Utdrag ur kap 40.3 utlänningshandboken om utredning och bedömning av asylärenden där sökanden kan ha utsatts, eller riskerar att utsättas, för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning - Vägledande utgångspunkter Inledning Detta dokument anger viktiga utgångspunkter för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för sökanden att berätta om sina egna upplevelser. Ett annat syfte är att dokumentet skall bidra till en ökad medvetenhet inom Migrationsverket om den speciella problematik som gäller för personer som har utsatts för tortyr eller andra övergrepp. En stor del av innehållet är relevant i asylutredningar där sökanden upplevt krig eller liknande traumatiska händelser. Asylärenden där sökanden kan ha varit utsatt för tortyr eller annat trauma är ofta svåra att utreda och innefattar komplicerade frågor om bevisvärdering. Den som utreder ärendet måste ha goda kunskaper om effekterna av ett trauma. Dessutom måste ställas höga krav på förmåga till inlevelse och empati, ett stort tålamod samt psykologiskt kunnande. Ifråga om psykologiskt kunnande krävs insikt om traumatiska minnen och om hur minnesprocessen fungerar samt goda kunskaper om och lång erfarenhet av kommunikation. Definitioner Tortyr har definierats i flera internationella konventioner. Definitionerna varierar beroende på i vilket sammanhang och för vilka syften de olika konventionerna har kommit till stånd. Enligt artikel 1 i 1984 års tortyrkonvention innebär tortyr att avsiktligt tillfoga en människa svår fysisk smärta eller psykiskt lidande. Tillfogandet skall ha utförts av en offentlig tjänsteman eller någon annan som handlar som företrädare för det allmänna eller ha skett på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av denne. En ytterligare förutsättning är att gärningen har skett i ett visst angivet syfte, främst för att få information eller en bekännelse av den torterade eller av en tredje person eller som vedergällning. Artikel 3 i den Europeiska konventionen innehåller inte någon definition av begreppet tortyr. I praxis har slagits fast att artikeln skall förbehållas allvarliga fall, där behandlingen måste uppnå en viss miniminivå av hårdhet och att tortyrbegreppet skall förbehållas sådana fall, där behandlingen kännetecknas av avsiktligt omänsklig behandling som förorsakar ett mycket allvarligt och grymt lidande. Europadomstolens praxis får – särskilt som konventionen är svensk lag – en direkt betydelse för tillämpningen av 3 kap. 3§ 1 punkten och 8 kap.1§ utlänningslagen. I fråga om Europadomstolens praxis kan i övrigt hänvisas till bl.a. Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 1997, sid. 79 ff. 2 (18) En vidare definition återfinns bland annat i den Interamerikanska konventionen för att förhindra och bestraffa tortyr: ”Användningen av metoder mot en människa med avsikt att utplåna offrets personlighet eller förminska hans eller hennes fysiska eller psykiska förmåga”. Trauma Trauma definieras enligt Nationalencyklopedin; Av grekiskan ”sår”. Påverkan av människokroppen förorsakad av yttre faktorer och/eller händelser som ger övergående eller kvarstående effekt. Det är normalt att reagera kraftigt på svåra situationer. Trauma kan leda till en sjukdom om det inte behandlas. Två aspekter av det psykiska traumat den asylsökande kan lida av bör betonas; svårigheten att kommunicera traumat och bristen på tillit. Sökanden kan pendla mellan viljan att berätta för oss om sina svåra upplevelser och viljan att hemlighålla vad som hänt på grund av starka känslor av skam eller skuld, på grund av bristande förtroende, av hänsyn till oss som lyssnar eller av andra orsaker. Även i de fall då sökanden kan berätta om vad han utsatts för är det ofta förenat med svårigheter för sökanden att förstå och kunna besvara frågor kring varför han/hon har utsatts för tortyr. Traumat i sig har säkerligen orsakat barriärer. Sökandens känslomässiga upplevelser påverkar dennes nuvarande situation. Någon som nyligen lämnat ett krigsdrabbat område är fortfarande starkt känslomässigt påverkad av dessa upplevelser och kan ha svårigheter att fokusera på sin aktuella situation. Ett konstruktivt samtal förutsätter eventuellt att sökanden har påbörjat någon form av medicinsk behandling för att förstå och komma till insikt om sin situation. Här möter du en annan svårighet av betydelse; utredningen i asylärenden genomförs i många fall tidigt efter sökandens ankomst till Sverige. Någon behandling har ofta inte påbörjats. Som regel förutsätts att ett permanent uppehållstillstånd har beviljats för att en mer djupgående behandling skall kunna ges. Grunden för uppehållstillstånd måste emellertid alltid prövas särskilt, oavsett det behandlingsbehov som kan föreligga. Det förekommer också att en del kan komma till insikt även utan medicinsk behandling. Kompletterande utredningar vid senare tillfällen då sökanden har möjlighet att medverka i en asylutredning kan därför bli aktuella. Den behandling som ges handlar om att bearbeta sorgen över oerhörda förluster och traumatiska upplevelser och på sikt lära sig att leva med att livet aldrig blir som före katastrofen. Den som har utsatts för tortyr vill inte ha dessa upplevelser kvar i minnet. Målet med behandling är att förmå patienten att placera händelsen i sin livshistoria. Till