Institutionen för kvinnor och barns hälsa
Enheten för reproduktiv och perinatal hälsa
Examensarbete i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, 15 hp
Kondomanvändning bland ungdomar.
Vad underlättar och vad hindrar användningen?
En litteraturstudie
Examensarbete i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, 15 hp
(Avancerad nivå), 2011
Författare:
Hanna Håkansson
Leg. Sjuksköterska
Barnmorskestudent
Handledare:
Erica Schytt
Leg. Barnmorska, Med Dr
Sofia Kling
Leg. Sjuksköterska
Barnmorskestudent
Examinator:
Annika Samsioe
Leg. Barnmorska, Med Dr
Department of Women and Child Health
Division of Reproductive and Perinatal Health
Degree of sexual, reproductive and perinatal health, 15 hp
Adolescents use of condoms.
What helps, and what obstructs the use?
A literature study
Degree of sexual, reproductive and perinatal health, 15 hp
(Advanced Level), 2011
Authors:
Hanna Håkansson RN
Midwife student
Supervisor:
Erica Schytt
Midwife, Med Dr
Sofia Kling RN
Midwife student
Examiner:
Annika Samsioe
Midwife, Med Dr
ABSTRACT
The purpose of this study was to examine the factors that influence young people's
attitudes to condom use, what helps and what obstructs? The method was a literature
study of scientific articles. We analyzed and interpreted the results in the articles with
Piaget's theory of the learning process as a theoretical framework. Results revealed that
youth often have unprotected sex and a greater sexual risk behavior associated with
alcohol intake. In many various situations the use of condoms are experienced as
embarrassing and disturbing. Within the target group there is a lack of theoretical
knowledge about sex, and there are complaints regarding the school's tuition about the
importance of condom use. What also emerged was that the girls were more inclined
than boys to take responsibility around the use of condoms and that social background
may have a significant role. Factors that supported the use of condoms were more
knowledge, accessibility and free condoms. The knowledge that you have protected
yourself and your partner from pregnancy or infections allows one to feel safer and
secure, even days after intercourse and creates a positive attitude towards condom use.
The conclusion is that efforts are needed to stimulate increased condom use, preferably
by free condoms and better teaching in schools, youth clinic and other targeted
information. To assess the measures in the community to get a better health of
adolescents should be considered as a matter of course.
Keywords
Condom, adolescents, attitude, alcohol, knowledge
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som påverkar ungdomars inställning till
kondomanvändning, vad underlättar och vilka är hindren? Metoden var en
litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Med Piaget´s teori om lärandeprocessen som
teoretisk referensram har vi analyserat och tolkat resultaten i artiklarna. I resultatet
framkom det att ungdomarna oftare har oskyddat samlag och ett större sexuellt
riskbeteende i samband med alkoholintag. Ungdomarna tyckte att det var pinsamt och
störande med kondom i olika situationer. De saknade kunskap i ämnet sex och
samlevnad och tyckte att skolans undervisning var bristande. Det framkom också att
flickorna tog ett större ansvar än pojkarna i frågan om kondom samt att ungdomarnas
sociala bakgrund kan ha en betydande roll. Faktorer som underlättade
kondomanvändning var ökad kunskap, tillgänglighet och gratis kondomer. Vetskapen
att faktiskt ha skyddat sig själv och sin partner för eventuell smitta eller graviditet gör
att man kan känna sig säker och trygg även dagen efter samlaget och skapade en positiv
attityd till kondomanvändning. Slutsatsen är att insatser behövs för att stimulera till ökat
kondomanvändning, förslagsvis genom gratis kondomer och bättre undervisning i
skolan, på ungdomsmottagningen och genom annan riktad information. Det är viktigt att
debattera ämnet för att förnya vår kunskap och påminna oss om hur ungdomar tänker
och agerar. Att ständigt utvärdera åtgärder i samhället för att få en bättre sexuell hälsa
hos ungdomar bör anses som en självklarhet.
Nyckelord
Kondom, ungdomar, attityd, alkohol, kunskap
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRACT
SAMMANFATTNING
INLEDNING . ……………………………………………………1
BAKGRUND…………………………………………………….. 2
Sexuell hälsa……………………………………………………..2
Att bli vuxen……………………………………………………..2
Media/Pornografi………………………………………………...3
Skolans roll………………………………………………………3
Ungdomsmottagningar…………………………………………..4
Abort…………………………………………………………….5
Risktagande/Sexuellt beteende………………………………….5
Sexuellt överförbara infektioner…………………………………5
Kondom………………………………………………………….6
SYFTE……………………………………………………………..6
Frågeställningar…………………………………………………..6
TEORETISK REFERENSRAM ………………………………...6
Piagets teorier…………………………………………………….6
METOD…………………………………………………………….7
Design…………………………………………………………….7
Urval……………………………………………………………...7
Dataanalys………………………………………………………..8
Tabell 1 – Söktabell………………………………………………8
ETISK GRANSKNING……………………………………….......9
RESULTAT………………………………………………………..9
Tabell 2 – Faktorer som hindrar för att använda kondom………...9
Alkohol…………………………………………………………..11
Pinsamt/Störande………………………………………………...11
Ålder……………………………………………………………..12
Bristande kunskap………………………………………………..12
Flickornas ansvar?..........................................................................13
Annat skydd……………………………………………………...13
Risktagande………………………………………………………13
Oplanerat sex……………………………………………………..14
Socialt/kulturellt…………………………………………………..14
Tabell 3 – Faktorer som underlättar för att använda kondom…….15
Ökad kunskap……………………………………………………..16
Tillgänglighet/Kostnad……………………………………………16
Positiva attityder………………………………………………….17
DISKUSSION………………………………………………………17
Metoddiskussion…………………………………………………..17
Resultatdiskussion………………………………………………....17
SLUTSATS………………………………………………………….20
REFERENSER…………………………………………………......21
BILAGA
Tabell 4 – Matris
INLEDNING
Vi var intresserade av hur vi som barnmorskor i vårt arbete skulle kunna påverka
ungdomar till att använda kondom i större utsträckning. För att förstå hur ungdomar
tänker kring kondomanvändning ville vi belysa ungdomars inställning till
kondomanvändande och riskbeteende i sexuella situationer genom att göra en
sammanställning av hur detta har beskrivits i litteraturen. Statistiken för abort och
sexuellt överförbara sjukdomar (STI) förändras ständigt, med uppgångar och med
nedgångar som vi ser just nu. Siffror och statistik från Socialstyrelsen och
smittskyddsinstitutet visar på en nedåtgående trend när det gäller sexuellt överförbara
infektioner och aborter hos ungdomar. Antal fall av klamydia har minskat de tre senaste
åren. År 2007 var 15825 ungdomar i åldern 15-19 smittade och år 2009 var 12015
personer smittade (www.smittskyddsinstitutet.se). Samma trend gäller abortfrekvensen
bland kvinnor i åldersgruppen 15-19 år, 2007 skedde 8 892 aborter och år 2009 var
antalet 7 007 (www. socialstyrelsen.se).
I norden är ungdomars sexualitet mycket mer accepterad än på andra ställen i världen
och i Sverige har ungdomarna i genomsnitt en mycket tidigare samlagsdebut än i andra
länder. Sverige är välkänt för att ha en liberal inställning till sex, även bland tonåringar.
Men med en fri sexualitet kommer ansvar, och Sverige har ett väl utbyggt nätverk av
ungdomsmottagningar och mödrahälsovårdcentraler dit man kan vända sig för att få råd
och stöd. Tonårsgraviditeter är relativt ovanligt förekommande i Sverige och
smittskyddslagen hjälper till att förhindra onödig sexuell smitta (Lundberg, 2002).
Preventivt arbete är ett viktigt sätt för barnmorskor att kunna nå ut till ungdomar och
förmedla kunskap om STI och om hur kroppen fungerar. Detta för att kunna få ett ökat
kondomanvändande och genom det minska spridningen av STI och aborter. Vi tror att
den grundläggande kunskapen från skolans sexual- undervisning och
ungdomsmottagningar kan balansera medias utbud av sexuella uttryck. Ungdomarna
kan därmed få en mera nyanserad bild av sexualitet och kan göra bättre val när det
gäller sin egen sexualitet.
