kunskap – leder det till attityd- förändringar?

Hälsa och samhälle
KUNSKAP – LEDER DET
TILL ATTITYDFÖRÄNDRINGAR?
En litteraturstudie om vårdpersonalens
kunskap om och attityder till HIV-positiva
homosexuella
HELENA JACOBSON
MARLENE PONTARP
Examensarbete
Kurs 9 OV 1052
Sjuksköterskeprogrammet
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
Juni 2005
e-post: [email protected]
KUNSKAP - LEDER DET
TILL
ATTITYDFÖRÄNDRINGAR?
En litteraturstudie om vårdpersonalens kunskap
om och attityder till HIV-positiva homosexuella
Helena Jacobson
Marlene Pontarp
Jacobson, H & Pontarp, M. Kunskap - leder det till attitydförändringar? En
litteraturstudie om vårdpersonalens kunskap om och attityder till hiv-positiva
homosexuella. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa
och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.
Hiv/aids är i dagsläget en ökande epidemi som drabbar hela världen.
Homosexualitet har länge förknippats med sjukdomen vilket med stor sannolikhet
bidragit till fördomar och negativa attityder till denna redan utsatta minoritet.
Syftet med examensarbetet var att genom en systematisk litteraturstudie
undersöka vårdpersonalens kunskaper om och attityder till hiv-positiva
homosexuella. Ytterligare ett syfte var att undersöka om attityder kunde skiljas åt
beroende på kategorier av vårdpersonal vilket avser all personal inom vården samt
sjuksköterske- och undersköterskestuderande. De viktigaste resultaten som
framkom i studien var att de generella attityderna till hiv-positiva homosexuella
övervägande var positiva och att de nega tiva attityderna till hiv/aids och
homosexualitet ter sig kunna bero på en bristande kunskap och erfarenhet. Likaså
kan rädsla för att bli smittad ses som ett resultat av bristande kunskap och som
även bidrar till minskad vilja att vårda de hiv-positiva patienterna. Av de olika
kategorierna av vårdpersonal visade undersköterskestudenterna minst positiva
attityder och mest rädsla. Inom hälso- och sjukvården är det viktigt med ett
jämlikt bemötande och att alla oavsett diagnos eller sexuell läggning känner sig
trygga och blir respekterade för den de är. De kliniska implikationerna som torde
kunna dras av dessa resultat torde kunna vara att utbildning och ökad kunskap är
den grundläggande faktorn för ett kvalitativt bemötande och attitydförändring.
Nyckelord: Homosexualitet, hiv/aids, vårdpersonal, attityder, kunskap
2
KNOWLEDGE - DOES IT
ALTER ATTITUDES?
A literature review about health care personnel´s
knowledge about and attitudes toward HIVpositive homosexuals
Helena Jacobson
Marlene Pontarp
Jacobson, H & Pontarp, M. Knowledge - does it alter attitudes? A literature
review about health care personnel´s knowledge about and attitudes towards hivpositive homosexuals. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programe,
Malmö University: Health and Society, Departement of Nursing, 2005.
Today hiv/aids is a continounessly growing epidemic around the world. For a long
time homosexuality has been associated with the disease which probably has
contributed to prejudice and negative attitudes towards this already vulnerable
minority. The purpose of this degree project was through a systematic literature
review examine health care personnel´s knowledge about and attitudes towards
hiv-positive homosexuals. Another purpose was to examine if the were any
differences in attitudes between the different categories of health care personnel
wich includes all health care personnel´s and nursing- and assistant nursing
students. The most important findings were that the general attitudes towards hivpositive homosexuals were mostly postive and that the negative attitudes towards
hiv/aids and homosexuality were characterized by lack of knowledge and of
experience. Likewise the fear of being infected can be seen as a consequence of a
lacking knowledge which may contribute to the unwillingness to care for hivpositive patients. The assistant nursing students were shown to be the category of
health care personnel´s who had least positive attitudes and most fear. It is
important with an equal treatment within the health care system and for everyone
regardless of diagnosis and sexual orientation to feel safe and respected. The
clinical implications from these findings may perhaps be that education and an
increased knowledge seems to be needed to alter attitudes towards this group of
patients.
Keywords: homosexuality, hiv/aids, health care personnel´s, attitudes, knowledge.
3
INNERHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
5
BAKGRUND
Homosexualitet och attityder
Hiv/aids
Patologi hiv
Patologi aids
Smittvägar och smittskyddslag
Hiv/aids globalt, nationellt och lokalt
Lika vård för alla
Bemötande
Homosexuellas möte med vården
5
5
6
6
7
7
7
8
8
9
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Operationella definitioner
10
10
METOD
Artikelsökning
Artikelgranskning
Artikel – databearbetning
10
10
11
11
Generella attityder
Kunskap
Erfarenhet
Rädsla och oro
Viljan/vägran att vårda
12
12
14
14
15
15
RESULTAT
DISKUSSION
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
Generella attityder
Kunskap - en tankekomponent
Rädsla - en känslokomponent
Viljan/vägran att vårda - en
beteendemässig komponent
Framtida forskning
Slutsats
16
16
17
19
19
20
REFERENSER
23
BILAGOR
26
4
20
21
22
INLEDNING
Inom hälso- och sjukvården är sannolikheten stor att de individer som
vårdpersonalen möter kan representera andra idéer, värderingar och sexuella
läggningar än vårdpersonalens egna. En annan sexuell läggning såsom
homosexualitet än den heterosexuella skulle kunna vara ett hinder i mötet mellan
vårdpersonal och patient särskilt då homosexualitet ännu inte är helt accepterat i
samhället. Av rädsla för negativa reaktioner och felaktig behandling så kan den
homosexuella patienten undvika att initiera samtal med vårdpersonalen om sin
läggning eller problem som uppstått på grund av sin läggning (Riksförbundet För
Sexuellt Likaberättigande, 2005b). Förutom att de homosexuella tillhör en
minoritet i befolkningen så beskriver också Andreassen m fl, (2002) hur hivinfektion och aids i viss mån har blivit modern tids stigmatiserande sjukdom med
associationer till negativa attityder, fördomar och skam. De flesta som lider av
aids kommer från redan utsatta grupper i samhället. Detta har enligt Siminoff
(1991) bidragit till de negativa attityder kontra aids som existerar, men det har
också resulterat i sjukdomens negativa stereotyp såsom ”gay disease”. En
existerande myt är att alla homosexuella män är hiv-smittade. Enligt RFSL
(2005a) står homosexuella män för 48 % av de anmälda hiv- fallen i Sverige. Som
hälso- och sjukvårdspersonal är det viktigt att bemöta patienter utifrån ett jämlikt
förhållningssätt. Detta innebär att oavsett kön, etnicitet, socioekonomisk status,
religion, sjukdom och sexuell läggning skall alla bemötas lika med lika rättigheter
(Wilow, 2003). Kunskap ter sig kunna vara ett sätt att undanröja negativa attityder
som annars skulle kunna bli ett hinder vid patientbemötandet.
