Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder • Konsekvens av det samhälle vi lever i, - med dess risker i form av arbetsmiljöer, trafikmiljöer, livsstil, - följd av de kulturella föreställningar som finns om vad som är normalt ifråga om prestationskrav, utseende och annat Perspektiv i dag • Tillgänglighet • Diskriminering • Hinder för delaktighet Tillgänglighet Hur de institutionella stödsystem som finns i samhället är utformade - transportmedel, färdtjänst, offentliga lokaler, affärer, arbetsplatser mm Bristande tillgänglighet innebär en rad sociala konsekvenser, t.ex. att ständigt behöva planera den egna tillvaron, brist på valfrihet, beroende av andra Social konstruktivistiska perspektiv • Man försöker förstå funktionshinder i ett socialt sammanhang och som är sammanflätat med ekonomisk-politiska maktrelationer • Lösningen blir att med lagstiftningens hjälp och med politiska medel åstadkomma förändringar i den sociala miljön till gagn för personer med funktionsnedsättning • Förminskande och förtryckande attityder skapas och vidmakthålls genom de praktiker och diskurser som präglar de dominerande samhällsinstitutionerna Fysiska miljön • Utformningen av den fysiska miljön är resultat av dragkamp mellan olika aktörer där maktutövningen spelar väsentlig roll • Viktigt att ha kunskap om hur de nya fysiska miljöer utformas, för vem och under vilka betingelser Sociala miljön • Den social modellen förnekar inte att skadan, sjukdomen är ett problem som motiverar behandling, vård och rehabilitering, men funktionsnedsättningen ska framför allt ses i relation hur omgivningen ser ut • Hinder att kunna delta på lika villkor i samhällslivet, hur attityder och fördomar skapas och vidmakthålls, hur sociala arrangemang utformas (skolans undervisning, arbetsplatsens konstruktion mm) Tillgänglighet – lagstiftning och reformretorik • Historiskt sett har inriktningen varit vård och omsorg inom ramen för segregerande institutioner - Filantropi (humanitär hjälp) - Kontrollbehov (institutioner) - Försörjningsförmåga ( rehabilitering och normalisering) - Integrering Från patient till medborgare • - De övergripande nationell målen Samhällsgemenskap med mångfald som grund Full delaktighet i samhällslivet Jämlikhet i levnadsvillkor för män och kvinnor, för pojkar och flickor Handikappolitiska arbetet • Ska särskilt inriktas på att - Identifiera och undandröja hinder för full delaktighet - Förebygga och bekämpa diskriminering - Ge barn, ungdomar och vuxna förutsättningar för självständighet och självbestämmande Se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer, skapa tillgängligt samhälle och förbättrad bemötande Ansvars- och finansieringsprincipen Sektorsansvar ”myndigheterna skall verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionshinder” Handisam – myndighet för handikappolitisk samordning ” samordna, stödja och driva på” Utbildning • Tradition att särbehandla elever som inte passar in - elever med kroppsliga sjukdomar - stökiga, bråkiga och olydiga elever - elever som inte klarar kunskapsmålen - elever som blir mobbade Teoretiska perspektiv på specialundervisning • Medicinskt perspektiv, många föräldrar vill ha diagnos dels för att få stöd, dels för att minska skuldkänslor och oro • Socialt perspektiv, fokuserar på den sociala omgivningen och fysiska barriärer i skolan, undervisningsmiljön • Socialkonstruktivistisk perspektiv, ifrågasätter identifieringen av särskilda behov som leder till segregering av undervisningen Utbildningsnivå • Allmänt lägre utbildningsnivå än befolkningen övrigt • Vuxenskadade – vanligare med högre utbildning • Varför? - tillgänglighet, förmåga, förväntningar, begränsningar? Arbetsmarknaden • - Barriärer Byggnader Rekrytering Befordran Lönen Kompetensutveckling Irrelevanta krav Nedvärderande attityder Myndigheternas logik Arbetsförmedlingen Anställningsbar person, ska kunna arbeta ett visst antal timmar/vecka Försäkringskassan Restarbetsförmåga, d v s den arbetsförmågan FK bedömer finns kvar Kommunen Sysselsättningskrav knuten till försörjningsstöd eller daglig sysselsättning i någon form för personer med sjukersättning Konsekvens; passar man inte in hamnar man i ett ingemansland Identitet, arbete, försörjning • Självbild knyts till position på arbetsmarknaden • Arbetes och sysselsättningens påverkan på dagliga rutiner • Arbetets påverkan till sociala kontakter • Möjlighet att visa på faktiska förmågor Ofta arbete med lönebidrag, med små möjligheter att kunna göra karriär, få kompetensutvecklig, byta arbetsuppgifter eller arbetsgivare, låg lön Strukturella problem • Brister i skolmiljön, brister i studie- och yrkesvägledning, bristande tillgänglighet, svårt att ta sig till jobbet, låga förväntningar • Vardagssysslor som tar mycket tid • Behov av tid för kontakter med vårdinrättningar och andra myndigheter Mötet mellan individen och professionella De professionellas monopol på kunskap - Hög grad av autonomi - Expertroll - Makt som är svårt att ifrågasätta - Styrningen uppifrån - Arbetsfördelning - Alla ska behandlas lika Brukarens utgångspunkt - de levda erfarenheterna Handläggarna • Frihet att bedöma hur problem ska tolkas och åtgärdas – organisationens regler och procedurer • Välfärdsbyråkratens roll – motsägelsefull Ofta ”take-it-or-leave-it” logik Individen • Kunskapsmässigt underläge • Behov av hjälp att orientera sig i ”välfärdsapparaten” • Nå fram till rätt person • Bli ifrågasatt • Bli utredd av många myndigheter • Krav att klara situationen på egen hand Välfärdssystemets roll i dag • - Neddragningarnas effekt Ersättningar begränsas Villkoren skärps Striktare tillträdesregler Hårdare prövning av sjukersättning och Akassa Arbetsmarknaden i dag • • • • Högre krav på formell utbildning Enkla jobb har försvunnit Snabba förändringar inom arbetsmarknaden Krav på nya kompetenser och yrken Service och tjänster i dag Marknadsanpassningen - Många utförare – individen förväntas välja mellan utförare som finns på marknaden Professionellas roll - Följa strikta regelsystem – familjen blir viktig komplement framför allt när det gäller sociala relationer