BAKGRUND
Sexuell hälsa
Världshälsoorganisationen WHO menar att sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt,
emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet och inte endast
frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Man kan främja sexuell hälsa genom
vetskap om sexualitet och fortplantning, respekt för individens integritet, frånvaro av
sexuellt överförbara infektioner samt frånvaro av könsstympning, sexuella övergrepp
och oönskade graviditeter (Banke, Berglund, Collberg och Ideström, 2008). I riksdagens
beslut om folkhälsomål finns bl.a. gott skydd mot smittspridning, trygg och säker
sexualitet samt en god reproduktiv hälsa (www.fhi.se).
Att bli vuxen
En intensiv period i livet är adolescensen, en tid när barnet ska bli vuxen och vanligtvis
menar man då mellan 10-20 års ålder. Det är en period som präglas av förändringar
både fysiskt och psykiskt, socialt och intellektuellt. Det är en tid i livet när kompisar
börjar spela en större roll och flickan och pojken börjar göra sig oberoende av sina
föräldrar. Under den här perioden i livet tar ungdomen oftast sina första steg emot att
skapa sig en sexuell identitet, och de får ofta sina första erfarenheter utav sexuella
upplevelser (Magnusson och Häggström-Nordin, 2009). I dagens Sverige har vi en
genomsnittsålder på 15 år vid det första samlaget (Edgardh, 2002).
Många ungdomar idag har en god kunskap om sexualitet, som de får förutom från skola,
ungdomsmottagning och föräldrar, från sina vänner, media och internet. Ungdomar i
dag har en mer öppen attityd till tillfälliga sexuella situationer än tidigare. Ungdomarna
har utöver vanliga kärleksrelationer, one night stands, och man har även så kallade
”KK” knullkompisar. Risktagandet är i denna grupp vanligtvis stor och det speglas av
höga siffror när det gäller oplanerade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner
(Magnusson och Häggström-Nordin, 2009). För att våga utforska sin sexualitet med
jämnåriga testar ungdomar ofta berusningsmedel vilket kan ge negativ påverkan på
ungdomens sexuella utbyte istället för att förstärka den (Hultér, 2004).
2
Media/Pornografi
Modern teknologi har gett unga människor enkel tillgänglighet till pornografi där man i
detalj får en förvriden sexualitet beskriven för sig. Det visar upp traditionella könsroller
med mannen som dominerande och kvinnan som underordnad. Man har då funderat
över hur medias/pornografins inflytande på ungdomar ser ut. Många ungdomar idag
konsumerar porr, pojkar i något högre utsträckning än flickor. Både flickorna och
pojkarna uppgav att de blivit inspirerade av pornografi, och att de fått nya sexuella
idéer. Flickorna hade dock även åsikten av att pornografi skapar osäkerhet och krav
(Häggström-Nordin, Tydén, Hanson & Larsson, 2009). Ungdomar som har luckor i
sexuell kunskap, kan lätt bli påverkad av pornografi. Pornografi är väldigt missvisande
men gör starkt intryck och sätter starka spår (Hultér, 2004).
Skolans roll
Skolans sexualundervisning har möjlighet att nå de flesta ungdomar. Undersökningar
har dock visat på stora skillnader i landet i såväl kvalitet och kvantitet på utbildningen.
Trots att lärarna i skolorna ska bedriva undervisning i sexualkunskap så ingår inte ämnet
i lärarutbildningen. Sexualundervisningen är byggd på en gemensam bas för alla elever,
men man ska även ta hänsyn till olika gruppers behov och utforma utbildningen efter
olika behov i syfte att uppnå sexuell hälsa och jämställdhet mellan könen. Skolverket
har förordat att sex och samlevnad ska integreras i alla kärnämnen och beröra områden
såsom sexualitet, identitet samt sexuella och reproduktiva rättigheter vilket skulle leda
till en högre sexuell hälsa och jämställdhet mellan könen (Magnusson och HäggströmNordin, 2009). I grundskolans kursplan står det att ett av målen i ämnet biologi är att
eleverna ska ha uppnått kunskap om hur befruktning går till, samt inhämta kunskap om
sexuallivets biologi, preventivmedelsmetoder samt ha fått lärdomar i sexuell överförbar
smitta. På gymnasiet är sex och samlevnadsundervisningen inte obligatoriskt. Därför
har fler skolor infört livskunskap men än så länge finns ingen kursplan för ämnet och
kvaliteten är mycket olika. År 2005 planerades en ny kursplan som skulle integrera sex
och samlevnad i olika ämnen; historia, religion, svenska, engelska, samhällskunskap
och biologi. Kursplanerna har omarbetats och ett regeringsbeslut är precis taget
(Magnusson och Häggström-Nordin, 2009). I den nya lärarutbildningen för blivande
mellanstadielärare kommer sex och samlevnad bli en obligatorisk del från och med
hösten 2011. Lärarna ska kunna ”visa förmåga att kommunicera och reflektera kring
3
frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad” enligt regeringsbeslut
(www.rfsu.se).
I Sverige har sexualundervisningen varit obligatorisk sedan 1955 och den bygger på
gamla anor. Skolverket har genom en nationell utvärdering kommit fram till att
utbildningen behöver förnyas och bli bättre. Ofta har utbildningen ett biologiskt
perspektiv och är mindre inriktat på känslor, förälskelser och relationer. Trots
sexualundervisningen i skolan är svenska ungdomar bland de som använder kondom
minst i Europa. Med detta som bakgrund är det än viktigare att reflektera över hur man
på ett bättre sätt ska kunna nå ungdomarna och hur de ska kunna ta till sig information
genom en bättre kommunikation om preventivmedel (Magnusson och HäggströmNordin, 2009).
Ungdomsmottagningar
I Sverige är preventivmedelsrådgivning gratis, aborten är fri sedan mitten på 70-talet
och ungdomar får vissa preventivmedel subventionerade av staten (Edgardh, 2002).
Engagemanget i samhället för att motverka sexuell ohälsa har mest fokuserat på den
reproduktiva inriktningen. Ungdomar förses med preventivmedel för att skydda sig mot
sexuellt överförbara sjukdomar samt för ofrivillig graviditet. Till ungdomsmottagningen
kan de unga söka sig för att få hjälp mot både graviditet och sjukdomar, men även
frågor som livsfunderingar, problem med föräldrar och andra bekymmer kan komma
upp till ytan, vilket tyvärr inte alltid resurserna räcker till för att bemöta (Hultér, 2004).
Under 60-talet började ungdomsmottagningar etablera sig i Sverige, och behovet
uppkom främst på grund av det ökade problemet med tonårsaborterna.
Ungdomsmottagningarna ökade i antal i mitten av 70- talet då aborten blev fri och man
ville satsa på förebyggande abortåtgärder. I dagsläget finns det ca 220
ungdomsmottagningar i Sverige. Ett annat viktigt arbetsområde är att informera om
sexuellt överförbara sjukdomar och barnmorskor arbetar tillsammans med kurator,
psykolog och läkare. Ungdomsmottagningen ska erbjuda enskilda besök, men också
vara en del av skolans sexualundervisning med klassbesök på mottagningarna. Ett nära
arbete mellan ungdomsmottagningen och skolan är därmed av högsta vikt (Lundberg,
2002).
4
Abort
Sedan den nuvarande svenska abortlagen från 1975 i Sverige utförs det årligen mellan
30000- 37000 aborter. Aborttalet har minskat successivt och år 2005 var aborttalet för
tonårsflickor 24,3/1000. Siffrorna tyder på att de inriktade resurser på
ungdomsmottagningar där tonåringarna kan få hjälp till billiga preventivmedel såsom
gratis kondomer och subventionerade p- piller, rådgivning och stöd är effektiva (Odlind,
Bygdeman och Milsom, 2009). Abort ska ses som en nödlösning enligt svensk
lagstiftning. Oönskade graviditeter ska förebyggas, och preventivt arbete är ett verktyg
för att nå de målen. En effektiv metod är preventivmedelsrådgivning och det har även
visat sig att postcoital anticonception (”akut p-piller”) har haft en stor inverkan på det
abortförebyggande arbetet (Faxelid, Hogg, Kaplan och Nissen, 2009).