BAKGRUND
I föreliggande arbete kommer bakgrunden presenteras utifrån följande bärande
begrepp: homosexualitet och attityder, hiv/aids, lika vård för alla och bemötande.
Homosexualitet och attityder
Det finns några historiskt viktiga årtal som kan ses belysa utvecklingen av de
homosexuellas rättigheter i Sverige. För drygt 60 år sedan var homosexuella
handlingar kriminella i Sverige och homosexualitet avkriminaliserades först 1944.
Socialstyrelsen beslutade 1979 att homosexualitet inte längre skall klassificeras
som ett sjukdomsbegrepp. Knappt tio år senare (1987) infördes diskrimineringsförbud mot homosexuella (Statens folkhälsoinstitut, 2002). Det exakta antalet
homosexuella som finns i Sverige är okänt men cirka 4-5 % av befolkningen tros
ha en annan sexuell läggning än den heterosexuella (Skansgård m fl, 1998).
Under de senaste tio åren har kunskapen om homosexualitet generellt ökat.
Attityderna gentemot denna minoritet i samhället har också blivit öppnare. Trots
detta så är homosexualitet fortfarande negativt laddat. En litteraturstudie baserad
på 111 artiklar av Välimäki m fl, (1997) visade att det fanns en signifikant
association mellan attityder till aids-patienter och attityder till homosexuella. Hivinfektion sågs ofta som ett konsekvent straff av en promiskuös sexuell livsstil. De
som hade hög grad av aids- fobi visade också hög grad av homofobi (Välimäki m
fl, 1997). Statistiskt sett är homosexualitet ”onormalt” och det finns inga
5
förklaringar till varför vissa människor blir homosexuella. Flera teorier existerar
och enligt Cullberg (2003) så antyder den tidiga forskningen inom området att
homosexualitet beror på uppväxtvillkor. Amerikanska Psykologiska Förbundet
(APF, 2005) menar däremot att ingen människa själv kan bestämma över sin
sexuella läggning och att de flesta forskare idag är överens om att den sexuella
läggningen är ett resultat av komplexa interaktioner mellan miljö, tankar och
biologiska faktorer. Det ter sig också som om medfödda hormonella faktorer
spelar en signifikant roll i en persons sexuella identitet. Grunden för vår sexuella
läggning skapas under de tidigare tonåren utan tidigare sexuella upplevelser (APF,
2005). Skansgård m fl, (1998) skriver också om orsaker till homosexualitet och tar
även här upp att det troligtvis är ett samspel mellan miljöbetingade och biologiska
faktorer. Detta är dock bara teorier och det enda som kan sägas med säkerhet är att
homosexualitet grundläggs tidigt i livet. Viss forskning kring homosexualitet
försöker hitta ett sätt att ”bota” homosexualitet vilket anses mycket kränkande
(Skansgård m fl, 1998). Det talas dock emot detta i Amerikanska psykologiska
förbundet (2005) där psykologer och psykiatriker är överens om att
homosexualitet inte är någon sjukdom, mental dysfunktion eller ett känslomässigt
problem och går därför inte att bota eller behandla.
Det ter sig som att människor som känner en eller flera homosexuella har en mer
positiv attityd gentemot denna grupp. Med andra ord tror psykologer att negativa
attityder gentemot homosexuella är förutfattade meningar som inte är grundade i
upplevelser utan baseras på stereotyper (APF, 2005). Stereotyper av homosexualitet existerar och innefattar då både hur homosexuella ser ut och beter sig.
Exempelvis att manliga homosexuella talar med gäll röst och vinklar handleden
på ett feminint sätt medan kvinnliga homosexuella ser överdrivet manhaftiga ut.
Då det inte går att se på en person om den är homosexuell eller inte stämmer dessa
förutfattade meningar inte överens med verkligheten (Skansgård m fl, 1998). Det
är viktigt att skydda denna minoritet från diskrimination. Utbildning och korrekt
information om homosexuella är särskilt viktigt för unga människor som håller på
att upptäcka och undersöka sin sexualitet. Rädsla för att denna information skulle
kunna leda till fler homosexuella är inte realistisk (APF, 2005). Enligt Cullberg
(2003) visar attitydundersökningar att den homofoba inställningen är på stark
tillbakagång under de senaste decennierna även om aids-epidemin ökat oron.
Hiv/aids
Som hälso- och sjukvårdspersonal är det viktigt att ha kunskap om etiologi och
patologi till hiv/aids för att kunna förstå de attityder, myter och generaliseringar
som finns mellan hiv/aids och homosexualitet. Första gången aids beskrevs var år
1981 i USA och ett år senare konstaterades det första fallet i Sverige vilket visade
sig främst genom en speciell typ av lunginflammation. Samtliga patienter var
homosexuella män (Statens folkhälsoinstitut). Liknande sjukdomsfall med ett
försvagat immunförsvar fortsatte att uppträda i USA. Det gemensamma även för
dessa fall var att alla var homosexuella män. Därför gavs sjukdomen benämningen
GRID (gay related immun deficiency) vilket senare ändrades till vår tids
benämning, Acquired immun deficiency syndrom som förkortas AIDS
(Riksförbundet för hivpositiva).
