m-
n-
Folkhälsomyndigheten
har ständig beredskap för
att utföra mikrobiologiska
laboratorie­analyser för smitt­
ämnen som är farliga för
samhället. Vid myndigheten
finns därför ett säkerhets­
laboratorium som dygnet runt,
alla dagar i veckan, kan ta emot
prov från landets vårdenheter
för analys av bland annat
Ebola­virus. Myndigheten har
även avtal med flera av de
nordiska och baltiska länderna
och hanterar därigenom även
prover från dessa länder.
Forskning och laboratorienätverk
Vid SMI bedrivs forskning i syfte att stärka den
svenska och europeiska beredskapen att hantera
utbrott av allvarlig smitta. SMI leder eller deltar i
flera internationella forskningsprojekt kring blö-
darfebervirus och ingår i nationella och europeis
laboratorienätverk. Inom dessa bedrivs gemensa
ma projekt kring metodutveckling för analys och
identifiering av högpatogena smittämnen.
Genom nätverken får SMI i tidigt skede infor
mation om utbrott och förekomst av smittämnen
Ett effektivt smittskydd kräver
tillgång till kvalificerade laboratorier
Vid Folkhälsomyndigheten i Solna finns Nordens
enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4).
På laboratoriet bedrivs diagnostik och forskning
kring blödarfebervirus och andra högpatogena
smittämnen i riskklass 4. P4-laboratoriet utgör
en viktig del av den nationella beredskapen mot
allvarliga
infektioner.
Både kända
och
okända
terial med
misstanke
om allvarlig
smitta.
SMI:s
besmittämnen kan identifieras och analyseras
redskapsteam består av experter som inom två timi laboratoriet.
mar kan påbörja
hanteringen
ett inkommet
prov.
Ett tjugotal
personer av
arbetar
i eller i ­anslutning
till laboratoriet,
som består av två
separata
I vissa fall
krävs
analys i P4-laboratorium,
exempelmoduler. Laboratoriet,
som
varit i drift
sedan
vis vid diagnostik
av prover som
misstänks
innehålla
2001, etablerades som en resurs för att möjliggöra
blödarfebervirus såsom Ebolavirus, Marburgvirus,
arbete med smittämnen som orsakar sjukdomar
Krim-Kongo
blödarfebervirus
och smittsamhet
Lassavirus. och där
med hög
dödlighet och hög
Metoder
finnsav
tillgängliga
förinte
diagnostik
det försom
de flesta
sjukdomarna
finns någon
specifik
behandling.
av virus i riskklass 4 är molekylärbiologiska ana-
lyser, elektronmikroskopi, virusodling, serologi
Beredskap
och diagnostik
och experimentell
biomedicin.
Kombinationen av
Folkhälsomyndigheten
aktuella infektions­
experimentell
biomedicin ochföljer
kapaciteten
att i
utbrott världen över och håller beredskap dygdetalj analysera ett smittämnes arvsmassa ger en
net runt för att kunna analysera patientprover
unik möjlighet
att identifiera
okända
eller
kraftigt
med misstanke
om allvarlig
smitta.
Folkhälso­
förändrade
smittämnen
och därigenom etablera
myndighetens
diagnostikberedskap
består av
experter
som
inom
två
timmar
kan
påbörja
specifika diagnostiska metoder.
hanteringen
provmaterial. Prover
kanviroloanalyI anslutning
till av
P4-laboratoriet
finns ett
seras för ett flertal smittämnen såsom Ebolavirus,
giskt och ett bakteriologiskt säkerhetslaboratorium
och samverkar kring hanteringen av utbrott som
Marburgvirus, Krim-Kongo blödarfebervirus
sträcker
sig över nationsgränser.
och Lassavirus.
För en fullständig
förteckning överVia deltagande
den diagnostik
myndigheten erbjuder,
god seoch Sverige tillgå
internationella
nätverk var
får SMI
www.folkhalsomyndigheten.se.
till kvalitetssäkrad och väl utvärderad analysmetod
även
forskare möjligheten
Metoder somSMI
finnserbjuder
tillgängliga
förexterna
diagnostik
av virus i riskklass
4 ärprojekt i säkerhetslaboratoriet kombiner
bedriva
analyseroch träning.
• Molekylärbiologiska
med utbildning
(Q-PCR, sekvensering av delar eller
hela arvsmassan hos ett smittämne)
• Serologiska analyser
(inklusive virusneutralisationstest)
•Elektronmikroskopi
•Virusodling/virusisolering
• Experimentell biomedicin
Kombinationen av experimentell biomedicin och
kapaciteten att i detalj analysera ett smitt­ämnes
arvsmassa ger en unik möjlighet att identifiera
okända eller kraftigt förändrade smitt­ämnen
och därigenom etablera nya specifika diagnostiska metoder. Virus kan med hjälp av cell­
kulturer odlas och därefter isoleras och vidare
analyseras. De serologiska metoderna möjliggör
att avgöra om en person har en pågående virus­
infektion eller en tidigare genomgången. Med
elektronmikro­skopi så kan direktpåvisning av
virus i patient­prover göras. Diagnostiken är bland
annat kvalitetssäkrad via deltagande i europeiska
diagnostik­nätverk.
i skyddsnivå 3 (P3). Här hanteras bland annat virus
som orsakar rabies och denguefeber samt bakterier
som orsakar tuberkulos och mjältbrand. Diagnostiken är kvalitetssäkrad via deltagande i europeiska
FAKTA
Skyddsnivå 4 är den högsta skyddsnivån för biologiska labor
I anslutning till P4-laboratoriet finns ett viro­
logiskt och ett bakteriologiskt säkerhetslaboratorium
i skyddsnivå 3 (P3). Här hanteras bland annat
virus som orsakar rabies och denguefeber samt
bakterier som orsakar tuberkulos och mjältbrand.
