konfirmandguide

konfirmandguide
innehåll
inledning
3
tema: gemenskap
4
Tro och kristen tradition Livsfrågor
Gudstjänst/andakt
Läsa och göra
4
4
5
5
tema: världsvid kyrka
6
tema: konsumtion 8
Tro och kristen tradition
Livsfrågor
Gudstjänst/andakt
Läsa och göra Tro och kristen tradition
Livsfrågor Gudstjänst/andakt
Läsa och göra
6
6
7
7
8
8
9
9
tema: mat
10
tema: klimat och miljö
12
fler tips
14
plats för egna anteckningar
15
Tro och kristen tradition
Livsfrågor
Gudstjänst/andakt Läsa och göra
Tro och kristen tradition
Livsfrågor
Gudstjänst/andakt Läsa och göra
10
10
11
11
12
12
13
13
REDAKTION:
ellen skånberg
ulrica hansson
susanna olivin
helena alm-norberg
Detta material är helt eller delvis
finansierat av Sida, Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs.
Ansvaret för innehållet är uteslutande författarnas.
inledning 3
inledning
Det faktum att vi lever i en globaliserad värld gör sig påmint varje dag:
från frukost, kläder och elektronik till sociala medier och nyhetsrapportering. Allting hänger ihop och det kan kännas självklart, coolt, utmanande och svårt. Rapporter om klimathot, krig och katastrofer väcker
stora existentiella frågor om livets mening, lidande och hopp. Här har
kyrkan en självklar och viktig plats i samhället för att skapa rum för alla
dessa frågor. När vi bättre förstår världen och oss själva har vi en möjlighet att börja agera.
INFO:
Som fördjupning till Världens
kurs-materialen kan du även
använda boken Nya Orka som
finns att beställa i bokform
eller ladda ner som pdf på
www.svenskakyrkan.se/orka
Inom ramen för studiematerialet Världens kurs finns material kop­plade
till Svenska kyrkans internationella arbete. Världens kurs konfirmandguide visar vägen till utvalda texter och pedagogiska övningar i de olika
Världens kurs materialen.
Konfirmandguiden riktar sig till dig som vill ta upp globala teman i
konfirmand- eller ungdomsgruppen. Det finns fem övergripande teman
och varje tema är indelat i tre olika ingångar: Tro och kristen tradition,
Livsfrågor samt Gudstjänst/Andakt. Du som ledare kan välja om du vill
jobba direkt med ett helt tema eller om du vill närma dig de globala
frågorna utifrån en särskild ingång.
Världens kurs olika material hittar du här: http://www.varldenskurs.se
Vi hoppas att Världens kurs skapar spännande samtal och underlättar
arbetet med de globala frågorna i din församling, så att tron får bli till
handling. Tillsammans kan vi påverka världens kurs.
/Redaktionsgruppen
INNEHÅLL
tema: gemenskap 4
TEMA: GEMENSKAP
Ingång: Tro och kristen tradition
mänskliga rättigheter
guds avbild
människovärde
Svenska kyrkan jobbar med mänskliga rättigheter som utgångspunkt.
Alla människor har rätt till ett värdigt liv i fred och frihet oavsett vilka
vi är eller var vi bor. Därför är en stor del av Svenska kyrkans arbete internationellt. Utöver de lagstadgade mänskliga rättigheterna ser Svenska
kyrkan varje människa som Guds avbild med ett unikt och okränktbart
värde som måste upprätthållas. Människor som är fattiga eller befinner
sig i en utsatt livssituation måste vara aktörer med makt att förändra sin
livssituation. Det kämpar Svenska kyrkan för.
Jesus såg inte människor som offer. Även om de råkade tillhöra utstötta
och marginaliserade grupper i samhället såg han dem som bröder och
systrar med samma rättigheter som alla andra. Jesus visade kärlek genom
att prata med och äta tillsammans med utstötta och se deras människovärde. Gud är god och vill alltid det goda. Men vad är det som är gott?
Vem ska bestämma vad Gud tycker är gott?
Ingång: Livsfrågor
samhörighet
medmänniskor
gyllene regeln
Vi människor hör ihop. Med varandra, med skapelsen och med Gud. Det
är ofta ganska lätt att känna samhörighet med familjen eller kompisar.