Patologi hiv
Enligt Andreassen m fl, (2002) står hiv för humant immunbristvirus, viruset är ett
långsamt verkande retrovirus. Retroviruset angriper de celler som har en CD4molekyl på sina membraner. Viruset binder sig till molekylen och tränger sedan in
6
i cellen. Lymfocyter är celler som ingår i vårt immunförsvar och när dessa blir
angripna och förstörda leder det till en rad allvarliga sjukdomar. Desto större
mängd virus i blodplasma desto större är risken för att immunförsvaret försvagas
(Andreassen m fl, 2002). En del av dem som smittats får någon eller några veckor
efter smittillfället symtom såsom feber, halsont, huvudvärk, ibland hudutslag, en
del har också svullna lymfkörtlar (Noaks ark, 2001a). Symtomen kan förväxlas
med körtelfeber (mononukleos) eller influensa (Andreassen m fl, 2002). Den
akuta sjukdomsbilden beror på en mycket kraftig virusförökning efter smitta med
hiv. Detta tillstånd brukar kallas primär hiv- infektion. När den primära hivinfektionen gått över brukar den smittade känna sig frisk. Antikroppar mot hiv
utvecklas inom 3-12 veckor efter smittillfället som sedan finns kvar resten av livet
(Noaks ark, 2001a). När immunförsvaret är tillräckligt försvagat utvecklas aids
(Andreassen m fl, 2002).
Patologi aids
Aids, det vill säga förvärvat immunbristsyndrom är hivinfektionens slutstadium.
Detta är i sig ingen sjukdom utan en samlingsbeteckning på ett antal olika
infektioner kallade opportunistinfektioner och cancerformer som uppstår när ett
stort antal T4- lymfocyter har förstörts det vill säga när immunförsvaret är kraftigt
nedsatt. Efter hand har mediciner utvecklats som förhindrar eller dämpar
nybildningen av hiv. Dessa gör att ett försvagat immunförsvar kan byggas upp
igen och därav utvecklas aids mindre än tidigare (Andreassen m fl, 2002).
Smittvägar och smittskyddslag
För att hiv ska kunna smitta måste viruset komma i kontakt med så kallade
målceller. Dessa målceller förekommer i alla våra slemhinnor såsom i ögonen, i
penis urinrör, i slida, i blodbanan, i lymfkörtlarna och i kroppens alla organ. Hiv
kan överföras på följande sätt: oskyddat samlag, oralsex, blod trans fusion, organ
transplantation samt mor till barnsmitta (Noaks ark, 2001b). Det finns ingen risk
för hiv-smitta så länge kroppsvätskor innehållande hiv inte kommer i kontakt med
slemhinnor. Säkrare sex innebär att hålla sig till en partner, att minska antalet
partners och att använda kondom. Att avstå helt från sex är det enda helt säkra sätt
att undvika sexuellt överförd smitta. Risken att smittas vid sjukvårdsarbete med en
hiv-positiv patient är liten men risken får ändå inte bagatelliseras. Ungefär tre
nålstick av tusen med en nål som innehåller hivsmittat blod medför hivöverföring. Förebyggande behandling bör övervägas vid sticktillbud eller vid
annan exposition för möjlig hivsmitta. Behandling skall ges så kort tid som
möjligt efter händelsen (Noaks ark, 2001b).
Hiv tillhör de samhällsfarliga sjukdomarna och lyder under Smittskyddslagen
1988: 1472. Detta innebär bland annat att den som har anledning att anta att
han/hon har smittats av hiv är skyldig att omedelbart söka läkare för provtagning.
En läkare som konstaterat att någon smittats av hiv är skyldig att anmäla detta till
smittskyddsläkaren och smittskyddsinstitutet (Wilow, 2003). För att förhindra att
andra blir smittade måste en smittad följa de förhållningsregler som lagen anger.
Hiv/aids globalt, nationellt och lokalt
Enligt World Health Organisation (WHO, 2004) dödar aids mer än 8000
människor i världen varje dag och var tionde sekund dör en människa i aids.
Således tar aids varje år cirka 3 miljoner människors liv i världen varav 500 000
är barn under 15 år. Sedan början av epidemin har aids tagit närmare 30 miljoner
liv. I slutet av 2004 levde det 39,4 miljoner människor med hiv/aids i världen
7
(WHO, 2004). Varje dag smittas 16 000 människor i världen varav de flesta
smittas genom sexuellt umgänge (Noaks ark, 2001a). Nära 5 miljoner människor
smittas varje år av hiv och mer än 95 % av dessa bor i utvecklingsländerna.
Afrika, Asien och Östeuropa är de värst drabbade delarna i världen. Hiv står för
det högsta dödsantalet av alla infektionssjukdomar i världen (WHO, 2004).
Totalt har 6 503 fall av hiv anmälts i Sverige fram till första halvåret av 2004 och
männen utgör bland dessa 72 %. Av dessa beräknas 3 200 fortfarande att vara i
livet. Antalet anmälda fall av hiv under första halvåret av 2004 var 216 vilket är
en ökning på 64 fall jämfört med det första halvåret under 2003. Av dessa 216 fall
var 129 heterosexuella och majoriteten var av utländsk härkomst och redan
smittade vid ankomsten till Sverige. Bland de 216 fallen angav 37 personer att
smittvägen var sex mellan män och 11 att smittvägen var intravenöst missbruk
(Smittskyddsinstitutet, 2004). Det anmäls idag fler heterosexuellt än homosexuellt
smittade, detta beror sannolikt på att de flesta hiv-positiva heterosexuella är
invandrare från länder med hög hiv förekomst (Andreassen m fl, 2002).
I Skåne år 2004 levde totalt 354 män och 139 kvinnor med hiv/aids (Region
Skåne, 2005a). Nyanmälda fall under 2004 var 48. Vid en tillbakablick i tiden till
1999 då anmälda fall var 31 kan en tydlig ökning ses fram till 2004. Vanligast är
heterosexuell smittväg med 29 anmälda fall varav 17 män och 12 kvinnor. Sex
mellan män stod för 9 av de totalt 48 fallen. Mellan år 1997 och 2004 var 2003 det
år som stod för flest nyrapporterade fall, 51 stycken (Region Skåne, 2005b).
Lika vård för alla
En god hälsa och vård på lika villkor är målet för hälso- och sjukvården. Vård
skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
människans värdighet enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763). Vidare ställs
krav på att patientens behov av trygghet i vård och behandling skall tillgodoses,
respekt för patientens självbestämmande och integritet samt bidra till goda
kontakter mellan vårdpersonal och patient. Med andra ord är det olagligt att vägra
någon vård på grund av homosexualitet eller sjukdom. God vård ska bygga på
respekt för patientens autonomi och integritet (Wilow, 2003). Ett annorlunda
bemötande av en person eller att ge sämre vård på grund av personens sexuella
läggning eller sjukdom kan ses som olaga diskriminering vilket kan leda till böter
eller fängelse i högst ett år enligt 16 kap. 9 § brottsbalken (Statens folkhälsoinstitut, 2004). Välimäki (1997) visar i sin litteraturstudie att rädsla,
missuppfattningar och negativa attityder till personer med aids ofta förekommer
bland vårdpersonal och vård studerande. När vårdpersonal möter hiv-positiva
patienter måste de bearbeta förhållningssätt, fördomar och rädsla hos sig själva.