innehållsförteckning 3 (18) Skadorna av tortyr Barn och vuxna som utsätts för tortyr skadas på samma sätt. Barn skadas lika svårt men följderna, reaktionerna och hur de påverkas beror på barnets ålder, närhet till föräldrar, syskon etc. Barn kan också vara indirekta offer för tortyr när familjemedlemmar torteras. Tortyren påverkar hela familjen, ibland hela samhället, s.k. social smitta. Effekter kvarstår från generation till generation; barn och barnbarn kan påverkas. Barn som har upplevt väpnade konflikter blir ofta traumatiserade av att ha tvingats se död och förstörelse. Följdverkningarna av tortyr är svåra för nästan alla, oberoende av ålder, kön, socioekonomisk bakgrund eller kultur. Fysiska och psykiska skador Många tortyröverlevanden har fått allvarliga fysiska förutom psykiska skador av de övergrepp de utsatts för. Många fortsätter att känna smärta under en mycket lång tid och en del upplever att de är ”främlingar” i sina sargade kroppar. Till de fysiska följderna hör de direkta skador som uppkommer efter misshandel, t.ex. sår, blödningar, benbrott, hjärtklappning, bröstsmärtor, bränn- och frätskador, skelettskador, cirkulationsrubbningar, förlamningar. Huvudvärk och magbesvär är också vanligt förekommande. Bland de psykiska symptomen kan nämnas ångest och depression, ökad trötthet, minnes- och koncentrationssvårigheter och sexuella problem. En del har fått bestående men och kan ha drabbats av ett mycket allvarligt tillstånd kallat posttraumatiskt stressyndrom (PTSS). Se avsnitt Posttraumatiskt stressyndrom (PTSS). Relationssvårigheter Effekterna av tortyren är bland annat att den tortyröverlevande ändrar sin syn på hur de uppfattar och beskriver sig egen person. Vanligtvis förlorar de sin självrespekt och livskraft, förmågan att skapa goda relationer med andra människor och förmågan att anpassa sig till omvärlden. De kan börja misstro sina närstående, vänner och grannar. Familjerelationen skadas ofta. Till innehållsförteckning Förlorad tillit och avstängdhet Många upplever en grundläggande känsla av förnedring och skam. De drar sig undan sociala kontakter och kan reagera med ilska och aggression gentemot andra. De tappar livsgnistan, känner stor tomhet och har svårt att finna glädje i livet. De emotionella effekterna är påtagliga; sökanden kan visa en känslomässig avstängdhet och har förlorat tilliten till bland annat myndigheter. 4 (18) Skadat intellekt Att formulera sig så klart och tydligt som möjligt om tortyr är en process som är tortyrens raka motsats. Att ge ord åt det ohyggliga är att påbörja uppbyggnaden av mänsklig värdighet som tortyren har rivit ned. Det är därför av många anledningar märkvärdigt svårt att tala om tortyr och övergrepp. Den torterade har svårt att efteråt tala om tortyren; att med ord beskriva erfarenheter för vilka de vanliga orden inte räcker till. En påtaglig effekt av att någon har utsatts för tortyr är just detta att intellektet kan skadas, d.v.s. förmågan att tänka klart. Även sökandens tidsuppfattning kan ha skadats under den pågående tortyren vilket innebär att sökanden inte kan återge sina upplevelser i kronologisk ordning. Det är heller inte ovanligt med talsvårigheter. Beteenderubbningar/flasch-back Beteendemässigt kan sökanden reagera ovanligt starkt på ljud och ljus som kan väcka minnen och beteenden man inte råder över. Tortyröverlevanden är även ljudoch ljuskänsliga och är oförmögna till positivt engagemang. Någon har berättat att många år efter upplevelserna kan kroppen fortfarande reagera med svettningar och iskall skräck när han i Sverige hör ljudet av en ambulanssiren som påminner om flyglarmet i hemlandet då man genast började leta efter ett skyddsrum. Tros att intellektet säger honom att det är en svensk ambulans och att han inte befinner sig i krig reagerar kroppen starkt. Existentiella problem Vidare kan tortyröverlevanden börja tvivla på allt man tidigare trott på. De får existentiella problem. De kan ställa sig frågor om den politiska kampen var värd detta? Finns det en gud? Ett annat skäl till svårigheter för sökanden att berätta om sina svåra upplevelser kan vara en indirekt skuld för någon annans död eller att sökanden är den enda överlevanden efter t.ex. en massaker och känner skuld för detta. Till innehållsförteckning Posttraumatiskt stressyndrom (PTSS) Posttraumatiskt stressyndrom är en diagnos inom den medicinska vetenskapen för att definiera en specifik grupp av symptom vilka är vanligt förekommande bland tortyröverlevanden. PTSS beskriver symptombilden hos dem som varit med om mycket svåra händelser. Diagnoskriterier, se bilaga 2. Uttrycket myntades runt 1980 om Vietnamveteraner som fick allvarliga psykiska problem (även kallat ”granatchock”) efter sina upplevelser under Vietnamkriget. Den drabbade får bland annat ”flashbacks” där händelsen återupplevs eller svåra mardrömmar. Minnena och eller känslorna kan komma upp när som helst i livet; såväl i vaket tillstånd som i sömn. Personen försöker undvika allting som påminner om händelsen eftersom han annars drabbas av ångest eller skräck. Det är vanligt att 5 (18) de drabbade helt isolerar sig från omvärlden. På sikt kan problemen leda till svåra personlighetsstörningar. Tillståndet kan även debutera mycket lång tid efter den aktuella händelsen. PTSS är en vanlig följdverkan efter extrem