sjuksköterskor i allmänhet och patienter i synnerhet

Hälsa och samhälle
SJUKSKÖTERSKOR I
ALLMÄNHET OCH
PATIENTER I SYNNERHETEN LITTERATURSTUDIE OM
SJUKSKÖTERSKORS OCH
SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS
ATTITYDER GENTEMOT PATIENTER MED
PSYKISK SJUKDOM
ELISABETH PERSSON
LOVISA ÅHLIN BILLESKALNS
Examensarbete i Omvårdnad
Nivå 61–90 p
Sjuksköterskeprogrammet
Januari 2011
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
SJUKSKÖTERSKOR I
ALLMÄNHET OM
PATIENTER I SYNNERHET –
EN LITTERATURSTUDIE OM
SJUKSKÖTERSKORS OCH
SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS
ATTITYDER GENTEMOT PATIENTER MED
PSYKISK SJUKDOM
ELISABETH PERSSON
LOVISA ÅHLIN BILLESKALNS
Persson, E & Åhlin Billeskalns, L. Sjuksköterskor i allmänhet om patienter i
synnerhet - en litteraturstudie om sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters
attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom. Examensarbete i omvårdnad
15 poäng, Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad,
2011.
Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland
sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd
på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och
sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom
utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för
sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka
sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar
studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses
omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change.
Resultatet visade att rädsla, okunskap och brist på erfarenhet var de främsta
faktorerna, som låg bakom de negativa attityderna. Framgångsrika strategier för
att förbättra attityderna är enligt resultatet praktisk erfarenhet och utbildning, ökad
kontakt med personer med psykisk sjukdom, viss teoretisk utbildning samt ett
organisatoriskt stöd på arbetsplatsen. Det organisatoriska stödet kan ges i form av
handledning och professionellt stöd i det vardagliga arbetet. Vår rekommendation
är att sjuksköterskeutbildningarna borde ha en gemensam linje, där praktik med
handledning och reflekterande seminarier överväger.
Nyckelord: Attityder, Organisatoriskt stöd, Psykisk omvårdnad, Psykiatrisk
sjukdom, Sjuksköterska, Sjuksköterskestudent, Somatisk omvårdnad
1
NURSES IN GENERAL
ABOUT PATIENTS IN
PARTICULAR A LITERATURE REVIEW OF NURSES AND
NURSING STUDENTS´ ATTITUDES TOWARDS
PATIENTS WITH MENTAL ILLNESS
ELISABETH PERSSON
LOVISA ÅHLIN BILLESKALNS
Persson, E & Åhlin Billeskalns, L, Nurses in general about patients in particular –
a literature review of nurses´ and nursing students´ attitudes towards patients with
mental illness. Degree project 15 credit points, Nursing Program. Malmö
University: Health and Society, Departement of Nursing, 2011.
Negative attitudes towards people with mental illness are found among medical
personnel. The nursing psychiatric training module is structured in different ways
at different universities in the country. The aim of this study was to investigate
nurses´ and nursing students´ attitudes towards patients with a mental illness with
two questions: What is the importance of different underlying factors of nurses'
attitudes? Is it possible to influence these attitudes and if so in what ways? The
method was a literature study, where qualitative and quantitative articles were
studied and compared. The theoretical frame of reference, which was used, was
Parse´s nursing theory and the social psychological theory The Tripartite Model of
Attitude Change. The results showed that fear, ignorance and inexperience were
the main factors behind the negative attitudes. Successful strategies for improving
attitudes, according to the results, are practical experience and training, increased
contact with persons with mental illness, theoretical training and organizational
support in the workplace. The organizational support may take the form of
mentoring and professional support in their everyday work. Our recommendation
is that all universities with nursing education should have a common line, where
practice with supervision and reflective seminars are predominant.
Keywords: Attitudes, Mental Illness, Nursing Care, Organizational Support,
Psychiatric Care, Nursing Student, Nurse
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
4
BAKGRUND
4
TEORI
Attitydbegreppet
Parses omvårdnadsteori
5
5
6
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
7
AVGRÄNSNINGAR OCH DEFINITIONER
7
METOD
8
8
8
10
Inklusions- och exklusionskriterier
Databassökning
Kvalitetsbedömning
RESULTAT
Attityder
Resurser och organisation
Kunskapsnivå och färdigheter
Erfarenhet och kontakt med personer
med psykisk sjukdom
Genus
10
11
12
12
14
14
DISKUSSION
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
15
15
16
SLUTSATS
18
REFERENSER
19
BILAGA 1
22
BILAGA 2
23
BILAGA 3
24
3
INLEDNING
Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen har alla rätt till lika vård. I lagen står ”att vården
skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
människans värdighet”(SFS 1982:763). Vår upplevelse är att sjukvårdspersonal
inom den somatiska vården har en varierande inställning till patienter med en
psykisk sjukdom. I allmänsjuksköterskans grundutbildning ingår viss teoretisk
och praktisk psykiatriutbildning. I en rapport från Socialstyrelsen (2009)
framkommer att det finns brister i utbildningarna och att det är stora skillnader på
hur stor vikt som läggs på psykiatriavsnittet i sjuksköterskeprogrammen vid de
olika lärosätena. Enligt rapporten är lärarnas skiftande intresseområden ibland den
orsak, som ligger bakom olikheterna i kursens innehåll. Vår erfarenhet är att
många studenter ändrat inställning gentemot patienter inom psykiatrin efter den
psykiatriska delkursen i positiv bemärkelse. Det gör oss nyfikna på vad det är som
påverkar inställningen till patienter med olika psykiska sjukdomar.
BAKGRUND
De senaste årens forskning runtom i världen visar att personer med en psykisk
sjukdom av allmänheten bland annat uppfattas som farliga, oförutsägbara och
aggressiva (Rogers & Kashima, 1998; Addison & Thorpe, 2004; Chambers et al,
2009; Romem et al, 2008). Studier har även visat att sjukvårdspersonal ofta delar
allmänhetens inställning samt att patienter med psykisk sjukdom i bakgrunden
upplevt stigmatisering i sin kontakt med hälso- och sjukvård. Negativa attityder
till psykisk sjukdom kan leda till förutfattade åsikter om personer, som drabbats
av detta. Detta innebär att man tillskriver dem vissa egenskaper eller ett visst
beteende, vilket påverkar omvårdnaden av de patienterna samt deras möjligheter
till rätt vård och tillfrisknande. Allmänhetens, men även sjukvårdspersonalens,
negativa attityder är inte ett specifikt problem för något land utan ett globalt
problem (Addison & Thorpe, 2004; Chambers et al, 2009; McDonald et al, 2003;
Rogers & Kashima, 1998).
Många forskare har försökt hitta vad som styr våra attityder till psykisk sjukdom
och hur man kan påverka detta. Några bakomliggande faktorer, som studerats, är
utbildningsnivå, position i yrkeslivet, ålder, kön samt graden och typen av kontakt
med personer som har psykisk sjukdom. Det finns en oenighet i resultaten från
olika studier kring vad som har störst betydelse. Enligt vissa studier har ökad
utbildning i ämnet och positiva attityder ett samband (Romem et al, 2008;
Corrigan et al, 2001), medan det i någon studie inte finns något signifikant
samband alls mellan utbildning och attityd (Chambers et al, 2009).
Kontakt med eller personlig närhet till personer med psykisk sjukdom har också
visat sig ha såväl positiva som negativa samband med attityderna beroende på
vilken studie man läser. Enligt Corrigan et al (2001) påverkar ökad grad av
kontakt allmänhetens attityder positivt. Chambers et al (2009) har jämfört
psykiatrisjuksköterskors attityder i fem europeiska länder: Litauen, Portugal,
Finland, Irland och Italien. Efter att de tagit hänsyn till confounders, ser de inget
samband mellan varken grad av kontakt eller utbildningsnivå och attityd. Den
avgörande faktorn i deras studie var i vilket land sjuksköterskorna arbetar. Det
visar sig i studien att sjuksköterskorna som jobbar i Litauen i genomsnitt har mest
4
negativa attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom, medan Portugal
generellt sett hade mest positiva attityder. Orsaken menar författarna kan härledas
till organisatoriska, politiska och sociala sammanhang.
Mest negativa attityder finns oftast att hitta hos personer med låg utbildningsnivå,
hög ålder och låg social status, enligt Addison & Thorpe (2004). Det är också i
den här gruppen, som det är vanligast med psykisk sjukdom, skriver de. Simonds
& Thorpe (2003) kommer fram till att personer med psykisk sjukdom ofta själva
har en negativ inställning till personer med dessa sjukdomar, vilket kan göra att de
drar sig för att söka hjälp för sina besvär. Genom att förändra attityden till
sjukdomarna kan man korta ner tiden från det att patienten börjar utveckla
symtom till dess att han eller hon söker hjälp, vilket leder till en snabbare och
effektivare behandling menar författarna.
