Jack Holmberg Forsyth JUZN09 2011-11-06 Kria ”You must unlearn what you have learned.” – Master Yoda Mäster Yoda, den lille, gröne, älskvärde Jedi-mästaren, är tveklöst en av de mest uppskattade karaktärerna från det universum i vilket filmserien Stjärnornas krig utspelar sig. Liten till växten men stor i anden, ledsagar Mäster Yoda två generationer Skywalkers i deras äventyr och deras strävan att överkomma sina farhågor och bemästra Kraften, den energi som genomsyrar allt som existerar och som talangfulla individer kan böja efter sin vilja – för goda eller onda ändamål. Citatet i fråga yttras av Mäster Yoda när Luke Skywalker, rebellkrigare och nyligen uppmärksammat Jedi-ämne, färdats till och kraschlandat på träskplaneten Dagobah efter att ha underrättats att han endast där kan komma till insikt om vad Kraften är och hur han skall nyttja den för att besegra det ondskefulla Rymdimperiet. Mäster Yoda, som flera decennier tidigare gått i exil på planeten, söker ledsaga Luke när denne utan större framgång försöker nyttja sig av Kraftens telekinetiska aspekt för att lyfta sitt rymdskepp ur Dagobahs mörka kärr. Luke konstaterar modfällt att det är en sak att lyfta småstenar med hjälp av Kraften; att bärga ett flera ton tungt rymdskepp är i hans mening omöjligt. Mäster Yoda skakar då på huvudet och uttrycker sig – kärnfullt som alltid – såsom står att läsa i ordalydelsen ovan. Mäster Yodas tanke bakom orden är att det endast är vad Luke tidigare har lärt sig, i detta fall om vad som är möjligt och omöjligt, som står i vägen för hans framgång. Omskrivet kan man alltså uttrycka Mäster Yodas citat: ”Du måste glömma dina begränsningar.” alternativt; ”Du måste söka bortom vad du tidigare ansett vara möjligt.”. För att uppnå sitt mål måste Luke med andra ord tänka utanför den möjligheternas sfär som han dittills upprättat för sig själv. Denna devis är synnerligen viktig, och väl värd att återkalla i det vardagliga livet. I vilken utsträckning beror våra misslyckanden på våra självsvådligt uppsatta begränsningar? Vad skulle vi kunna uppnå om vi tillät oss själva glömma våra inhibitioner och dem s.k. sanningar som vi ofta godtyckligt accepterar? Ett lättbegripligt motargument mot Mäster Yodas tes skulle kunna vara att våra erfarenheter, vår kunskap, och vår uppfattning om världen är en essentiell del av vilka vi är. Att kasta bort hårt vunnen kunskap, att tömma oss själva, i det orealistiska hoppet om att detta kommer tillåta oss att växa, framstår för den pragmatiske människan som ett fruktlöst tillika omöjligt projekt som endast kommer få negativa effekter. Låt gå att dylika filosofiska floskler äga viss vikt i science fiction, men i den verkliga världen syftar sådan villfarelse inte till ett dyft. Vi människor måste lära av våra misstag och grunda oss i dem kunskaper och erfarenheter vi tillgodogör oss under vår levnadstid; det är det enda sättet för oss att växa som individer. Inte tvärtom. Man kan sammanfatta det hela i den bondförnuftiga devisen: ”Minns vad du lärt dig.” Om man likväl skall erkänna att Mäster Yoda i sitt uttalande har en viss poäng, kan man lätt se likheter mellan denna Jedi-riddarnas filosofi och den för de japanska samurajerna vägledande zenbuddhismen. En ofta upprepad berättelse inom denna filosofi handlar om en universitetsprofessor som besöker en zen-mästare för att lära sig om vad zen är för något. Zen-mästaren häller honom en kopp te, men slutar inte hälla efter att teet har fyllt koppen. Professorn ropar till slut uppbragt att 1 Jack Holmberg Forsyth JUZN09 2011-11-06 han måste sluta hälla, eftersom koppen redan är full. Zen-mästaren säger då lugnt till professorn: ”Du är full av egna åsikter och spekulationer. Hur kan jag förklara för dig vad zen är, om du inte först tömmer din kopp?” Denna tes öppnar upp för ännu en tolkning av Mäster Yodas bevingade ord, nämligen att vi människor ofta och till vår egen bedrövelse håller för sanna, eller åtminstone för trovärdiga, påståenden om för oss okända fenomen eller individer. Genom att döma på förhand omöjliggör vi en givande upplevelse eller ett givande möte med främmande företeelser och/eller människor. Det förefaller troligt att vi alla kan ge vittnesbörd om hur vi någon gång med anledning av fördomar och förutfattade meningar åtminstone inledningsvis förnekat oss själva möjligheten till givande erfarenheter. Kopplat till detta tema kan nämnas en vän till mig, som i åratal vägrade se Stjärnornas krig, eftersom hon var övertygad om att det bara var fjantigt hokus pokus. När hon väl såg filmerna blev hon överförtjust. Allt hon var tvungen att göra var att tömma sin kopp: att glömma det hon lärt sig. Sammanfattningsvis kan vi alla finna vishet i Mäster Yodas ord. Att glömma det vi lärt oss: våra självutsatta begränsningar och våra ogrundade fördomar, är en essentiell process för att kunna öppna oss själva till nya erfarenheter. Detta kan göras utan att vi för den sakens skull glömmer vilka vi är, och kan rentav tillåta oss att växa som människor. 2