stressbelastning. En del upplever att de alltid måste ha sin kropp “på högsta beredskap” som om den fara de tidigare utsatts för kan återkomma när som helst. Kroppen fortsätter att vara permanent inställd på katastrof. Stress är kroppens naturliga reaktion på extrema påfrestningar; kroppen sätts i försvarsberedskap, musklerna spänns, stresshormoner och transmittosubstanser kommer i olag. Det är när detta larmtillstånd inte kulminerar, utan pågår år efter år, som det blir ett syndrom. Någon som har utsatts för våld och/eller övergrepp och som fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom kan lida av glömska, minnesstörningar och blandar ofta ihop tidsuppgifter. Sömnlöshet, känslomässig bedövning, rastlöshet, apati, trötthet och återupplevelse av trauman är vanliga symptom att ta hänsyn till. Även koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, depression, ångest, självmordstankar och självmordsförsök kan förekomma. Till innehållsförteckning Förberedelse av utredning Individen i centrum - utredningsmetodik Varje individ unik Varje utredningstillfälle innebär ett nytt möte mellan individer som var och en har olika erfarenheter. Även om du har kunskap om mönstret av övergrepp som skett i en viss region vid en viss tidpunkt kan man aldrig utgå ifrån att alla sökanden har samma berättelse. Du måste behandla och genomföra varje utredning som en unik händelse. Helhetssyn För att genomföra en god utredning måste du anpassa dig till den som skall utredas. Du måste i varje enskild utredning fråga dig vad som är den bästa och mest riktiga utredningsstrategin vid varje tillfälle. Att följa mallar är ett misstag; några standardlösningar finns inte. Detta helhetsperspektiv innebär att du inte kan skapa en detaljerad “steg-för-steg-anvisning” om hur en utredning skall genomföras då några heltäckande detaljerade instruktioner för alla utredningssituationer inte går att formulera. Motpart 6 (18) Ditt uppdrag är också att utforska det som talar emot sökandens uppgifter. Utredningen är ofrånkomligen ett ifrågasättande. Utredaren har en roll som motpart. Det är ingen jämbördig situation mellan sökanden och utredaren. Den som har utsatts för tortyr eller omänsklig behandling är extra känslig och utsatt för att bli ifrågasatt och kan reagera starkare än andra på att uppfattas som mindre trovärdig. Undersökningsplikt Vår undersökningsplikt innebär att, även om sökanden inte själv förmår att ange de skäl som kan finnas till stöd för sin ansökan, är det ditt ansvar att så långt som möjligt, på annat sätt, söka efter uppgifter som kan visa att ett skyddsbehov finns. Empati Du bör ha förmåga att visa empati; d.v.s. medkänsla, att dela, förstå och kunna sätta sig in i en annan människas situation, se vidare avsnitt Empati under Genomförande av utredning. Det kan i en utredningssituation bl.a. innebära en förmåga att tolka en situation, en förmåga att konfronteras och låta sig konfronteras, en förmåga att möta aggressivitet och att visa respekt för olikheter och att kunna visa ödmjukhet, öppenhet, varsamhet och vidsynthet. Undvik att värdera någons handlingar och försök istället att förstå dem. Till innehållsförteckning Mental beredskap Din egen reaktion Försök ha en mental beredskap. Att ta del av svåra upplevelser som innefattar en extrem traumatisk situation, ibland bortom det begripliga, påverkar oss. Få förblir oberörda. Vår första impuls blir vanligtvis att skydda vår egna personliga integritet genom att undvika frågorna; att förneka, att inte lyssna, att inte se och att inte känna. Det är en normal reaktion. Men det är just den reaktion du inte får visa under en asylutredning. Man kan känna vånda och stor osäkerhet för hur man skall hantera den uppkomna situationen och sina egna reaktioner. Detta kan sökanden uppfatta och det kan påverka hans berättelse. Du kan fastna i tankar om vad människor berättat om och fundera på detta. Det är inte ovanligt att handläggare “drömmer andras mardrömmar”, dvs. vad någon under dagen berättat om i en asylutredning kan återkomma i dina drömmar om natten. Att någon åberopar att man utsatts för tortyr eller andra övergrepp kan ske i de mest “oväntade” sammanhang, t.ex. i ett ärende efter s.k. sprucken anknytning och även i andra ärenden där sökanden redan har vistats en längre tid i Sverige. Kanske du i dessa fall utgår från att skäl som hänför sig till tortyr inte kommer att åberopas eftersom sökanden långt tidigare har haft möjlighet att åberopa dessa. Det är inte alltid att du som utredare har fått möjlighet att mentalt förbereda dig på utredningens innehåll. 