3. Hur det viseringsfria systemet fungerade under 2013 och

EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 25.2.2015
COM(2015) 58 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
Femte rapporten om uppföljningen av viseringsliberaliseringen för länderna på västra
Balkan i enlighet med kommissionens uttalande av den 8 november 2010
(Text av betydelse för EES)
SV
SV
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
Femte rapporten om uppföljningen av viseringsliberaliseringen för länderna på västra
Balkan i enlighet med kommissionens uttalande av den 8 november 2010
(Text av betydelse för EES)
1.
INLEDNING
Medborgare i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien, som
innehar ett biometriskt pass, har sedan december 2009 kunnat resa till EU:s medlemsstater
(med undantag av Irland och Storbritannien) utan visering i enlighet med förordning (EG) nr
539/20011. Medborgare i Albanien och Bosnien och Hercegovina har på samma villkor
kunnat resa utan visering sedan december 2010. Viseringsfriheten är fortfarande ett av
huvudresultaten av dessa länders arbete för att integreras med EU.
I sitt uttalande av den 8 november 2010 i rådet (rättsliga och inrikes frågor) betonade
kommissionen att det viseringsfria systemet är beroende av att varje land på västra Balkan
fortsätter genomföra åtgärderna i sin färdplan för viseringsliberalisering. För att utvärdera
hållbarheten i de reformer som det viseringsfria systemet bygger på har kommissionen inrättat
en mekanism för uppföljning av viseringsliberaliseringen.
Detta är den femte rapporten om uppföljningen av viseringsliberaliseringen sedan 2010. 2 Den
innehåller en översikt över uppföljningsmekanismens utveckling, en granskning av hur det
viseringsfria systemet fungerar och rekommendationer om reformer som ska förebygga en
upprepning av de problem som systemet har varit förenat med sedan 2010.
2.
FÖRSTÄRKT MEKANISM FÖR UPPFÖLJNING AV VISERINGSLIBERALISERINGEN
Dialogen mellan kommissionen och länderna på västra Balkan om det viseringsfria systemet
sker inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen och anslutningsförhandlingarna
om kapitlen 23 och 24. Kommissionens tjänstemän besökte Albanien i april 2014, Bosnien
och Hercegovina i maj, juli och november 2014, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i
november 2013, Montenegro i februari, mars, juli och oktober 2014 och Serbien i februari
2014. Med hjälp av experter från medlemsstaterna undersökte de hur långt reformerna
avseende det viseringsfria systemet hade kommit och vilken kvalitet de höll. Dessa reformer
beskrivs närmare i Europeiska kommissionens utvidgningspaket 20143.
I december 2012 började varje land på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet lämna
regelbunden statistik till kommissionen om migrationsströmmarna till EU. I november 2014
lämnade de länder som omfattas av viseringsfrihet en uppsättning rapporter som beskrev vilka
åtgärder som vidtagits för att begränsa den irreguljära migrationen till EU.
Med hjälp av västra Balkans nätverk för riskanalys har Frontex hittills utfärdat
47 varningsrapporter. I Frontex kvartalsvisa riskanalyser för västra Balkan sammanfattas de
senaste tendenserna i fråga om gränskontroll och irreguljär migration från regionen. Europol
och Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) ger också varje månad ut rapporter över
asyltendenser samt en årsrapport om asylsituationen i EU. Dessa rapporter innehåller
1
2
3
Rådets förordning (EG) nr 539/2001.
De tidigare rapporterna har följande beteckningar: SEC(2011) 695, SEC(2011) 1570, COM(2012) 472
och COM(2013) 836.
COM(2014) 700.
2
förfinade bedömningar av migrationsutvecklingen när det gäller länderna på västra Balkan
och av de åtgärder som EU:s medlemsstater och de länder som omfattas av viseringsfrihet
vidtar för att förhindra asylmissbruk.
3.
HUR DET VISERINGSFRIA SYSTEMET FUNGERADE UNDER 2013 OCH DE FÖRSTA TRE
KVARTALEN 2014
3.1.