Några vanliga föreställningar är att psykisk sjukdom inte tas på samma allvar som
fysisk sjukdom, att orsakerna till psykisk sjukdom inte är biologiska samt att
behandling inte är effektivt. Denna syn, menar Romem et al (2007), grundar sig i
en uppdelning av kropp och sinne, där man inte ser de ömsesidiga fysiologiska
sambanden mellan fysiska och psykiska sjukdomstillstånd.
Enligt Socialstyrelsen beräknas 5-10% av Sveriges befolkning behöva psykiatrisk
behandling (www.socialstyrelsen.se, 2009-09-14). Dessa siffror visar att alla
allmänsjuksköterskor förr eller senare kommer att stöta på patienter med psykisk
sjukdom. Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) har i
samarbete med Nationell verksamhet för psykisk hälsa (NSPH) fått i uppdrag att
genom kunskapsspridning förändra attityder mot personer med psykisk sjukdom.
Allmänhetens kunskap, beteenden och attityder samt eventuella bakomliggande
sociodemografiska faktorer har kartlagts i en befolkningsundersökning, som
redovisats i en rapport (Hansson, 2010). Undersökningen visar att 20 – 25% av
deltagarna håller med om de påståenden, som går under rubriken social distans
vilket innebär att de är negativt inställda till att ha personer med psykisk sjukdom
i sin närhet, exempelvis som granne eller arbetskamrat. Studien visar att ju mer
personlig erfarenhet och utbildning man har desto mindre negativa attityder finns.
Vidare visar den att kvinnor har en mer positiv inställning än män till personer
med psykiska sjukdomar, vilket författaren menar kan bero på att kvinnor överlag
har mer erfarenhet av psykisk sjukdom såväl privat som professionellt.
TEORI
Två teoretiska aspekter, som har betydelse för den här uppsatsen är
attitydbegreppet och Rosemarie Parses omvårdnadsteori.
Attitydbegreppet
Inom socialpsykologin finns en etablerad modell, The tripartite model of attitude
structure, som beskriver en attityd genom dess tre delar; affekt, beteende och
kognition (Breckler, 1984). Med affekt menas en känslomässig reaktion som
antingen kan mätas genom fysiologiska svar som ökad hjärtfrekvens eller genom
verbala uttryck för känslor eller sinnesstämningar. Exempel på affekt kan vara
rädsla för en person med psykisk sjukdom. I kognition ingår bland annat tankar
och värderingar, till exempel tanken att en person med psykisk sjukdom är farlig.
Beteende inkluderar både agerande, avsikt att agera och ett uttalande om att agera.
5
Ett exempel kan vara att man undviker en person med psykisk sjukdom. Påverkan
på en eller flera av de tre komponenterna kan bidra till en förändring av
attityderna (Breckler, 1984; Addison & Thorpe, 2004). Breckler menar att det är
viktigt att särskilja dessa komponenter när man studerar attityder för att veta
vilken av delarna man egentligen studerar (Breckler, 1984).
Studier har visat att beteendet till viss del styrs av de affektiva och kognitiva
delarna av attitydbegreppet. Mc Donald et al (2003) har undersökt hur
sjuksköterskors beteende påverkas av att det i journalen står att en patient, som
söker akut för hjärtinfarktliknande symtom, samtidigt har en psykiatrisk diagnos
eller står på psykiatriska läkemedel. Studien visade att sjuksköterskor tenderade
att inte tolka de kliniska tecknen som en hjärtinfarkt, när patienten hade
psykiatrisk behandling eller diagnos. Ju mer utbildning och ju längre erfarenhet
sjuksköterskorna hade, desto mer benägna var de att inte misstänka hjärtinfarkt
vid första bedömningen. Denna tendens att omedvetet tillägna patienten
stereotypa egenskaper, som inte har med den kliniska situationen att göra, kan
vara skadliga för patienten, då de inte får den hjälp de behöver, menar författarna.
Natan et al (2009) kommer fram till att personliga attityder till stor del styr
sjuksköterskornas planering av omvårdnaden av patienter, som är drogberoende.
Exempelvis visade det sig i studien att de sjuksköterskor, som hade negativa
uppfattningar om drogmissbrukare, själva upplevde att omvårdnaden av dessa
patienter hade lägre kvalitet än övriga patienter. Bland annat tog de upp att de var
rädda för att patienterna skulle vara våldsamma eller manipulativa.
Parses omvårdnadsteori
En omvårdnadsteoretiker, som har ett holistisk synsätt på vården och människan,
är Rosemarie Parse. Hon ser hälsa som ett ständigt växelspel mellan människa och
miljö, och menar att hälsa definieras utifrån individens egen upplevelse. När
sjuksköterskan är helt närvarande i mötet med den andra (begreppet patient
används inte) frigörs energi, som hjälper den andre att uppleva hälsa. Människa,
hälsa och miljö bör ses som en odelbar helhet, menar Parse. (Rooke, 1995).
Parse utgår från de tre grundprinciperna mening (meaning), rytmicitet
(rythmicitiy) och samtranscendens (contrascendence). Med mening avser Parse
både den ultimata meningen med livet och graden av meningsfullhet i vardagliga
aktiviteter. Rytmicitet innebär att det alltid finns mer i en situation än vad den
andre kan uppfatta. Om en riktning blir möjlig, minskar möjligheten att röra sig i
andra riktningar, det vill säga man kan inte välja alla möjligheter samtidigt.
Samtranscendens är en ständigt nyskapande process för att hitta det unika i sig
själv samt en omgestaltning av sig själv i mötet med omvärlden (Rooke, 1995;
Pickrell et al, 1998; Hansen-Ketchum, 2004).
Hansen-Ketchum (2004) skriver att Parses teori är en bra grund för att förstå
holistisk omvårdnad i praktiken. Genom att använda sig själv och omgivningen i
omvårdnaden samt att ha ett icke dömande förhållningssätt gentemot andra
personers rytmer och mönster kan man använda teorin i praktiken.
I Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att sjuksköterskan
ska ”tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov såväl fysiska,
psykiska som sociala, kulturella och andliga” (Socialstyrelsen, 2005,s.11). Vi tror
att det kan vara svårt att uppfylla dessa krav med förutfattade meningar om en viss
6
patientgrupp, som i journalen eller praktiken avviker från det, som vi är vana vid
och trygga med. Vi menar att det är viktigt att hitta vad som ligger bakom
attityder hos sjukvårdspersonal gentemot olika patientgrupper för att kunna
förbättra vården och göra den lika för alla.
Flera uppsatser inom ämnet omvårdnad har de senaste åren skrivits för att
beskriva de attityder, som finns bland sjuksköterskor gentemot patienter med
psykisk sjukdom. Fokus i den här uppsatsen ligger på att hitta eventuella
bakomliggande faktorer till de attityder, som finns samt att se om det kan gå att
påverka attityder, när det behövs.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet är att studera den inställning, som sjuksköterskor inom somatisk vård och
sjuksköterskestudenter har gentemot patienter med psykisk sjukdom utifrån
två frågeställningar:
- Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder?
- Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt?
AVGRÄNSNINGAR OCH DEFINITIONER
Uppsatsens fokus ligger på två av de tre delarna av attitydbegreppet, som beskrivs
i bakgrunden, nämligen affekt och kognition.
Begreppen attityder och inställning används synonymt i uppsatsen. I de artiklar,
som granskats, används ordet ”attitude”, vilket kan översättas till såväl inställning
som attityd. Utgångspunkten i den här uppsatsen är att alla människor har en
förförståelse, medveten eller omedveten, kring patienterna och deras
sjukdomshistoria. Begreppen attityd respektive inställning har här varken en
negativ eller positiv innebörd.
Många studier tar upp allmänhetens och olika yrkesgruppers inställning till
patienter med en psykisk sjukdom. De vanligaste yrkesgrupperna, som finns med i
studierna, är psykiatriker och psykiatrisjuksköterskor. I denna uppsats ligger fokus
på allmänsjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder till patienter med
olika psykiska sjukdomar samt bakomliggande orsaker till dessa attityder. Med
allmänsjuksköterskor menas sjuksköterskor, som arbetar inom den somatiska
vården och som inte har specialistutbildning till psykiatrisjuksköterskor.
Eftersom de förekommande negativa attityderna är ett internationellt problem görs
inga avgränsningar när det gäller vilket land studierna gjorts i. Fokus ligger
snarare på fenomenet som sådant och hur man eventuellt kan påverka detta.
Världshälsoorganisationens (WHO) psykiatriska diagnoskriterier enligt ICD-10
(2007) ligger till grund för begreppet psykisk sjukdom i den här studien.
7
METOD
Detta är en litteraturstudie, vilket innebär en sammanställning och granskning av
ett begränsat antal publicerade vetenskapliga artiklar inom aktuellt område.
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier var att artikeln skulle svara på minst en av uppsatsens två
frågeställningar. Vidare skulle den vara kvalitativ eller kvantitativ samt beröra
allmänsjuksköterskans utbildning eller arbete.
