Anteckningar matsvinnsmöte den 18 feb 2015 Presentationsrunda Marie Louise Elmgren, Nestlé. Aktuellt just nu är arbete med nätförsäljning av produkter med kort hållbarhet. Helén Williams, Karlstad Universitet. Forskar på förpackningar Ingela Dahlin, Monica Pearson och Anna Widén, Livsmedelsverket Kristina Gabrielsson, Fredrik Pettersson Bring Frigo AB. Jobbar just nu med att ta fram standard för förpackningar som klarar lagring och transport utan att livsmedelskvaliteten äventyras. Måns Danielsson, mat.se. Matleveranser som beställs på nätet. Kollektiva transporter är miljöbra. Mat med kort datum doneras till stadsmissionen. Stig Widell, konsult (f.d. Jordbruksverket). Karin Åhl, avdelningen för djurskydd och hälsa, Jordbruksverket. Ragni Andersson, Svensk streetfood. Driver en food truck där hållbarheten är ett genomgående tema. Matsvinnsfrågan är svår. Vill ha input från hur andra jobbar med detta. Johan Lundberg, Grace organics. Jobbar med våg-lösningar för att öka medvetenheten om hur mycket mat som slängs i skolor, både i kök och matsal. Lina Haglund, Anita Lundström, NV. Jobbar med ny avfallsstatistik och uppdatering av en rapport om klimatnyttor från minskat matsvinn. Mat som hälls i avloppet har tidigare inte varit med, men nu finns siffror på detta. Anna Lilja, Konsumentföreningen Stockholm. Vi driver hemsidan slängintematen.se. Vi ska ha en restfest på medborgarplatsen den 28 maj. Malin Johansson, SCB. Avfallsstatistik inom SMED. Anica Dahlander, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Elisabet Bjelke, Dina Sacic, Jordbruksverket. Jobbar med kunskapsbanken Smaka Sverige. Karin Führ Lindqvist, Näringsdepartementet (förut Landsbygdsdepartementet som numera ingår i Näringsdep), jobbar bl.a. med matsvinn Per Skallefell, Ernst &Young AB. Jobbar mot detaljister och producenter med effektivitet och lösningar för minskat svinn. Karin Östergren, SP Food and bioscience. Jobbar för att minska överproduktionen i storkök. Jobbar i EU-projektet FUSIONS och ett nytt EU-projekt Refresh. Christina Skjöldebrand, Lunds tekniska högskola. Effektiva förpackningar, spårbarhet från jord till bord. Dynamat-mindre matsvinn med dynamisk hållbarhetssensor istället för bäst före-datum. Elsa Fries, Örebro kommun. Sjukhusmat, vård & omsorg. Utbildning, mätning, stöd och återkoppling. Även privata restauranger och ev även livsmedelsbutiker. Kristina Mattsson, enheten för Handel och marknad, Jordbruksverket. Handelsnormer mm Alicja jacobsson, Christina Linnerhag, Göteborg stad. Minskat matsvinn i skolor, förskolor, äldreboenden. Verktyg för att mäta och väga svinnet på ett likartat sätt , harmonisering av metod, Göteborgsmodellen. Johan Hagman, IVL. Statistik matavfall (SMED). Fusions=EU-projekt för minskat svinn genom sociala innovationer. Möte i Oslo 22 april. Fungula Sheyla Beaunyves, Föreningen svenska matbanken. Sprida en idé från Frankrike om Matbanker. Mat som inte kan säljas distribueras till dem som inte har resurser att köpa mat. Minskar svinnet! Sara Lundin, Visita. Branschorganisation som ger stöd till företag genom förslag på lösningar för minskat matsvinn, plattform för nätverkande. Per Sandell, Miljömärkning Sverige. Märkningen Svanen Damir Eminovic, Dalviksskolan, Jönköping. Medvetandegöra elever och personal om slängd mat genom att installera en våg. I stället för sopsäck slängs maten i en behållare där mängden synliggörs. Minskat mängden slängd mat från 14-16 kg/dag till 7-8 kg/dag. Magnus Hansson, Charity of food. Ny matbank. Tar emot överbliven mat och använder den i kockutbildning. Mattias Eriksson, SLU. Butikssvinn mm. Camilla Lagerkvist Tolke, Lena Niemi Hjulfors, Johanna Nilsson, Martin Sjödahl, Klimatenheten Jordbruksverket Ulrika Franke, Klimatenheten, Jordbruksverket. Matsvinnssamordnare. På gång inom regeringsuppdraget Ingela Dahlin från Livsmedelsverket och hennes medarbetare bjuder på det senaste inom deras båda uppdrag kring matsvinn och konsumentkampanjen ”Har du ett tivoli i ditt kylskåp?” Regeringsuppdrag tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Inom uppdraget har 11 