Detta görs bäst genom att söka kunskap. Omvårdnad är baserad på en helhetssyn
vilket innebär att fokus inte endast skall läggas på diagnosen. (Andreassen m fl,
2002).
Bemötande
Grunden i hälso- och sjukvårdspersonalens möte med patienter är att ha ett
yrkesetiskt och professionellt förhållningssätt. Sympatier och antipatier måste
kunna hanteras likaledes krävs en djupare insikt då det gäller egna normer och
attityder. Genom att känna sina egna gränser blir det lättare att respektera
patientens gränser och sätt att leva även om det inte stämmer överens med det
egna (Skansgård m fl, 1998). Croona (2003) diskuterar vikten av bemötandet vid
vård och behandlingsinsatser och resultat av dessa. Avgörande för patientens
8
upplevelser är god vård och gott bemötande från vårdpersonalen. Det som
prioriteras högst av vårdsökande är bland annat att få klara och tydliga besked, att
bli trodd, att få hjälp vid behov och att personalen är vänlig. Ett gott bemötande i
vården kännetecknas av vårdpersonal som möter vårdsökande på ett sätt som
respekterar deras integritet och autonomi och tillfredsställer behovet av förståelse
och trygghet. Förväntningar om tid och delaktighet och önskemål om livskvalitet
får inte förbises. En självklarhet inom vården borde vara ett gott bemötande men
verkligheten ser annorlunda ut (Croona, 2003).
Homosexuellas möte med vården
Att komma ut som homosexuell kan för många vara svårt och många upplever
rädsla och ensamhet när de inser att deras sexuella läggning skiljer sig från
samhällets normer (APF, 2005). En studie av Robertson (1998) som gjorts vid
Edinburghs Universitet (n=20) visade att flertalet homosexuella män som blev
intervjuade i grupp och individuellt kände en motvilja över att avslöja sin sexuella
läggning för vårdpersonalen av rädsla för att deras vårdbehov inte skulle
tillgodoses (Robertson, 1998). Röndahl (2004a) visar i sin studie (n= 222) att om
möjligheten fanns skulle 36 % av sjuksköterskor och undersköterskor på en
infektionsklinik i Sverige avstå från att vårda homosexuella patienter. Däremot
visade det sig att endast 9 % av sjuksköterskestuderande skulle avstå från att
vårda en homosexuell patient. Detta resultat antyder att attityderna mot
homosexuella håller på att förändras. Detta antagande stärks också av
undersökningar (Statens Folkhälsoinstitut, 1987; 2003) som indikerar att
attitydförändringar kontra homosexuella trots allt går i positiv riktning.
Trots den positiva attitydförändringen kan en bristande kompetens bland
vårdpersonal gällande homosexualitet få konkreta konsekvenser för den vård och
omsorg som erbjuds. Ett exempel är läkaren som missar att ta prov analt vid test
för könssjukdomar eftersom läkaren inte frågar sin manliga patient hur denne haft
sex. Ytterligare en sak är partnerns betydelse. Då någon söker vård har denne ofta
sin partner med sig och som allt för ofta misstas för att vara en vän eller väninna
när förhållandet inte stämmer överens med vårdpersonalens normer. När det gäller
vård och omsorg är en betydande friskfaktor att ta tillvara på sina nära och käras
betydelse och då blir den sexuella läggningen av betydelse. Om vårdpersonal
saknar kompetens gällande olika sexuella läggningar riskerar de homosexuella
patienterna att få sämre vård. Det är därför viktigt att bryta heteronormativiteten
inom sjukvården så att vårdpersonal kan ställa rätt frågor, fokusera på rätt saker
och ge rätt stöd, råd eller behandling (RFSL, 2005c). Vidare forskning gjord av
Röndahl (2004b) visar att majoriteten av sjuksköterskor och undersköterskor på
en infektionsavdelning i Sverige har en positiv inställning till homosexuella.
Sammanfattningsvis har homosexualitet länge förknippats med hiv/aids och kan
därmed sägas ha bidragit till en del av de fördomar och negativa attityder till både
sjukdomen och den sexuella läggningen som existerar. Detta skulle kunna
förebyggas genom kunskap och korrekt information till personal inom hälso- och
sjukvården. Lika vård för alla och ett jämlikt bemötande är faktorer som borde
eftersträvas och som lättare skulle kunna uppnås om de negativa attityderna
eliminerades. Intervention och prevention skulle kunna bidra till en minskad
smittspridning av hiv/aids och är arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården som
kräver kunskap för att kunna genomföras.
9
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vårdpersonalens kunskap om
och attityder till hiv-positiva homosexuella. Ytterligare ett syfte var att undersöka
om attityder skiljer sig åt mellan olika yrkeskategorier. Således avses föreliggande
arbete att svara på följande frågeställningar.
-
Vilka attityder beskrivs i litteraturen?
Vad grundar sig eventuella attityder på?
Finns skillnader beskriven i litteraturen då det gäller attityder och kunskap
mellan de olika kategorierna av vårdpersonal? Om, vilka är då dessa
skillnader?
Operationella definitioner
Homosexualitet - I föreliggande arbete definieras homosexualitet en sexuell
dragning eller kärlek till personer av samma kön (Lindskog, 1997).
Vårdpersonal - avser all personal samt alla studerande såsom både sjuksköterskeoch undersköterskestuderande inom vården.
Attityder - Nationalencyklopedin (2005a) definierar begreppet attityd som
kroppshållning, kroppsställning eller inställning, förhållningssätt. När attityd
nämns avses inställningar och förhållningssätt. Attityd är en varaktig inställning
som byggts upp genom erfarenheter och kommer till uttryck när man är för eller
emot något. En speciell undergrupp bland negativa attityder är fördomar.
Kunskap - definieras av Nationalencyklopedin (2005b) som ”en välbestämd
föreställning om (visst) förhållande eller sakläge som ngn har lagrad i minnet etc.,
ofta som resultat av studier”.
METOD
Under denna rubrik kommer följande delar att presenteras: artikelsökning,
artikelgranskning och databearbetning. Arbetet är en litteraturstudie och bygger på
tio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design.