Men det går också att känna en samhörighet med människor på andra
sidan jorden – även om du aldrig träffar dem.
Samhörigheten hjälper oss att känna ansvar och solidaritet med andra
människor. Det handlar inte om att ”vi ska hjälpa dem” utan om att vi
faktiskt lever tillsammans på den här jorden och måste dela på de resurser som finns. Samhörigheten innebär inte att bortse från alla olikheter,
men det innebär att inte finna sig i orättvisor.
Hur ska jag leva? Hur ska jag behandla mina medmänniskor? Det är inte
alltid så lätt, men en bra utgångspunkt kan vara den så kallade gyllene regeln, alltså Matt 7:12. allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall
ni också göra dem säger Jesus. Hur kan vi leva efter gyllene regeln i vardagen?
INNEHÅLL
tema: gemenskap 5
Ingång: Gudstjänst/andakt
förbönen
nattvarden
kollekt
I en gudstjänst har nästan alla moment ett inslag av solidaritet och gemenskap. I förbönen lyfter vi fram människor i vår närhet som har det svårt,
och ber också för vår värld. Många människor upplever krig, svält,
sjukdomar och katastrofer och vi ber Gud om fred, försoning och en
helad skapelse. I nattvarden delar vi bröd och gemenskap och blir påminda om att vi som kyrka är en enda kropp. Och innan nattvarden
hälsar vi varandra med Guds frid, som också är en påminnelse om att vi
är en del av en större gemenskap.
Vi tar upp kollekt, alltså samlar in pengar till kyrkans arbete med människor i utsatta situationer. Det kan handla om både det diakonala arbetet i
Sverige och det internationella arbetet. Ta reda på lite mer om kollekten och
vad den går till. Går det att lyfta upp den mer i gudstjänsten, och kanske
påminna oss om varför vi ger av våra pengar? Kan ni komma på fler tillfällen i gudstjänsten där vi firar vår gemenskap och solidaritet med andra?
Världens kurs, Tron som drivkraft, s 39: ”Att välja gudsbild”
Världens kurs, Tron som drivkraft s 43: ”Dömer kyrkan”
Världens kurs, Tron som drivkraft s 45: ”Kristi kropp”
Världens kurs, Tron som drivkraft s 47: ”Nattvarden och dopet”
Världens kurs, Tron som drivkraft s 48: ”Gemenskap är inte alltid bra”
Världens kurs, Tron som drivkraft s 49: ”Vi hör ihop med skapelsen, Gud och varandra”
Världens kurs, Tron som drivkraft s 50: ”Människan som relation”
Världens kurs, Tron som drivkraft s 51: ”Skapelsen som relation”
Världens kurs, Tron som drivkraft s 53: ”Svenska kyrkans
internationella arbete grundar sig på samhörighet”
Världens kurs, Delande s. 11 ”Att dela eller avstå”
Världens kurs, Delande s.13 ”Vi hör ihop”
Världens kurs, Delande s.15 ”Varför är det så svårt?”
Världens kurs, Delande s.24 ”Ett liv i solidaritet”
Världens kurs, Delande s.43 ”Trosbekännelse från Brasilien”
FÖRDJUPNINGSTIPS
FRÅN BOKEN NYA ORKA:
WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/ORKA
Orka s. 27: ”siffror…”
Orka s. 68: ”Pengar, tack”
Orka s. 70: ”Franska revolutionen 2.0
Världens kurs, Tron som drivkraft s 50: ”Fokusera på varandra”
Världens kurs, Tron som drivkraft s 51: ”Du och jag hör ihop”
Världens kurs, Tron som drivkraft s 52: ”Höra samman med naturen”
Världens kurs, Delande s. 9 ” Vi delar med oss i gruppen”
Världens kurs, Delande s. 12 ”Fyra hörn om Svenska kyrkans
internationella arbete”
Världens kurs, Delande s.16 ”Fyra hörn om rättighetsbaserat arbete”
Världens kurs, Delande s.17 ”Människa med förmågor och rättigheter”
Världens kurs, Delande s.35 ”Planera en kampanj”
Världens kurs, Delande s.40 ”Livets bröd som vi delar med varandra”
INNEHÅLL
tema: världsvid kyrka 6
TEMA: VÄRLDSVID KYRKA
Ingång: Tro och kristen tradition
mission
kristi kropp
dopbefallningen
Jesus har inga armar- du är hans armar på jorden har den sydafrikanske
biskopen Desmond Tutu som vunnit Nobels fredspris sagt. Som människor är vi sända av Gud för att finnas till för andra och fortsätta det som
Jesus påbörjade. Vi kan säga att vi är kallade till att vara redskap i Guds
mission eller att vara Kristi kropp i världen. Vi kan också vara varandras
bönesvar, var och en på sin ort och tillsammans i den klotrunda församlingen, den världsvida kyrkan i den globala världen.