7 (18) En utredare kan naturligtvis också påverkas positivt och uppleva tillfredsställe med att ha genomfört en svår utredning med gott resultat. Hantera Dina reaktioner Det är angeläget att du själv är uppmärksam på dina reaktioner, dina sinnestämningar och samtalar om dem tillsammans med dina kollegor. Ju mer erfarenhet man har, ju fler strategier finner man för att hantera svåra möten. Men det betyder inte att man blir mindre berörd. Man lär sig med erfarenhet att stanna kvar i sitt eget liv och identifierar sig inte med den drabbade. Att bli berörd är dock viktigt. Det är ju att kunna ”känna in” dvs. att vara empatisk. Se vidare avsnittet om empati. Till innehållsförteckning Handledning Genom ökad kunskap och handledning kan man lära sig att hantera svåra samtal. Det är angeläget för att orka fortsätta ta emot alla med respekt och visa att varje möte är unikt. Du som ofta kommer i kontakt med tortyrrelaterade utredningar löper risk att påverkas på olika sätt. Att arbeta med människor som har utsatts för våld påverkar mycket mer än t.ex. stress i arbetet. Hur man reagerar individuellt och hur en hel organisation reagerar på detta är viktig kunskap. Att möta människor som utsatts för extrema övergrepp långt bortanför vår normala föreställningsvärld påverkar och berör oss och skakar om vår grundläggande uppfattning om omvärlden. Det är inte ovanligt att du inte hinner med eller får möjlighet att diskutera en svår utredning med en kollega samma dag den ägt rum. Handläggarens roll innebär också ett visst utanförskap eftersom du inte, p.g.a. tystnadsplikten, kan dela flyktingens berättelse med andra närstående. Du skall beredas möjlighet att få kunskap om de symptom som man vanligen kan drabbas av (avtrubbad medkänsla, onormalt trött, retlig, glömsk). Långsiktiga effekter av detta arbete kan innebära en känsla av främlingskap från övriga närstående etc. Förebyggande individuell eller grupporienterad handledning skall erbjudas. En hjälp är att öka din egen medvetenhet. Att du känner dig svag, trött eller deprimerad kan negativt påverka arbetets utförande. Du bör vara vaksam på dig själv. Du kan lätt bli irriterad på den du möter. Du kan reagera med ilska, bli cynisk, apatisk eller rentav likgiltig inför det du möter. Det kan vara svårt att behålla sin empatiska förmåga. Vi själva är instrumenten, redskapen i arbete, vi använder oss själva och hela vår historia i utredningsarbetet. Det är svårt att vara neutral eller objektiv. Ju mer vi vet om oss själva i arbetet desto bättre utför vi arbetet. 8 (18) Trauma Trauma definieras enligt Nationalencyklopedin; Av grekiskan ”sår”. Påverkan av människokroppen förorsakad av yttre faktorer och/eller händelser som ger övergående eller kvarstående effekt. Det är normalt att reagera kraftigt på svåra situationer. Trauma kan leda till en sjukdom om det inte behandlas. Två aspekter av det psykiska traumat den asylsökande kan lida av bör betonas; svårigheten att kommunicera traumat och bristen på tillit. Sökanden kan pendla mellan viljan att berätta för oss om sina svåra upplevelser och viljan att hemlighålla vad som hänt på grund av starka känslor av skam eller skuld, på grund av bristande förtroende, av hänsyn till oss som lyssnar eller av andra orsaker. Även i de fall då sökanden kan berätta om vad han utsatts för är det ofta förenat med svårigheter för sökanden att förstå och kunna besvara frågor kring varför han/hon har utsatts för tortyr. Traumat i sig har säkerligen orsakat barriärer. Sökandens känslomässiga upplevelser påverkar dennes nuvarande situation. Någon som nyligen lämnat ett krigsdrabbat område är fortfarande starkt känslomässigt påverkad av dessa upplevelser och kan ha svårigheter att fokusera på sin aktuella situation. Ett konstruktivt samtal förutsätter eventuellt att sökanden har påbörjat någon form av medicinsk behandling för att förstå och komma till insikt om sin situation. Här möter du en annan svårighet av betydelse; utredningen i asylärenden genomförs i många fall tidigt efter sökandens ankomst till Sverige. Någon behandling har ofta inte påbörjats. Som regel förutsätts att ett permanent uppehållstillstånd har beviljats för att en mer djupgående behandling skall kunna ges. Grunden för uppehållstillstånd måste emellertid alltid prövas särskilt, oavsett det behandlingsbehov som kan föreligga. Det förekommer också att en del kan komma till insikt även utan medicinsk behandling. Kompletterande utredningar vid senare tillfällen då sökanden har möjlighet att medverka i en asylutredning kan därför bli aktuella. Den behandling som ges handlar om att bearbeta sorgen över oerhörda förluster och traumatiska upplevelser och på sikt lära sig att leva med att livet aldrig blir som före katastrofen. Den som har utsatts för tortyr vill inte ha dessa upplevelser kvar i minnet. Målet med behandling är att förmå patienten att placera händelsen i sin livshistoria. Till innehållsförteckning Skadorna av tortyr Barn och vuxna som utsätts för tortyr skadas på samma sätt. Barn skadas lika svårt men följderna, reaktionerna och hur de påverkas beror på barnets ålder, närhet till föräldrar, syskon etc. Barn kan också vara indirekta offer för tortyr när 9 (18) familjemedlemmar torteras. Tortyren påverkar hela familjen, ibland hela samhället, s.k. social smitta. Effekter kvarstår från generation till generation; barn och barnbarn kan påverkas. Barn som har upplevt väpnade konflikter blir ofta traumatiserade av att ha tvingats se död och förstörelse. Följdverkningarna av tortyr är svåra för nästan alla, oberoende av ålder, kön, socioekonomisk bakgrund eller kultur. Fysiska och psykiska skador Många tortyröverlevanden har fått allvarliga fysiska förutom psykiska skador av de övergrepp de utsatts för. Många fortsätter att känna smärta under en mycket lång tid och en del upplever att de är ”främlingar” i sina sargade kroppar. Till de fysiska följderna hör de direkta skador som uppkommer efter misshandel, t.ex. sår, blödningar, benbrott, hjärtklappning, bröstsmärtor, bränn- och