Översikt över utvecklingen
Antalet asylansökningar i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna från
medborgare i de fem länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet har ökat stadigt
sedan viseringsliberaliseringen 2009 och nådde 2013 sin högsta nivå med 53 705 ansökningar
(figur 1).4 Antalet ansökningar de första nio månaderna 2014 var 40 % högre än under de
första nio månaderna 2013, vilket tyder på att alla tidigare rekord kan komma att slås 2014.
Antalet medborgare i de länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet i
procent av det totala antalet asylsökande i EU och de till Schengenregelverket associerade
länderna har också ökat sedan viseringsliberaliseringen. Efter rekordhöga 11,4 % de första tre
kvartalen 2012 nådde siffran 10,7 % bara under de första nio månaderna 2014 (figur 2).5
Tillströmningen av asylsökande från västra Balkan pågår nu året runt, med ”minitoppar” i
januari, mars och juli 2014 mellan vintertopparna i oktober 2013 och oktober 2014 (figur 3).
Mellan dessa vintertoppar förblev antalet asylansökningar högt, vilket innebar att antalet
ansökningar de första tre kvartalen 2014 var 87 % av det totala antalet under hela 2013.
Antalet upprepade ansökningar – dvs. nya ansökningar efter den första – i procent av det
totala antalet har också ökat sedan början av 2013 och uppgick i september 2014 till 37 %,
vilket är nytt rekord (figur 3). Det betyder att nästan 4 av 10 sökande från västra Balkan den
månaden redan hade lämnat in en asylansökan i EU och sedan gjorde en ny ansökan.
Tyskland är fortfarande den största mottagaren av asylsökande från de länder på västra
Balkan som omfattas av viseringsfrihet (figur 4).6 Tysklands andel av de asylsökande från
västra Balkan ökade från 12 % 2009 till 75 % de första nio månaderna 2014. Denna utveckling
fick Tyskland att i september 2014 anta lagstiftning varigenom Serbien, f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien och Bosnien och Hercegovina sattes upp på en förteckning över säkra
ursprungsländer.7 Det är för tidigt att bedöma effekten av denna åtgärd. I oktober 2014 ökade
antalet asylansökningar i Tyskland från samtliga länder på västra Balkan som omfattas av
viseringsfrihet, vilket tyder på att en ny vintertillströmning är att vänta. Under tiden låg
ansökningarna i Sverige kvar på samma nivå. Tysklands asylreform kan med tiden leda till en
betydande omfördelning av tillströmningen av asylsökande i EU.
Serbiska medborgare förblev den största gruppen asylsökande i EU och de till
Schengenregelverket associerade länderna från de länder på västra Balkan som omfattas av
viseringsfrihet (42 % 2013), men deras regionala andel har minskat sedan
viseringsliberaliseringen (figur 5). Medborgare i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och
Albanien stod tillsammans för 21 % av de asylsökande från västra Balkan 2013, men
Albaniens andel har ökat stadigt och f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens andel har
minskat sedan viseringsliberaliseringen. Medborgare i Bosnien och Hercegovina utgjorde
4
5
6
7
Källa: Eurostat.
Källa: Eurostat.
Källa: Eurostat.
Gesetz zur Einstufung weiterer Staaten als sichere Herkunftsstaaten und zur Erleichterung des
Arbeitsmarktzugangs für Asylbewerber und geduldete Ausländer, 5 november 2014.
3
ytterligare 14 % av de asylsökande från västra Balkan 2013, och deras andel har ökat sedan
viseringsliberaliseringen. Montenegros andel förblev försumbar och låg på 2 % 2013.
Medborgare i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien var 2013 mest benägna att söka
asyl i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna, med fem sökande per 1 000
invånare (figur 6). Albanska medborgare var näst mest benägna, med fyra sökande per 1 000
invånare. Medborgare i Serbien, Bosnien och Hercegovina och Montenegro kom på tredje,
fjärde respektive femte plats, med tre, två respektive en sökande per 1 000 invånare.
Den geografiska kopplingen mellan ursprungs- och destinationsländer har i större
utsträckning än tidigare år vridits mot Tyskland (figur 7). Tidigare sökte sig det stora flertalet
av de asylsökande från Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Bosnien och
Hercegovina till Tyskland, de flesta ansökningar från albaner lämnades in i Frankrike,
Sverige, Storbritannien eller Belgien, och sökande från Montenegro sökte sig till Frankrike,
Luxemburg eller Sverige. 2014 hade Tyskland blivit den främsta destinationen för
medborgare från samtliga länder på västra Balkan.