Artikelsökning
De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna ELIN (som består av flera
databaser), Pubmed och Cinahl. De artiklar som inte gick att få i fulltext men som
verkade betydande för arbetets resultat beställdes genom Malmö högskola, hälsa
och samhälle bibliotek (Tabell 1). Efter att ha granskat tillgänglig litteratur visade
det sig att befintlig forskning hitintills övervägande intresserat sig för manlig
homosexualitet kontra hiv/aids. Således resulterade detta i att föreliggande arbete
endast är baserat på manlig homosexualitet. Inga avgränsningar – exklusionskriterier - har gjorts gällande artiklarnas ålder då det visade sig tidigt i
litteratursökningen att forskningen var begränsad. Det har heller inte gjorts några
avgränsningar – exklusionskriterier – gällande deltagarnas ålder.
10
Tabell 1.
Databaser
Artikelsökning
Sökord
Träffar
Granskade
artiklar
Använda
artiklar
ELIN
2005-03-10
hiv,
homosexuality,
attitudes
28
10
1
CINAHL
2005-03-10
attitudes, hiv,
nursing,
homosexuality
108
5
1
2005-03-10
experiences,
nursing,
homosexuality
158
2
1
PUBMED
2005-04-05
attitudes,
nursing, hiv,
homosexuality
102
7
1
2005-04-05
nursing,
knowledge,
attitudes,
homosexuality,
hiv
34
2
1
Related articles
2005-04-01
attitudes, aids,
homosexuality
1694
5
2
Related articles
2005-04-01
experiences,
nursing,
homosexuality
172
5
2
Related articles
2005-04-05
attitiudes,
nursing, hiv,
homosexuality
379
3
1
Summa totalt:
10
Artikelgranskning
Artiklarnas vetenskapliga kvalitet har granskats enligt Carlsson och Eimans
(2003) bedömningsmall för både kvantitativ och kvalitativ artikelgranskning
(Bilaga 1 & 2). Vid kvalitetsgranskning (Bilaga 3) lästes de tio artiklarna enskilt
av författarna för att stärka bedömningen.
Artikel - databearbetning
Hartman (2004) beskriver Glasers forskningsprocess vilken skall inledas med så
få förutfattade meningar som möjligt. Arbetets författare har eftersträvat en öppen
syn vid tolkning av resultat och därför inte valt att använda någon teoretisk
referensram innan resultat erhållits. Forskningsprocessen delas in i tre faser. Den
första, öppna fasen, består av att forskaren söker efter kategorier. Fasen kallas
öppen eftersom forskaren inte sätter upp några begränsningar utan är öppen för
vilka kategorier som kan uppkomma. Därefter kommer den selektiva fasen då
forskaren koncentrerar sig till de kategorier som uppkommit. Sista delen i
processen kallas den teoretiska fasen då forskaren tar reda på hur de olika
kategorierna förhåller sig till varandra och därefter kan resultatet skrivas samman
(Hartman, 2004). I föreliggande arbete lästes artiklarna först var för sig för att
skapa en första förståelse. Samtliga artiklar lästes och granskades av båda
författarna. Enligt Polit m fl, (2001) stärks studiens validitet genom triangulering
vilket i detta fall innebär att materialet samlas in, analyseras och tolkas av fler än
en person. Detta minimerar risken för feltolkningar men kan dock inte försäkra
kategorisk validitet. När artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes
11
identifierades olika återkommande kategorier och då fördjupades även förståelsen
för resultaten varvid olika kategorier skapades till resultatpresentationen. Efter
slutförd artikelgranskning och kvalitetsbedömning undersöktes hur de olika
resultaten förhöll sig till varandra relaterat till studiens syfte och frågeställningar.
RESULTAT
Studiens resultat bygger på granskning och tolkning av en kvalitativ och nio
kvantitativa vetenskapliga artiklar och kommer att presenteras under respektive
kategori – generella attityder, kunskap, erfarenhet, rädsla och oro samt
viljan/vägran att vårda.
Generella attityder
Lohrmann och kollegor (2000) genomförde en enkätstudie för att beskriva tyska
sjuksköterskestudenters (n= 175, medelålder 21, SD 6,9) kunskap och attityder till
hiv/aids. I studien var 84 % av deltagarna kvinnor. Frågeformuläret som användes
innehöll 91 frågor indelade i fem olika skalor. Med hjälp av skalorna mättes
kunskapsnivån om hiv/aids, generella attityder, homofobinivå, vilja att vårda och
attityderna till sexuella riskbeteende. Skalan som användes för att mäta
studenternas grad av homofobi och generella attityder var utformad av Held
(1993). De generella attityderna till personer med hiv/aids var positiva och
studenternas nivå av homofobi var låg. Forskarna fann att studenter som hade
positiva attityder till personer med hiv/aids hade signifikant mindre homofobi
jämfört med dem som hade negativa attityder till personer med hiv/aids (r = 0.66;
p<0.0001). Det visade sig att de studenterna med hög grad av homofobi var
signifikant mindre villiga till att vårda patienter med hiv/aids jämfört med dem
med låg grad av homofobi (r =-0,35; p<0,0001) (Lohrmann m fl, 2000).
I en kvantitativ studie gjord i Sverige av Röndahl m fl, (2003) jämförde forskarna
attityderna från sjuksköterskor, undersköterskor, sjuksköterskestuderande och
undersköterskestuderande gentemot hiv-positiva och homosexuella hiv-positiva
patienter, rädsla för att bli smittad och viljan att vårda hiv-positiva patienter.
AIDS-attitydskalan (Froman & Owen, 1992) användes tillsammans med ett
frågeformulär som var designad speciellt för studien. Undersökningen gjordes på
sjuksköterskor och undersköterskor (n= 57) vid en infektionsklinik och
sjuksköterskestuderande och undersköterskestuderande (n= 165, medelålder 27 år
respektive 18 år) från ett universitet och en gymnasieskola. Av sjuksköterskorna
och undersköterskorna var 90 % kvinnor och av de studerande var 86 % kvinnor.
Resultaten visade att majoriteten av respondenterna i studien uttryckte empatiska
attityder till hiv-smittade homosexuella. Det fanns dock signifikanta skillnader
(p<0,0001) mellan undersköterskestudenterna, sjuksköterskestudenterna och
sjuksköterskorna där undersköterskestudenterna uttryckte minst positiv attityd.