Risktagande/Sexuellt beteende
Ett riskbeteende ska inte jämföras med ungdomligt experimenterande då man stärker sin
självkänsla och sitt självförtroende genom att utforska sin sexualitet. Ett sexuellt
riskbeteende påverkar ungdomens hälsotillstånd och välbefinnande. Ungdomar som har
ett sexuellt riskbeteende, har ofta andra riskbeteenden som alkohol, rökning och bruk av
olagliga droger. För ungdomens utveckling kan det vara nödvändigt med ett visst
utforskande av de vuxnas livsstilar (Magnusson och Häggström-Nordin, 2009).
Sexuellt överförbara infektioner
Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige. Den smittar vid
sexuella kontakter och orsakas av bakterien Chlamydia Trachomatis. Klamydia kan vara
svårt att upptäcka då infektionen ofta är symtomfri. Följdsjukdomar som
äggledarinflammation och bitestikelinflammation samt utomkvedshavandeskap och
infertilitet ökar vid obehandlad klamydia. Infektionen regleras enligt smittskyddslagen
vilket även hiv/aids, syfilis och gonorré gör. Kondylom och genital herpes är också
smittsamma sjukdomar men omfattas inte av smittskyddslagen (www.
smittskyddsinstitutet.se).
5
Kondom
Kondom är den enda av preventivmetoderna som både förhindrar graviditet och hindrar
spridning av STI. Detta är under förutsättning att kondomen används på ett korrekt sätt.
Kondomen samlar upp mannens ejakulat vid samlag och har därmed en klar hindrande
funktion för befruktning. Effekterna av att använda sig av kondom är därmed mycket
goda, och det bör informeras om vid preventivmedelsrådgivningen. Metoden är
dessutom lättillgänglig, relativt billig och den ger inga biverkningar (Faxelid et al.,
2009). Vid första samlaget använder ca tre fjärdedelar av alla ungdomar kondom och
vid andra samlaget dominerar p-piller som preventivmetod (Forsberg, 2005). Ungdomar
upp till 19 år är de som i relation till andra åldersgrupper oftast använder kondom. Trots
det är det bara ca hälften av 16-17 åringarna som använt kondom den senaste månaden
(Herlitz, 2004:20).
SYFTE
Syftet är att genom en litteraturstudie undersöka vad som påverkar ungdomars
inställning till att använda kondom.
Frågeställningar
•
Vilka attityder har ungdomar till kondom?
•
Vilka hinder finns för ungdomar att använda kondom?
•
Vilka faktorer underlättar för ungdomars kondomanvändning?
TEORETISK REFERENSRAM
För att förstå och tolka nedan litteratur har vi använt oss av Piagets teorier.
Piagets teorier
Den schweiziska barnpsykologen Jean Piaget (1896-1980) har utvecklat en teori om
intellektets mognad. Utvecklingen av tänkandet flyttar sig från det egocentriska till det
sociocentriska. Han skriver att utvecklingen av det kognitiva tänkandet sker i fyra
funktionella mognadssekvenser. Den sensomotoriska perioden är den första, och
sträcker sig över de två första levnadsåren. Den preoperationella perioden pågår fram
till skolåldern. Då barnet är 7-12år kommer de in i det tredje stadiet som kännetecknas
av barnet kan utföra enkla konkreta operationer i huvudet. Detta stadium kallas konkreta
6
operationella stadiet. Då barnet är 12 år och framåt kommer de in i det formella
operationella, ”meta-nivå” stadiet som präglas av att ungdomarna tänker på sina tankar,
de konstruerar ideal, de börjar fundera realistiskt över framtiden, de resonerar om
påståenden som inte överensstämmer med verkligheten och börjar förstå liknelser och
metaforer (Elkind, 1979). Enligt Piaget når många ungdomar aldrig det fjärde stadiet
utan fortsätter fungera på en konkret operationell nivå, något som till viss del kritiserats
av andra teoretiker. De menar att man inte kan förutsäga när en individ når en viss
utvecklingsnivå (Illeris, 2001).
Ungdomsårens egocentriska beteende betyder att man har perspektiv utifrån sig själv
och att man är mycket självupptagen. Man tänker att alla andra är lika intresserade av
dennes beteende och utseende som de själva är. Ungdomen agerar som om att en publik
observerar honom eller henne hela tiden. Självkritik är ofta använd av tonåringen
samtidigt som man har en stor beundran för sig själv. Odödlighet och unika känslor och
upplevelsen av att man själv är unik kan också prägla tonåringen. Odödligheten kan
man tänka sig som en uppdiktad saga som inte är sann som man berättar för sig själv.
Inga nya mentala system utvecklas efter detta. Egoismen i tonåren förändras då
tonåringen lär sig att skilja på sina egna intressen och andras tankar. Man börjar
integrera sina egna och andras tankar och känslor (Elkind, 1979).
METOD
Design
Metoden vi använde är litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. En litteraturstudie är en
kritisk sammanfattning av forskning inom ett intressant ämnesområde ofta
sammanställd för att sätta in ett specifikt forskningsproblem i ett sammanhang (Polit,
Beck och Hungler, 2001).
Urval
Artiklar relevanta för vårt problemområde valdes ut och begränsades till publikationsår
efter år 2000 samt att vi endast använde oss av studier gjorda i Sverige. Vi valde studier
som inkluderade ungdomar mellan 15-23 år vilken är den åldersgrupp som vi hänvisar
till när vi skriver begreppet ungdomar i denna uppsats. Beslutet togs att använda både
kvalitativa och kvantitativa artiklar för att få en bredd i resultatet.
7
Dataanalys
Att göra en dataanalys innebär att man systematiskt organiserar och syntetiserar
forskningsdata för att få svar på syftet (Polit, Beck och Hungler, 2001). De valda
artiklarna lästes igenom och relevanta delar med tanke på vårt syfte har markerats och
bearbetats utifrån frågeställningarna. Faktorerna som påverkar ungdomarnas
kondomanvändning eller deras attityd till kondom färgmarkerades, grupperades och
sammanställdes i två tabeller där den ena tabellen förtydligar det som hindrar
kondomanvändning och den andra tabellen visar det som underlättar.
Tabell 1 Söktabell
DATABAS SÖKORD
PubMed
PubMed
PubMed
Condom use AND
Adolescent AND
Sweden
Sweden AND
adolescents AND sexual
education AND high
school
swedish teenagers AND
sexual education
ANTAL
TRÄFFAR
58
30
65
PubMed
Condom use AND
attitudes AND Sweden
62
PubMed
Condom use AND
teenager AND Sweden
90
PubMed
Condom use AND boys
AND Sweden
8
PubMed
Condom use AND girls
AND Sweden
19
PubMed
Swedish girls AND
Condom use
11
PubMed
Condom use AND
obstacles AND Sweden
4
EXKLUDERINGAR VALDA
ARTIKLAR
Efter år 2000
5
Åldersspann 15-23
Sverige
Efter år 2000
5
Åldersspann 15-23
Sverige
Efter år 2000
Åldersspann 15-23
Sverige
Efter år 2000
Åldersspann 15-23
Sverige
Efter år 2000
Åldersspann 15-23
Sverige
Efter år 2000
Åldersspann 15-23
Sverige
Före år 2000
Åldersspann 15-23
Sverige
Efter år 2000
Åldersspann 15-23
Sverige
Efter år 2000
Åldersspann 15-23
Sverige
1
1
0
0
0
1
0
8
ETISK GRANSKNING
Samtliga artiklar i studien är granskade och godkända av etiska kommittéer i Uppsala,
Umeå, Älvsborgs län samt vid Karolinska Universitetssjukhuset.
RESULTAT
Resultatet visar på att alkohol och att kondomer är pinsamma och störande är de största
faktorerna till att kondom inte används. När alkohol konsumerats så har ungdomarna ett
större riskbeteende. Bristande kunskap om STI och graviditet skulle kunna bero på att
skolans undervisning brister på många punkter. Båda könen ansåg att det var bådas
ansvar att kondom skulle användas, men i realiteten är det oftast flickan som tar det
större ansvaret.
Tabell 2 Faktorer som hindrar kondomanvändning
Författare/År
Resultat
Hindrande faktor
Darj, E. (2003).
Kondom var störande, pinsamt samt
vid alkoholförtäring är det lättare att
strunta i kondom.
Alkohol ledde ofta till ett större
riskbeteende och man använder inte
kondom i samma utsträckning.
