Värderingar
Vad är en värdering?
Varje dag möter vi olika situationer som
tvingar till eftertanke, handling och
beslutsfattande. Allt vi gör och beslutar oss
för är grundat på våra medvetna eller
omedvetna värderingar, attityder, åsikter och
beteenden.
Man kan säga att våra värderingar styr våra
handlingar och ställningstaganden till
situationer och människor. Med hjälp av
våra värderingar tar vi ställning i frågor om
vad vi anser vara rätt eller fel, bra eller dåligt.
”Man ska alltid vara ärlig” är en värdering
som kan skilja sig från person till person
beroende av vad man menar med ”ärlig”.
Om två personer har olika definitioner av
”ärlighet” kan detta resultera i konflikt.
En värdering är oftast abstrakt och personlig
och styr våra attityder det vill säga åsikter om
saker och personer.
En attityd är en samlad inriktning av de
värderingar man har i en viss fråga, vilket gör
att man har vissa förväntningar eller
fördomar mot något eller någon. ”Man ser
det man vill se och man hör det man vill
höra”. Attityderna påverkar vårt beteende,
våra synliga signaler, som kan tolkas av
omgivningen.
Vad vi vet om värderingar
Huvuddelen av våra värderingar har vi
övertagit från andra människor som betytt
mycket för oss, men vi ser på dessa
värderingar som om de var våra egna.
Hur hårt vi håller på våra värderingar beror
på vad det kostar oss i förhållande till andra.
Vågar vi stå för våra åsikter när det
tillexempel är fråga om att på accepterade
eller inte av arbetskamrater eller vänner i vår
omgivning?
Vi är i regel inte öppna för att själva
erfarenhetsmässigt pröva våra värderingar,
vilket gör att vi håller hårt och orubbligt på
dem. Om någon ifrågasätter dem känner vi
oss hotade och håller fast vid dem ännu mer.
Eftersom vi inte testar våra värderingar
kommer de ofta att stå i motsatsförhållande
till varandra. Detta medför att vi kan råka i
samvetskonflikter med oss själva eller vår
omgivning, exempelvis i frågor som rör
politik, religion, invandrarfrågor.
Om denna disharmoni råder finns det tre
möjligheter för individen att hantera detta:
Att förneka och skylla på tillexempel
omtanke om den eller den kategori
människor,
att rationalisera och komma med mer
eller mindre logiska efterkonstruktioner,
att ändra sig och anpassa sitt beteende
till värderingen, eller att ändra
värderingen.
Vi kan pröva och ändra våra värderingar i
en process som innehåller:
Tankeverksamhet- att vi förser oss
med en bredare tankeprocess och
beslutsunderlag.
Blottläggning – att vi ger oss själva
en möjlighet att dra fram våra
värderingar i ljuset där de kan
skärskådas och ifrågasättas.
Kommunikation – att vi väljer en
omgivning där vi öppet kan
diskutera värderingar och få feedback
på sådana värderingar som kan
ifrågasättas.
Aktiv värdering
Det finns ett begrepp som kallas ”aktiva
värderingar”, som är en metod att
analysera och värdera ens egna
värderingar och ta reda på vad de står för.
Syftet med denna process är att lära sig att
”leva som man lär” och att få harmoni
mellan de åsikter och värderingar man
uttrycker och det sätt man lever på. För
att en värdering ska kunnas kallas aktiv,
det vill säga, en som man kan stå för i alla
väder, finns det vissa krav som bör vara
uppfyllda:
Ett medvetet val med hänsyn till
olika alternativ och konsekvenser,
ett val vi är nöjda med och stolta
över,
ett val vi handlar efter och ofta
upprepar.
Exempel på värderingar som står i
motsats till varandra:
Jag är uppvuxen i en religiös
miljö men har valt en ny
värdering som vuxen, vilket
ställer till samvetskonflikter när
jag möter mina föräldrar.
Jag har ingenting emot invandrade,
men om min dotter vill gifta sig
med en invandrad…?
Jag vill inte döda, men hur blir
det i krig?
Jag tror på individuell frihet,
men vad tycker jag om att
homosexuella skaffar sig
adoptivbarn eller gifter sig?
Diskutera ”lever jag som jag
lär”!
Beteende
Attityder
Tanke
Känsla
Värderingar