rapporter och kartläggningar publicerats. Finns på hemsidan. Har även gjort ett särskilt material riktat till kommuner. Vi har även haft en idéverkstad och workshop om nudging. Konsumentkampanjen har varit en stor del av uppdraget. I år är sista året för uppdraget. Aktiviteter 2015 Ökad samverkan mellan aktörer i livsmedelskedjan är viktig arbetsuppgift. Finns det samarbetsinitiativ inom era organisationer? I så fall vill vi gärna stödja dessa och kan även komma ut och presentera något inom uppdraget. Fånga upp vad myndigheterna kan stödja med. Vill gärna ha uppslag på nya saker att jobba med från alla. Vill nå ökad spridning av budskap till konsument. Vi ska göra en bas-powerpoint som andra kan använda i sina presentationer. Nya studier på gång under året : foder , djurskydd, beräkning av samhällsekonomisk nytta och det blir utvärdering i höst. Många är med i projektet från olika myndigheter men har ganska lite tid att lägga på det. Internationella utblickar På ett möte om matsvinn med EU-kommissionen togs datummärkning av ägg – Någon som vet om det finns data på matsvinnmängder som uppstått p.g.a. att datumet gått ut? Utifrån internationella studier som gjorts om anledningar till att svinn uppstår och vilka insatser som är mest effektiva tror vi att vi jobbar med rätt saker i vårt projekt. Nordiska projektet om definitioner och svinn i primärproduktionen som Jordbruksverket leder. Det kommer en samlad rapport om ett år. Nordiskt projekt om datummärkning: Olika nordiska länder väljer olika datummärkningar. Stora skillnader mellan hur länderna använder datummärkning. Sverige sätter mer sällan sista förbrukningsdag än övriga nordiska länder. Istället har vi bäst före. Sista förbrukningsdag ska undvikas enligt svenska policy. Norge har i regel längre hållbarhetsdatum än övriga. Nordiskt projekt om matbanker: Matbankerna redistribuerar mat vidare till välgörenhet. Möjlighet att använda matbank som kompetenscentra. Hur ser lagstiftningen ut och hur kan regeltillämpningen förbättras? Norge driver detta. Rapport om matbanker kommer inom kort. FB-sida ”United Against Food Waste Nordic” Kyltemperaturen är viktig för hållbarheten, SP projekt. Sänkt temp kan förlänga hållbarhetstiden, men det finns ett moment 22. Hållbarhetsdatum kan förlängas om rätt temperatur hålls. Temperaturen kan sänkas om också hållbarhetsdatumet förlängs. Vem ska börja? Sänka temperaturen (butiken) eller förlänga hållbarhetstiden (producenten)? Hur löser vi knuten? Diskussion om datum och temperatur: Måns (Mat.se): Vi jobbar en del mot Bergendahls och där finns en inställning att matsvinn inte är negativt ekonomiskt sett, utan att det ökar omsättningen. Viktigt att arbetet med matsvinn går hela vägen upp i värdekedjan. Producenterna har svårt att hänga med. Mat.se köper maten kl. 12 på natten och kör ut den kl 15. Sara (Visita): Det finns många skäl att låta bli att jobba med detta. Skälen att låta bli för att t.ex. konsumenten misstror varor med lång hållbarhet är krystade. Problemet är konstruerat, processen fungerar bra i andra länder. Karin (SP): Producenterna har inte så stort fokus på svinn. Svinnet behöver diskuteras i ett bredare perspektiv, snabbare kedjor, produktion. Vissa företag misslyckas med den frysta kycklingen för att det finns inget fokus på den. Christina Skjöldebrand (LTH): Tid och temperatur genom hela kedjan påverkar mikrobiologin hos varan. Frukt och grönt som tål lägre temp och som hanteras rätt skulle göra stor skillnad för svinnet. Detta måste sättas i sitt sammanhang i värdekedjan, konsumenter förstår inte alltid att kvaliteten kan påverkas av temperaturen. Kristina Mattsson (SJV): Tid och temperatur påverkar mikrobiologin, men också produktens egna andning. För de produkter som tål en lägre temperatur finns det mycket att göra i butiken. Kristina Gabrielsson(Bring Frigo): Tid att sänka temperaturen (kött och fågel), produkten måste hålla rätt temperatur ut från producenten. Kylkedja hela vägen till konsument är möjligt med den teknik vi har. Måns: Producenten vill hellre producera t.ex. köttfärs en gång i