Artiklar som var meta-analyser eller reviews valdes bort. Allt, som inte fanns
elektroniskt som kostnadsfri text, exkluderades också. Artiklar, som vid läsningen
visade sig handla framför allt om sjuksköterskor, som arbetar inom psykiatrin,
togs inte med, eftersom de faller utanför ramarna för uppsatsens syfte. Även
artiklar, som studerar beteendet gentemot patienterna snarare än de affektiva och
kognitiva aspekterna av attityd, sorterades bort.
Många artiklar berörde ämnet från liknande infallsvinklar. De, som vid
bedömningen hade bäst kvalitet och relevans för syftet och frågeställningarna,
togs med. Övriga valdes bort för att få så många olika aspekter som möjligt med
en spridning över de olika psykiska sjukdomarna.
Databassökning
Artikelsökningen har främst skett via databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo
(Tabell 1). Tidsmässig begränsning var satt till att publiceringsår låg max 10 år
tillbaka. Sökningar gjordes på allmänna artiklar om sjuksköterskors och
sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom samt
artiklar som berörde specifika psykiska sjukdomar, enligt ICD 10´s
diagnoskriterier för psykisk sjukdom (2010), detta för att få ett så brett perspektiv
som möjligt.
Artikelsökningen gjordes först var och en för sig och därefter tillsammans. När
dessa sökningar var uttömda, fortsatte artikelsökningen i valda artiklars
referensförteckningar efter andra relevanta artiklar. Totalt 15 kvantitativa artiklar
och två kvalitativa valdes ut för bedömning av innehåll och kvalitet.
Sökorden varierar något mellan de olika databaserna på grund av de olika termer,
som används där. I grunden har samma ord använts i alla databaser, de eventuella
skillnader som finns mellan sökorden och sökkriterierna beror på respektive
databas möjligheter och begränsningar.
Tabell 1. Databassökning och urval av artiklar.
Databas
Datum
Sökterm
Begränsning
Träffar
Granskade
abstracts
Granskade
artiklar
PsycInfo
10-0910
PsycInfo
10-0910
Cinahl
Psychiatric +
Patients +
Somatic care
Psychiatric
care + somatic
care
Psychiatric
English,
peerreviewed
English,
peerreviewed
English,
40
15
6
Artiklar
till
resultatet
2
9
5
2
0
7
0
0
0
8
10-0916
care + somatic
care
Cinahl
10-0912
Nurse Attitude
+ Psychiatric +
drug abuse
PsycInfo
10-0927
PubMed
10-0927
Nurse Attitude
+ drug abuse
Cinahl
10-0912
PsycInfo
10-0927
PubMed
10-0927
Cinahl
10-0912
PsycInfo
10-0927
PubMed
10-0927
Cinahl
10-0902
PsycInfo
10-0927
PubMed
10-0927
Cinahl
10-0902
PsycInfo
10-0927
PubMed
10-0927
Cinahl
10-0902
Nurse
Attitudes +
substance
related
disorder
Nurse Attitude
+ Psychiatric +
Patients +
Depression
Nurse Attitude
+ depression
Nurse
Attitudes+
Depression
Nurse Attitude
+ Psychiatric +
Patients +
Bipolar
disorder
Nurse attitude
+ bipolar
disorder
Nurse Attitude
+ bipolar
disorder
Nurse Attitude
+ Psychiatric +
Patients +
Schizophrenia
Nurse Attitude
+
Schizophrenia
Nurse Attitude
+
Schizophrenia
Nurse Attitude
+ Psychiatric +
Patients +
Anxiety
Disorder
Nurse Attitude
+ anxiety
disorder
Nurse Attitude
+ anxiety
disorder
Attitudes +
Psychiatric +
Nurse-Patient
2000 →,
peerreviewed
English,
peerreviewed,
2005 →
English,
peerreviewed
English, last
10 years
51
8
4
1
0
0
0
0
52
7
0
0
English,
peerreviewed,
2005 →
English,
peerreviewed
English, last
10 years
5
1
1
0
2
1
0
0
21
1
0
0
English,
peerreviewed,
2005 →
1
1
0
0
English,
peerreviewed
English, last
10 years
0
0
0
0
3
0
0
0
English,
peerreviewed,
2005 →
English,
peerreviewed
English, last
10 years
12
4
1
0
4
0
0
0
5
0
0
0
English,
peerreviewed,
2005 →
1
1
1
0
English,
peerreviewed
English, last
10 years
2
1
0
0
10
0
0
0
English,
peerreviewed,
2005 →
118
16
2
1
9
PsycInfo
10-0927
PuMed
10-0927
PubMed
10-0912
Cinahl
10-0916
Psycnfo
10-0927
PubMed
10-0916
Attitudes +
psychiatric
patient +
nurse
Attitude +
nurses +
mental
disorders
Alcoholism +
Nurse-PatientRelations
Nursing care +
stereotyping
Nursing care +
stereotyping
Nursing care +
stereotyping
English,
peerreviewed
88
4
2
0
English, last
10 years
225
7
1
0
English, last
10 years
16
1
1
0
English,
2000 →,
peerreviewed
English,
peerreviewed
English, last
10 years
36
3
3
1
40
3
0
0
198
16
5
2
Kvalitetsbedömning
Artiklarna lästes enskilt och var sin bedömning gjordes av innehåll och
användbarhet. Bedömningen av innehåll grundades på uppsatsens två
frågeställningar. Minst en av dem skulle beröras för att artikeln skulle tas med. Av
de kvantitativa artiklarna var det 15, som hade anknytning till minst en av
frågeställningarna och gick vidare till bedömning av användbarhet. Två
kvalitativa artiklar gick vidare.
För att få en så heltäckande bedömningsmall som möjligt användes de riktlinjer,
som Polit & Beck (2006) presenterar i tabeller för bedömning av kvalitativa
respektive kvantitativa artiklar. Frågeställningarna i tabellerna utgår ifrån
IMRAD-formatet (Introduktion, Metod, Resultat och Diskussion), vilket är det
format, som de flesta forskningsartiklar är uppbyggda ifrån. Tabellerna har
översatts och modifierats utifrån den här uppsatsens behov i en kvalitativ
respektive kvantitativ bedömningsmall (Bilagor 1, 2).
Bedömningsmallarna fylldes i enskilt för att sedan jämföras. Poängsättningen var
treskalig från noll till två. Gränsen för ett av oss acceptabelt medelvärde gick vid
1,50, men vissa kriterier vägde tyngre än andra. Polit & Beck (2006) poängterar
att alla frågor inte ska bedömas likvärdigt. De artiklar, som fick noll poäng för
signifikanta resultat eller trovärdighet, togs inte med oavsett övrig poängsättning.
Efter bedömningarna återstod två kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar, vilka
presenteras i en matris (Bilaga 3). Dessa artiklar bearbetas i resultatdelen.
RESULTAT
Inställningen bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter inom somatisk vård
vad gäller patienter med en psykisk sjukdom varierar. Tio artiklar har studerats för
att ge en bild av vilka attityder sjuksköterskor har gentemot patienter med psykisk
sjukdom.
10
Resultatet redovisas utifrån fem teman som framkom under granskningen av de
10 vetenskapliga artiklarna: Attityder, Resurser och organisation, Kunskapsnivå
och färdigheter, Erfarenhet av och kontakt med personer med psykisk sjukdom
samt Genus.
Attityder
Reed & Fitzgeralds (2005) har gjort en kvalitativ studie på ett avlägset
landsbygdssjukhus, där 10 sjuksköterskor från två avdelningar intervjuades kring
omvårdnaden av patienter med psykisk sjukdom. De fann att en del sjuksköterskor
hade en övervägande positiv inställning till patienter med psykisk sjukdom och
kände sig bekväma med att ge omvårdnad till dem. Vidare fann de att en positiv
inställning till omvårdnad av psykiskt sjuka till viss del gick att härleda till en
holistisk syn på omvårdnad. Sjuksköterskor med denna syn såg somatisk och
psykiatrisk vård som integrerade delar av en helhet.
En del sjuksköterskor i studien av Reed & Fitzgerald (2005) var däremot inte
bekväma med omvårdnaden av patienter med psykisk sjukdom på grund av att de
kände rädsla. Rädslan kopplades till den avlägsna landsbygdsmiljön, brister i den
fysiska arbetsmiljön, brist på kunskap och färdigheter, brist på stöd från experter
samt negativa erfarenheter. Dessa faktorer bidrog till att de själva inte hade
kontroll över den situation som de i yrket var ansvariga för. De upplevde att deras
egen och patienternas säkerhet kompromissades med, när de inte kunde förutse
och vara förberedda på de psykiskt sjuka patienternas beteende.
I Mavundlas (2000) kvalitativa studie observerades och intervjuades 12
sjuksköterskor på ett allmänsjukhus i storstadsmiljö kring upplevelsen av att vårda
patienter med psykisk sjukdom. I studien utkristalliserades fyra olika kategorier
av rädsla som kunde påverka attityderna till patienter med psykisk sjukdom: djupt
rotad rädsla grundad på bristande kunskap, irrationell överdriven rädsla för att
patienten skulle skada dem, rädsla relaterad till upplevelsen av att patienten var
oförutsägbar samt rädsla för att inte få kompensation om de skulle bli skadade
rent fysiskt.