I dopbefallningen uppmanar Jesus lärjungarna att gå ut och göra alla folk
till lärjungar och döpa dem i Guds namn. När vi döps blir vi också lärjungar och uppdraget eller missionen gäller även oss. Men om vi är både
lärjungar och Jesus armar och ben i världen, vad är det då vi ska göra?
Vilken betydelse har uppdraget för våra liv?
Ingång: Livsfrågor
guds skapelse
rättigheter
orättvisor
Jorden och alla vi varelser som lever här är Guds skapelse. Idag är vi på
sätt och vis närmare varandra än någonsin eftersom vi tack vare internet
och globaliseringen kan kommunicera snabbt och billigt med människor
över hela jorden. Även ekonomi och handel mellan länder knyts ihop och
expanderar över gränserna.
Det finns olika sätt att se på globaliseringen. Vissa menar att större konkurrens leder till fixering vid pengar istället för fokus på människor.
Andra menar att idéer om jämställdhet och demokrati kan spridas lättare
och bidra till att människor kan utkräva sina rättigheter. Oavsett vad
vi tycker är det svårt att göra något åt själva globaliseringen men kan
vi göra något åt de orättvisor som framträder mellan fattiga och rika i
världen? Hur ser vi på människor som är långt borta ifrån oss själva?
Tycker jag att alla människor är lika mycket värda och har alla rätt till
samma saker som jag själv?
INNEHÅLL
tema: världsvid kyrka 7
Ingång: Gudstjänst/andakt
lov
förbönen
psalmer
Runt hela jorden samlas kristna för att fira gudstjänst och andakt i olika
kulturer och på olika språk. Tillsammans ger vi Gud vårt lov, vår bön
och vår sång. Vi är alla skapade till Guds avbild och vi hör ihop med
varandra, trots att vi aldrig träffas och inte vet om varandras namn.
Vi påverkar och påverkas av varandra.
Gudstjänsten kan vara ett tillfälle att visa att vi hör ihop med människor
på hela jordklotet. I förbönen ber vi för dem som har det svårt i andra
länder och många av våra psalmer och sånger har sitt ursprung i andra
kulturer och sammanhang. Den nya tekniken öppnar också upp för möjligheter till interaktion med människor som inte fysiskt är på plats. Hur
ser din församling på möjligheten att bjuda in människor till gudstjänsten
genom exempelvis videolänk?
Världens kurs, Grund s. 34-37 ”Internationell mission och
diakoni – varför det?”
Världens kurs, Tron som drivkraft s. 43-46: ”Samhörighet”
Världens kurs, Tron som drivkraft s. 53: ”Samhörighet”
Världens kurs, Tron som drivkraft s. 54: ”Mission”
Världens kurs, Tron som drivkraft s. 56 ”Mission som
värdegrund och närvaro”
Världens kurs, Tron som drivkraft s. 57: ”Det fyrdelade uppdraget”
Världens kurs, Tron som drivkraft s. 58: ”Världsomspännande nätverk”
Världens kurs, Tron som drivkraft s. 59: ”Kyrkans drivkrafter”
Världens kurs, Hållbar kurs s.60: ”Uppdraget och kallet”
Världens kurs, Delande s.19: ”Svenska kyrkans internationella arbete
– internationell mission och diakoni”
FÖRDJUPNINGSTIPS
FRÅN BOKEN NYA ORKA:
WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/ORKA
Orka s. 10–11:
”Vad är globalisering för dig?”