veckan i stället för att göra det oftare. Fortsättning Ingelas presentation: I Norge har två kedjor börjat sälja Ugly foods, d.v.s. frukt och grönsaker som inte ser så fina ut, till ett lägre pris. Har vi samma bild som ni om att vi jobbar med rätt saker i vårt regeringsuppdrag? Annars hör av er till oss! Anna Widén – kommunikatör SLV I regeringsuppdraget att minska matsvinnet finns en del aktiviteter riktat mot konsument: Målgruppen för kampanjen är barnfamiljer => Har du ett tivoli i kylskåpet? Syftar till att man kan göra annat för pengarna än att kasta mat. En barnfamilj kan spara 3000-6000 kr på minskat matsvinn. Websidan stoppamatsvinnnet.nu med tips, råd och information. Facebooksida och annonser i digitala medier – har fått många klick och likes! Effektivt och billigt sätt att nå ut. Nytt test, ny tävling och annonsering ska bidra till att öka intresset för sidorna. Länka gärna till sidan och använd våra annonser på era sidor under våren - behöver ni ändra format eller dylikt hör av er! Miljömärkningen Svanen Per Sandell berättar om Svanenmärkningen följt av en diskussion om förslaget till förändringar av kriterierna. Presentation Hoppas på en bra diskussion om idéer för de krav vi har, som vi kan ta med i vårt fortsatta arbete. 65 olika branscher har svanenmärkta produkter. Det finns ca 16 000 Svanenmärkta produkter fördelat på 1000 företag. Svanenmärkningen är ett helstatligt bolag som drivs utan vinstintresse. Finansieras med licensintäckter och ett litet statsanslag. ”#räddavärlden lite varje dag” är en kampanj just nu. Svanenmärkta butiker ska ha ett brett sortiment av ekoprodukter, jobba med energieffektivitet, avfallssortering mm. De ska uppfylla 51 olika krav. Det finns ca 200 butiker idag, bl.a. City gross, Ica Maxi, Kvantum m.m. Nu vill vi ändra kraven (minska antal krav) och istället ha fokus på fyra områden för att få med hela butikskedjor och ta bort krav som är overksamma. Fokusområdena är: Sortiment Energi Avfall Förbrukningsvaror De vill lägga till krav på minskat matsvinn. Det finns inga sådana krav idag. Arbetet ska vara klart 2016. Svanen måste tänka på detta när de ställer krav (OH-bild): Ska sålla ut de bästa butikerna Måste gå att dokumentera att kraven uppfylls Får inte vara för dyrt Ska styra rätt - inte flytta problemet till en annan del av kedjan De kan ställa följande typ av krav: Policy och mål (inte alltid lämpligt) Konkreta åtgärder, t.ex. sänka priset på kort datum Teknikneutrala krav som styr åt rätt håll, men på valfri väg (komplicerat) Obligatoriska krav eller krav som ger poäng Fyra förslag: Fokus på produkter med högt CO2-bidrag Värdet på kött som slängs/värdet på kött som sålts+slängts. Övergripande krav på synligt svinn i kr. Övergripande krav på synligt svinn i kg, koll på avfall i relation till omsättning. Butiken måste göra minst 5 av 10 angivna åtgärder. Anica Dahlander: Det är viktigt att ställa rätt frågor/ha rätt formler för att få rätt nyckeltal. Om man går på värde blir det mer acceptabelt med svinn på produkter med lägre värde Christina Skjöldebrand: Är klimatvinsten större om man fokuserar på kött än på andra varor som har mer svinn ex frukt, grönt, bröd, mejeriprod? -Ja om miljöpåverkan av köttprod är så pass stor. Diskussionssammanfattning Grupp 1 - Det behövs ett gemensamt ansvar även utanför butiken. Vanligt scenario: Istället för att reklamera 2 kartonger på pallen reklamers hela pallen/hela lastbilen - vid kylvaror och egna märkesvaror går dessa inte att sälja till annan butik/sälja vidare. Detta borde ingå i Svanenmärkningen: att göra det svårare att reklamera och välja bort standardisera emballage som hindrar kontaminering och håller temp. Svanenmärkta emballage CO2 utsläpp: för kylvaror finns massa olika temperaturkrav - normalt 2-8 grader, andra 0-4 grader. Rätt emballage till grönsaker och frukt så att de klarar av lägre temperaturer (kan stå emot den temp. som aggregatet blåser ut). Grupp 2 – Är allt avfall svinn? Avfall och volym avfall - större butiker säljer mycket som inte är mat och små butiker med större andel färska produkter får