Partnerns motvillighet till att använda
kondom var ett hinder. Pinsamt att
köpa kondomer i butik. Åldern kan
vara en faktor. Kunskapsbrist hos
ungdomarna kan vara en faktor till att
kondom inte används.
Killarna förväntade sig att tjejerna
skulle vara drivande i frågan om att
använda kondom under samlag.
Pinsamt. Ungdomarna gjorde även en
riskkalkyl över att bli smittad.
Alkohol är en bidragande faktor till att
kondom inte använts. Även oplanerat
samlag ledde ofta till att kondom
användes i mindre utsträckning.
Pojkarna tyckte att flickorna hade ett
större ansvar i användandet av
kondom, de förlitar sig på att flickorna
äter orala preventivmedel eller
använder sig av ECP. Pojkarna
upplevde även att det var pinsamt att
använda kondom.
Alkohol
Pinsamt
Störande
Alkohol
Risktagande
Pinsamt
Ålder
Bristande kunskap
Thorsén,
C.(2006)
Christianson,
M. (2003)
Ekstrand, M.
(2007)
Flickornas ansvar?
Pinsamt
Risktagande
Alkohol
Oplanerat sex
Flickornas ansvar?
Pinsamt
9
HäggströmNordin, E.
(2002)
Rembeck, G.
(2009).
Ekstrand,
M.(2005).
Larson, M.
(2007).
Larsson, M.
(2006).
Gottvall, M.
(2009)
Makenzius,
M.(2009).
Gottvall, M
(2010)
Novak, D.
(2005)
Fler föräldrar till döttrar hade pratat
med sina barn om sex och samlevnad
än vad föräldrar till söner gjort.
Pojkar tar mindre ansvar för kondom
än flickor.
Nonchalans för att utsätta sig för
oskyddat sex var en orsak till att man
inte använder kondom. Andra orsaker
till att man inte använder kondom
uppgavs att det är pinsamt, obekvämt,
alkohol samt att kondomer är dyra.
Flickorna menar också att de har större
ansvar än pojkarna att se till att de inte
blir gravida samt att skolans roll i
utbildningen av kondomer och STI
brister på många punkter.
Alkoholpåverkan är den största
riskfaktorn för att inte använda
kondom. Pojkar tog mindre ansvar än
flickor för att man använder kondom.
60 % av studenterna i studien tyckte
att kondom förstörde stämningen i
förspelet och 88 % hade åsikten av att
sex är bättre utan kondom. Studiens
upplägg hade ingen effekt på dessa
attityder. De som använde orala
preventivmedel struntar lättare i att
använda kondom.
Om man vaccinerar sig mot HPV är
det mindre troligt att man använder
kondom vid samlag med ny partner.
I ”stundens hetta” bryr man sig inte
om att sätta på en kondom och det
upplevdes att det var pinsamt att köpa
kondomer. Studenter på
yrkesförberedande program har ett
större riskbeteende än studenter på
teoretiska program, och de använder
kondom i mindre utsträckning.
Större risk att man inte använder
kondom om man redan äter orala
preventivmedel.
Man trodde inte att man själv hade
någon smitta. Man visste inte varför
man inte använt kondom. Man ville
inte använda kondom. Det fanns inte
kondom tillgängligt. Flickorna
använder redan andra preventivmedel.
Kulturella/Sociala hinder
Flickornas ansvar?
Risktagande
Pinsamt
Störande
Alkohol
Flickornas ansvar?
Bristande kunskap
Alkohol
Flickornas ansvar?
Annat skydd
Störande
Annat skydd
Pinsamt
Störande
Annat skydd
Risktagande
Tillgänglighet
Annat skydd
10
Alkohol
Fem av artiklarna visar på att ungdomar oftare har oskyddat samlag i samband med
alkohol och fest (Thorséns et al. 2006; Ekstrand et al. 2005; Ekstrand, Tydén, Darj och
Larsson, 2007; Darj et al. 2003; Larsson et al. 2007). Pojkarna i Ekstrand et al. (2007)
studie menar att berusning ökar deras självförtroende, man slappnar av och är inte
försiktig. I en studie gjord av Häggström-Nordin, Hanson och Tydén (2002) jämfördes
två grupper med avseende på kondomanvändande vid debutsamlaget. Av den gruppen
som hade druckit alkohol vid det tillfället hade 55 % använt kondom och av gruppen
som inte varit berusade vid det första samlaget så hade 83 % använt kondom. Dock
visar siffror på att under en tidsperiod på 20 år så har kondomanvändandet vid första
samlaget hos ungdomar ökat och alkoholpåverkan minskat.
Pinsamt/Störande
Faktorer som att det är jobbigt, pinsamt, krångligt samt att samlaget inte är lika skönt är
sådant som påverkar ungdomarnas inställning till kondom. Man menar att kondom är
avtändande, förstör stämningen samt att det blir ett avbrott i den intima stunden.
Pojkarna hade även en oro för att erektionen skulle avta. Ungdomarna tyckte det var
genant att köpa kondomer i livsmedelsbutiker där någon de kände skulle kunna arbeta,
man föredrog att införskaffa dem på en bensinmack eller apotek där kunnig personal
arbetar. Det var en uppfattning att det var mer pinsamt att köpa kondomer än att faktiskt
använda dem (Darj och Bondestam, 2003). Även i Makenzius, Gillander- Gådin, Tydén,
Romild och Larsson (2009); Christianson, Johansson, Emmelin och Westman (2003);
Ekstrand et al. 2005; Thoreséns et al.(2002) studier visar att ungdomarna tycker det är
pinsamt att inhandla kondomer. Ungdomarna tyckte även att det var pinsamt och svårt
att ta initiativet till diskussion med deras partner mitt i samlaget och att det är lättare att
strunta i kondomen när passionen är som hetast och man ville inte avbryta i stundens
hetta. Ungdomarna i Christianson et al. (2003) studie ansåg att det var pinsamt att ha en
kondom i plånboken och ta fram vid samlag, de var rädda för att det skulle upplevas
som om att man hade planerat för eller hade förväntat sig att få sex. De tyckte även att
det var pinsamt att störa förspelet genom att ta fram en kondom. Ungdomarna i
Ekstrand et al. (2007) upplevde att kondomerna luktade konstigt och är plastiga.
Flickorna tyckte det kändes pinsamt att föreslå kondom framförallt om det är en onenight-stand, situationen skulle kanske komma att bli konstig om pojken inte vill ha
11
kondom. De upplevdes som svårt för flickorna att stå för att man själv ville använda
kondom (Ekstrand, et al., 2005). En studie som gjordes i Uppsala med interventionen att
ge gymnasiestudenter en ökad kunskap, attitydförändring och praktiskt få öva
kondomanvändning gjordes. Studenternas attityd gentemot kondom var ungefär
densamma under studiens gång. 60 % av studenterna tyckte att kondom förstörde
stämningen i förspelet och 88 % hade åsikten att sex är bättre utan kondom. Studiens
upplägg hade ingen effekt på dessa attityder (Larsson, Eurenius, Westerling & Tydén
(2006).
Ålder
I en intervjustudie menar ungdomarna själva att åldern kan spela roll. Ju yngre man är
desto större risk att man har sämre självkänsla och i och med det tar mindre ansvar för
sig själv. Man vågar kanske inte heller säga nej till samlag utan kondom (Thorsén at al.,
2006).
Bristande kunskap
Flera av studierna visar att flickorna var missnöjda med skolans sexualundervisning, de
upplevde att den största källan till kunskap om preventivmedel kom istället från media
och vänner. Flickorna ville få en bättre motvikt från skolan mot den kunskap som kom
från andra källor såsom vänner och media. Kunskapen från skolan hade högre
trovärdighet och man hade höga förväntningar på sexualundervisningen. Flickorna
menade att man inte får undervisning om hur preventivmedel fungerar i skolans
utbildning (Ekstrand, Larsson, Von Essen och Tydén, 2005). En generell uppfattning
hos flickorna var att sexualundervisningen i skolan var dålig och att den startar för sent.