frätskador, skelettskador, cirkulationsrubbningar, förlamningar. Huvudvärk och magbesvär är också vanligt förekommande. Bland de psykiska symptomen kan nämnas ångest och depression, ökad trötthet, minnes- och koncentrationssvårigheter och sexuella problem. En del har fått bestående men och kan ha drabbats av ett mycket allvarligt tillstånd kallat posttraumatiskt stressyndrom (PTSS). Se avsnitt Posttraumatiskt stressyndrom (PTSS). Relationssvårigheter Effekterna av tortyren är bland annat att den tortyröverlevande ändrar sin syn på hur de uppfattar och beskriver sig egen person. Vanligtvis förlorar de sin självrespekt och livskraft, förmågan att skapa goda relationer med andra människor och förmågan att anpassa sig till omvärlden. De kan börja misstro sina närstående, vänner och grannar. Familjerelationen skadas ofta. Till innehållsförteckning Förlorad tillit och avstängdhet Många upplever en grundläggande känsla av förnedring och skam. De drar sig undan sociala kontakter och kan reagera med ilska och aggression gentemot andra. De tappar livsgnistan, känner stor tomhet och har svårt att finna glädje i livet. De emotionella effekterna är påtagliga; sökanden kan visa en känslomässig avstängdhet och har förlorat tilliten till bland annat myndigheter. Skadat intellekt Att formulera sig så klart och tydligt som möjligt om tortyr är en process som är tortyrens raka motsats. Att ge ord åt det ohyggliga är att påbörja uppbyggnaden av mänsklig värdighet som tortyren har rivit ned. Det är därför av många anledningar märkvärdigt svårt att tala om tortyr och övergrepp. Den torterade har svårt att efteråt tala om tortyren; att med ord beskriva erfarenheter för vilka de vanliga orden 10 (18) inte räcker till. En påtaglig effekt av att någon har utsatts för tortyr är just detta att intellektet kan skadas, d.v.s. förmågan att tänka klart. Även sökandens tidsuppfattning kan ha skadats under den pågående tortyren vilket innebär att sökanden inte kan återge sina upplevelser i kronologisk ordning. Det är heller inte ovanligt med talsvårigheter. Beteenderubbningar/flasch-back Beteendemässigt kan sökanden reagera ovanligt starkt på ljud och ljus som kan väcka minnen och beteenden man inte råder över. Tortyröverlevanden är även ljudoch ljuskänsliga och är oförmögna till positivt engagemang. Någon har berättat att många år efter upplevelserna kan kroppen fortfarande reagera med svettningar och iskall skräck när han i Sverige hör ljudet av en ambulanssiren som påminner om flyglarmet i hemlandet då man genast började leta efter ett skyddsrum. Tros att intellektet säger honom att det är en svensk ambulans och att han inte befinner sig i krig reagerar kroppen starkt. Existentiella problem Vidare kan tortyröverlevanden börja tvivla på allt man tidigare trott på. De får existentiella problem. De kan ställa sig frågor om den politiska kampen var värd detta? Finns det en gud? Ett annat skäl till svårigheter för sökanden att berätta om sina svåra upplevelser kan vara en indirekt skuld för någon annans död eller att sökanden är den enda överlevanden efter t.ex. en massaker och känner skuld för detta. Till innehållsförteckning Posttraumatiskt stressyndrom (PTSS) Posttraumatiskt stressyndrom är en diagnos inom den medicinska vetenskapen för att definiera en specifik grupp av symptom vilka är vanligt förekommande bland tortyröverlevanden. PTSS beskriver symptombilden hos dem som varit med om mycket svåra händelser. Diagnoskriterier, se bilaga 2. Uttrycket myntades runt 1980 om Vietnamveteraner som fick allvarliga psykiska problem (även kallat ”granatchock”) efter sina upplevelser under Vietnamkriget. Den drabbade får bland annat ”flashbacks” där händelsen återupplevs eller svåra mardrömmar. Minnena och eller känslorna kan komma upp när som helst i livet; såväl i vaket tillstånd som i sömn. Personen försöker undvika allting som påminner om händelsen eftersom han annars drabbas av ångest eller skräck. Det är vanligt att de drabbade helt isolerar sig från omvärlden. På sikt kan problemen leda till svåra personlighetsstörningar. Tillståndet kan även debutera mycket lång tid efter den aktuella händelsen. PTSS är en vanlig följdverkan efter extrem stressbelastning. En del upplever att de alltid måste ha sin kropp “på högsta beredskap” som om den fara de tidigare utsatts 11 (18) för kan återkomma när som helst. Kroppen fortsätter att vara permanent inställd på katastrof. Stress är kroppens naturliga reaktion på extrema påfrestningar; kroppen sätts i försvarsberedskap, musklerna spänns, stresshormoner och transmittosubstanser kommer i olag. Det är när detta larmtillstånd inte kulminerar, utan pågår år efter år, som det blir ett syndrom. Någon som har utsatts för våld och/eller övergrepp och som fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom kan lida av glömska, minnesstörningar och blandar ofta ihop tidsuppgifter. Sömnlöshet, känslomässig bedövning, rastlöshet, apati, trötthet och återupplevelse av trauman är vanliga symptom att ta hänsyn till. Även koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, depression, ångest, självmordstankar och självmordsförsök kan förekomma. Till innehållsförteckning Förberedelse av utredning Individen i centrum - utredningsmetodik Varje individ unik Varje utredningstillfälle innebär ett nytt möte mellan individer som var och en