en större andel svinn. Bröd ska det slängas bör det slängas i butiken för att undvika återtransport. Kombination med krav - utbildningsaspekt som skapar vilja att jobba med detta d.v.s. om butiken börjar jobba med det ökar intresset hos medarbetarna efterhand som de kan mer. Grupp 3 – att beräkna värdet på kött säger inte vilken miljöskada det orsakar – man missar vissa saker med övergripande beräkningar. Svårt för butiken att veta vad man ska göra? Bör sammankopplas med tips på aktivitet. Per S - handläggarna på Svanen tar med sig info mellan butikerna. Fråga från Per: Ska vi vikta de olika köttslagen? Svar: Ja på något sätt. Svinnet blir mindre för butiker som även säljer annat än mat - viktigt att inte sammanställa brännbart och organiskt, missa inte organisk återvinning. Förslag: Om man har ett identifierat problem så kan det vara bra med en checklista på hur man löser det. Volym i kombination med pris. Grupp 4 - halvt oeniga om mätningarna ... De flesta har koll på hur mycket svinnet betyder i kronor. I större organisationer har de troligen inte samma koll, eftersom de som räknar är längre från svinnet. Matbanker borde lyftas fram som möjlighet. Vad gör restaurangerna med överblivna portioner? De kan leverera till matbank ifall kylkedjan är OK. De offentliga köken får inte lämna ut mat. Vad beror det på egentligen - livsmedelssäkerhet eller konkurrens? Är det en kunskapsfråga? Vissa tar bara emot obrutna förpackningar. Vissa kommuner som eldar sopor för uppvärmning eller rötar matavfall till biogas är inte intresserade av att minska svinnet. Grupp 5 – Brännbart kan vara mer än mat. Borde finnas krav på att butikerna själva borde åta sig att informera kunderna - var och hur och hur mycket information? Utbilda personal i butikerna. Anna Lilja: Vi ska prova i nio COOP-butiker med information. Grupp 6 - fokuserade på åtgärder (ej nyckeltalen). Frukt och grönt anstränger sig butikerna för. Ugly food som i Norge kan minska svinnet. Vissa slänger med förpackningarna på - plast blandat med matavfall. Balansgång, blir det för många krav och för mycket finns det en risk att det inte blir något. Bra om företagen kan få växa in i programmen under flera år, inte för fort, det är mycket att tänka på när man driver butik. Rekommendation från rapporten "svinn i butik" som SLU skrev. Reklamationstak - beställer mycket och ingen gräns för hur mycket som får lämnas tillbaka. Det är olika utmaningar för internetbutiker och vanliga butiker. Svanen - vill inte ha olika krav för olika typer av butiker inkl nätbutik. Kristina M – det finns en målkonflikt här - få ner svinnet genom fler förpackningar. Men då får man fler förpackningar. Sammanfattning Svanen börjar med en nivå som de sedan skärper (som förra gången med energianvändning då de sänkte ribban efterhand). Vill ni ha remissförslaget i augusti - mejla Per! Vill ni vara med i nätverket (SaMMa). Lina på NV håller i denna mejllista. Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Anica Dahlander är chef för sjukhusresturangen Matilda. Hon berättar om deras målmedvetna arbete med att minska matsvinnet. Den mest klimatsmarta maten är uppäten! Det största köket i länet. Maten beställs i förväg, tre rätter (minst ett vegetariskt alternativ), ca 2000 portioner om dagen. Ska vara gott varje dag! För varje dag görs en uppskattning av hur många som kommer att äta. Det beror på många saker, kunder på konferens, nära till lönedagen, vilken tid på året, m.m. 14 % matsvinn när Anica började på sitt jobb 2008. De gjorde vissa åtgärder t.ex. skaffade en blaster för snabb nedfrysning, skaffade en ugn för att laga en del på plats, startade matakuten (portionsförpackad mat som blivit över och som säljs dagen efter till anställda) och lärde sig möta kundernas synpunkter. Enklaste lösningen är att kasta men att ta upp och diskutera frågan medvetandegör och skapar ett engagemang hos alla vilket möjliggör åtgärder. De skapade en matsedel med recept från grunden, införde fler rätter, längre öppettider och jobbade med grupper i köket. 