Där kan även andra mindre farliga smittämnen
Utbildning
träning
som ger och
likartade
symtom som blödarfebrar
påvisas,
som
t.ex.
malaria.
På SMI finns expertis som är rådgivande gentemot
a
andra myndigheter i frågor som rör biosäkerhet och
i
ska
am-
h
r-
n
m
i
ång
dik.
att
at
Forskning och laboratorienätverk
bioskydd. Kunskap om biosäkerhet och bioskydd
Vid Folkhälsomyndigheten bedrivs forskning
behövs på diagnostiska laboratorier, vid universitet/
i syfte att stärka den svenska och europeiska
högskolor,
industrier
andra
platser
där laboraberedskapen
att eller
hantera
utbrott
av allvarlig
smitta.
tiv verksamhet
förekommer
och
biologiskt
material
Folkhälsomyndigheten leder och deltar i flera
internationella
blödar­
hanteras.
Som WHOforskningsprojekt
Biological Safetykring
Collaborating
febervirus och ingår i nationella och europeiska
Center (WHO Biosafety CC) erbjuder SMI utbildnätverk. Inom dessa bedrivs gemensamma
ning och
träning
i biosäkerhet
(biosafety)
ochoch
i
projekt
kring
metodutveckling
för analys
bioskydd
(biosecurity)
samt praktisk
träning i säkeridentifiering
av högpatogena
smittämnen.
Genom nätverken
får som
Folkhälsomyndigheten
hetslaboratoriet.
I uppdraget
WHO Biosafety
i
tidigt
skede
information
om
och föreCC ingår att till andra länder bidrautbrott
med expertkunkomst av smittämnen och samverkar kring hanskap vid konstruktion av nya säkerhetslaboratorier
teringen av utbrott som sträcker sig över nationsoch anläggningar
för experimentell
biomedicin
samt
gränser. Via deltagande
i internationella
nätverk
vid etablering
av biosäkerhetsprogram.
får Folkhälsomyndigheten
och Sverige tillgång
till kvalitetssäkrad och väl utvärderad analysmetodik. Folkhälsomyndigheten erbjuder även
externa forskare möjligheten att bedriva projekt
i säkerhetslaboratorierna.
Bioriskhantering
På Folkhälsomyndigheten finns expertis som är
rådgivande gentemot andra myndigheter i frågor
som rör biosäkerhet och bioskydd (gemensamt
benämnt bioriskhantering). Kunskap om bioriskhantering behövs vid diagnostiska laboratorier, universitet/högskolor, bioteknikföretag
inom så kallad life science eller andra platser där
laboratorie­verksamhet förekommer och det finns
risk för biologisk smitta. Folkhälsomyndigheten
har möjlighet att tillhandahålla grundläggande
utbildning och träning i hantering av biorisker.
Som en del i arbetet med att stärka säkerheten
på laboratorier sprider Folkhälsomyndigheten
kunskap och ger vägledning vid tillämpningen
av Laboratory biorisk management (Hantering
av biorisker vid laboratorier), ledningssystemet
CWA 15793. Dokument­et är en internationell
överens­kommelse som beskriver ett ledningssystem med syfte att identifiera och hantera
biologiska risker.
För att underlätta för verksamheter som
hanterar biologiska agens att tillämpa CWA 15793
har Folkhälsomyndigheten tagit fram ett webbaserat självskattningsverktyg – Säkra bio­risker.
Verktyget nås via http://sakrabiorisker.se.
SKYDDSNIVÅ 4 är den högsta skyddsnivån för ­laboratorier.
Laboratoriet är fysiskt isolerat från övrig verksamhet och
tillträde är begränsat till ett fåtal särskilt utbildade p
­ ersoner.
Laboratoriepersonalen bär gastät skyddsdräkt och andnings­
luften tillförs via slang. Blödarfebrar är allvarliga feber­
sjukdomar med varierande inslag av blödning från olika
organ i kroppen och med olika hög dödlighet. Blödarfeber kan
orsakas av flera olika virus varav flertalet är zoonotiska, dvs.
sprids mellan människa och djur.
ratorier. Laboratoriet är fysiskt isolerat från övrig verksamhet och tillträde
Folkhälsomyndigheten
I smittskyddets frontlinje
Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar
för folkhälsofrågor och ska verka för god folkhälsa och också utvärdera effekterna av metoder och
strategier inom området. Uppdraget är att främja
hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. I samverkan med andra aktörer arbetar myndigheten för att erbjuda vetenskapligt grundade
kunskapsunderlag, metodstöd samt uppföljning av
insatser. Viktiga samarbetsparter är andra statliga
myndigheter, landsting och kommuner.
Folkhälsomyndigheten arbetar med mikrobiologiska
laboratorieanalyser och ger kunskapsstöd inom området.
Myndigheten bidrar till kvalitets- och metodutveckling
vid laboratorier som bedriver diagnostik som har
betydelse för landets smittskydd samt gör
diagnostiska undersökningar av prover för
smittsamma sjukdomar.
Myndigheten bedriver också viss forskning
som är nödvändig för uppdraget inom smittskyddsområdet.
En viktig uppgift är att vara expertstöd vid konstaterade eller misstänkta utbrott och att upprätthålla den laboratorieberedskap som behövs för
ett effektivt smittskydd.
© FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, 2015
ISBN (PDF) 978-91-7603-496-5
ISBN (PRINT) 978-91-7603-497-2
ARTIKELNR 15053
GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM
TRYCK: EDITA BOBERGS AB, VEDDESTA 2015
Solna Nobels väg 18, 171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund
www.folkhalsomyndigheten.se