har olika erfarenheter. Även om du har kunskap om mönstret av övergrepp som skett i en viss region vid en viss tidpunkt kan man aldrig utgå ifrån att alla sökanden har samma berättelse. Du måste behandla och genomföra varje utredning som en unik händelse. Helhetssyn För att genomföra en god utredning måste du anpassa dig till den som skall utredas. Du måste i varje enskild utredning fråga dig vad som är den bästa och mest riktiga utredningsstrategin vid varje tillfälle. Att följa mallar är ett misstag; några standardlösningar finns inte. Detta helhetsperspektiv innebär att du inte kan skapa en detaljerad “steg-för-steg-anvisning” om hur en utredning skall genomföras då några heltäckande detaljerade instruktioner för alla utredningssituationer inte går att formulera. Motpart Ditt uppdrag är också att utforska det som talar emot sökandens uppgifter. Utredningen är ofrånkomligen ett ifrågasättande. Utredaren har en roll som motpart. Det är ingen jämbördig situation mellan sökanden och utredaren. Den som har utsatts för tortyr eller omänsklig behandling är extra känslig och utsatt för att bli ifrågasatt och kan reagera starkare än andra på att uppfattas som mindre trovärdig. 12 (18) Undersökningsplikt Vår undersökningsplikt innebär att, även om sökanden inte själv förmår att ange de skäl som kan finnas till stöd för sin ansökan, är det ditt ansvar att så långt som möjligt, på annat sätt, söka efter uppgifter som kan visa att ett skyddsbehov finns. Empati Du bör ha förmåga att visa empati; d.v.s. medkänsla, att dela, förstå och kunna sätta sig in i en annan människas situation, se vidare avsnitt Empati under Genomförande av utredning. Det kan i en utredningssituation bl.a. innebära en förmåga att tolka en situation, en förmåga att konfronteras och låta sig konfronteras, en förmåga att möta aggressivitet och att visa respekt för olikheter och att kunna visa ödmjukhet, öppenhet, varsamhet och vidsynthet. Undvik att värdera någons handlingar och försök istället att förstå dem. Till innehållsförteckning Mental beredskap Din egen reaktion Försök ha en mental beredskap. Att ta del av svåra upplevelser som innefattar en extrem traumatisk situation, ibland bortom det begripliga, påverkar oss. Få förblir oberörda. Vår första impuls blir vanligtvis att skydda vår egna personliga integritet genom att undvika frågorna; att förneka, att inte lyssna, att inte se och att inte känna. Det är en normal reaktion. Men det är just den reaktion du inte får visa under en asylutredning. Man kan känna vånda och stor osäkerhet för hur man skall hantera den uppkomna situationen och sina egna reaktioner. Detta kan sökanden uppfatta och det kan påverka hans berättelse. Du kan fastna i tankar om vad människor berättat om och fundera på detta. Det är inte ovanligt att handläggare “drömmer andras mardrömmar”, dvs. vad någon under dagen berättat om i en asylutredning kan återkomma i dina drömmar om natten. Att någon åberopar att man utsatts för tortyr eller andra övergrepp kan ske i de mest “oväntade” sammanhang, t.ex. i ett ärende efter s.k. sprucken anknytning och även i andra ärenden där sökanden redan har vistats en längre tid i Sverige. Kanske du i dessa fall utgår från att skäl som hänför sig till tortyr inte kommer att åberopas eftersom sökanden långt tidigare har haft möjlighet att åberopa dessa. Det är inte alltid att du som utredare har fått möjlighet att mentalt förbereda dig på utredningens innehåll. En utredare kan naturligtvis också påverkas positivt och uppleva tillfredsställe med att ha genomfört en svår utredning med gott resultat. Hantera Dina reaktioner 13 (18) Det är angeläget att du själv är uppmärksam på dina reaktioner, dina sinnestämningar och samtalar om dem tillsammans med dina kollegor. Ju mer erfarenhet man har, ju fler strategier finner man för att hantera svåra möten. Men det betyder inte att man blir mindre berörd. Man lär sig med erfarenhet att stanna kvar i sitt eget liv och identifierar sig inte med den drabbade. Att bli berörd är dock viktigt. Det är ju att kunna ”känna in” dvs. att vara empatisk. Se vidare avsnittet om empati. Till innehållsförteckning Uttrycksförmåga Många som har utsatts för tortyr har svårt att uttrycka i ord vad de upplevt. Det kan delvis vara sociokulturellt betingat; hur man uttrycker sig beror bl.a. på var och ens bildningsnivå. En del är inte heller vana att uttrycka känslor i ord. Det gäller att försöka tänka sig in i en annan människas situation och liv. Anpassa dina frågor till sökandens förutsättningar. Kvinnor Kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp drar sig ofta för att berätta vad de utsatts för. Se ”riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov” i kapitel 40.2 i utlänningshandboken. Till innehållsförteckning Nyckelord – var lyhörd Det är viktigt att observera så kallade ”key-word” som tortyröverlevanden kan använda. Det är fråga om ord som testar dig och försöker ta reda på om du är beredd att lyssna och ta emot den sökandens berättelse. Dessa ”key-word” ord kommer ofta i början av en utredning och sätter våra kunskaper på hårda prov. Dessa signaler från sökanden kan vara ytterst diffusa och svårtolkade och kretsa kring något oväsentligt i utredningssammanhanget av den enkla anledningen att man egentligen inte vågar, orkar eller förmår prata om det