Orka s. 12–13:
”Vi kommer närmre varandra”
Orka s. 66–67 ”Jag lyssnar på dig”
Orka s. 76–77: ”Hur mycket orkar du?”
Världens kurs, Grund s.12: ”Måla, jag i världen”
Världens kurs, Grund s. 13: ”Heta stolen”
Världens kurs, Grund s. 14: ”Var kommer din dag ifrån?”
Världens kurs, Grund s. 15: ”Linjen”
Världens kurs, Grund s. 30: ”Steg för steg”
Världens kurs, Grund s. 53: ”Var kommer församlingens dag ifrån?”
Världens kurs, Tron som drivkraft s. 55: ”Missionsbefallningar eller
vad är skålen fylld med?”
Världens kurs, Tron som drivkraft s. 72: ”Vad innebär gudstjänst,
andakt och bön för dig?”
INNEHÅLL
tema: konsumtion 8
TEMA: KONSUMTION
Ingång: Tro och kristen tradition
tradition
presenter
julfirande
Julen är vår mest älskade kristna tradition. Vi firar den eftersom Gud valde
att komma till jorden som en människa för att ge oss evigt liv. Gud lät sin son
Jesus födas av en ung flicka i ett enkelt stall eftersom Gud vill dela våra liv.
Idag är det många som förknippar julen med presenter, julgran, massor
av mat, tv-program, pynt och ljus. Seden att fira jul med materiella ting
kommer från en tid när människor inte hade lika mycket av allting som de
flesta av oss i Sverige har idag. Men vad betyder alla dessa saker för vårt
julfirande? Vad måste du ha för att det ska kännas som en riktig jul? Finns
det något som du kan vara utan? Var kommer sakerna och maten ifrån?
Och vad kan vi ge till varandra som inte är materiellt?
Ingång: Livsfrågor
följ mig
lycka
påverkan
Jesus sa ”sälj allt du äger och kom sedan och följ mig”. Vad menade han
med det? Ska vi som kristna inte få äga någonting alls? Bibeln beskriver
också hur Jesus drev ut alla dem som sålde och köpte i templet. Varför
blev han så arg för det?
Idag finns det många som säger att de har shopping som ett fritidsintresse. Hur kommer det sig? Kan vi köpa lycka? En del personer handlar
för mer pengar än de egentligen har genom att köpa på kredit eller ta lån
till sin konsumtion. Har du någon gång varit med om att du handlat för
mer pengar än vad du hade planerat att göra? Vad tänker du om återvinning och alternativ konsumtion, som second hand? Var tillverkas alla
saker och vilken påverkan får det på vår miljö? Vad behöver du för att
få ett gott liv?
INNEHÅLL
tema: konsumtion 9
Ingång: Gudstjänst/andakt
nattvardsservis
gudstjänstrummet
kloster
Utsmyckade kyrkor, prästens alla kläder, nattvardsservis i silver. På altaret står inte blomkrukor men snittblommor som är avsiktligt bortslösade
som ett offer till Jesus. När de vissnar påminner de om att Jesus offrat
sig för oss. Vad säger gudstjänstrummet om vårt förhållande till saker
och materiella ting? Vad tycker du är viktigt för en bra gudstjänst? Vad
tycker din präst?
De första kristna firade gudstjänst i enkelhet där de bad tillsammans och
delade bröd, vin och pengar med varandra. Idag finns fortfarande människor som lever i kloster och pilgrimsvandringar i enkelhet med möjligheter till egen eftertanke och reflektion blir mer och mer populärt. Om du
lägger bort dina saker, blir tyst och tittar inåt i dig själv- vad hittar du då?
Världens kurs, Grund s. 17-18: ”Världens resurser”
Världens kurs, Grund 22 ”Världshandel”
Världens kurs Rätten till mat s. 34 ”Cash is king?”
Världens kurs, Rätten till mat s. 49: ”Tänk globalt handla lokalt?”
Världens kurs, Rätten till mat s. 51: ”Produktmärkningar
– vad betyder de egentligen?”
Världens kurs, Hållbar kurs s. 58 ”Att finnas är att handla”
Världens kurs, Klimat och miljö s. 42-43: ”Konsumtion, klimatet
och lycka – hur hänger det ihop?”
