9/22/2015 Temadag: Det nya marina vattenbruket Att odla ”sjömat” i öppna och slutna system Kristina Snuttan Sundell och Annette Ungfors Vattenbrukscentrum Väst och Institutionen för biologi och miljövetenskaper Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Öppna odlingssystem Potentiella problem med ”matad” vattenbruk i öppna system: • Inga barriärer mellan den odlade fisken och omgivningen • ökad närsaltbelastning • rymningsrisk Styrkor med öppna system: • smittspridning • positiv effekt på vild fisk och lokalt fiske • positiv effekt på biologisk mångfald • positiv effekt på reproduktion hos vild fisk 1 9/22/2015 Öppna versus slutna system Culture environment Culture environment Inlet Inlet Sludge Traditional cage system Sludge External environment Closed‐containment system Öppna versus slutna system Not currently industry‐reliable in Well tested and profitable grow‐ out platform Environment in open cage Fish use energy to adapt to environmental changes Less energy available for promoting growth, welfare, health large scale Environment in closed system Less energy spent on adapting to environment More energy available to growth, welfare, health Control reduces prod. risk New pathogen, parasite or climatic challenge? Sea lice Traditional cage system External environment Closed‐containment system 2 9/22/2015 Nya marina odlingssystem för fisk och skaldjur –> vattenbruk med tillfört foder • Havsbaserade , halvslutna system – Mjuka odlings”baljor” – Hårda odlings”baljor” • Landbaserade, slutna, recirkulerande system – RAS Havsbaserade halvslutna system • Akva future AS och Möla klekkeri ‐ Nekton – exempel på flexibla slutna odlingsstrukturer 3 9/22/2015 Anläggningen Slamfilter 100 µm Dödfisk Tät “kasse” Havsbaserade halvslutna system • Aquafarm AS ‐ Neptun – exempel på hårdskalig sluten odlingsstruktur Havsbaserat odlingskar, Aquafarm, Haugesund Foto: A. Ungfors 4 9/22/2015 Neptun ‐ världens största prototyp för semi‐sluten lax produktion Bild: Sigurd Handeland 9 Neptun ‐ världens största prototyp för semi‐sluten lax produktion 10 Bild: Jan Eirik Jensen 5 9/22/2015 Neptun ‐ världens största prototyp för semi‐sluten lax produktion 4 pumpar Kapacitet 100 m3 vatten/min Man kan tillsätta O2 Vatten in: från 25 meters djup optimal temperatur, ingen lus Ej på bild: slamsamlare som tar upp rest produkter Neptun ‐ världens största prototyp för semi‐sluten lax produktion Sedimentfälla för uppsamling av avfall från odlingen, 60‐80% av partikulärt material samlas upp 6 9/22/2015 Resultat från försök med Neptun i jämförelse med öppna kassar 1100 -1 Body weight (g ind ) 1000 900 800 700 600 500 400 Stocking Stocking semi-closed ref. cages 300 Weight based on feed intake ref. cages Weight based on feed intake semi-closed Weight sampling semi-closed 200 100 4 n. 14 .1 ai 1. ju 4 1. 1. m ap r.1 .1 4 14 ar b. m 1. n. 14 ja 1. 1. fe 13 s. 1. de 1. 1. no ok t.1 3 v. 13 0 Date Bra tillväxt! Från 100 g – 1 kg på 6 månader Resultat från försök med Neptun i jämförelse med öppna kassar 1100 -1 Body weight (g ind ) 1000 900 800 700 600 500 400 Stocking Stocking semi-closed ref. cages 300 Weight based on feed intake ref. cages Weight based on feed intake semi-closed Weight sampling semi-closed 200 100 n. 14 4 .1 r.1 ai ju 1. 4 1. m ap 1. ar .1 4 14 n. 14 b. m 1. 1. fe ja s. 13 1. 1. de no 1. 1. ok t.1 3 v. 13 0 Date Bra tillväxt! Från 100 g – 1 kg på 6 månader 7 9/22/2015 Havsbaserade halvslutna system Preline Fishfarming systems – exempel på hårdskalig rörformad sluten odlingsstruktur AKVA FUTURE AS FoU anläggning med halvslutna flexibla system med regnbåge och Göta älvs lax 8 9/22/2015 RAS – recirkulerande landbaserade odlingssystem Exempel från Billund Aquaculture Danmark Resultat från försök i RAS system I jämförelse med öpnna system och halvslutet havsbaserat system Lukket anlegg i sjø, til 1 kg Kummulativ overlevelse (%) Landsgjennomsnitt overlevelse i åpne nøter 0 Semi-lukket Åpen not 1. a Dato 4 1. ok t.1 4 ug .1 n. 1 1. ju 1. ap r.1 4 4 0 4 b. 