väsentliga. Exempel: Sökanden kanske ritar en enkel skiss över ett fängelse där han vistas och redogör för de dagliga rutinerna. Han påpekar att det finns ett rum som han inte känner till vad det använts till, kanske är det ett vapenförråd. Senare under utredningen återkommer sökanden till samma rum och pratar ofta om detta rum i olika sammanhang, nämner att där förvaras sjukvårdens saker för att sedan ändra sig till vaktrum för att så småningom berätta att det är det rummet där ammunition förvaras. Senare uppger sökanden att där torterades fångar. Om man som utredare 14 (18) inte bekräftar för den sökanden att man uppfattar dessa signaler och istället verkar avvisande riskerar man att inte få höra hela historien. Du måste besitta fantasi och inlevelseförmåga. Till innehållsförteckning Minnets funktion Minnesbilden Ofta är det känsloladdade händelser som sökanden skall förmås berätta om. För att berätta om en svår upplevelse på bästa sätt krävs dels att individen vågar möta upplevelsen känslomässigt och berätta om den för en person han känner tillit till och som vågar och kan ta emot det individen har att berätta, dels att förutsättningar ges för att individen skall kunna hitta sökvägar i minnet så att den informationen som finns lagrad genom olika minnessystem blir åtkomlig. Minnet påverkas av hur frågor ställs och av atmosfären i utredningssituationen. Ställ korta enkla frågor och avbryt inte sökanden. Ställ en fråga i taget. Ledtrådar Att ge minnet ledtrådar är väsentligt. Alla våra sinnen hjälper oss att minnas. Ledtrådar kan vara en doft, ett ord, ett synintryck. Alla har ett unikt minne och två människor kan minnas samma händelse på olika sätt. Alla minnen är rekonstruktioner; man sätter ihop fragment av minnen och berättar man om samma händelse vid olika tillfällen på delvis olikartat sätt beror det på minnets funktion. Det vi uppfattar vara viktigt och naturligt för en sökande att komma ihåg kanske inte är något sökande fann viktigt att lägga på minnet. Det gäller istället att finna det sökanden tyckte var viktigt. Förmågan att minnas påverkas också av om vi är t.ex. stressade eller rädda. Se vidare avsnittet om kognitiv utredningsmetodik. Till innehållsförteckning Minnesluckor Svåra upplevelser inverkar på minnet. Att ”inte minnas” kan vara ett sätt att skydda sig från en upplevelse som ter sig för svår att hantera eller att leva med. Man vill sudda bort sin minnesbild. Traumat kan ha åstadkommit en så kraftig inverkan på sökanden att störningar på minnet uppstår. I en lindrigare form kan detta yttra sig som t.ex. dagdrömmar; man försvinner för ett ögonblick in i en annan värld som inte har någon som helst förankring i den nuvarande livssituationen. I en svårare 15 (18) form kan minnet helt ha blockerats men den känslomässiga upplevelsen minns man (ångest och smärta), och återupplevs genom s.k. flashbacks. Läs mer om minnets funktion och dess betydelse i asylutredningar i uppsatsen "Utvärdering av asylutredningar utifrån kognitiv intervjumetodik", av Gitte Stedt, Stockholms universitet vt-00. (Länk till uppsatsen) Till innehållsförteckning Frågeteknik Det är mycket viktigt att använda en frågeteknik som är anpassad till de krav och förutsättningar som finns för en person som är ett tortyroffer. Nedan följer en beskrivning från The Torture Reporting Handbook; Camille Giffard, Human Rights Centre, Essex University, England. Att beskriva i detalj vad som hänt och i kronologisk ordning är mycket svårt för de flesta tortyröverlevande. Ge stöd men lägg inte orden i munnen på sökande. Börja alltid med generella, öppna frågor. Fråga mer detaljerat först om den information sökanden ger dig. Försök att tidigt väcka tankar hos sökanden om sitt hemland. Uppmuntra vidare sökanden att använda sina egna ord. Var medveten om att luckor i en berättelse eller motsägelsefulla uppgifter inte behöver innebära att uppgifterna är falska eller oriktiga. Du kan ibland undvika missförstånd genom att ställa samma fråga igen formulerad på ett annat sätt. Observera sökandens beteende noggrant och dokumentera vid sidan om ditt intryck av hans eller hennes trovärdighet. Dina kommentarer och följdfrågor skall vara uppmuntrande och inte värderande. Det är lämpligt att uttrycka sig “ Har jag förstått det riktigt att du…”, “Är det något annat du vill berätta om som jag inte tänkt på att fråga om” etc. Ditt beteende bör vara neutralt. Tänk på att man inte kan möta känsla med förnuft. En lögn får inte passera. Anteckna den och fundera på hur du skall hantera /ifrågasätta den. För att maximera möjligheten att få tillförlitlig information från sökande ska du undvika ställa ledande frågor. Ledande frågor är frågor som redan i frågan indikerar svaret; t.ex. “Torterades du i häktet?”. Formulera istället frågan “Hände det dig något?”. ”Vem gjorde vad mot vem? Fråga när, var, hur och varför? Gå sedan vidare med mera detaljerade frågor. Frågor som kan beskriva följande. Hur sökanden kom i förövarens grepp? 