Flickorna önskade att utbildningen skulle ha mer fokus på attityder och känslor snarare
än på hormoner och menscykler. Flickorna föreslår själva målinriktade diskussioner i
små grupper. De föreslog även att externa föreläsare kommer till klassen hellre än att
klassläraren skulle undervisa. Flickorna skulle vilja ha större kunskap om STI, och man
föreslog att man ville se avskräckande bilder i förebyggande syfte. Många ungdomar
saknar detaljkunskap kring preventivmedel, STI och abort vilket kan vara en bidragande
faktor till att man inte använder kondom (Thorsén, Aneblom och Gemzell-Danielsson,
2006). Pojkarna hade mer erfarenhet av att använda kondom men de tyckte samtidigt att
12
STI undervisningen påverkade dem i mindre grad än vad undervisningen påverkade
flickorna Rembeck och Gunnarsson (2009).
Flickornas ansvar?
Båda könen ansåg att det är bådas ansvar att man använder kondom, men att det oftast
är flickan som tar initiativ till att kondomen används (Darj och Bondestam, 2003).
Flickorna nämner att de tycker det är bådas ansvar att man skyddar sig, men att i
verkligheten tar flickorna ett större ansvar att skydda sig mot graviditet. Man menar att
det är ju inte ”han som blir gravid” (Ekstrand et al., 2005). Pojkarna tyckte att flickorna
hade ett större ansvar för att skydda sig mot graviditet. De tänker och tror eller utgår
ifrån att flickorna använder sig av hormonella preventivmedel och eventuellt ”dagen
efter piller” och därmed minskar kondomanvändandet (Ekstrand et al., 2007). Thorséns
et al. (2006) och Larsson et al. (2007) studier visar att pojkarna tar mindre ansvar för
kondomanvändning men att flickorna hade en önskan om att pojkarna frivilligt skulle ta
upp frågan om kondom. Det visar dock på att ansvaret för att skydd mot graviditet och
STI var viktigare för flickorna än för pojkarna (Rembeck och Gunnarsson 2009).
Annat skydd
Det vanligaste preventivmedlet vid det första samlaget var kondom (60 %) medan det
vanligaste preventivmedlet vid det senaste samlaget var orala preventivmedel (42 %)
(Larsson et al., 2006). Det visade sig i Gottvall, Larsson, Höglund och Tydén (2009)
samt i Gottvall, Tydén, Höglund och Larsson (2010) studie att om flickorna valt att
vaccinera sig mot humant papillom virus (HPV) så är det mindre troligt att man
kommer att använda kondom vid nästa samlag med en ny partner. Om flickan använder
orala preventivmedel så är även det associerat med en risk att man inte använder
kondom (Gottvall et al., 2010; Novak och Karlsson, 2005).
Risktagande
I studierna framkommer en nonchalans hos ungdomarna när det gäller risken att bli
smittad eller att bli gravid. Flickorna nämner att anledningar till att kondom inte
används är en arrogans, tankspriddhet eller att man inte bryr sig om att bli smittad. Man
tänker att ”det händer inte mig” och använder därmed inte kondom (Ekstrand et al.,
2005). I Novak och Karlssons (2005) studie svarar en stor del av ungdomarna att de inte
13
vet varför man inte använder kondom eller att man faktiskt inte vill använda sig av
kondom. Utifrån utseende och rykte utfördes en riskkalkyl om huruvida personen i fråga
hade någon könssjukdom (Darj och Bondestam, 2003). Man känner sig säker på att
personen i fråga är ”ren” och i och med att det är en” bra” människa man har bredvid sig
i sängen så förväntar man sig inte att bli smittad av någon sjukdom (Ekstrand et al.,
2007).
Oplanerat sex
Oplanerat sex kunde vara en orsak till att man inte använde kondom och pojkarna
menade att det var lätt att glömma använda kondom i stundens hetta (Ekstrand et al.,
2007). Att inte ha kondom tillgänglig då samlaget blev spontant och inte planerat kan
leda till oskyddat sex (Novak och Karlsson, 2005). Det visar sig dock att ungdomar som
inte använt kondom vid samlag kände ångest och oro för att bli smittad av framförallt
klamydia och/eller oro för att bli gravid (Darj och Bondestam, 2003).
Socialt/Kulturellt
Vilket gymnasieprogram deltagarna studerade påverkade inte ungdomarnas uppfattning
om hur de upplevde att de tagit till sig STI upplysningen (Rembeck och Gunnarsson,
2009). I studier har det dock visat sig att ungdomar från de praktiska programmen har
ett större riskbeteende sexuellt, de använder tobak och alkohol i en högre utsträckning
än de studenter som går på teoretiska program. De har även ofta en samlagsdebut
tidigare och använder kondom mer sällan. Undersökningarna tyder på att studenter på
teoretiska gymnasieprogram har större kunskap om sex och samlevnad än vad studenter
på yrkesförberedande program har. De teoretiska studenterna använder även kondom
mer. Studenterna på de teoretiska programmen har föräldrar som i högre utsträckning är
akademiskt utbildade. Studenterna på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen har
generellt ett större riskbeteende, beträffande sex samt med andra riskfaktorer såsom
rökning, alkohol och i viss mån droger vilket visar på att kunskap kan förändra
beteenden och påverka attityder (Makenzius at al., 2009). Föräldrar till döttrar hade i en
högre utsträckning pratat med dem om sex och samlevnad än vad föräldrar till de som
hade söner hade gjort (Häggström-Nordin et al., 2002).
14
I tabell tre kan man se att ökad kunskap, bättre tillgänglighet, billigare eller till och med
gratis kondomer till ungdomar är faktorer som visat på att kondomanvändandet hos
ungdomar ökar. En känsla av att man har skyddat sig själv och sin partner från ofrivillig
graviditet eller STI ger en positiv attityd till kondomanvändning. Enkel tillgång till
rådgivning av professionell personal har visat sig ha betydelse.
Tabell 3. Faktorer som underlättar att använda kondom
Författare/År Resultat
Underlättande faktorer
Larsson,
M.(2006).
Ökad Kunskap
Bättre tillgänglighet
Gratis kondomer
Makenzius,
M. (2009).
Gottvall,
M.(2010).
Darj,
E.(2003).
Interventionsstudie:
Deltagare: 461 studenter i 17års
åldern.
Interventionen: För att utvärdera om
användande och positiva attityder
kring kondom ökar efter riktad
teoretisk och praktisk utbildning.
Resultat:77 % av deltagarna i studien
hade haft samlagsdebut och 76% av
dem hade använt preventivmedel, ffa
kondom. Kunskaperna om kondom var
goda redan vid studiens start, men
attityden till kondomen förbättrades
och kondomanvändandet ökade.
Positiva inställningar till kondom efter
studiens slut.
Båda grupperna konstaterade att fler
ungdomsmottagningar där pojkar
kände sig välkomna behövdes, samt
lättare tillgång till kondomer.
Interventionsstudie:
Deltagare: 235 studenter i 16års
åldern.
Interventionen: Syftet var att
undersöka vad effekten av utbildning
om HPV samt praktiska övningar med
kondom ledde till.
Resultat: Genom interventionen ökade
man kunskapen hos ungdomarna om
kondomer och HPV.
Många ungdomar uppgav att säkerhet
och trygghet upplevdes vid
kondomanvändning. Att föreslå
kondomanvändande upplevdes som
respektingivande, och efteråt kände
man mindre oro och det kändes bra att
man hade tagit ansvar. . Ungdomarna
önskade att kondomer skulle vara
Bättre tillgänglighet
Ökad kunskap
Billigare kondomer
Bättre tillgänglighet
Positiv attityd
15
Thorsén, C.
(2006)
Ekstrand, M.
(2005).
billigare och lättare att få tag på.
Bättre tillgänglighet och bättre pris
skulle kunna vara faktorer för att få en
ökad användning av kondom.
Kondomer är dyra och att de borde
subventioneras för en ökad
användning.
Bättre tillgänglighet
Billigare kondomer
Billigare kondomer
Ökad kunskap
En studie som pågick år 2002 till år 2003 gjord med 390 studenter i 17 års ålder visar att
kondomanvändandet ökade efter teoretisk och praktisk utbildning samt att studenterna
hade fri tillgång till kondomer. En erfaren barnmorska samt 2 läkarkandidater från
Kärleksakuten undervisade studenterna på ett lättsamt sätt. Fokus låg på
preventivmedel, attityder till dem och hur de fungerar. Studenterna fick även ett
telefonnummer till en erfaren barnmorska som de kunde ringa under studiens gång om
de hade frågor eller funderingar över preventivmedel. Största delen av studenterna
kände till kondom väl redan i början av studien och 86 % hade inga problem att tala
med sin partner om kondom Larsson et al. (2006). I en annan studie där man hade
undervisningstillfällen av en leg. sjuksköterska tillsammans med en universitets
studerande pratade man om HPV samt att man hade praktiska övningar med kondom.