Björkman et al (2008) har gjort en kvantitativ studie med 120 deltagare. Attityder
hos omvårdnadspersonal inom somatiken respektive psykiatrin undersöktes och
jämfördes vad gällde psykisk sjukdom och personer med psykisk sjukdom. De
kom fram till att negativa attityder varierade beroende på vilken psykisk sjukdom
patienten hade. De sjukdomar, som associerades med en negativ inställning, var
drog- och alkoholmissbruk samt schizofreni. Sjukdomar, som inte var negativt
laddade, var panikångest, svår depression och ätstörningar. Drogmissbrukare
betraktades som oförutsägbara och farliga för andra. Patienter med schizofreni
betraktades också dessa som oförutsägbara men även som udda och svåra att prata
med. Av de tillfrågade svarade 44,9% att alkoholister har sig själva att skylla för
sin sjukdom och skulle bli bättre om de skärpte sig. Denna inställning hade 39 %
av de tillfrågade avseende drogmissbrukare. För personer med ätstörningar var
siffran 28% och för personer med panikångest 11,8%. Personal på somatisk
avdelning upplevde mer problem än personal på psykiatrisk avdelning med att
prata med patienter med schizofreni, alkohol- och drogmissbruk, ätstörningar och
panikångest.
11
Flera av studierna redovisar attityder angående social diskriminering, vilket
innebär att psykiskt sjuka är mindre värda och inte bör ha samma rättigheter som
andra i samhället (Arvaniti et al, 2009; Chan & Cheng, 2001; Madianos, 2005).
Arvaniti et al (2009) har gjort en kvantitativ undersökning bland personalen på ett
universitetssjukhus samt bland studenter från universitetet kopplat till sjukhuset. I
studien deltog 600 personer. Det, som undersöktes, var attityder gentemot
patienter med psykisk sjukdom samt eventuella samband mellan attityder och
demografiska eller personliga omständigheter. Det fanns ett samband mellan
förtrogenhet med psykisk sjukdom och lägre grad av social diskriminering.
Auktoritärt personlighetsdrag hade ett samband med högre grad av social
diskriminering.
Resurser och organisation
Ford et al (2008) fann i en kvantitativ studie med 1605 deltagande sjuksköterskor
att attityder gentemot patienter med missbruksproblematik påverkas negativt av
brister i en organisation, där det inte finns utrymme för råd och stöd av kolleger
med specialistkunskap. Den faktor, som mest påverkar attityderna positivt är role
support, vilket är en del av sjuksköterskans trygghet i att snabbt kunna hitta någon
som kan ge stöd för att hantera en klinisk situation. Detta stöd ges med fördel av
personer med specialistkunskap i ämnet. I begreppet role support ingår att
arbetsplatsen bör ha tydliga riktlinjer samt ett evidensbaserat arbetssätt.
Författarna rekommenderar, i kombination med detta, en kontinuerlig
arbetsplatsutbildning inom droger och alkohol. Enbart teoretisk utbildning
påverkar inte attityderna i någon nämnvärd riktning. I kombination med role
support kommer Ford et al (2008) fram till en beräknad förändring av attityderna
med 17,2%. Role support utan utbildningen beräknas förändra attityden med
15,8%.
Ett problem, som sjuksköterskorna i Reed & Fitzgeralds (2005) studie upplevde,
var att det tog lång tid att få assistans vid akuta situationer. De upplevde att de inte
fick hjälp, när de behövde, att de inte togs på allvar av ledning och annan personal
samt att de kände sig sårbara på grund av bristande säkerhet. Lokalerna var inte
heller anpassade till de behov som kunde finnas vid psykiatriska
omvårdnadssituationer. Kortare arbetsplatsutbildning, erfarenhet och
professionellt stöd av såväl kollegor som ledning påverkade attityderna positivt.
Mavundlas (2000) studie fann att patienter, som krävde lite mer än andra, störde
de dagliga rutinerna. När det inte fanns personal och utrymme nog för att lägga
extra tid på en patient med speciella behov, upplevde sjuksköterskorna
otillräcklighet och frustration. Högljudda och agiterade patienter med avvikande
beteende var situationer som var mer tidskrävande i omvårdnaden, vilket kunde
upplevas störande för andra patienter. Patienter, som rastlöst vandrade omkring
inom och utom avdelningarna, var också en problematisk situation, då detta
krävde mer personalresurser. Omvårdnaden av patienter med psykisk sjukdom
underlättades av emotionellt och professionellt stöd. De sjuksköterskor, som fått
detta, hade en mer positiv inställning till omvårdnaden, visar studiens resultat.
Kunskapsnivå och färdigheter
Arvaniti et al (2009) kom fram till att 30% av sjuksköterskorna och läkarna i
studien ansåg att det inte ingick i deras arbetsuppgifter att vårda personer med
psykisk sjukdom. Bland läkare, sjuksköterskor, studenter och annan
sjukvårdspersonal var det sjuksköterskorna, som hade mest negativa attityder
12
gentemot psykisk sjukdom,. Detta härrörde författarna bland annat till otillräcklig
utbildning inom psykiatri. De menade att utbildning borde ges fortlöpande för att
uppmärksamma stigmatiserande och diskriminerande attityder så att
sjukvårdspersonalen inte blir avtrubbad känslomässigt och intellektuellt.
Mavundlas (2000) resultat visar att en del sjuksköterskor hade dåligt
självförtroende, när det gällde omvårdnaden av patienter med en psykisk sjukdom.
De, som uttryckte detta, upplevde sig ha brist på både kunskap och praktiska
färdigheter i bemötandet av patienter med psykisk sjukdom och i hanteringen av
akuta situationer. Inställningen till dessa patienter blev då att de helst inte ville ha
dem på sin avdelning och att de såg dem som ett hinder i det dagliga arbetet. Om
självförtroendet stärks genom utbildning, förbättras också attityden gentemot
patientgruppen, menar Mavundla.
Enligt Reed & Fitzgerald (2005) var inställningen till omvårdnaden av patienter
med psykisk sjukdom skiftande och nära sammankopplad till förmågan att ge bra
vård. Motivationen att ta hand om just den patientgruppen var egentligen hög men
sjuksköterskorna kände att de hade en begränsad möjlighet att utföra en bra vård
på grund av bristande kunskap och färdighet. I de intervjuer, som Reed och
Fitzgerald grundade sin studie på, framgick att flera sjuksköterskor inte var
bekväma i rollen med att vårda patienter med psykisk sjukdom. De menade att det
inte ingick i deras utbildning eller arbetsuppgifter att behandla annat än fysiska
åkommor. Vårdpersonalen skyddade sig genom att hålla en fysisk såväl som
psykisk distans till denna patientgrupp. De sjuksköterskor, som fått utbildning och
stöd från psykiatrisjuksköterskor i sitt arbete, kände sig tryggare i omvårdnaden
av patienter med psykisk sjukdom och vågade engagera sig mer i omvårdnaden av
de patienterna.
Madianos et al (2005) har gjort en kvantitativ studie med 92
sjuksköterskestudenter för att se hur den psykiatriska delkursen påverkar
inställningen till psykisk sjukdom samt förmågan att känna igen patologiska
psykiska tillstånd. Efter utbildningen hade sjuksköterskestudenterna en mindre
socialt diskriminerande attityd och var mer villiga att integrera psykiskt sjuka i
samhället. De hade inte längre stereotypa föreställningar om orsaker till
sjukdomarna utan hade i stället mer korrekt kunskap kring sjukdomarnas
patofysiologi. Det fanns ett orsakssamband mellan mindre kunskap och mer
negativa attityder.
I studien av Chan & Cheng (2001) jämfördes 90 sjuksköterskestudenters attityder
vad gäller psykisk sjukdom före respektive efter den psykiatriska delkursen i
grundutbildningen. Eleverna hade under den praktiska delen av utbildningen
möjlighet till handledning av lärare och erfarna psykiatrisjuksköterskor före under
och efter dagens arbetspass. Avsikten var att skapa en tillåtande miljö, där
studenterna kunde känna sig trygga med att diskutera konkreta
omvårdnadssituationer inom det psykiatriska området och få råd och stöd i detta.
Efter den psykiatriska delkursen uttryckte studenterna lägre grad av auktoritärt
förhållningssätt samt lägre grad av social distans till patienter med psykisk
sjukdom. Inställningen, att personer med psykisk ohälsa skulle vara ett hot mot
samhället och borde begränsas socialt, förändrades åt det mindre restriktiva hållet
efter utbildningen.
13
I en kvantitativ studie av Happell & Ed (2009) undersöktes betydelsen av
mängden teori under sjuksköterskeutbildningens psykiatridel. Resultatet visade att
stereotypa attityder inte påverkades av ökad teoretisk kunskap utan lärdes in
genom erfarenheter i livet. När en attityd väl har utvecklats, är den svår att
påverka, enligt författarna. Däremot gav ökad teoretisk utbildning en bättre
förberedelse för den praktiska delen av utbildningen.
