Ackreditering av PNA?
Linus-dagar Augusti 2014
Hanne Warnander
PNA-koordinator Karolinska universitetslaboratoriet
Innehåll
Min PNA-värld, hur ser den ut?
Framtidens hälso- och sjukvård
Gap mellan nuläge och behovet
Stöd i PNA ISO-standarden?
Slutsatser och frågeställningar
Hanne Warnander, PNA-koordinator
Karolinska Universitetslaboratoriets PNA
Kliniker inom laboratoriedivisionen som
erbjuder PNA-kvalitetssäkringsstöd
•
•
•
Klinisk kemi
Klinisk mikrobiologi
LNP (laboratorier för närvård och
preanalys)
Sluten vård: 6 Akutsjukhus
Primärvård: Drygt 70 vårdcentraler
Specialistsjukvård: BB Sophia och
Remeo
En antal dialysenheter
Hanne Warnander, PNA-koordinator
Fördelning instrumentmodeller,
Akutsjukhus
Primärvård
Ca 160 avdelningar
415 onlinekopplade instrument
Ca 9000 personliga behörigheter
CoaguChe
k: 1%
Clinitec;
5%
Analyskatalog
Drygt 70 Vårdcentraler
295 instrument utan onlinekoppling
ca 350 personliga behörigheter
DCA
Vantage
1%
DCA
vantage
3%
CoaguChe
k 12%
Afinion
12%
Afinion
12%
HemoCue
Glukos
46%
ABL
5%
i-STAT
6%
HemoCue
Hb 22%
Hanne Warnander, PNA-koordinator
HemoCue
Hb 21%
QuickRea
d (go) 14%
Urisys 1%
HemoCue
Glukos
23%
Clinitec
17%
En annan bild av verkligheten
Glukos instrumentmodeller, enligt inventering på
Karolinska Sjukhuset 2012, (svarsfrekvens ca 36%)
Antal
HemoCue,
62
Patientegna glukosinstrument
87
Glukosmätningar på Karolinska Solna & Huddinge per år
• P-glukos analyserade på KUL:
154 500
• Inköpte HemoCue glukos-kyvetter:
188 500 exkl. KUL
• PNA glukos-resultat från HemoCue överförda till journal online: 34 000
Hanne Warnander, PNA-koordinator
PNA-guidelines
Akutsjukhusen
PNA-Riktlinjer
Primärvård
”Vårdgivare som utför så kallade patientnära analyser ska
kvalitetssäkra analyserna genom avtal med ett av SWEDAC
ackrediterat laboratorium. För definition av patientnära analyser,
se Uppdragsguiden. Vårdgivaren ska följa Beställarens
anvisningar för kvalitetssäkring av de patientnära analyserna, se
Uppdragsguiden”.
Hanne Warnander, PNA-koordinator
Framtidens hälso- och sjukvård
En fråga om resurser och ett ökande
behov?
Centralisering/decentralisering?
Ex FHS Stockholm
Hanne Warnander, PNA-koordinator
Värdebaserad sjukvård
”Värdebaserad sjukvård innebär ett system som bygger på att
fokusera på kvalitet och hälsoeffekter och ersätter vården som
hälsoeffekt per insatt skattekrona (eller försäkringskrona)”
Michael E Porter och Elizabeth Olmsted Teisberg
• Förbättrad patientnöjdhet och upplevd kvalitet
• Förbättrad hälsa
• Minskad hälso- och sjukvårdskostnad per invånare
Hanne Warnander, PNA-koordinator
PNA i en värdebaserad sjukvård
PNA
mervärde
• PNA ingår i verksamhetens
ledningssystem för
vårdkvalitet
• Verktyg för utvärdering av
PNA- kostnadseffektivitet
• Validering av nya PNAmetoder (precision,
riktighet, handhavande,
överensstämmelse med
C-lab)
• Multinationell koncensus
Hanne Warnander, PNA-koordinator
Utbildning
•
•
•
•
Preanalys
Analys
Postanalys
Tidsbestämd
behörighet
• Regelbundna
återkommande
utbildningar
Uppföljning
• Revision i någon form
• Behörigheter
• Kontroller
• Avvikelser
• PNA-metoder
• Uppföljning av
utbildnings innehåll
• Uppföljning av
kostnadseffektivitet
Gap mellan nu och framtidens behov
Riktlinjer finns för PNA men följsamheten är bristfällig
PNA bör ingå i vårdutvecklingens uppföljning av kvalitet
Vården har bristande tid/intresse av PNA ur ett kvalitetsperspektiv eller ser inte behovet
Utbildningen behöver förstärkas
Saknar verktyg för utvärdering av kostnadseffektivitet
Saknar verktyg för uppföljning av kompetens i samband med behörigheter
PNA-användaren har inget verktyg för egen uppföljning av metodkontroller,
för onlinekopplade instrument
Bristande multidisciplinärt konsensusbeslut om vilka PNA-metoder som
stödjer bättre sjukvård för mindre kostnader. I många andra länder finns
nationella guidelines
Hanne Warnander, PNA-koordinator
PNA-ackreditering SS EN ISO 22870:2006
Ett stöd att minska gapet och hör ihop med SS EN ISO 15189:2008
4.1 Organisation & ledning
4.1.2.1 kräver att en "Medical Advisory Committee", bestående av sjukvårdspersonal, skall vara ansvarig
för att definiera PNA-verksamhetens omfattning och regelverk inom laboratoriets ansvarsområde. Faktorer
som skall ligga till grund för bedömningen är kliniskt behov, ekonomiska konsekvenser samt tekniska och
organisatoriska förutsättningar.
4.1.2.2 kräver att laboratorieledningen skall utse en multidisciplinär "POCT Management Group" som ska
innehålla representanter från både laboratorium, administration och kliniska enheter. Även
omvårdnadsrepresentanter (sköterskor) ska ingå.
4.2 Kvalitetssäkringssystem
4.2.2.1 g kräver att en kvalitetsansvarig för PNA utses
4.2.4 a kräver mätbara kvalitetsmål för PNA-verksamheten
4.12 Ständiga förbättringar
4.12.2 Krav på att regelbunden uppföljning av det relativa PNA-värdet (hänvisn till 4.15.2)
Hanne Warnander, PNA-koordinator
PNA-ackreditering SS EN ISO 22870:2006
fortsättning
5.1 Personal
5.1.5 b Endast personal som genomgått utbildning och visat att de tillgodogjort sig denna
skall utföra PNA.
5.1.5 c Innehållet i PNA-utbildningen och kompetenskraven för PNA-behörighet skall vara
dokumenterad.
Hanne Warnander, PNA-koordinator
Slutsatser och frågeställningar
Det saknas nationella riktlinjer i Sverige
Det finns behov av laboratoriemedicinsk
kompetens för patientsäker PNA
Få PNA-metoder i Sverige är ackrediterade
* Hur kan vi driva samsynen framåt mot nationella riktlinjer (guidelines)?
* Hur skapas en kultur inom vården där PNA naturligt ingår i kvalitetsarbetet?
* Hur skapas resurser för behovet av PNA-utbildning med en ökande användning
av PNA?
* Ackreditering eller att arbeta utifrån standardens intentioner, fördelar/nackdelar?
Hanne Warnander, PNA-koordinator