Resultatet visade på att interventionen ökade kunskaperna om kondom och HPV, men
det var svårare att påverka ungdomarnas attityder (Gottvald et al., 2010).
.
Tillgänglighet/Kostnad
I interventionsstudien gjord av Larsson et al. (2006) visade det sig att
kondomanvändandet ökade då studenterna hade fri tillgång till kondomer. I Makenzius
et al. (2009) studie menade ungdomarna att kondomanvändningen skulle öka om
kondomer var enklare att få tag på och om de var gratis. Ungdomarna menade även att
ungdomsmottagningar där även pojkar kände sig välkomna skulle kunna bidra till en
större kondomanvändning. Bättre tillgänglighet och bättre pris genom subventionering
skulle kunna vara faktorer för att få en ökad användning av kondom eftersom att
kondomer anses som för dyra (Thorsén et al 2006; Darj och Bondestam 2003; Ekstrand
et al. 2005).
16
Positiva attityder
Majoriteten av ungdomarna i Darj och Bondestams (2003) studie upplevde en känsla av
säkerhet och trygghet då kondom skyddar mot sjukdomar och graviditet. Att föreslå
kondom för sin partner vid samlag upplevdes som respektingivande, och efteråt kände
man mindre oro och det kändes bra att man hade tagit ansvar. Några ungdomar tyckte
att kondomanvändande var bra då det blev mindre kladd, en väg till ett roligare förspel
och att glidmedlet på kondomen underlättade samlaget (Darj och Bondestam, 2003).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad som påverkar ungdomars attityd
till kondom så att vi som barnmorskor ska kunna få reda på hur vi kan hjälpa ungdomar
till säker sex. Vi valde att göra sökningar i PubMed, och fick samma sökresultat när vi
sökte i Easysearch. Sökorden ”adolescent” och ”teenager” gav ungefär samma resultat.
Vi strävade efter att de valda artiklarna skulle genomgått forskningsetisk granskning. Vi
har även beslutat att artiklarna som användes i resultatet skulle vara publicerade efter år
2000 eftersom ungdomars attityder kan ha förändrat sig successivt med tiden. Detta gör
att vi kan ha exkluderat artiklar som kunnat tillföra något till resultatet men vi ville
använda aktuell forskning för att kunna ta del av hur ungdomar i dagsläget tänker och
agerar. Då vi tolkat andra forskares resultat kan våra tankar och teorier lysa igenom vårt
arbete. Båda författare har granskat artiklarna, och kommit fram till samma resultat.
Resultatdiskussion
Varför använder man inte kondom? Intentionen är ju ofta så. Den viktigaste orsaken till
att man inte använder kondom är att man konsumerat alkohol och med berusningen är
det lättare att man struntar i kondomen och tar större risker och gör sådant man ångrar
dagen efter (Darj et al., 2003; Thorsén et al., 2006; Ekstrand et al., 2007; Ekstrand et al.,
2005; Larsson et al., 2007). Det har visat sig att ungdomarna dagen efter ofta har ångest
och dåligt samvete över att kondom inte använts. Man vet ju att det är det enda som
skyddar mot både graviditet och smitta. Kondomer upplevs också som pinsamma.
Ungdomarna tycker de är pinsamt och införskaffa dem, det känns pinsamt att tala om
den med sin partner och man tycker det är pinsamt att förstöra den intima stämningen
med att föreslå kondom (Darj et al., 2003; Thorsén et al., 2006; Ekstrand et al., 2007;
17
Ekstrand et al., 2005; Larsson et al., 2007; Christianson et al., 2003; Makenzius et al.,
2009). Att ha kondomer mer tillgängligt för ungdomarna, inte bara på
ungdomsmottagningen, utan kanske också hos skolsköterskan eller på fritidsgården
skulle kunna vara en väg till ett större användande då tillgängligheten skulle bli bättre
(Darj et al., 2003; Thorsén et al., 2006; Larsson et al., 2007; Makenzius et al., 2009).
Pojkarna har ofta en blind tro på att flickorna redan är skyddade med orala
preventivmedel, eller att hon använder sig av ”dagen efter piller” i de fall det behövs,
och reflekterar inte över smittorisken. I flera studier ansåg ungdomar av båda könen att
det är bådas ansvar att skydda sig men i realiteten visar sig det att flickorna tar ett högre
ansvar för kondomanvändning (Ekstrand et al., 2005; Ekstrand et al., 2007; Larsson et
al., 2007; Christianson et al., 2003; Rembeck och Gunnarsson 2009). Detta skulle
möjligen kunna ha en förklaring i att flickornas föräldrar i en högre utsträckning pratar
med dem om sex än vad föräldrar till söner gör. Det är till viss del också ett
föräldraansvar och barnmorskan skulle kunna uppmuntra de föräldrar hon träffar att de
även talar med sina barn och förser dem med kondomer hemma. Pojkarna har även
uttryckt att det är ju hon som blir gravid, inte jag. Flickorna anser också att det är min
kropp och mitt ansvar. Barnmorskan skulle kunna i samverkan med andra
yrkesverksamma som arbetar med ungdomar hjälpas åt att komma åt områden där
ungdomar är sårbara. Just alkoholkonsumtion är inte barnmorskans bord, men att
upplysa om riskbeteende i samband med berusning är något barnmorskan kan tillföra.
Priset på kondomer är också svårt att påverka, men en ökad tillgänglighet till
gratiskondomer, på skolor och ungdomsmottagningar, skulle kunna vara ett sätt att
påverka till ökad användning.
Kunskap är en färskvara som behöver förmedlas om och om igen. Lärandet enligt
Piaget´s teori är en processförståelse där kunskaperna vidareutvecklas från påverkan av
omgivningen. Lärandet är den process som pågår mellan olika kunskapsnivåer och det
gäller som lärare att möta ungdomen på den nivå de befinner sig. Piaget menar att
kunskap bygger vidare på kunskap som ungdomen redan har med sig från tidigare år
och den nya lärarutbildningen för mellanstadielärare stödjer denna tankeprocess (Illeris,
2001). Ur ett barnmorskeperspektiv skulle detta även kunna beskrivas som en
psykodynamisk relation såsom patient och hjälpare av och är oftast densamma oavsett i
vilket vårdyrke man arbetar. Att vara medveten som vårdgivare hur man kommunicerar
med sin patient är därmed väldigt väsentligt Hultér (2004). Då ökad kunskap är en av
18
faktorerna som visar på en ökad kondomanvändning så skulle barnmorskan kunna ha en
större roll i undervisningen ute i skolorna. Sexuella mognaden sker individuellt och det
kan vara stor skillnad inom och mellan könen. Skolungdomar i samma årskurs kan
befinna sig på olika mognadsstadier när det gäller sexualitet (Illeris, 2001). Om
barnmorskor fanns med i större utsträckning i skolan och successivt kunde följa
ungdomarna genom mellan- och högstadiet så skulle hon kunna möta dem på den
utvecklingsnivå där de befinner sig.
Ett större samarbete mellan ungdomsmottagningen och skolan skulle kunna ge positiva
effekter. Att föra diskussioner med ungdomarna om risktagande och ansvar för sig själv
och andra är viktigt då de genom samtal kan ventilera sina tankar och där vi som vuxna
genom dialoger ska kunna vägleda ungdomarna. Detta är något som bör kunna göras på
daglig basis, genom skolan, ungdomsmottagningen, fritidsledaren, föräldrarna och
andra vuxna som har en viktig roll i ungdomarnas utveckling. Ungdomar blir påverkade
av media på olika sätt, inte minst av den sexuella bilden som speglas i
ungdomstidningar och pornografiska filmer. För att få en mer nyanserad bild av sex och
samlevnad har skolan en viktig roll. Ungdomarna uttrycker i flera studier att
informationen som kommer från skolan, väger tyngre än den informationen som
kommer från andra medier och vänner. Ungdomarna själva är ofta besvikna på
sexualundervisningen i skolan, och önskar en högre kvalitet, helst av externa
undervisare exempelvis en kunnig barnmorska.