Erfarenhet av och kontakt med personer med psykisk sjukdom
De som hade låg grad av personlig erfarenhet och kontakt med personer med
psykisk sjukdom hade enligt Chan och Cheng (2001) en mer negativ attityd i
allmänhet än de som hade släktingar och vänner med dessa sjukdomar. Även
Arvaniti et al (2009) kom fram till att hög grad av kontakt hade ett samband med
mindre socialt diskriminerande attityder.
Regelbunden kontakt med patientgruppen är en av de viktigaste faktorerna för att
kunna påverka attityderna gentemot dem enligt Björkman et al (2008). Författarna
skriver att oerfaren vårdpersonal upplevde patienter med schizofreni som farligare
och mer oförutsägbara än vad de med mer erfarenhet inom området kände.
Sjukvårdspersonal, som hade en personlig eller yrkesmässig närhet till personer
med psykisk sjukdom, hade en mer positiv inställning både till patientens
beteende samt möjligheten att tillfriskna.
Genus
Lethoba et al (2006) har i en kvantitativ studie undersökt 124 sjuksköterskors
inställning till att ge omvårdnad till patienter med psykisk sjukdom på en somatisk
avdelning. Av deltagarna var 87 % kvinnor. Resultatet visade att manliga
sjuksköterskor hade mer självförtroende än kvinnliga vad gällde att ge omvårdnad
till den berörda patientgruppen. Mer än 80 % av männen tyckte att patienter med
psykisk sjukdom försökte vara i centrum genom att till exempel prata med sig
själva eller ta av sig kläderna. Bland kvinnliga sjuksköterskor hade drygt 50 %
samma åsikt.
Vid en kvantitativ studie med 609 deltagare undersökte Ronzani et al (2009)
sjukvårdspersonals stigmatisering, moralisering och negativa attityder gentemot
alkohol- och drogmissbruk. Resultatet visar inte på någon signifikant skillnad vad
gäller manlig och kvinnlig sjukvårdspersonals tendens att moralisera
alkoholberoende patienter. Inte heller resultatet i Madianos (2005) studie visar
någon signifikant skillnad mellan könen vad gäller sjuksköterskestudenters
attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom.
Inställningen, att personer med ätstörningar hade sig själva att skylla för sin
sjukdom, var vanligare hos män än hos kvinnor, enligt resultatet i Björkman et al
(2008). Männen ansåg också i högre grad än kvinnorna att personer med djup
depression borde ta sig samman och skärpa sig. Vidare var män mer pessimistiska
inför en god effekt av behandling av personer med schizofreni än vad kvinnorna
var. Kvinnorna tyckte att drogmissbrukare var mer udda än vad männen tyckte.
Chan S & Cheng B (2001) visade signifikanta skillnader mellan manliga och
kvinnliga sjuksköterskestudenter vad gällde uppfattningar, som de hade om
patienter före den psykiatriska delen av utbildningen. Fler män än kvinnor hade
åsikten att patienter med psykisk sjukdom var farliga.
14
DISKUSSION
I denna litteraturstudie har åtta kvantitativa och två kvalitativa vetenskapliga
artiklar granskats och sammanställts. Ett större urval av artiklar gjordes utifrån
syfte och frågeställningar, varefter bedömning av kvalitet och innehåll låg till
grund för vilka artiklar, som skulle ingå i uppsatsen. Den socialpsykologiska
modellen, The Tripartite Model, ligger till grund för synen på attitydförändring i
uppsatsen. Parses omvårdnadsteori är utgångspunkten för resonemangen kring
omvårdnad.
Metoddiskussion
En fördel med litteraturstudie som metod är att det ger ett brett perspektiv inom
studiens område. I detta arbete är det en lämplig metod, eftersom avsikten varit att
få ett helhetsperspektiv på förändringsarbetet med attityder till patienter med
psykisk sjukdom. En nackdel med en litteraturstudie kan vara att det är svårare att
hitta konkreta och praktiska lösningar för en viss arbetsplats eller situation. Med
en litteraturstudie blir slutsatsen mer allmänt hållen jämfört med en empirisk
studie. Artikelsökningen hade kunnat vara större med ytterligare sökord och
databaser men har begränsats på grund av tidsramen. De artiklar, som inte var
kostnadsfria, valdes bort, vilket kan vara en brist i urvalsprocessen, då värdefulla
artiklar kan ha missats.
Vid databassökningen användes tre olika databaser med liknande sökord på alla
för att täcka in ett brett forskningsområde inom ämnet, vilket är en styrka. En
strategi för att få många olika aspekter var att söka efter både artiklar kring
sjuksköterskors attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom i allmänhet
samt kring attityderna gentemot patienter med en specifik diagnos. De användbara
artiklar, som hittades kring enskilda sjukdomar, handlade främst om schizofreni
eller drog- och alkoholberoende, vilket kan anses vara en svaghet. Om artiklar
kring fler enskilda sjukdomar hittats, hade resultatet kring attityderna eventuellt
kunnat se annorlunda ut. Enligt Björkman et al (2008), som jämför attityder
sjukdomar emellan, finns det mer positiva attityder kring till exempel svår
depression, panikångest och ätstörningar.
En styrka vid granskningen var att en modifiering av en etablerad
bedömningsmall låg till grund för bedömningen av de kvantitativa respektive
kvalitativa artiklarna. Det finns två styrkor med användningen av Polit & Becks
(2006) tabeller. Det finns beskrivningar kring varje frågeställningsområde, så att
även oerfarna kan göra bedömningar utifrån tabellerna. Dessutom använder de
IMRAD-formatet, vilket de flesta forskningsartiklar är uppbyggda utifrån.
Bedömningarna gjordes först enskilt och sedan tillsammans. Detta kan vara en
styrka, då vi inte påverkat varandra vid första bedömningen.
Några artiklar med bra kvalitet valdes bort på grund av att de hade samma
infallsvinklar, var från samma land och hade liknande resultat, som några av de
redan valda artiklarna. För att få ökad bredd togs i stället någon artikel med, som
15
fick lägre poäng vid bedömningen men hade en annan vinkling på ämnet. Detta
kan ses som en styrka, då det ger ett bredare perspektiv.
En styrka med urvalet är att valda artiklar har behandlat olika delar av världen och
kommer fram till jämförbara resultat. Den stora skillnaden artiklarna emellan
ligger snarare mellan de artiklar som haft en kvantitativ respektive kvalitativ
ansats. För att få mer balans i resultatredovisningen hade det varit bra med fler
kvalitativa studier. Utbudet av dessa var dock inte lika stort som av kvantitativa
studier, vilket kan vara en svaghet i studien.
Resultatdiskussion
Två frågor har legat till grund för uppsatsen: Vilken betydelse har olika
bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder gentemot patienter med en
psykisk sjukdom? Går det att påverka attityderna och i så fall på vilket sätt? I
artiklarnas resultat har svar på frågeställningarna hittats. De bakomliggande
faktorer, som visade sig ha störst betydelse, var brist på kunskap, brist på
erfarenhet av kontakt med personer med psykisk sjukdom samt avsaknad av
organisatoriskt stöd.
De negativa attityder, som sjuksköterskor hade, skilde sig inte från allmänhetens i
de bearbetade artiklarna. Det var förväntat att sjusköterskornas attityder skulle
skilja sig i någon grad från allmänhetens, då de både har mer teoretisk kunskap
kring sjukdomarna och mer professionell erfarenhet än många personer, som inte
arbetar inom vården. De studier, som jämförde sjuksköterskestudenter före och
efter den psykiatriska delkursen samt de, som jämförde psykiatri- och
allmänsjuksköterskor visade att negativa attityder minskade ju mer kunskap och
erfarenhet deltagarna i studierna hade (Chan & Cheng, 2001; Happell & Ed, 2009;
Madianos et al, 2005; Björkman et al, 2008).
Arbetets utgångspunkt var att attityder kan förändras, genom att en eller flera av
de tre komponenterna affekt, kognition eller beteende, påverkas. Den vanligaste
negativt laddade affektiva delen av attityd gentemot patienter med psykisk
sjukdom var rädsla (Mavundla, 2000). Den vanligaste kognitiva delen av
attityderna var att patienter med psykisk sjukdom är oförutsägbara och farliga för
andra. Många ansåg att alkohol- och drogmissbrukare hade sig själva att skylla för
sin sjukdom och skulle bli bättre om de tog tag i sina liv. En vanlig inställning var
också att patienter med psykisk sjukdom är svåra att prata med, framför allt
patienter med schizofreni men även de med ätstörningar och panikångest
(Björkman et al, 2008). Social diskriminering och social distans förekom också i
varierande grad bland sjuksköterskor i studierna (Arvaniti et al, 2009; Chan &
Cheng, 2001; Madianos, 2005). I en nyligen publicerad avhandling har Lundberg
(2010) undersökt vilka erfarenheter personer med psykisk sjukdom upplever sig
ha haft av stigmatisering och diskriminering. Han skriver att professionella
vårdgivare inte skiljer sig mycket från allmänheten, när det gäller social distans.