2013 hade de minskat till 5 % matsvinn genom målmedvetet arbete och engagemang hos alla. Fråga: Har ni märkt något på lönsamheten. Svar: 2013 var vi bäst i landet och då mäter man kundnöjdhet, servicegrad (antal rätter, öppetider, vad som ingår i lunchen) och lönsamhet. Jordbruksverkets roll inom handeln Kristina Mattsson berättar om Jordbruksverkets arbete med handelsnormerna utifrån ett matsvinnsperspektiv. Varför handelsnormer? De tydliggör vad köparen förväntar sig på ett standardiserat sätt. Köparen köper utan att se produkten. De kan innehålla klassificering och möjliggöra prisdifferentiering Handelsnormer är internationella finns även privata standarder U-länder och säljsvaga länder har nytta av detta då det blir tydligt vad kraven är. Lättare att komma in på EU-marknaden om alla har samma krav. Bara en norm för varje produkt leder till lägre transaktionskostnader. Skapar matsvinn? Lägsta klass som får säljas är klass 2, men efterfrågan har varit liten från butik på klass 2. Privata standarder tar företagen fram själva för att ha för att särskilja sina produkter från konkurrenternas och visa att de är bättre. Det blir fler krav att hålla reda på för leverantörerna och därmed högre transaktionskostnader. Dessa tenderar att bli mer detaljerade och därmed ökar risken för svinn. Marknaderna förändras - köparna ställer allt högre krav - om de högre kraven förs in i handelsnormerna bidrar de till ökat matsvinn och ökad användning av bekämpningsmedel för att produkten ska få rätt utseende. Sverige (Jordbruksverket) påtalar dessa risker i alla sammanhang vi är med i (OECD, EU, FN). Sverige initierade 2014 en arbetsgrupp inom FNECE som arbetar för att minska svinnet genom att föreslå ändringar av normernas utformning. SJV träffar kvalitetsansvariga för odlare, producentorganisationer och grossister 2 ggr per år och diskuterar hur normerna påverkar kvalitet m.m. och matsvinn. Vi jobbar förebyggande och kontrollerar att normerna följs. Normerna är kommersiella och inte till för att skydda konsumenter. Är marknadens krav alltid relevanta? Det är viktigt med kunskap i alla led och alla som möter frukterna och grönsakerna för att minska svinnet. Det är ett samspel mellan alla, t.ex. ökar användningen av bekämpningsmedel när kraven ökar på perfekta frukter. Vi försöker tillsammans hitta konkreta åtgärder för att behålla kvalitet och minska svinn. Nya handelsmönster utvecklas och det kräver anpassning. Vi är på väg till att slutkonsumenten handlar mer utan att se produkterna (via nätet), då blir kan handelsnormerna bli viktiga? Varför används inte mer livsmedelsavfall till foder? Stig Widell berättar om sina slutsatser efter en djupdykning i lagstiftningen och en rundringning inom livsmedelsbranschen. ABP (Animaliska biprodukter) TSE (Transmissibla Spongiforma Enceph.) Olika avfallslagstiftningar berörs. Definitioner: Livsmedel eller ej, det är avsikten som styr (178/2002), det tänkta användningsområdet. Samma gäller för foder – är det avsett för utfodring av djur? Det finns flera lagstiftningar inom området. Flera olika begrepp används (matavfall, livsmedelsavfall, avfall, livsmedel...), men många ord definieras inte i lagstiftningen. ABP-lagstiftningen (EU-förordning som gäller direkt i alla MS) behandlar vad som får göras med animaliska biprodukter. Avfallslagstiftningen behandlar olika steg från att undvika avfallet till deponi. Foderlagstiftningen - allt foder som ges till djur ska vara säkert. ABP- och TSE-lagstiftningarna är svårgenomträngliga: Matavfall får inte användas till livsmedelsproducerande djur oavsett om det är kokat (OK till cirkusdjur, pälsdjur m.m.). Idisslare får inte äta från djurriket (undantag mjölk till kalven) beror på BSE (galna kosjukan), Kannibalism är förbjudet (ej äta från egna djurslaget). Ej köttmjöl till icke-idisslare. Detta kommer att ändras efter att man utformat striktare krav på bearbetning. Rundringning till branschen: Pälsdjur skulle kunna äta matavfall men det görs inte idag. F.d. livsmedel från butik används inte heller som foder (utom mejeriprod och i viss utsträckning bröd). Orsaken är krångliga regler och svårt med