Andelen godkända asylansökningar8 i EU och de till Schengenregelverket associerade
länderna fortsatte att minska för alla medborgare från de länder på västra Balkan som
omfattas av viseringsfrihet, vilket tyder på att de allra flesta ansökningar fortfarande var
ogrundade (figur 8). En viss variation rådde dock 2013 mellan de fem länder som omfattas av
viseringsfrihet. Andelen godkända ansökningar sjönk till 3,7 % för montenegrinska
medborgare, 2,7 % för serbiska medborgare och 1 % för medborgare från f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien. Samtidigt beviljades 8,1 % av de albanska sökande och 5,9 % av
medborgarna från Bosnien och Hercegovina internationellt skydd i EU och de till
Schengenregelverket associerade länderna, vilket tyder på att en något större andel de sökande
från dessa två länder bedömdes vara berättigade till internationellt skydd.
Enligt Frontex låg förhållandet mellan ogrundade asylansökningar och återvändanden
nära 4:1 hela det senaste året i de fem populäraste medlemsstaterna och till
Schengenregelverket associerade länderna.9 Det tyder på att medlemsstaterna fortfarande har
begränsad förmåga att skicka tillbaka personer som inte anses berättigade till internationellt
skydd. Metoden för att skicka tillbaka sökande fortsatte att variera mellan de främsta
destinationsländerna: Tyskland och Schweiz skickade tillbaka flertalet sökande genom
ofrivilligt återvändande (dock inte under vintermånaderna, då Tyskland stoppade ofrivilliga
återvändanden), medan Belgien, Luxemburg och Sverige valde frivilliga metoder.
I Frontex årliga riskanalys för västra Balkan 2014 identifierades två migrationsrisker när det
gäller rörligheten från västra Balkan till EU: den sekundära förflyttningen av irreguljära
migranter som tar sig in i EU över den grekisk-turkiska gränsen och passerar genom västra
Balkan, och missbruket av EU:s viseringsfria system av medborgare i länderna på västra
Balkan. Den första risken tog sig främst uttryck i olaglig passage över gröna gränser –
gränsavsnitt mellan gränsövergångsställen – mellan länderna på västra Balkan och över
gränser mellan dessa länder och EU. Den andra risken tog sig uttryck i asylmissbruk, olagliga
vistelser i medlemsstaterna och dokumentförfalskning av medborgare i länderna på västra
Balkan.10
Frontex såg en ökning med 27 % av antalet olagliga gränspassager över de gröna gränserna
mellan länderna på västra Balkan och över gränser mellan dessa länder och EU 2013. Av
8
9
10
Andelen godkända asylansökningar beräknas som antalet positiva beslut (avseende flyktingstatus, status
som skyddsbehövande i övrigt eller humanitärt skydd) av det sammanlagda antalet beslut i första
instans.
Frontex, Post-Visa Liberalisation Monitoring Mechanism, Report No 46.
Frontex, Western Balkans Annual Risk Analysis 2014.
4
omkring 40 000 olagliga gränspassager rörde det sig i 22 000 fall om icke-europeiska
migranter som passerade genom västra Balkan, och i 18 000 fall om medborgare från västra
Balkan, inklusive Kosovo.* Hälften av alla upptäckter gjordes vid den serbisk-ungerska
gränsen, främst under första halvåret 2013. Detta var sannolikt en följd av att Ungern under
första halvåret 2013 upphörde med sin praxis att hålla kvar asylsökande, vilket ledde till en
exceptionell ökning av antalet olagliga gränspassager och asylansökningar från
tredjelandsmedborgare, däribland medborgare från västra Balkan.
Enligt Frontex ökade antalet upptäckta fall där medborgare från länderna på västra Balkan
vistades olagligt i EU med 5 %, till 38 300, mellan 2012 och 2013. Medborgare från länder på
västra Balkan, inklusive Kosovo, utgjorde 11 % av alla upptäckta fall i EU förra året, jämfört
med 10 % 2012. Medborgare från Albanien, Serbien och Kosovo stod för 42 %, 25 %
respektive 16 % av de olagliga vistelserna i EU 2013. Mer än hälften av alla upptäckta fall
rapporterades av Grekland, Tyskland, Frankrike och Ungern.