Ju mer social närhet en situation innehåller, desto mer närmade sig vårdgivarna
allmänhetens inställning. Exempelvis tyckte de att det gick bra att ha en person
med schizofreni som granne eller vän men inte som barnvakt.
Det visade sig i resultatet att psykiska sjukdomar inte togs på samma allvar som
fysiska (Romem et al, 2007). Sjuksköterskor var dessutom mer nonchalanta vid
bedömning av fysiska hotbilder, om patienten hade en psykisk diagnos
dokumenterad i journalen (McDonald et al, 2003). Chan & Cheng (2001) skriver
16
att man aldrig kan särskilja det fysiska respektive psykiska välbefinnandet, vilket
man bör ha i åtanke vid all omvårdnad. Detta kan kopplas till Parses teori om att
det alltid finns mer i en situation än vad den andre kan uppfatta. Parse menar att
människan ständigt genomgår processer och att det är individuellt hur dessa
uppfattas, det vill säga huruvida man har hälsa eller inte (Rooke, 1995; Pickrell et
al, 1998; Hansen-Ketchum, 2004).
En faktor, som påverkade attityden, var vilken syn sjuksköterskorna hade på hälsa
och omvårdnad i stort. En mer holistisk syn på sjukdom var en av flera faktorer,
som hängde samman med en mer positiv inställning gentemot patienter med
psykisk sjukdom (Reed & Fitzgerald 2005). En tolkning kan vara att
sjuksköterskor med en mer holistisk syn på hälsa, sjukdom och omvårdnad
upplever psykisk sjukdom som mindre skrämmande då det istället ses som en
integrerad del av den fysiska kroppen i övrigt. Detta tankesätt stöds av Parses
omvårdnadsteori. Enligt Hansen-Ketchum (2004) innebär hennes holisitiska teori
i praktiken att sjuksköterskan använder sig själv i omvårdnaden och har ett öppet
förhållningssätt gentemot var andra personer befinner sig just nu i sina
livsprocesser.
I artiklarna framkommer ett samband mellan sjuksköterskors brist på kunskap om
psykisk sjukdom och negativa attityder gentemot patienterna (Arvaniti et al, 2009;
Mavundla, 2000, Reed & Fitzgerald, 2005; Madianos et al, 2005; Chan & Cheng,
2001; Happell & Ed, 2009). En del sjuksköterskor uttryckte att omvårdnad av
patienter med dessa sjukdomar inte ingår i deras arbetsområde (Reed &
Fitzgerald, 2005). En förklaring till dessa kunskaps- och motivationsmässiga
brister skulle kunna vara att det i flera länder finns en tydlig uppdelning mellan
allmän- respektive psykiatrisjuksköterska redan under grundutbildningen. En av
flera risker med en sådan uppdelning, är att allmänsjuksköterskor inte får
tillräcklig kunskap för att vårda patienter med en psykisk sjukdom då de söker för
somatiska besvär. En mer holistisk syn på omvårdnaden, skulle behövas, enligt
Chan & Cheng (2001).
I sjuksköterskeutbildningen i Sverige ingår en psykiatrisk delkurs med teoretiska
och praktiska delar. Utformningen av utbildningen skiljer sig åt avseende
fördelningen av antal timmar teori respektive praktik. Antalet teoritimmar under
utbildningen har i artiklarna inte visat sig ha någon signifikant betydelse för
inställningen gentemot patienter med psykisk sjukdom. I stället är kombinationen
teori, praktik och handledning de mest effektiva sätten att ändra negativa attityder
hos studenterna (Chan & Cheng 2001; Happell & Ed, 2009; Madianos et al,
2005). Såväl professionell som privat erfarenhet av psykisk sjukdom visade sig
vara en av de viktigaste faktorerna för en positiv inställning till patienter med
psykisk sjukdom. (Arvaniti et al, 2008; Björkman et al, 2008). Detta stöds av den
senaste befolkningsundersökningen från CEPI (Hansson, 2010). Där kommer man
fram till att de, som har personlig erfarenhet genom nära vän eller anhörig
generellt har mer positiva attityder än de, som inte har någon erfarenhet av
psykisk sjukdom. Det viktigaste målet med den psykiatriska delkursen borde vara
att studenterna får ett ökat självförtroende vid omvårdnadssituationer med
patienter med psykisk sjukdom. Då vågar de även i sin framtida yrkesroll ta steget
fram, när en patient med psykisk sjukdom kommer till den somatiska
avdelningen. Genom ökad erfarenhet av den här patientgruppen borde deras
inställning gå i positiv riktning, vilket vi anser stöds av artiklarnas resultat.
17
Kvinnor i allmänhet har, enligt en nyligen genomförd befolkningsundersökning,
en mer positiv inställning till personer med psykisk sjukdom än män, vilket
eventuellt kan förklaras med att kvinnor har mer erfarenhet av psykisk sjukdom
såväl privat som professionellt (Hansson, 2010). Detta styrker resonemanget i
resultatet om att erfarenhet av psykisk sjukdom är en viktig faktor som kan
påverka attityder. (Arvaniti et al, 2009; Chan & Cheng, 2001; Björkman et al,
2008) Lite mer komplex än så är dock frågan om huruvida ökad privat erfarenhet
av psykisk sjukdom påverkar attityderna. I Lundbergs avhandling (2010) berörs
begreppet självstigma, som innebär att personen med psykisk sjukdom tar till sig
omgivningens uppfattningar och ser dem som sanna, vilket bland annat leder till
självförakt och rädsla för att bli bortstött. Även i en studie av Simonds & Thorpe
(2003) framgår det att personer med psykisk sjukdom ofta har en negativ
självbild.
För yrkesverksamma sjuksköterskor har arbetsplatsutbildning i kombination med
handledning i den konkreta omvårdnadssituationen ett signifikant samband med
en mer positiv inställning till de berörda patienterna (Ford et al, 2008; Reed &
Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskan ska enligt kompetensbeskrivningen inte bara
tillgodose patientens fysiska behov utan även de psykiska, sociala, kulturella och
andliga (Socialstyrelsen, 2005). Omvårdnadshandledning med evidensbaserat
lärande på arbetsplatsen är en metod för sjuksköterskor att reflektera över sina
egna tankar, känslor och beteenden i omvårdnaden. Ett mål med
omvårdnadshandledning är, enligt Lindell (2003), att sjuksköterskor ska bli bättre
på att utgå ifrån varje patients specifika förutsättningar.
Den organisatoriska ramen för omvårdnaden samt tillgång till olika typer av
resurser var en faktor, som visade sig ha ett samband med attityderna gentemot
patienter med psykisk sjukdom. De sjuksköterskor, som upplevde att de hade
professionellt stöd av mer erfarna och kunniga kolleger, kände sig tryggare med
att ge omvårdnad till den berörda patientgruppen. Utöver detta uttrycktes
dessutom ett behov av ökade resurser i form av personal och praktiska resurser,
som ökade säkerheten för personal och patienter (Reed & Fitzgerald, 2005;
Mavundla, 2000; Ford et al, 2008).
SLUTSATS
Många av de studier, som hittades till den här uppsatsen, studerade inställningen
till patienter med missbruk eller schizofreni. Det behövs mer forskning även kring
attityder till andra specifika psykiska sjukdomar som till exempel ätstörningar,
depression och ångestsyndrom samt hur man kan jobba med att förändra dessa
attityder.
Rädsla, okunskap och brist på erfarenhet var de främsta faktorer, som låg bakom
negativa attityder. De mest framgångsrika strategierna för att förbättra attityderna
var övervägande praktisk men även viss förberedande teoretisk utbildning, ökad
kontakt med personer med psykisk sjukdom samt ett organisatoriskt stöd på
arbetsplatsen, bland annat i form av handledning och professionellt stöd i det
vardagliga arbetet. Utifrån detta anser vi att sjuksköterskeutbildningarna borde ha
en gemensam linje, där praktik med handledning och reflekterande seminarier
överväger.