tillsynen. Man ska vara registrerad som foderleverantör hos Jordbruksverket för att kunna leverera f.d. livsmedel till användning som foder. Idag går mycket i stället till biogas. Slaktbiprodukter som förr användes till foder används idag till export som livsmedel till länder som äter andra delar på djuren än vi. En del används till sällskapsdjursfoder, medan inälvor går till biogas. Mycket går till hundmat och t.ex. till pälsdjur i Finland. Vissa levererar enbart vegetabilier till foder. Varför så begränsad användning av avfall till foder? Lagstiftning försvårar. Det finns en konkurrens med biogas och kompostering. Konsumenternas attityd Vi har inga svenska bearbetningsanläggningar längre (köttmjölsfabriker) Slutsatser: Det blir mindre och mindre slakteriavfall som går till foder. Köttmjölet spred BSE och när vi hade utbrott infördes lagstiftningen. Nu svänger pendeln åt andra hållet. EU ser detta som resursslöseri och vill förenkla. Vi tar ett litet trappsteg uppåt i avfallshierarkin. Med ökad användning av avfallet kan vi minska importen av soja. Men det behövs morot eller piska. Förpackningarnas roll för minskat matsvinn Helen Williams från Karlstad Universitet berättar om sina senaste förpackningsstudier. Vi ska inte se förpackningen som ett problem. Vi behöver en transformation av samhället de närmaste 35 åren. Vi ska inte längre justera lite grann utan göra större förändringar. Större behov ställer större krav på resurserna och miljön. Helhetsperspektiv behövs: Det räcker inte med en LCA på förpackningen, utan vi måste även titta på produkten som förpackas och hur förpackningen ska återvinnas. Vi bygger på miljöpåverkan i alla steg i värdekedjan. Hittar vi svinnet tidigt i värdekedjan är det lättare att lösa. Senare i värdekedjan är det svårare. En enskild aktör kan inte lösa det utan vi måste göra det tillsammans. Vilka myter (valda sanningar) måste vi ta död på. T.ex. vi har många onödiga förpackningar. Men på basvarorna är det inte så. Förpackningarna är dåliga för miljön m.m. Men många förpackningar minskar svinnet. Sverige är ett så litet land - Men det spelar roll vad vi gör ändå. Vi måste också komma ifrån att prata om billig mat utan istället om bra mat. Viktigt att så mycket som möjligt kommer till slutkonsumtionen. Flytta fokus från att förpackningen är en förpackning och istället tänka på vad den gör i kedjan, både för produkten och sedan hur förpackningen hanteras i återvinningen. Olika attribut/funktioner på förpackningarna har olika betydelse. T.ex. om en förpackning går sönder när man öppnar den ökar svinnet, eller så använder man en påse till. Vissa förpackningsfunktioner kan minska svinn, t.ex. instruktion för tillagning och doseringshjälp. Graden av återvinning viktig för klimatpåverkan. Förpackningens bidrag till värdekedjan är förbisett och mäts oftast bara i gram förpackning utan att man tar hänsyn till att minskat svinn kompenserar för förpackningens klimatpåverkan. Förpackningens miljöpåverkan måste slås samman med det minskade/ökade matsvinnet. Då kan vi räkna fram hur mycket matsvinn som måste bort för att förpackningens miljöpåverkan ska kompenseras. Förpackningsmaterialet kan bli dyrare om det bidrar till att minska svinnet. En miljömässigt bra förpackning som ger mycket matsvinn kan vara sämre än en miljödålig förpackning som minimerar matsvinnet. Vi kan räkna fram om en förpackning är bättre/sämre miljömässigt än andra förpackningar. Kommentar: billiga förpackningar kan kompenseras av att marknaden tar fram en förpackning som har funktionen för minskat matsvinn, t.ex. burkar. Om konsumenten är medveten om hur mycket pengar svinnet motsvarar kanske de är beredda att betala mer för förpackningar som minskar svinnet. Fråga Måns Mat.se: Förpackningar som ”äter” syre för att öka hållbarheten, vad har ni märkt av sådana lösningar. Svar: Det finns ett projekt som tittar på det. Datum och innehåll för nästa möte Nästa möte arrangerar NV i början på maj. Delade meningar om vi ska ha ett tema eller ”gott & blandat”. Önskemål fördes fram om att få med fler producenter på mötena.