I en amerikansk enkätstudie med sjuksköterskor av Forrester och Murphy (1992)
(n=360, 20 var män, medelålder 37,7 år, SD 10,8) där syftet var att undersöka
attityder till patienter med aids och aidsrelaterade riskfaktorer. Sjuksköterskornas
attityder mättes med skalan Prejudicial Evaluation Scale (Kelly m fl, 1987, 1988)
med mätvärden varierande från starkt överensstämmande till att inte alls stämma
överens. Viljan att möta patienter mättes med hjälp av en annan skala, Social
interaktionsskala (Forrester & Murphy, 1992). Mätvärdena här varierade från hög
12
till låg grad av vilja. Båda skalorna presenterade olika karaktärsskildringar med
tillhörande påståenden för deltagarna som de fick ta ställning till. Resultaten från
studien visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i sjuksköterskornas
attityder gällande sexuell läggning, om patienten var homosexuell eller
heterosexuell spelade ingen roll. De hade heller inga problem med att socialt
interagera med en homosexuell person. Det framkom dock skillnader gällande
sjuksköterskornas attityder till patienter med aids jämfört med patienter med
leukemi. Sjuksköterskorna visade signifikant (p<0,0001) mer negativa attityder
till aids-patienter än patienter med leukemi. De var också signifikant (p<0,001)
mindre villiga till att socialt interagera med en aids-patient till skillnad från en
leukemipatient (Forrester & Murphy, 1992).
I en kvantitativ studie genomförd på Nordirland av Melby m fl (1992) undersöktes
sjuksköterskors (n= 479) attityder till aids och olika livsstilar relaterade till
hiv/aids. I studien var 84,3 % av deltagarna kvinnor. Forskarna använde sig av en
aidsfobiskala och en homofobiskala (Bouton, 1987). Resultaten påvisade att
39, 2 % av sjuksköterskorna ansåg att homosexualitet skulle vara olagligt.
Majoriteten av sjuksköterskorna (71 %) samtyckte inte till att orsaken till aids är
helt orelaterad till homosexualitet. De respondenter som presenterade mest
negativa attityder till homosexualitet och homosexuella med aid s var
protestantiska sjuksköterskor, kvinnliga sjuksköterskor, undersköterskor och
sjuksköterskor i den södra hälso- och sjukvårdsnämnden (Melby m fl, 1992).
Peate m fl, (2002) genomförde en kvantitativ studie (n= 138, medelålder 26,3, SD
7,89) på brittiska sjuksköterskestudenters kunskapsnivå, attityder till hiv/aids,
nivå av homofobi, viljan att vårda personer med hiv/aids och attityder till sexuellt
riskbeteende. Majoriteten var kvinnor (n= 115) Deltagarna fick besvara ett
frågeformulär innehållande olika skalor. Resultaten visade att majoriteten (84 %)
uppgav att de inte kände sig obekväma i mötet med en person med homosexuell
läggning. Enligt 75 % skulle homosexualitet inte fördömas som en alternativ
livsstil och 91 % var inte överens om att homosexuella som blivit smittade av
hiv/aids fick vad de förtjänade. Samma respekt och information skulle ges till den
homosexuellas partner som till den heterosexuella partnern enligt 83 % av
sjuksköterskestudenterna. Ju äldre studenterna var desto högre nivå av ho mofobi
visades (r= -0,22; p= 0,009). De studenter som var mer villiga till att ge vård till
patienter med hiv/aids visade mindre homofobiska attityder än de studenter som
inte var villiga att ge vård (p= 0,02). Signifikanta korrelationer fanns mellan
attityder till hiv/aids och homofobi: desto mer positiva attityder till hiv/aids desto
mindre homofobi (r= 0,69; p<0,001). Deltagarna som hade mer kunskap gällande
hiv/aids visade mindre homofobiska attityder (r= 0,21; p= 0,017) och desto mer
villiga var de att vårda denna patientgrupp (r= -0,21; p= 0,014) (Peate m fl, 2002).
Likvärdiga resultat kunde ses i en kvantitativ studie gjord av Glad och kollegor
(1995) vid Pittsburghs universitetet i USA där relationen mellan sjuksköterskors
(n= 24, medelålder 34,2 år, SD 9,2) grad av homofobi, rädsla för aids och upplevd
risk för att bli smittad undersöktes. Deltagarna fick besvara frågor i tre olika
frågeformulär. Resultat indikerade att sjuksköterskor med högre grad av homofobi
också visade sig ha mer negativa attityder mot aids. Av respondenterna svarade
79,2 % att de ansåg att homosexuella skulle ha samma rättigheter som
heterosexuella och 66,7 % att homosexualitet inte skulle vara olagligt.
Stewart (1999) genomförde en kvantitativ longitudinell studie i Storbritannien för
att se om sjuksköterskestudenters (n= 192) attityder till hiv/aids och homo13
sexualitet förändrades under deras utbildning. Totalt gjordes fyra mätningar under
ett år. Ett frågeformulär baserat på två skalor, en för att mäta förutfattade
meningar och en för att mäta social interaktion (PESIS, Kelly m fl, 1987, 1988)
användes. Fyra olika karaktärsskildringar användes som följdes av påståenden
som deltagarna fick ta ställning till. Resultatet indikerade att studenterna hade mer
förutfattade meningar mot aids jämfört med leukemi. Däremot sågs inga
förutfattade meningar kopplade till sexuell läggning. Sjuksköterskestudenterna
ansåg att aids-patienter var mer ansvariga och skyldiga till sin diagnos än vad
leukemipatienter var men kopplade det inte till sexuell läggning. Studenterna
visade sig också vara villiga att interagera socialt med patienter oavsett medicinsk
diagnos eller sexuell läggning (Stewart, 1999).
Kunskap
Studien av Lohrmann m fl, (2000) visade att i stort sett alla sjuksköterskestudenterna (99,5 %) visste hur hiv/aids smittade och att sexuell smitta kunde
uppstå vid både heterosexuella och homosexuella förhållanden (97 %).
Majoriteten (99 %) visste även att individer med hög risk att få hiv/aids var
intravenösa drogmissbrukare, människor som hade oskyddat sex och prostituerade
medan 97 % visste att homosexualitet inte innebar att personen hade aids.
Resultaten indikerade också att de studenterna med en hög kunskapsnivå hade
signifikant mindre (p<0,0001) negativa attityder och signifikant mindre
(p<0,0001) homofobi jämfört med de studenterna med låg kunskapsnivå (a a).