Frontex konstaterade också att antalet dokumentförfalskningar ökade med 18 % i EU 2013.
Trots att antalet upptäckta fall minskade med 14 % 2013 var albanerna fortfarande den största
grupp tredjelandsmedborgare som försökte resa in i EU med falska handlingar. De utgjorde
85 % av de medborgare från länder på västra Balkan som använde sig av falska handlingar,
följda av medborgare från Serbien (8 %) och Kosovo (4 %). De vanligaste typerna av falska
handlingar som användes av albanska resenärer var grekiska och italienska
identitetshandlingar.
3.2.
Pådrivande faktorer för asylmissbruk och åtgärder mot dem
De vanligaste pådrivande faktorerna för asylmissbruket i västra Balkan var fortfarande
eftersatthet, arbetslöshet, diskriminering, bristande tillgång till hälso- och sjukvård, sociala
förmåner och utbildning och, för albaner, blodsfejd.11 För att ta itu med dessa frågor
rekommenderade kommissionen förra året att de länder som omfattas av viseringsfrihet ska
öka det riktade stödet till minoritetsbefolkningar, särskilt romer, stärka det operativa
samarbetet och informationsutbytet med de angränsande länderna, EU-medlemsstaterna och
behöriga EU-organ, utreda och lagföra personer och organisationer som underlättar irreguljär
migration, förstärka gränskontrollerna med iakttagande av medborgarnas grundläggande
rättigheter och organisera informationskampanjer om det viseringsfria systemet. Vart och ett
av länderna på västra Balkan har vidtagit åtgärder på dessa områden:
–
Albanien fortsatte att genomföra ett antal kampanjer för att informera medborgarna
om deras rättigheter och skyldigheter inom det viseringsfria systemet. Man gjorde
också betydande förbättringar av stödprogrammet för romer, skärpte
utresekontrollerna och utredde ett antal personer eller organisationer som underlättar
irreguljär migration. Albaniens införande av strängare lagstiftning, som bara ger
medborgarna rätt till en enda namnändring och förbjuder namnändring för personer
som begått migrationsöverträdelser, ledde enligt Frontex till att antalet ansökningar
minskade från nästan 600 i månaden i januari 2013 till omkring 35 i månaden i
december 2013.12
–
Bosnien och Hercegovina genomförde flera mediekampanjer för att informera
medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter inom det viseringsfria systemet,
*
11
12
Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s
säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos
självständighetsförklaring.
Dessa frågor beskrivs närmare i Easos Asylum Applicants from the Western Balkans, 2013. I Albanien
är blodsfejd i praktiken mycket ovanligt, men företeelsen används ändå fortfarande ibland som
förevändning för asylansökningar.
Frontex, Western Balkans Annual Risk Analysis 2014.
5
bl.a. i byar där ett stort antal medborgare reste till EU för att lämna in
asylansökningar. Dessutom hölls en rad möten med företrädare för de största
destinationsländerna, däribland Tyskland och Sverige, om personer och
organisationer som underlättar irreguljär migration. 22 icke godkända
gränsövergångsställen till Montenegro blockerades, och en handlingsplan för
integration av romerna på medellång sikt antogs. Därutöver har två handlingsplaner
antagits inom ramen för strategin för romerna, en som avser romernas
utbildningsbehov och en som specifikt gäller sysselsättning, bostäder och hälso- och
sjukvård. Insatserna för att tillgodose romernas bostadsbehov har också stärkts.
–
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien förbättrade integrationen av den romska
befolkningsgruppen med avseende på utbildning, folkbokföring, sysselsättning och
hälso- och sjukvård. Gemensamma brottsbekämpningscenter öppnades tillsammans
med Serbien och Kosovo, och ett antal gemensamma patruller organiserades.