16 (18) Vart sökanden fördes? Hur förhållandena var i den aktuella lokalen? Tortyrmetoder? Myndigheternas reaktion på det inträffade? Hur var förövaren klädd? Vilken ställning/rank/grad? Vilken säkerhetstjänst eller militärgrupp tillhörde förövaren, några speciella karakteristiska detaljer? Användes vapen eller speciella fordon? Gavs någon förklaring till gripandet/bortförandet/ arresteringen? Finns det vittnen? material på golv, väggar, möblering, antal personer i rummet. Möblering? Föremål i rummet? Isolering? Hur länge? Temperatur, ventilation? Ljus? Hygien? Kläder? Mat och dryck? Motion? Medicinska faciliteter? Besök av familjemedlemmar? Mutor? Advokat? Beskriv häkteslokal/arrest etc.; dess storlek, form, Att fråga om hur tortyren har gått till kan ske genom att fråga var det skedde, hur ofta, vad hände och vilka effekter fick det? Du kan fråga vad sökanden minns om förövaren, om sökanden blev utfrågad under tortyren eller om någon sa något till honom/henne. Fråga om några redskap användes och i så fall var på kroppen. Vilka skador uppstod och gavs medicinsk behandling. Deltog läkare? Vilka effekter har uppstått? Kontaktades myndigheterna av t ex familjemedlemmar? Har någon utredning skett? Till innehållsförteckning Kognitiv intervjumetodik Kognitiv intervjumetodik bygger på psykologisk forskning kring minnets organisation och åtkomlighet och syftar till att underlätta för den hörde att komma åt sina minnen och förmedla dem på ett maximalt sätt. Exempel: Någon säger ”Det var på torget, de slog mig, det gjorde ont och jag blev vettskrämd”. Sökanden minns fakta, platsen, känslan och hur han reagerade. Kan man under en intervju aktivera alla dessa minnen är det mycket bra. Ju fler vi lyckas aktivera desto bättre resultat. Uppmana sökanden att berätta så detaljrikt som möjligt eftersom man minns mer ju 17 (18) mer man berättar. Sökanden kan inte alltid heller själv avgöra vad som är viktigt eller inte att berätta. Om du använder dig av den kognitiva intervjutekniken så var noggrann och tydlig i dina instruktioner till sökanden. Försök få sökanden att mentalt återetablera sig i den situation han befann sig i då traumat inträffade. Uppmuntra sökandena att tänka tillbaka på den aktuella dagen, vad han tänkte på då, hur var vädret, vilka pratade han med? Försök förmå honom att berätta om vad han gjorde, tänkte, kände. Avbryt honom inte. Försök senare att få honom att berätta i omvänd ordning, ändra perspektiv. Chansen att det då kommer fram fler detaljer ökar. Återupprepa sedan det viktigaste av berättelsen och kontrollera att du förstått det riktigt. Använd personens egna ord. Uppmuntra sökanden att avbryta dig om han kommer på något nytt. Avsluta med information om vart han kan vända sig om han kommer på något ytterligare senare. Använd bara öppna frågor som aktiverar sökanden. “Kan du beskriva hans ansikte” är en öppen fråga. ”Vad hade han för färg på ögonen” är en sluten fråga. Kroppsspråk Det som protokollförs är en beskrivning av vad som sagts. Det talade ordet används också för att dölja det man inte vill förmedla; det som kommuniceras genom kroppsspråket är långt mer än det sagda ordet. Kroppsspråk och tonläge har en underskattad betydelse. Din uppgift är att tolka sökandens språk, d.v.s. inte bara i ord utan även i språkbruk; tonfall, gester och attityder. Detta ingår även i tolkens uppgift. Talar sökanden t.ex. ovanligt långsamt skall tolken då denne översätter förmedla detta. Tempot måste anpassas till den sökandens. Tänk på ditt ordval språkbruk, gester, tonfall, attityd och tempo. Till innehållsförteckning Skador Att granska ärr eller andra skador på sökandens kropp som sökanden vill visa och att samtala om detta, speciellt då sökanden har utsatts för sexuellt våld, och att också dokumentera detta är mycket svårt. Det är inte utredarens ansvar att göra denna granskning eller dokumentation. En eventuell kroppsbesiktning ska utföras av medicinsk personal som kan avgöra hur skadorna har uppkommit. Låt sökanden få tid att utveckla omständigheterna kring hur skadorna uppkommit och hur sökanden mår. 18 (18) Var speciellt uppmärksam på skador som svullnader, blåmärken, skärsår, bränn eller frätskador. Observera om sökanden har svårigheter att röra sig, t.ex. att gå, förflytta sig i trappor, att sitta eller stå upp en längre stund, att böja sig eller höja armarna. Att objektivt försöka beskriva eventuella psykiska skador är svårare. Anteckna om sökanden reagerar aggressivt, är rastlös eller på annat sätt beter sig “onormalt”. Var noga med att notera om någon anhörig, tex barn eller äkta man/hustru uppger att “han vaknar upp på natten och skriker och svettas” eller “han tappar ofta humöret, så var det inte förr” vilket kan utgöra en form av signal i ärendet. Till innehållsförteckning Avslutning Avsluta aldrig abrupt utan att först ha fört in samtalet på ett något mindre känsligt ämne. Innehållet i utredningen skall alltid läsas upp och översättas för sökanden om denne inte avböjer erbjudandet. Vissa kulturer kan uppfatta det som om Migrationsverkets personal ber sökanden att godkänna utredningen; en fråga som man med hänsyn till sina värderingar aldrig skulle svara nej på. Lämna information om ärendets fortsatta handläggning. Tortyroffer behöver ofta social, medicinsk och psykologisk hjälp. Grupper av läkare, psykologer och socialarbetare har bildats för att försöka tillgodose behoven hos offren. Sådan hjälp finns att få i Sverige via landstingens krisoch traumaenheter och Röda Korsets enheter runt om i landet. Informera sökanden var sådan hjälp finns att få i din region. Adressförteckning, se bl.a www. redcross.se/torteradeflyktingar/.