18
REFERENSER
Addison, S J & Thorpe, S J (2004) Factors involved in the formation of attitudes
towards those who are mentally ill, Social Psychiatry Psychiatric Epidemiology
39:228-234
Arvaniti, A et al (2009) Health service staff´s attitudes towards patients with
mental illness, Social Psychiatry Psychiatric Epidemiology 44:658-665
Björkman, T et al (2008) Attitudes towards people with mental illness: a crosssectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care, Scandinavian
Journal Caring Science 22:170-177
Breckler, S J (1984) Empirical validation of Affect, Behavior, and Cognition as
Distinct Components of Attitude, Journal of Personality and Social Psychology
vol.47 No 6:1191-1205
Chambers, M et al (2009) Nurses´attitudes to mental illness: A comparison of a
sample of nurses from five European countries, International Journal of Nursing
Studies 47:350-362
Chan, S & Cheng, B (2001) Creating positive attitudes: the effects of knowledge
and clinical experience of psychiatry in student nurse education, Nurse Education
Today 21:434-443
Corrigan, P W et al (2001) Three strategies for changing attributions about severe
mental illness, Schizophrenia Bulletin 27: 187-195
Ford, R et al (2008) The determinants of nurses therapeutic attitude to patients
who use illicit drugs and implications for workforce development, Journal of
Clinical Nursing 17: 2452-2462
Hansen-Ketchum, P (2004) Parse's Theory in Practice: An Interpretive Analysis,
Journal of Holistic Nursing, 22:57-72
Hansson, L (2009) Psykisk ohälsa – attityder, kunskap, beteende -En
befolkningsundersöking, Lund, CEPI
Happell, B & Ed, D (2009) Influencing undergraduate nursing students´ attitudes
toward mental health nursing: acknowledging the role of theory, Issues in Mental
Health Nursing 30:39-46
Lethoba, K G et al (2006) How professional nurses in a general hospital setting
perceive mentally ill patients, Curationis: 29(4): 4-11
19
Lindell, L (2003) Omvårdnadshandledning – en möjlig väg till reflekterat
erfarenhetsbaserat vetande, Malmö, Malmö Högskola, Hälsa och Samhälle
(opublicerad rapport)
Lundberg, B (2010) Erfarenhet av stigmatisering och diskriminering bland
personer med psykisk sjukdom, Department of Health Sciences, Faculty of
Medicine, Lund, Lund University
Madianos, M G et al (2005) Nursing Students´ attitude change towards mental
illness and psychiatric case recognition after a clerkship in psychiatry, Issues in
Mental Health Nursing, 26: 169-183
Mavundla, T R (2000) Professional nurses´ perception of nursing mentally ill
people in a general hospital setting, Journal of Advanced Nursing, 32: 1569-1578
Mc Donald, D D et al (2003) Effect of a Psychiatric Diagnosis on Nursing Care
for Nonpsychiatric Problems, Research in Nursing & Health, 26, 225-232
Natan, M B et al (2009) Nurses´ perception of the quality of care they provide to
hospitalized drug addicts: Testing the Theory of Reasoned Action, International
Journal of Nursing Practice 15: 566-573
Pickrell, K D et al (1998) red. Tomey, A M & Alligood, M R, Nursing Theorists
and their work, Mosby-Year Book Inc, Missouri
Polit, D & Beck, CT (2006) Essentials of Nursing Research – Methods, Appraisal
and Utilization, Philadelphia, Lippincott Williams & Wilkins
Reed, F & Fitzgerald, L (2005) The mixed attitudes of nurses to caring for people
with mental illness in a rural general hospital, International Journal of Mental
Health Nursing 14: 249-257
Rogers, T S & Kashima, Y (1998) Nurses´ responses to people with
schizophrenia, Journal of Advanced Nursing, 27:195-203
Romem, P et al (2008) Reshaping Students´Attitudes toward individuals with
mental illness through a clinical Nursing clerkship, Journal of Nursing Education
9: vol.47: 396-402
Ronzani, T M et al (2009) Stigmatization of alcohol and other drug users by
primary care providers in Southeast Brazil, Social Science & Medicine 69:10801084
Rooke, L 1995 Omvårdnad, teoretiska ansatser i praktisk verksamhet, Liber AB,
Stockholm
SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag
Simonds, L M & Thorpe, S J (2003) Attitudes to obsessive compulsive disorder:
an experimental investigation, Social Psychiatry Psychiatric Epidemiology
38:331-336
20
Socialstyrelsen (2009) Utbildning i psykiatri – en explorativ studie av läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna, Artikelnummer 2009-126-193
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
Artikelnummer 2005-105-1
9/11-2010 ICD-10; http://apps.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/
14/9-2010 Psykisk sjukdom; www.socialstyrelsen.se/halsoochsjukvard/sjukdomar/psykisksjukdom
21
BILAGA 1
Bedömningsmall för kvalitativa studier
Översatt och modifierat efter Polit & Beck ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research
Report” (2009)
Introduktion
Abstract
Tydligt och sammanfattar huvuddragen i rapporten
Syfte och frågeställningar
Tydliga
Relevant för allmänsjuksköterskans arbete
Litteraturöversikt
Noggrann, senaste forskning, förstahandskällor
Anknytning till syfte och frågeställning
Teoretiska ramar
Adekvata definitioner av nyckelbegrepp
Är teoretisk utgångspunkt / förförståelse beskriven?
Metod
Studiedesign
Mest lämpad för att uppnå syftet
Passar till datainsamlingsmetoden
Urval
Identifiering av målgrupp, beskrivning av urval
Lämpligt sätt att få kontakt med deltagare
Mättnad har uppnåtts
Data-insamling och mätmetoder
Datainsamlingsmetoden lämplig
Rätt typ av frågor / observationer, lämpligt sätt att dokumentera
Tillräckligt mycket insamlad data – djup och bredd
Minimering av bias r/t frågeställarnas ev. påverkan
Deltagarnas rättigheter är tillgodosedda och ett etisk resonemang kring detta förs
Metoder för att öka trovärdigheten är bra och väl beskrivna
Resultat
Data-analys
Tillräcklig beskrivning av hanteringen av informationen
Lämplig analysmetod med tanke på forskningstradition och typen av information
Fynd / resultat
Bra sammanfattning av fynden med lämpliga utdrag
Lämpliga teman för att fånga innebörden + de bildar en helhet
Meningsfull bild av fenomenet
Diskussion
Tolkning
Fynden tolkas utifrån ett socialt eller kulturellt sammanhang
Fynden diskuteras i relation till tidigare forskning
Är tolkningarna rimliga med tanke på studiens begränsningar?
Resonemang finns i texten kring studiens överförbarhet
Slutsats
Diskussion finns kring värdet av studien för sjuksköterskans arbete i praktiken eller för framtida
forskning
Övergripande
Sammanfattande bedömning
Språk, layout och läsbarhet.
22
0
1
2
Är studien trovärdig?
Bidrar studien med kunskap som kan användas i sjuksköterskans arbete eller som är användbart
för omvårdnadsdisciplinen på annat sätt?
BILAGA 2
Bedömningsmall för kvantitativa studier
Översatt och modifierat efter Polit & Beck ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative
Research Reports” (2009)
Introduktion
Abstract
Tydligt och sammanfattar huvuddragen i rapporten
Syfte
Tydligt
Relevant för allmänsjuksköterskans arbete
Hypotes / frågeställning
Tydlig hypotes/frågeställning eller berättigad frånvaro av sådan
Litteraturöversikt
Noggrann, senaste forskning, förstahandskällor
Anknytning till syfte och frågeställning
Teoretiska ramar
Adekvata definitioner av nyckelbegrepp
Lämplig teoretisk anknytning eller ram
Metod
Studiedesign
Mest lämpad för att uppnå syftet
Lämpliga variabler
Urval
Identifiering av målgrupp, beskrivning av urval
Urvalets representativitet
Storleken på urvalet/Power
Data-insamling och mätmetoder
Överensstämmelse mellan teoretiska och praktiska definitioner
Beskrivning av och lämpligheten hos mätinstrumenten
Datainsamlingsmetoden ger data med hög reliabilitet och validitet
Deltagarnas rättigheter är tillgodosedda och ett etisk resonemang kring detta förs
Resultat
Data-analys
Analys kopplad till syfte/frågeställning/hypotes
Lämpliga statistiska metoder
Lämplig analytisk metod
Fynd / resultat
Adekvat sammanställning av resultat med bra tabeller och diagram
Finns signifikanta resultat?
Diskussion
Tolkning
Alla fynd diskuteras i relation till tidigare forskning och inom studiens ramar
Rimliga tolkningar inom ramen för resultatet och studiens begränsningar
Resonemang finns i texten kring studiens generaliserbarhet
Slutsats
Diskussion finns kring värdet av studien för sjuksköterskans arbete i praktiken eller för framtida
forskning
Övergripande
Sammanfattande bedömning
0
23
1
2
Språk, layout och läsbarhet.
Är studien trovärdig?
Bidrar studien med kunskap som kan användas i sjuksköterskans arbete eller som är användbart
för omvårdnadsdisciplinen på annat sätt?
24
BILAGA 3
Artikelmatris
Författare Titel
Arvaniti et
al
2008
Grekland
Björkman
et al
2008
Sverige
Health service
staff’s attitudes
towards patients
with mental
illness
Attitudes
towards people
with mental
illness: a crosssectional study
among nursing
staff in
psychiatric and
somatic care
Syfte
Metod
Att
a)dokumentera attityder
bland sjukvårdspersonal
och –studenter vad
gäller patienter med
psykisk sjukdom
b) undersöka sambandet
mellan attityderna och
demografiska eller
personliga
karakteristika
Att undersöka attityder
hos
omvårdnadspersonal
inom somatiken resp
psykiatrin vad gäller
psykisk sjukdom och
personer med psykisk
sjukdom
Kvantitativ
Enkäter:
OMI*
LCR*
AS*
A demographic
characteristics
form
Kvantitativ
Enkät: Level of
Familiarity
Questionnaire
(översatt,
modifierad) +
Attitudes to
Persons with
Mental Illness
questionnaire
Deltagare
samt
respons
Antal
tillfrågade:
780
Respons:
600 (77%)
Sjukhuspersonal +
medicin
studenter
Antal
tillfrågade:
150
Respons:
120 (80%)
Resultat
Poäng
Förtrogenhet med psykisk sjukdom
har ett samband med bland annat
mindre social diskriminering.