Många ungdomar efterfrågar enklare tillgänglighet och billigare kondomer. Ett sätt för
de unga är att besöka sin ungdomsmottagning för samtal och för att få gratis några
kondomer med sig hem. I senaste numret av Jordemodern (2010) skriver Nanne
Hallberg 18 år en insändare om att ungdomsmottagningen ”skiter i mig”. På en av
Stockholms innerstads ungdomsmottagning erbjuds tider för ”drop-in” på tider då
ungdomar vanligen går i skolan. Tiderna som erbjuds är 8.30- 9.30 måndagar till
torsdagar och medför en ringlande lång kö av ungdomsflickor som knappt hälften har
turen att få en nummerlapp till barnmorskan. De övriga får återkomma en annan dag.
Om man istället ringer för att boka en tid kan man med lite tur få komma om tre veckor.
Mottagningarna välkomnar pojkar, vilket är positivt, dock på flickornas bekostnad då
mottagningarna har reserverat ”kill-tider” på olika veckodagar mellan kl 17-19
(Hallberg, 2010). Detta upplägg kan ju såklart vara förödande om man behöver
19
kondomer och inte har möjlighet att själv betala det dyra priset i butiken.
Samhällsinsatserna för ungdomars sexuella hälsa borde ju såklart finnas tillgänglig när
ungdomarna själva har möjlighet att ta del av dem och inte behöva bli drabbade av de
neddragningar samhället gör.
Att avdramatisera kondomen skulle kunna tvätta bort stämpeln som att kondomer är
pinsamma och obekväma. Att som barnmorska försöka förmedla det positiva i att
använda kondom såsom att ”samlaget är lika skönt dagen efter” då man tänker på det.
Att inte behöva känna oro för negativa effekter såsom ofrivillig graviditet eller någon
sjukdom. Lättare tillgång till kondomer och till ett bättre pris med en kombination av
bättre sexualundervisning i skolan skulle kunna leda till ett större användande av
kondomer.
SLUTSATS
Slutsatsen är att insatser behövs för att stimulera till ökat kondomanvändning,
förslagsvis genom gratis kondomer och bättre undervisning i skolan, på
ungdomsmottagningen och genom annan riktad information.
20
REFERENSER
Banke, G., Berglund, A., Collberg, P., Ideström, M. (2008). Mödrahälsovård, Sexuell
och Reproduktiv Hälsa. Rapport nr 59. SFOG
Christianson, M., Johansson, E., Emmelin, M., Westman, G. (2003). “One-night
stands”- risky trips between lust and trust: qualitative interviews with Clamydia
trachomatis infected youth in north Sweden. Scand J Public Health. 2003; 31: 44-50.
Darj, E., Bondestam, K. (2003). Ungdomars syn på kondomanvändning.
Läkartidningen. Nr 44, vol 100, s 3510-3516.
Edgardh, K. (2002). Adolescent sexual health in Sweden. Sex Transm Infect 2002; 78:
352-356
Ekstrand, M., Larsson, M., Von Essen, L., Tydén, T. (2005). Swedish teenager
perceptions of teenage pragnancy, abortion, sexual behavior, and contraceptiv habits – a
focus group study among 17-year-old female high-school students. Acta Obstet Gynecol
Scand. 2005; 84:980-986.
Ekstrand, N., Tydén, T., Darj, E., Larsson, M.(2007). Preventing pregnancy: a girl´s
issue. Seventeen-year-old Swedish boy´s perceptions on abortion, reproduction and use
of contraception. The European Journal of Contraception and Reproductive Health
Care. 2007;12(2):111-118.
Elkind, D. (1979). Barn och unga I Piagets psykologi. Stockholm: Natur och kultur
Faxelid, E., Hogg, B., Kaplan, A., Nissen, E.(2009). Lärobok för barnmorskor.
Studentlitteratur:Lund
Forsberg, M. (2005). Ungdomar och sexualitet, en forskningsöversikt. Statens
folkhälsoinstitut.
Gottvall, M., Larsson, M., Höglund, T A., Tydén, T. (2009). High HPV vaccin
acceptance despite low awareness among Swedish upper secondary school students. The
European Journal of Contraception and Reproductive Health Care. 2009;14(6):399405
Gottvall, M., Tydén, T., Höglund, A T., Larsson, M. (2010). Knowledge of human
papillomavirus among high school students can be increased by an educational
intervention. International Journal of Std & Aids. 2010; 21: 558-562
Hallberg, N. (2010). Ungdomsmottagningen skiter i mig. Jordemodern. Nr 12 dec 2010;
32-33
Herlitz, C. 2004. Allmänheten och hiv/aids: kunskaper och beteenden 1987-2007.
Stockholm: statens folkhälsoinstitut (Rapport nr 2004:7)
Hultér, B. (2004). Sexualitet och hälsa. Studentlitteratur: Lund
21
Häggström-Nordin, E., Hanson, U., Tydén, T. (2002). Sex Behavior Among High
School Students in Sweden: Improvement in Contraceptive Use Over Time. Journal Of
Adolescent Health. 2002;30:288-295.
Häggström- Nordin, E., Tydén, T., Hanson, U., Larsson, M. (2009). Experience of and
attitudes towards pornography among a group of Swedish high school students. The
Europen Journal of Contraception and Reproductive Health Care. 2009; 14(4):277284.
Illeris, K. (2001). Lärandet I mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Studentlitteratur:
Lund
Larsson,M., Eurenius, K., Westerling, R., Tydén, T. (2006). Evalution of a sexual
education intervention among Swedish high school students. Scandinavian journal of
public health. 34:124
Larson, M., Tydén, T., Hanson, U., Häggström-Nordin, E. (2007). Contraceptive use
and associated factors among Swedish high school students. The Europen Journal of
Contraception and Reproduktive Health Care. 2007;12(2):119-124
Lundberg, P.O. (Red.).(2002). Sexologi. Liber
Magnusson, C., Häggström-Nordin, E. (2009). Ungdomar, sexualitet och relationer.
Studentlitteratur: Lund
Makenzius, M., Gillander- Gådin, K., Tydén, T., Romild, U., Larsson, M. (2009). Male
student´s behavior, knowledge, attitudes, and needs in sexual and reproduktive health
matters. The Europen Journal of Contraception and Reproduktive Health Care. 2009;
14(4):268-276
Novak, P D., Karlsson, R. (2005). Gender differed factors affecting male condom use.
A population-based study of 18-year-old Swedish adolescents. Int J Adolesc Med
Health. 2005;17(4:379-390)
Odelind, V., Bygdeman, M., Milsom, I. (2009). Familjeplanering. Preventivmetoder,
aborter och rådgivning. Studentlitteratur: Lund
Polit, F.D., Beck, C., Hungler, B.P. (2001). Essentials of nursing research. Methods,
Appraisal, and Utilization. Lippincott Williams & Wilkins
Rembeck, G.I., Gunnarsson, R.K. (2009). Role of gender in sexual behaviours and
response to education in sexually transmitted infections in 17-year-old adolescents.
Midwifery. Doi:10.1016/j.midw.2009.07.004
Rfsu. http://www.rfsu.se/sv/sexualundervisning/nyhetsbrev/september-2010/sexualitetoch-samlevnad-obligatoriskt-pa-mellanstadieutbildningen/. Retrived November 9
December 2010
22
Smittskyddsinstitutet.Statistik för klamydiainfektion.
http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/klamydiainfektion/2010. Retrived 9
December 2010
Socialstyrelsen. Aborter. http://www.socialstyrelsen.se/puplikationer/2010. Retrieved
26 November 2010
Statens folhälsoinstitut. http://www.fhi.se/om-oss/overgripande-mal-for-folhalsa/
Retrieved 15 December 2010
Thorsén, C., Aneblom, G., Gemzell-Danielsson, K. (2006). Perception of contraception,
non-protection and induced abortion among a sample of urban Swedish teenage girls:
Focus groups discussions. The European Journal of Contraception and Reproductive
Health Care. 2006; 11(4):302-309.
23
Tabell 4 Matris
Författare/År/T Design
itel
Urval
Syfte
Resultat
Darj,
E., Kvantitativ
och 200 Enkäter lades För och nackdelar
Bondestam,
K. kvalitativ
enkät ut i väntrum på med att ha samlag
(2003). Ungdomar studie.
ungdomsmottagni med eller utan
syn
på
ng varav 187 kondom.
kondomanvändning
ungdomar
svarade.