Samarbetet med Frontex förstärktes och ett informationsutbyte inleddes via Europols
plattform Siena, och flera personer eller organisationer som underlättar irreguljär
migration lagfördes. Enligt Frontex stärkte f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
gränskontrollerna avsevärt, vilket ledde till att antalet fall där utresa nekades ökade
med 41 % 2013.13
–
Montenegro fortsatte att genomföra strikta gränskontroller, bl.a. kontroller vid
utresa till angränsande länder, och anpassade strategin för integrerad
gränsförvaltning till EU:s modell. Strafflagstiftningen tillämpades mot personer eller
organisationer som underlättar irreguljär migration, vilket resulterade i två större
polisinsatser mot 27 medborgare. Ett operativt avtal ingicks med Europol. Stipendier
infördes för romska studenter, och mottagningskapaciteten förstärktes för
asylsökande och irreguljära migranter.
–
Serbien förstärkte sitt stödprogram för romerna med avseende på sysselsättning,
folkbokföring och inflytande för lokala myndigheter när det gäller social integration.
Man delade ut broschyrer och inrättade en webbplats med myndighetsinformation
om medborgarnas rättigheter och skyldigheter inom det viseringsfria systemet,
lagförde flera personer eller organisationer som underlättar irreguljär migration och
förbättrade informationsutbytet med de mest drabbade medlemsstaterna och till
Schengenregelverket associerade länderna. I Frontex rapport 2014 påpekades också
att Serbiens strängare gränskontroller varit framgångsrika.14
3.3.
Attraktionsfaktorer för asylmissbruk och åtgärder mot dem
De viktigaste attraktionsfaktorerna för asylmissbruket i västra Balkan förblev oförändrade.
Det rör sig om förekomst av emigrantgrupper i mottagarstaterna, asylförfarandets längd,
kontantförmånernas storlek, möjligheter till tiggeri eller tillgång till den illegala
arbetsmarknaden samt kunskap om andelen godkända asylansökningar i tidigare ärenden.
2013 gavs flera exempel på hur medlemsstaterna försökte begränsa effekten av dessa faktorer:
–
13
14
Ungern förstärkte gränskontrollerna mot Serbien 2013 och nekade 5 400 serbiska
medborgare inresa, vilket var 65 % fler än året innan. I nästan tre fjärdedelar av fallen
nekades inresa till Ungern på grund av för långa vistelser, för att försörjningskravet
inte var uppfyllt eller för att ändamålet med vistelsen inte kunde uppges. Förra året
nekade de serbiska gränsmyndigheterna utresa för mer än 6 500 serbiska medborgare
som inte kunde uppge något ändamål med vistelsen i EU. Sammanlagt stoppade de
Frontex, Western Balkans Annual Risk Analysis 2014.
Frontex, Western Balkans Annual Risk Analysis 2014.
6
två ländernas gränsmyndigheter inresa till Schengenområdet för nästan 5 av 1 000
resenärer, en betydligt högre andel än vid något annat avsnitt av EU:s yttre gräns. 15
–
Tyskland reviderade sitt asylförfarande den 29 september 2014 och lade till Bosnien
och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Serbien på
förteckningen över säkra ursprungsländer. Med tanke på att det stora flertalet
sökande från västra Balkan valde Tyskland som sitt främsta destinationsland 2013
kommer denna lagändring sannolikt att påverka migrationsströmmarnas fördelning
på medellång sikt.
Flera medlemsstater, däribland de största destinationsländerna i EU med undantag av Sverige,
har antagit nationell lagstiftning där vissa länder på västra Balkan som omfattas av
viseringsfrihet betecknas som säkra ursprungsländer, i enlighet med direktivet om
asylförfaranden:
–
Albanien, vars medborgare främst sökte asyl i Frankrike, Storbritannien, Tyskland,
Sverige och Belgien 2013, betecknas som ett säkert ursprungsland av Österrike,
Belgien, Frankrike, Luxemburg och Storbritannien.
–
Bosnien och Hercegovina, vars medborgare främst sökte asyl i Tyskland, Frankrike,
Sverige och Schweiz 2013, betecknas som ett säkert ursprungsland av Österrike,
Belgien, Tjeckien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Storbritannien.
–
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien, vars medborgare främst sökte asyl i
Tyskland, Belgien, Sverige och Frankrike 2013, betecknas som ett säkert
ursprungsland av Österrike, Belgien, Tjeckien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg och
Storbritannien.
–
Montenegro, vars medborgare främst sökte asyl i Tyskland, Frankrike, Luxemburg
och Sverige 2013, betecknas som ett säkert ursprungsland av Österrike, Belgien,
Tjeckien, Frankrike, Luxemburg, Slovakien och Storbritannien.