I en kvantitativ studie genomförd av Fido och Al Kazemi i Kuwait (2002) med
syftet att undersöka familjeläkare varav 95 var kvinnor och 67 var män (n=162,
medelålder 38,2, SD 6,3) och deras kunskaper och attityder till hiv/aids.
Deltagarna fick svara på ett frågeformulär baserat på 30 kunskapsfrågor om
hiv/aids. I studien framkom att en del av familjeläkarna hade mycket dålig
kunskap om hiv/aids och att de också hade en negativ attityd till dessa patienter.
Hälften av respondenterna svarade rätt på 60 % av frågorna. För övrigt tyckte
84 % av läkarna att hiv-patienter borde sättas i karantän för att stoppa spridning av
infektionen och 70 % trodde att homosexualitet var en psykisk sjukdom. En del av
läkarna kände sig obekväma med homosexuella och hiv-positiva patienter (a a).
Melby m fl (1992) visar i sin studie från Nordirland en begränsad kunskap bland
sjuksköterskorna gällande hiv/aids. Hela 25 % trodde att hiv kunde smitta genom
vanlig, icke sexuell kontakt. Skillnader sågs mellan sjuksköterskorna och deras
grad av kunskap. De som arbetade på sjukhus hade signifikant sämre kunskap än
sjuksköterskor som arbetade ute i kommunen (p<0,05). Sjuksköterskor inom
äldreomsorgen hade signifikant sämre kunskap än sjuksköterskor som arbetade på
avdelningar med högre kunskapsbehov om hiv/aids t ex intensiv- och
operationsavdelningar (p<0,05). Sjuksköterskornas attityder mot aids var delvis
men inte signifikant relaterade till deras grad av kunskap (a a).
Erfarenhet
Atkins och kollegor (1996) genomförde en enkätstudie där sjuksköterskor
(n= 138, 2 var män) ingick. Studien genomfördes i en amerikansk stat i
mellanvästern med syfte att undersöka sjuksköterskors attityder till att vårda
patienter med aids. Forskarna mätte fem olika dimensioner av attityder till att
vårda patienter med aids varav en dimension var attityder till homosexualitet. Det
fanns en signifikant (p<-0,2075) negativ korrelation mellan år av erfarenhet och
positiva attityder till homosexualitet. Författarnas slutsats blev att, desto fler års
14
arbetserfarenhet som sjuksköterska desto mer negativ var attityden till
homosexualitet. Resultaten indikerade dock att sjuksköterskor med tidigare
erfarenhet av att vårda aids-patienter hade positivare attityder till både aids och
homosexualitet än de som inte hade den erfarenheten (Atkins m fl, 1996).
I resultaten i Glad och kollegors (1995) studie framkom det att de äldre
sjuksköterskorna och de med längre klinisk erfarenhet hade mer positiv attityd till
hiv/aids. Resultaten i Peates m fl (2002) studie om brittiska studenters attityder till
hiv/aids visade att studenter som tidigare hade vårdat patienter med aids hade en
signifikant (p=0,042) mer positiv attityd till sjukdomen och till personer som lider
av aids än de som inte hade erfarenheter.
Rädsla och oro
I en svensk studie genomförd av Röndahl och kollegor (2003) visade resultaten att
sjuksköterskestudenterna var signifikant (p<0,001) mer rädda för att bli smittade
av hiv än vad de legitimerade sjuksköterskorna var, men mindre rädda än
undersköterskestudenterna. Generellt visade resultaten låg grad av rädsla för att
bli smittad av hiv (Röndahl m fl, 2003).
Likvärdiga resultat återfanns i några av de andra granskade studierna (Atkins m fl,
1996; Glad m fl, 1995; Lohrmann m fl, 2000; Melbys m fl, 1992). I studien av
Lohrmann och kollegor (2000) var 52 % av de tyska sjuksköterskestudenterna inte
rädda för kontakt med personer som var hiv-positiva eller aids-sjuka. Atkins m fl
(1996) fann att 10,1 % av sjuksköterskorna ansåg att det huvudsakliga problemet
med att vårda patienter med hiv/aids var rädslan för att bli smittad och att dö.
Samma rädsla återfanns i studien från Nordirland av Melbys m fl (1992) där
vården av hiv-positiva associerades till en generell rädsla av att bli smittad
(p<0,0001). Resultatet visade också att desto mer oro sjuksköterskan kände över
att vårda en aids-patient desto ovilligare var hon till att ge omvårdnad (Melby m
fl, 1992). Glad och kollegors (1995) studie påvisade att sjuksköterskor med mer
erfarenhet av aids-patienter rapporterade mindre rädsla. De som ansåg att risken
för att bli smittad av hiv var låg var mindre rädda för hiv/aids. De deltagare som
uttryckte en högre grad av rädsla för hiv/aids hade högre grad av homofobi.
Viljan/vägran att vårda
Resultaten i Lohrmanns m fl (2000) visade att sjuksköterskestudenterna var
mycket positivt inställda till att vårda patienter med hiv/aids. Majoriteten av
studenterna (81 %) kände sig inte obekväma i mötet med en homosexuell aidssjuk patient och 88 % skulle inte ha något emot att vårda en homosexuell patient.
Studenter med positiva attityder till hiv/aids var mer villiga att vårda patienter
med hiv/aids jämfört med dem som hade en negativ attityd (r = -0,36; p< 0,0001).
Endast 12 % av studenterna skulle inte vilja få uppgiften att vårda patienter med
hiv/aids. Mer än en tredjedel (36 %) tyckte att rättigheten till att vägra vårda hivpatienter skulle finnas fastän 92 % svarade att de själva inte skulle vägra
(Lohrmann m fl, 2000). Dessa resultat skiljer sig starkt från studien genomförd av
Fido och Al Kazemi (2002) där 83 % av de kuwaitiska läkarna uppgav att de inte
var villiga till att vårda hiv-positiva patienter.
I en kvalitativ studie genomförd av van Wissen och Woodman (1994) undersöktes
sjuksköterskor, undersköterskor och barnmorskor (n= 29) på Nya Zeeland och
deras attityder till att vårda patienter med hiv/aids i form av gruppintervjuer.
Deltagarna uppgav att sättet patienterna blivit smittade på låg till grund för den
15
syn de hade av dem. De flesta av deltagarna föredrog att vårda hiv-positiva
homosexuella jämfört med intravenösa drogmissbrukare. Några av deltagarna var
väldigt uppriktiga då de medgav att deras känslor till homosexuella eller
drogmissbrukare skulle störa deras professionella omdöme om de blev tillfrågade
att vårda en patient som tillhörde någon av ovanstående kategorier.