Snitt:
1,86
Auktoritärt förhållningssätt (som ett
personlighetsdrag) har ett positivt
samband med social diskriminering.
Sjuksköterskor har högre grad av
social diskriminering än övriga
yrkesgrupper.
Av alla tillfrågade tyckte 76,6 % av att
missbrukare var oförutsägbara och
74,6 % att de var en fara för andra.
Snitt:
1, 65
83,8 % tyckte att patienter med
schizofreni var udda och 69,5 % att de
var oförutsägbara.
Omvårdnad
spersonal på
psykiatrisk
44,9 % ansåg att alkoholister hade sig
resp
själva att skylla och skulle bli bättre
1
somatisk
avdelning
Chan &
Cheng
2001
Kina
Ford et al
2008
Australien
Creating
positive
attitudes: the
effects of
knowledge and
clinical
experience of
psychiatry in
student nurse
education
Att jämföra
sjuksköterskestudenters
attityd vad gäller
psykisk ohälsa före
respektive efter kursen
“Mental health
nursing”.
The
determinants of
nurses’
therapeutic
Att utreda
allm.sjuksköterskors
attityder till patienter,
som använder olagliga
Kvantitativ,
enkät : OMI*
Kvantitativ
Enkät:
Therapeutic
Attitude Scale –
om de skärpte sig.
Personal på somatisk avdelning hade
mer negativa attityder om patienter
med psykisk sjukdom, än
psykiatrisköterskorna. Detta gällde
främst attityder kring patienter med
schizofreni, ätstörningar och
drogmissbruk då de sågs som svåra att
prata med och oföurtsägbara av
allmänsjusksköterskorna, skillnaden
var signifikant (p=<o,o1).
Antal: 90
Efter den psykiatriska delkursen
Respons: 90 uttryckte studenterna lägre grad av
(100%)
auktoritärt förhållningssätt, skillnaden
var signifikant (p=0,013).
Sjuksköters Även lägre grad av social distans till
kestudenter patienter med psykisk sjukdom gav
signifikant skillnad (p=0,000).
Antal
tillfrågade:
3241
Respons:
Kvinnliga studenter upplevde
lägre/mindre än män att patienter med
psykisk sjukdom är farliga, skillnaden
var signifikant (p=0,045).
Role support (konkret stöd i
omvårdnads-situationen) är den faktor
som mest påverkar attityderna till
patienter som tar olagliga droger.
Snitt:
1,69
Snitt:
1,69
2
Happell B.
& Ed D.
2009
Australien
Lethoba et
al
2006
Sydafrika
attitude to
patients who use
illicit drugs and
implications for
workforce
development
Influencing
undergraduate
nursing
students’
attitudes toward
mental health
nursing:
acknowledging
the role of
theory
How
professional
nurses in a
general hospital
droger samt att forma
strategier, som
utvecklar arbetet med
patientgruppen.
modifiering av
AAPPQ*
DDU*
Att undersöka
förhållandet mellan
längden på den
teoretiska förberedelsen
inför psykiatrisk praktik
och attityder gentemot:
- psykisk sjukdom
- psykiatrisk omvårdnad
- känslan av att vara
förberedd inför
praktiken
- tillfredsställelse med
den kliniska
erfarenheten.
Kvantitativ
Enkät
Psychiatric /
Mental Health
Clinical
Placement
Survey For First
Day of
Placement,
Att studera
sjuksköterskors
inställning till att ge
omvårdnad till patienter
Kvantitativ,
Enkät
1605
(Ca 50%)
Sjuksköter
skor
Psychiatric /
Mental Health
Clinical
Placement
Survey For Last
Day of
Placement,
Antal
tillfrågade:
836
Respons:
794 (95%)
Antal
deltagare:
687 (84%)
Sjuksköters
kestudenter
Antal
tillfrågade:
170
Respons:
Det finns inget samband mellan
mängden teoretisk förberedelse inför
den kliniska placeringen i psykiatri
och en mindre stereotyp inställning till
psykisk sjukdom.
Snitt:
1,72
Det finns ett positivt samband mellan
mängden teori och en känsla av att
vara förberedd inför den praktiska
delen av utbildningen (p<0,0005).
Manliga sjuksköterskor hade mer
självförtroende än kvinnliga vad
gällde omvårdnaden av patienter med
psykisk sjukdom skillnaden var
Snitt:
1,73
3
Madianos
et al
2005
Grekland
setting perceive
mentally ill
patients
med psykisk sjukdom
på ett allmänsjukhus.
Nursing
students’
attitude change
towards mental
illness and
psychiatric case
recognition after
a clerkship in
psychiatric
Att se hur psykiatrisk
utbildning påverkar
sjuksköterskestudenters inställning
till psykisk sjukdom
samt deras förmåga att
känna igen patologiska
psykiska tillstånd
124 (72%)
Sjuksköters
kor
Kvantitativ
Enkät:
OMI*
Fallstudier:
Psychiatric case
recognition
Antal
tillfrågade:
92
Respons:
92 (100%)
Sjuksköters
kestudenter
signifikant (p-= 0.012).
Av de sjuksköterskor som var
deltidsanställda sade sig 60% inte
kunna etablera en terapeutisk relation
med en patient med psykisk sjukdom.
För heltidsanställda var motsvarande
siffra 26% skillnaden var signifikant
(p-= 0,003)
Av de tilfrågade tyckte 73,45% att
patienter med psykisk sjukdom är
oförutsägbara. Av de manliga
sjuskköterskorna menade 80,8% att
patienter med psykisk sjukdom
försöker att vara i cetrum genom att t
ex prata med sig själva eller ta av sig
kläderna. Motsvarande siffra bland de
kvinnliga sjuksköterskorna var 51,
5%. Skillnaden var signifikant. (p-=
0,020)
Studenterna hade mindre stereotypa
föreställningar och negativa attityder
efter teoretisk och praktisk utbildning
inom psykiatri enligt skalorna för
social diskriminering, social distans,
social integration och etiologi.
Skillnaden var signifikant. (p<0,001)
Snitt:
1,69
Det fanns ingen signifikant skillnad i
4
Mavundla
T.R
2000
Sydafrika
Reed F &
Fitzgerald
L
2005
Australien
Professional
nurses’
perception of
nursing mentally
ill people in a
general hospital
setting
Att undersöka
sjuksköterskors
upplevelse av att vårda
personer med psykisk
sjukdom.
Kvalitativ
Intervjuer och
observationer
Fenomenologisk
analys
Antal
deltagare:
12
The mixed
attitudes of
nurses to caring
for people with
mental illness in
a rural general
hospital
Att undersöka
- vilka attityder, som
sjuksköterskor på
landsbygdens har vad
gäller omvårdnaden till
människor med psykisk
sjukdom samt hur dessa
attityder påverkar
omvårdnaden
Kvalitativ
Intervjuer
Innehållsanalys
Antal
deltagare:
10
Sjuksköter
skor
Sjuksköters
kor
attityd mellan kvinnor och män.
Fyra teman kom fram i analysen:
Självuppfattning: kunskap och
färdigheter påverkar positivt
Patienterna: kringvandrande,
högljudda, våldsamma, udda
Arbetsmiljön: underbemanning,
överbeläggning
Känslor hos personalen: rädsla,
förtvivlan, frustration
Attityderna till att ge vård till patienter
med psykisk sjukdom var mycket
skiftande. De positiva attityderna var
nära sammankopplade till kunskap och
förmåga att kunna ge bra vård samt till
en holisitisk syn på vården.
Snitt:
1,94
Snitt:
1,65
Utbildning, erfarenhet och
professionellt stöd var faktorer som
påverkade attityderna positivt.
- vilka problem de
associerar med att ge
vård till den
patientgruppen
-hur utbildning, stöd
och erfarenhet påverkar
detta
5
Ronzani et
al
2009
Brasilien
Stigmatization
of alcohol and
other drug users
by primary care
providers in
southeast Brazil
Att studera personalens
inställning inom
primärvården vad gäller
stigmatisering,
moralisering och
negativa attityder
gentemot alkohol- och
drogmissbruk.
Kvantitativ
Enkät
Antal
tillfrågade:
609
Deltagare:
609 (100%)
Det finns inget samband mellan
erfarenhet inom yrket och
moralisering av patientgruppen. Det
fanns inte heller någon skillnad
avseende detta mellan männen och
kvinnorna.
Av de tillfrågade anser 73,2% att
drogmissbrukare är ansvariga för sin
sjukdom. Motsvarande siffra vad
gäller depression är 11,9% och
schizofreni 4,9% (p-värde=0,001).
Snitt:
1,69
*OMI=Opinions about Mental Illness
AAPPQ = the Alcohol and Alcohol Problems Perception Questionnaire
DDU= the Disapproval of Drug Use Scale
LCR= Level of Contact Report
AS = Authoritarianism Scale
6