–
Serbien, vars medborgare främst sökte asyl i Tyskland, Sverige, Belgien och
Frankrike 2013, betecknas som ett säkert ursprungsland av Österrike, Belgien,
Tjeckien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Storbritannien.
Användningen av begreppet säkert ursprungsland bör kombineras med andra åtgärder för att
begränsa asylmissbruk. Easo har sammanfattat andra reformer som framgångsrikt har
begränsat asylmissbruket de senaste åren, med respekt för sökandenas grundläggande
rättigheter:
–
Besök på hög nivå till de berörda länderna och informationskampanjer via tryckta
och elektroniska medier, i samarbete med lokala icke-statliga organisationer och
kommuner, för att upplysa medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter i
samband med viseringsfria resor.
–
Fortsatt operativt samarbete med myndigheterna i de berörda länderna.
–
Minskade kontantförmåner, såsom fickpengar och ekonomiskt bistånd i samband
med återvändande, för att minska de ekonomiska incitamenten till asylmissbruk.
–
Förkortade asylförfaranden genom att fler anställda bedömer asylärenden vid stor
tillströmning eller genom ett påskyndat förfarande som gör det möjligt att snabbt
behandla ansökningar vid stor tillströmning eller för medborgare i vissa länder.
15
Frontex, Western Balkans Annual Risk Analysis 2014.
7
3.4.
Övrig utveckling i samband med EU:s viseringsfria system
Europaparlamentet och rådet antog ett reviderat direktiv om asylförfaranden(direktiv
2005/85/EG) i juni 2013. Genom direktivet, som träder i kraft i juni 2015, införs nya verktyg
för att förhindra missbruk av asylsystemet. Exempelvis begränsas en sökandes rätt att stanna
kvar i ett land om sökandens andra asylansökan inte innehåller några nya uppgifter jämfört
med den första, eller om den andra ansökan lämnas in för att undvika omedelbar avvisning.
Enligt direktivet kan rätten att stanna kvar begränsas även för sökande som har lämnat in en
tredje eller efterföljande asylansökan. Dessa regler är inte ett undantag från principen om
”non-refoulement”, som alltid ska följas.
Europaparlamentet och rådet ändrade också viseringsförordningen (förordning (EG)
nr 539/2001) i december 2013 genom att införa en ny upphävandemekanism för att i
undantagsfall tillfälligt kunna upphäva viseringsfriheten för tredjelandsmedborgare. Denna
mekanism får endast tillämpas som en tillfällig åtgärd och kan endast utlösas i en
nödsituation. Ingen medlemsstat har ännu begärt att upphävandemekanismen ska aktiveras.
4.
NÄSTA STEG
Det stora flertalet medborgare från de länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet
är resenärer med ärligt uppsåt som har ett legitimt syfte med sina resor till EU. Det
viseringsfria systemet har fyllt sitt syfte: det har stärkt kontakterna mellan människor på
västra Balkan och i EU, bland annat med emigrantgrupperna i medlemsstaterna, stärkt
företagens möjligheter och det kulturella utbytet samt gett medborgarna i de berörda länderna
möjlighet att bättre lära känna EU. Alla länderna på västra Balkan vill fortsätta genomföra de
reformer som krävs för att medborgarna ska kunna resa utan visering.
Asylmissbruket har dock fortsatt att påverka det viseringsfria systemet sedan
viseringsliberaliseringen genomfördes. Situationen är fortfarande ohållbar och kräver
reformer både i de länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet och i de
populäraste EU-medlemsstaterna och till Schengenregelverket associerade länderna.
Kommissionen uppmanar varje land på västra Balkan att stödja sina politiska åtaganden för
viseringsfria resor med ändamålsenliga strategier på lägre nivå. Varje land som omfattas av
viseringsfrihet måste kunna uppvisa en hållbar nedåtgående trend i det totala antalet
asylsökande.