Världens kurs, Grund s. 32: ”Fyra hörn om världens orättvisa”
Världens kurs, Tron som drivkraft s. 70: ”Om tro och handling”
Världens kurs, Rätten till mat s. 49: ”Fyra hörn om min konsumtion”
Världens kurs, Rätten till mat s. 49: ”Linjen om min konsumtion”
Världens kurs, Rätten till mat s. 52: ”Schysst utbud?!”
Världens kurs, Rätten till mat s. 52: ”Maktkartan”
FÖRDJUPNINGSTIPS
FRÅN BOKEN NYA ORKA:
WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/ORKA
Orka s 32-33:
”Handel är som fotboll”
”Hemma på en fredag”
Orka s 35 ”Bakom stängda dörrar”
Orka s. 36-37: ”Hela världen i ditt hem”
Orka s. 38-39: ”Något måste hända”
Orka s. 48-51: ”Made in Italy?”
Orka s 64 ”Du är presidenten”
Orka s 72-73 ”Microfantastic”
Orka s. 78: ”Du kan göra en
smoothie och förändra världen”
Orka s. 80-81: ”Lina Degréus”
Orka s. 82: ”Svart, tack. Med
kemikalier och en bit socker”
Orka s. 84 ”Människan bakom mobilen”
”Gör ett schysst avtryck när du reser”
INNEHÅLL
tema: mat och makt 10
TEMA: MAT
Ingång: Tro och kristen tradition
fasta
nattvarden
solidaritet
Vi har alla en relation till mat. Den är nödvändig för våra liv och vår hälsa, men omgärdad med myter och föreställningar. Många av de kristna
traditionerna är tätt förknippade med mat och olika sätt att äta. Julskinkan och påskäggen såklart, men varför äter vi våfflor på bebådelsedagen
och semlor innan fastan? Och fasta – vad innebär det egentligen? Handlar det bara om att avstå från att äta vissa saker, eller kan vi under fastan
också fylla våra liv med något nytt?
Måltiden har en central roll i kyrkan. I nattvarden får vi del av trons mysterium och får dela gemenskapen i Kristus med varandra. Den gemenskapen får ofta sin fortsättning under lite mer lättsamma former under
kyrkkaffet, då den sociala samvaron står i fokus. Under tiden av kris har
kyrkan ofta varit stället dit människor i utsatta situationer kommit för
att äta varm soppa eller få med sig ett matpaket. Kyrkans solidaritet med
de som far illa i samhället visas ofta genom just mat.
Ingång: Livsfrågor
avtryck
kroppsideal
normer
Även om det finns mat så att det räcker till alla går många människor i
världen hungriga. Trots det slängs det massor med mat i den rika delen
av världen, mat som är fullt ätbar och bara slösas bort. Men maten vi
äter lämnar avtryck. Den påverkar jorden, klimatet och människor ute i
världen. Genom maten vi väljer att köpa kan vi också påverka världen i
olika riktningar. Exempelvis är det sämre för miljön att äta kött än vegetarisk mat om vi räknar alla koldioxidutsläpp från jord till bord. Har vi
rätt att äta vad som helst?
Mat förknippar vi också med hälsa och utseende. Samhällets kroppsideal
gör att en del äter för lite eller på fel sätt. Vi vet att vi blir sjuka om vi
äter fel, men det kan vara svårt att stå emot reklam och samhällets normer. Vilka brister och vilket överflöd i mitt eget liv behöver jag komma
tillrätta med för att kunna äta på ett bra sätt. Det handlar om pengar
också. Nyttig, ekologisk och närproducerad mat är ofta den dyraste, och
alla har inte råd med den.
INNEHÅLL
tema: mat och makt 11
Ingång: Gudstjänst/andakt
herrens bön
nattvarden
dela resurser
”Ge oss idag det bröd vi behöver” ber vi om i Herrens bön. Vad betyder
detta? I Sverige idag har de flesta människor tillräckligt med mat på bordet – men kanske är det annat vi hungrar efter? Och samtidigt går var
sjätte människa i världen till sängs hungrig. För dessa är Herrens bön
ett rop på hjälp. Hur kan vi gudstjänsten påminna oss om att hungern
i världen är på riktigt och fundera på hur vi som kristna och som kyrka
kan vara med och utrota den?