1 100 98 96 94 92 90 88 86 84 82 80 5 1. ok t.1 3 1. no v. 13 1. de s. 13 1. ja n. 14 1. fe b. 14 1. m ar .1 4 1. ap r.1 4 1. m ai .1 4 1. ju n. 14 100 98 96 94 92 90 88 86 84 82 80 5 1. fe Kummulativ overlevelse (%) Landbasert lukket anlegg, RAS, til 1‐2.5 kg Dato Ytrestøyl, Terjesen et al, 2015 Handeland et al., 2014 9 9/22/2015 KVALITETSKRÄFTAN HB Levandeförvaring burfångad havskräfta, Fjällbacka FoU renisnganläggning: Flocazur LANTFISK AB Varmvattensarter, samarbete jordbrukare • Demo‐ och testbäddar i Surte, Ale kommun • Produktion av varmvattensarter som tilapia och Pangasisus 10 9/22/2015 Andra sätt att DIREKT minska näringsläckage • Användning högenergi foder = ökad andel fett och kolhydrater, minskad andel protein Bättre upptag hos fisken av kvävet i fodret (minskat läckage) och bättre tillväxt • Optimal utfodring (minimera spill)– kameraövervakning, automatik med manuell justering Näringsupptag mha filtrerare • Exempel på filtrerande grupper: Skaldjur: blåmussla, ostron, Sjöpungar/Ascidier: tarmsjöpung Ciona intestinalis • Skillnader i vilken storlek på partiklarna som filtreras, om arten själv kan välja/sortera storlek • Optimal säsong för tillväxt • Ekonomiskt värde • Närsaltsackumulering, hög eller låg 11 9/22/2015 Musselodling • Naturliga larver i vattnet settlar på odlingsstrukturerna • Snabb tillväxt 18‐24 månader till skörd • Pumpar aktivt vatten över gälarna – 9L/timme! • Partiklar i vattnet fångas upp av gälarna och näring byggs in i musselköttet • Naturligt består maten främst av växtplankton (2‐200 μm) och partikulärt organsikt material (POC) • Tar upp ca. 10 kg N per ton våtvikt; 360 kg N per ha • Problem med ejder och “timing” av settling Andra extraktiva arter: 12 9/22/2015 Alger • Fotoautotrofer, solljuset + koldioxid (CO2) som kolkälla • Tar upp lösta näringsämnen som ammonium och nitrat (NH4, NO32‐) och fosfatfosfor (PO42‐) ur vattnet, byggstenar i molekyler • Grönalger, Rödalger, Brunalger • Inga rötter utan hapterer som fästanordning • Tar upp näring utefter hela sin yta • Snabbväxande, behöver inte tillgång till botten rep • Innehåller spännnade ämnen som kan användas: lignin, cellulosa, agar, karragenan, mannitol • Tar upp ca. 5 kg N per ton våtvikt; 500 kg N per ha Multitrofa odlingssystem • Odling av fisk kombineras med odling av organismer som tar upp oorganiska och organiska utsläpp från vattnet; alger, musslor, ostron, sjögurkor… • Kan vara havsbaserade eller landbaserade 13 9/22/2015 IMTA konceptet • IMTA= Integrated MultiTrophic Aquaculture, dvs odling av flera arter från olika trofinivåer i samma vattensystem Fodertillsats Extraherande arter • • Suspensionsätare/fi ltrerare ‐ partiklar Lösta näringsämnen Illustration av Miljöstiftelsen Bellona – Ocean Forest Landbaserad IMTA Recirkulerande (97%) vattenbruk, Dalian, norra Kina Foto: BTh Björnsson 14 9/22/2015 Havsbaserad IMTA Kräftdjur, sjögurkor, sjöborrar, havsborstmaskar, filtrerande fiskarter Illustrationer av Miljöstiftelsen Bellona – Ocean Forest Havsbaserad IMTA ‐ skiss 15 9/22/2015 Internationella exempel • ‐ ‐ • ‐ ‐ ‐ Norge. Project Exploit, SINTEF Bolag Ocean Forest mellan Leröy AS och Bellona. Laxproduktion, musselfoder, blåmussla‐ och algproduktion. CtrlAqua nytt Norkst center för utveckling av slutna‐ och halvslutna odlingssystem Danmark. STOR SATSNING! Aktionsplaner från regeringen: femdubbla fiskproduktionen upp till 40 000 ton men med max 2400 ton kväve‐utsläpp. Musslor och alger är tillåtna som biofilter om det bevisas hur mycket som skördas (upptag). Flertal projekt och företag som satsar inte minst på algproduktion (Seaweed seed supply, Hjarno havbrug). Kommersiell produktionskostnad: €8 per kg upptaget kväve www.havbrug.dk www.algecenterdanmark.dk Regionala initiativ • Akva Future AB/Scanfjord AB, Mollösund, Orust kommun Foto: Anette Ungfors 16 9/22/2015 Cirkulära system Musselodling Fiskodling, öppen, sluten eller på land Algodling Mask Alg‐ mjöl Prima mjöl mussel‐ mjöl Sedimentätare Tack för att ni lyssnade! Frågor? 17