Kommissionen rekommenderar att vart och ett av länderna på västra Balkan som omfattas av
viseringsfrihet fortsätter med följande åtgärder:
(1)
Öka det riktade stödet till minoritetsbefolkningar, särskilt romer. Syftet bör vara
att på lång sikt öka deras socioekonomiska integrering genom utbildnings-,
sysselsättnings- och yrkesutbildningsprogram, bland annat genom nationella
strategier och bistånd från myndigheterna i de berörda länderna, med hjälp av
tillgängligt EU-stöd och bilateralt stöd från medlemsstaterna.
(2)
Stärka det operativa samarbetet och informationsutbytet med de angränsande
länderna, EU-medlemsstaterna och de till Schengenregelverket associerade länderna,
Europeiska kommissionen och, när så är lämpligt, Frontex, Europol och Easo, i fråga
om gränsförvaltning, migration, asyl och återtagande i enlighet med EU:s lagstiftning
och nationell lagstiftning.
(3)
Utreda personer och organisationer som underlättar irreguljär migration och
lagföra dem som möjliggör missbruk av det viseringsfria systemet, i nära samarbete
med de brottsbekämpande myndigheterna i EU-medlemsstaterna och de till
Schengenregelverket associerade länderna och med Europol.
8
(4)
Förstärka gränskontrollerna och utveckla ett närmare samarbete med EUmedlemsstater som har direkt ansvar för förvaltningen av EU:s yttre gränser, med
strikt iakttagande av medborgarnas grundläggande rättigheter.
(5)
Stärka riktade informationskampanjer för att ytterligare förtydliga vilka rättigheter
och skyldigheter som gäller för viseringsfritt resande, bl.a. ansvaret för eventuellt
missbruk av rättigheter inom det viseringsfria systemet.
Slutligen rekommenderar kommissionen även att de EU-medlemsstater och till
Schengenregelverket associerade länder som har tagit emot flest ogrundade asylansökningar
från västra Balkan överväger att vidta ytterligare åtgärder på följande områden:
(1)
Där så är lämpligt, överväga att rationalisera asylförfarandena för medborgare i de
fem länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet, bl.a. genom att fler
anställda bedömer asylärenden vid stor tillströmning eller genom ett påskyndat
förfarande som gör det möjligt att snabbt behandla ansökningar vid stor tillströmning
eller för medborgare i vissa länder. Där så är lämpligt, överväga att använda
begreppet säkert ursprungsland som ett led i reformerna av nationella
asylförfaranden.
(2)
Överväga en försiktigare och mer selektiv användning av kontantförmåner,
såsom fickpengar och ekonomiskt bistånd i samband med återvändande, för att
minska de ekonomiska incitamenten till asylmissbruk.
(3)
Anordna besök på hög nivå till de berörda länderna och informationskampanjer via
tryckta och elektroniska medier, i samarbete med lokala icke-statliga organisationer
och kommuner, för att informera om rättigheter och skyldigheter i samband med
viseringsfria resor.
(4)
Stärka det operativa samarbetet och informationsutbytet med myndigheterna i de
berörda länderna, bl.a. med hjälp av sambandsmän.
Kommissionen kommer att fortsätta bedöma genomförandet av dessa åtgärder genom den
nuvarande mekanismen för uppföljning av viseringsliberaliseringen och ska rapportera till
Europaparlamentet och rådet 2015.
9
5.
STATISTIK
Figur 1: Asylansökningar i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna
från medborgare i länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet
Figur 2: Totalt antal asylansökningar i EU och de till Schengenregelverket associerade
länderna, med andelen för länderna på västra Balkan
10
Figur 3: Säsongsfördelning för asylansökningar från västra Balkan sedan 2009
Figur 4: Största mottagare av asylansökningar från västra Balkan bland EU:s
medlemsstater och de till Schengenregelverket associerade länderna
11
Figur 5: Fördelning av asylsökande från västra Balkan i EU och de till
Schengenregelverket associerade länderna
12
Figur 6: Benägenhet för medborgare från länderna på västra Balkan att söka asyl i EU
och de till Schengenregelverket associerade länderna16
Figur 7: Största destinationsländer bland EU:s medlemsstater och
Schengenregelverket associerade länderna för asylsökande från västra Balkan
16
de
till
Beräknat som antalet asylansökningar i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna
dividerat med befolkningens storlek.
13
14
15
Figur 8: Andel godkända asylansökningar från medborgare i länderna på västra Balkan
i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna
16