I nattvarden påminns vi om den sista måltiden Jesus delade med sina
lärjungar. Vi delar bröd och vin i en speciell gemenskap kring nattvardsbordet. Hur kan vi jobba för att dela resurser som mat och vatten på ett
rättvist och hållbart sätt?
Världens kurs, Rätten till mat, s 11-12: ”Vem är hungrig?”
Världens kurs, Rätten till mat s 12-16: ”Vad beror hungern på?”
Världens kurs, Rätten till mat s 17-19: ”Miljömatkrisen – den
största utmaningen?”
Världens kurs, Rätten till mat s 19-20: ”Hiv skapar hunger och fattigdom”
Världens kurs, Rätten till mat s 21-25: ”Markfrågan”
Världens kurs, Rätten till mat s 34-35: ”I korthet: Hungerns orsaker
och vad som behöver göras”
Världens kurs, Rätten till mat s 45: ”Fasta – en kristen tradition”
Världens kurs, Tron som drivkraft s 26-27: ”Tända lampan
– om modeller och verktyg för bibelläsning”
Världens kurs, Grundkursen s 13: ”Hur ser vårt samhälle ut”
FÖRDJUPNINGSTIPS
FRÅN BOKEN NYA ORKA:
WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/ORKA
Orka s. 14–15: ”Hur ser det
ut i världen?”
Orka s 16: ”Kan magen kurra sönder?”
Orka s 17: ”Mat överallt men
inget att äta”
Orka s 18: ”Men om jag ger bort
mina fiskpinnar?”
Orka s 19: ”Hunger + jämställdhet
= ingen hunger”
Orka s 20: ”Tokoudagba vs Petterson”
Orka s 24: ”Mat till salu”
Världens kurs, Rätten till mat s 7: ”Mitt bästa matminne”
Världens kurs, Rätten till mat s 8–9: ”Heta stolen”
Världens kurs, Rätten till mat s 25–26: ”Mark, makt och maktlöshet”
Världens kurs, Rätten till mat s 48: ”Tvärtomövning”
INNEHÅLL
tema: klimat och miljö 12
TEMA: KLIMAT OCH MILJÖ
Ingång: Tro och kristen tradition
förvalta
värdigt liv
förbund
Gud skapade människan till sin avbild. Men först skapade Gud naturen –
utan naturen hade vi människor inte klarat oss en sekund. Både för Guds
skull och för vår egen överlevnad har vi ett ansvar att förvalta och ta
ansvar för skapelsen. Det är ingen liten uppgift som människosläktet har
fått: naturen, djuren och kommande generationer måste alla ha möjlighet
att leva ett värdigt liv på det här jordklotet.
I berättelsen om Noa får människan i uppdrag att rädda hela jordens
ekosystem undan en katastrof. Hela tiden är Gud närvarande i det som
händer och upprättar ett förbund med alla människor och djur eftersom
Gud vill bevara de skapade arterna. Vad innebär det egentligen att vara
ansvarig för att förvalta allt det här? Har vi gjort vad vi kunnat, eller
borde vi göra mer?
INFO:
Svenska kyrkans unga har tagit
fram Hållbarhetslådan, en beställningsbar låda full med fakta,
inspiration och aktivitetstips på
temat klimat och hållbarhet.
www.svenskakyrkansunga.se/globalt
Ingång: Livsfrågor
livsstil
var inte rädd
hopp
Finns det en särskild kristen livsstil? Hur skulle den se ut och hur skulle
den i så fall påverka klimatet? Klimatutmaningen är verklig här och nu
men handlar också om vår gemensamma framtid på jorden. Ett förändrat
klimat betyder att mycket annat också kommer att förändras, exempelvis
tillgången på mat och rent vatten, energi och mark att bo och odla på.
”Var inte rädd” säger Jesus samtidigt som han utmanar vårt bekväma
sätt att leva. I kyrkan kan vi hitta tro och hopp för att våga tänka nya
tankar, göra nya saker och ställa obekväma frågor om vår egen livsstil.