Ungdomar tyckte kondom var
störande, pinsamt samt vid
alkoholförtäring är det lättare att
strunta i kondom. Många
ungdomar uppgav att säkerhet
och trygghet upplevdes vid
kondomanvändning.
Thorsén.
C.,
Aneblom,
G.,
GemzellDanielsson,
K.
(2006)Perception of
contraception, nonprotection
and
induced
abortion
among a sample of
urban
Swedish
teenage girls: Focus
groups discussions.
Christianson, M.,
Johansson, E.,
Emmelin, M.,
Westman, G.
(2003)“One-night
stands”- risky trips
between lust and
trust: qualitative
interviews with
Clamydia
trachomatis
infected youth in
north Sweden.
Kvalitativ studie
med fokusgrupper
som är inspelade
på band.
4
fokusgrupper
där 16 flickor
deltog
i
diskussioner.
Man
ville
undersöka
ungdomars
attityder gentemot
preventivmedel
och abort för att
lättare kunna få en
förståelse
av
varför man inte
skyddar sig vid
samlag.
Användande av alkohol ledde
ofta till ett större riskbeteende
och man använde inte kondom i
samma utsträckning som då inte
alkohol
förtärts.
Partnerns
motvillighet till att använda
kondom var ett hinder. Pinsamt
att köpa kondomer i butik.
Kvalitativ studie
med
djupintervjuer.
5 tjejer och 4
killar.
Försöka få en
djupare förståelse
för sexuellt
risktagande.
Killarna förväntade sig att
tjejerna skulle vara drivande i
frågan om att använda kondom
under samlag.
Ekstrand, M.,
Tydén, T., Darj, E.,
Larsson, M. (2007)
Preventing
pregnancy: a girl´s
issue. Seventeenyear-old Swedish
boy´s perceptions
on abortion,
reproduction and
use of
contraception.
Kvalitativ studie
med
fokusgrupper.
Intervjuer med 6
fokusgrupper med
17 åriga pojkar
där totalt antal
deltagare var 40
stycken.
Att få en bättre
förståelse av hur
tonårspojkar ser
på abort och
faderskap i
ungdomen,
sexuellt beteende
och användande
av
preventivmedel.
Misslyckande med att använda
kondom var vanligt
förekommande och ofta pga att
alkohol hade konsumerats.
Annan orsak till oskyddat sex var
att samlaget var oplanerat.
Pojkarna tyckte att flickorna
hade ett större ansvar i
användandet av kondom.
Pojkarna upplevde även att det
var pinsamt att använda kondom.
24
Häggström-Nordin,
E., Hanson, U.,
Tydén, T. (2002)
Sex Behavior
Among High
School Students in
Sweden:
Improvement in
Contraceptive Use
Over Time
Kvantitativ studie
med
frågeformulär.
Rembeck, G.
Kvantitativ studie
Gunnarsson, R.
med
(2009). Role of
frågeformulär.
gender in sexual
behaviours and
response to
education in
sexually transmitted
infections in 17year-old
adolescents.
Ekstrand, M.,
Kvalitativ studie
Larsson, M., Von
Med
Essen, L., Tydén, T. fokusgrupper.
(2005). Swedish
teenager
perceptions of
teenage pragnancy,
abortion, sexual
behavior, and
contraceptiv habits
– a focus group
study among 17year-old female
high-school
students.
Larsson, M.,
Eurenius, K.,
Westerling, R.,
Tydén, T. (2006).
Evalution of a
sexual education
intervention among
Swedish high
school students
408 elever med en
medelålder på 16
år deltog I
studien.
Att undersöka hur Preventivmedels användning har
ungdomars
minskat och alkoholintaget har
attityder och
ökat över 20 år.
sexuellt beteende
och jämföra
resultaten med
liknande studier
från 1979 samt
1989.
444 deltagare I Att undersöka
åldern ca 17 år.
könsskillnader
med tanke på
riskbeteende, och
deras påverkan av
sexualundervisnin
g om STI. Man
tittade även på om
det var skillnader
mellan studenter
på de teoretiska
programmen
jämfört med de
praktiska.
42 deltagare I 17- Få en djupare
års åldern
förståelse för
vilka faktorer som
tonårsflickor tror
påverkar de
ökande aborttalen,
syn på
tonårsgraviditet,
abort, sexuellt
beteende samt
preventivmedelsa
nvändande.
Kvantitativ studie 461 studenter med För att utvärdera
quasiexperimentel en alder av 17 år. om användande
l design.
och positiva
attityder kring
kondom ökar efter
riktad teorietisk
och praktisk
utbildning.
Killar tar mindre ansvar för STI
prevention än tjejer.
Nonchalans för att utsätta sig för
oskyddat sex var en orsak till att
man inte använder kondom, i
stundens hetta tänker man att
”det händer inte mig”. Andra
orsaker till att man inte använder
kondom uppgavs att det är
pinsamt, obekvämt, alkohol samt
att kondomer är dyra och att de
borde subventioneras. Flickorna
menar också att de har större
ansvar än pojkarna att se till att
de inte blir gravida. Flickorna
upplevde att de var missnöjda
med skolans sexualundervisning,
de upplevde att den största källan
till kunskap om preventivmedel
kom från media och vänner.
77 % av deltagarna i studien
hade haft samlagsdebut och 76%
av dem hade använt
preventivmedel, ffa kondom.
Kunskaperna om kondom var
goda redan vid studiens start,
men attityden till kondomen
förbättrades och
kondomanvändandet ökade.
Positiva inställningar till kondom
efter studiens slut.
25
Makenzius, M.,
Kvantitativ studie. 192 manliga
Gillander- Gådin,
studenter deltog I
K., Tydén, T.,
studien.
Romild, U.,
Larsson, M. (2009).
Male student´s
behavior,
knowledge,
attitudes, and needs
in sexual and
reproduktive health
matters.
Att undersöka
unga manliga
studenters
beteende, kunskap
och attityder och
behov i relation
till sexuell och
reproduktiv hälsa.
Kunde man se
skillnad på
teoretiska och
praktiska
program?
Gottvall, M.,
Kvantitativ studie. 235 studenter i 16 Syftet var att
Tydén, T.,
Quasiexperimente års åldern.
undersöka
Höglund, A T.,
ll
effekterna av
Larsson, M. (2010). interventionsstudi
utbildningen av
Knowledge of
e
HPV på
human
gymnasiestudente
papillomavirus
r som gick ut på
among high school
klassundervisning
students can be
en samt praktiska
increased by an
övningar med
educational
kondom.
intervention.
Larson, M., Tydén, Kvantitativ studie 924 varav 718
Att undersöka
T., Hanson, U.,
med
deltog. Deltagarna studenternas egna
Häggström-Nordin, fokusgrupper.
var i 18 årssexuella
E. (2007).
åldern
erfarenheter,
Contraceptive use
abort, STI samt
and associated
användande av
factors among
preventivmedel
Swedish high
samt titta på
school students.
möjliga faktorer
som påverkar
ungdomar att
använda
preventivmedel.
Novak, P D.,
Kvantitativ studie Frågeformuläret
Syftet med
Karlsson, R. (2005). med
skickades ut till
studien var att
Gender differed
frågeformulär
2333 stycken 18- utforska manliga
factors affecting
åringar
och kvinnliga
male condom use.
faktorer som gick
A population-based
att associera med
study of 18-yearickeold Swedish
kondomanvändnin
adolescents. Int J
g.
Adolesc Med
Health.
2005;17(4:379-390)
Båda grupperna konstaterade att
fler ungdomsmottagningar där
killar kände sig välkomna
behövdes, samt lättare tillgång
till kondomer samt självtest för
Klamydia på nätet.
Genom interventionen ökar man
kunskapen hos ungdomarna.
Alkoholpåverkan är den största
riskfaktorn för att inte använda
preventivmedel. Pojkar tog
mindre ansvar än flickor för att
man använder preventivmedel.
Den största faktor till att inte
använda kondom var att man
hade annat skydd. Andra orsaker
som nämndes var att man inte
visste varför man inte hade
kondom eller att man inte ville
ha kondom. Att man inte hade
tillgång till kondom samt att man
inte trodde att man själv hade
någon smitta var andra faktorer.
26
27
28