INNEHÅLL
tema: klimat och miljö 13
Ingång: Gudstjänst/andakt
syndernas förlåtelse
altarringen
himlen
I början av en gudstjänst är det vanligt att församlingen tillsammans ber
om syndernas förlåtelse. Kan vi synda mot Skapelsen? Behöver vi be om
förlåtelse även för våra miljösynder? I berättelsen om Noa straffar Gud
människorna för deras synd och Gud utplånar allt skapat, allt utom Noa
och de som räddas i hans ark.
Men Gud ger också förlåtelse, tröst och hopp om en bättre framtid.
Långt fram i kyrkan finns altarringen som en symbol för att vi alla hör
ihop. När vi knäfaller vid altarringen kan vi tänka oss att den fortsätter
in i himlen och bildar en hel cirkel tillsammans med alla dem som har
levat och som kommer att leva på jorden efter oss.
Läs:
Världens kurs, Klimat och miljö s. 12-15: ”Bakgrundsfakta”
Världens kurs, Klimat och miljö s. 16-21: ”Vad kan hända?”
Världens kurs, Klimat och miljö s. 23-26: ”Vad måste göras?”
Världens kurs, Klimat och miljö s. 33: ”Nåd och sändning”
Världens kurs, Klimat och miljö s. 29 ”Varför bryr sig kyrkan
om klimatfrågan egentligen?”
Världens kurs, Rätten till mat s. 21-25 ”Markfrågan”
Världens kurs, Tron som drivkraft s. 51 ”Skapelsen som relation”
Världens kurs, Delande s.20 ”Skapelsen- Hållbarhetsperspektivet”
Gör:
Världens kurs, Klimat och miljö s. 9: ”Bibelcitat och prat”
Världens kurs, Klimat och miljö s. 10: ”Heta stolen”
Världens kurs, Klimat och miljö s. 11: ”Mina val – mina
påverkansområden”
Världens kurs, Klimat och miljö s. 27: ”Fyra hörn om världens makt” ”Open space om lösningar på klimatfrågan”
Världens kurs, Klimat och miljö s. 40: ”Fyra hörn om kyrkans bidrag”
Världens kurs, Tron som drivkraft s. 52 ”Samhörighet med Gud,
naturen och varandra”
Världens kurs, Klimat och miljö s. 52 ”Bön som avslutning”
FÖRDJUPNINGSTIPS
FRÅN BOKEN NYA ORKA:
WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/ORKA
Orka s. 52-55: ”Frågor om
luftslott och cykloner”
”En vatten to-go, tack”
”Det var droppen”
Orka s. 75: ”Miljömärk dig själv”
INNEHÅLL
fler tips 14
Svenska kyrkans www-tips om mat,
klimat och global rättvisa:
På www.varldenskurs.se finns studiematerialen Världens kurs som
Svenska kyrkans internationella arbete och Svenska kyrkans unga tagit
fram tillsammans med Sensus.
På www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete finns information
om Svenska kyrkans internationella arbete
På www.svenskakyrkan.se/orka hittar ni mycket av Svenska kyrkans
ungdomsmaterial kring mat, klimat och global rättvisa samt boken
Nya Orka i både pdf och som beställningsvara.
INFO:
Att hitta bra material till konfirmandgruppen är egentligen inte
svårt, sök på nätet och låt dig
inspireras! Börja gärna på
Svenska kyrkans egna hemsidor
och intranät. Konfirmationen är
att bekräfta sin roll i den världsvida kyrkan!
På www.svenskakyrkan.se/agera finns möjlighet att engagera sig mer i
de frågor som Svenska kyrkans internationella arbete driver.
På www.svenskakyrkan.se/klimatrattvisa kan ni testa er egen
klimatpåverkan.
På www.svenskakyrkansunga.se/globalt kan ni läsa om Svenska
Kyrkans Ungas globala arbete och hitta material som passar att
använda i ungdomgruppen.
På www.climatusrabiatus.se finns ett interaktivt spel om klimat som
är lätt att spela via webben
På www.youtube.com finns massor med tänkvärda, roliga och bra
filmklipp om ni söker på Svenska kyrkan internationellt eller andra
relevanta sökord.
INNEHÅLL
egna anteckningar 15
Plats för egna anteckningar:
INNEHÅLL