I studien genomförd av Röndahl m fl, (2003) stod undersköterskestudenterna för
den största delen av dem som hade önskan om att avstå från omvårdnad av hivpositiva patienter. Majoriteten av dem som ville avstå svarade att den största
anledningen var rädsla. Av sjuksköterskorna angav 36 % att om de fick möjlighet
skulle de välja att avstå från att vårda hiv-positiva patienter. I Melby m fl, (1992)
studie visade det sig att endast 14 % av sjuksköterskorna hade en negativ
inställning till att vårda en aids-patient och 58 % uttryckte en positiv inställning.
Om möjligheten gavs skulle 13,5 % av sjuksköterskorna frivilligt anmäla sig till
att arbeta med aids-patienter medan 8 % svarade att de skulle överväga att sluta
arbeta om de var tvungna att vårda aids-patienter (Melby m fl, 1992).
Mindre än hälften (40 %) av de brittiska studenterna i Peates m fl, (2002) studie
svarade att om de fick valet skulle de vägra att ge vård till patienter med hiv/aids
men bara 3 % indikerade att de skulle vägra oavsett om valet fanns. Studenter som
visade mer vilja till att vårda patienter med hiv/aids visade också en signifikant
(p= 0.002) mer positiv attityd till dessa människor. De som visade en mer positiv
attityd (r= -0,43; p<0.0001) till hiv/aids och personer med hiv/aids var mer villiga
att ge vård åt dessa personer (Peate m fl, 2002).
DISKUSSION
Under denna rubrik kommer metod och resultat att diskuteras. Förslag på framtida
forskning och slutsatser kommer också att presenteras.
Metoddiskussion
Föreliggande arbete är en litteraturstudie som enligt Polit m fl, (2001) är en
sammanställning av den redan existerande kunskapen gällande ämnet. Syftet med
en litteraturstudie är att ge en ökad kunskap och att fastställa eventuella behov av
vidare forskning (a a). Författarnas önskan var att använda fler kvalitativa studier
men då dessa visade sig vara få resulterade det i att litteraturstudien baseras på nio
kvantitativa och en kvalitativ studie. I de kvantitativa studier som används har
respondenterna fått delta i undersökningar baserade på frågeformulär varav en del
inkluderade redan färdigutvecklade skalor. Därmed har deltagarna inte fått
utrymme att uttrycka sig fritt. Kvalitativa studier hade kanske varit mer ämnat i
föreliggande arbete då den kvalitativa designen är mer flexibel och elastisk,
holistisk och med en strävan att förstå fenomenets helhet (a a).
Vid artikelsökning har fulltexter föredragits för att spara tid då denna varit
begränsad. Fler databaser hade kanske kunnat bidra med fler betydande artiklar
men då fulltexter föredrogs valdes de databaser som kunde erbjuda detta. Fem
artiklar som verkade betydande för resultatet beställdes genom Malmö Högskola,
Hälsa och samhälles bibliotek. Endast tre gick att få tag på vilket kan ha medfört
att en del relevanta resultat missats. Mycket tid har gått åt till att granska artiklar
som inte varit användbara på grund av avsaknad av kombinationen hiv/aids och
16
homosexualitet. Det hade kanske varit mer vedertaget att i föreliggande
artikelsökning strävat efter att använda sig av fler exklusionskriterier i form av
publiceringsår och kön. Tillgänglig forskning gjord under det senare decenniet
passande för studiens syfte och frågeställning visade sig dock vara knapphändig.
Den större delen av forskningen relaterat till syftet gjordes under mitten av 80talet till mitten av 90-talet då ämnena som berörs i studien var mer omdiskuterade.
Hiv/aids upptäcktes i början av 80-talet och blev därmed mycket aktuellt för
forskning under denna epok likaså förknippades till en början homosexualitet med
sjukdomen. Homosexualitet är ett begrepp som innefattar både män och kvinnor.
Därför blev det naturligt att inte göra avgränsningar gällande kön. Kvinnor kan
smittas med hiv av kvinnor men få fall finns beskrivna (Noaks ark 2001b). Därav
efter påbörjad granskning av artiklar berörande homosexualitet kontra hiv/aids var
det uteslutande homosexuella män som involverades.
Under artikelsökningens gång framgick det att nyare forskning relaterat till
studiens syfte mestadels undersökte vårdstuderandes attityder och kunskaper.
Detta ansågs viktigt för studien då dagens vårdstuderande är framtidens
vårdpersonal. Därför fick begreppet vårdpersonal även innefatta studerande. Det
har inte gjorts några avgränsningar – exklusionskriterier – angående deltagarnas
ålder då definitionen av vårdpersonal innefattar den yngsta kategorin
undersköterskestuderande som är minst 16 år och någon gräns uppåt ansågs det
ingen anledning att ha med.
Artiklarna har granskats och bedömts enligt Carlsson och Eimans (2003) mall för
kritisk granskning men detta är dock ingen försäkran om att den kritiska
granskningen är helt korrekt genomförd. Ett objektivt synsätt har eftersträvats,
men studien bygger dock på författarnas tolkning av andras forskningsresultat och
detta kan vara präglat av författarnas sätt att tänka och resonera. För att styrka
validiteten har triangulering enligt Polit m fl, (2001) använts. Av de granskade
artiklarna fick två stycken grad 3 (Bilaga 2) det vill säga låg grad av vetenskaplig
kvalitet. Många av artiklarnas brister var att de saknade den etiska aspekten men
detta tolkades inte att ha präglat arbetets resultat. Även urval och diskussionsdel
har i vissa fall varit bristfälliga då urvalen inte varit representativa och
diskussionsdelen saknat egenkritik och felkällor. Det ansågs dock att artiklarnas
resultat var betydande för resultatet i föreliggande arbete. Artikla r har valts från
olika länder för att inte begränsa arbetet till Norden. Trots detta går det inte utifrån
föreliggande arbete att generalisera de länder som presenterats då urvalen inte är
representativa för respektive land. Majoriteten av artiklarnas urval är kvinnor
vilket skulle kunna antas ha gett resultaten en kvinnlig prägel. Således torde fler
manliga deltagare kunna leda till ett annorlunda resultat.
Resultatdiskussion
Syftet med föreliggande arbete var att beskriva vårdpersonalens kunskaper om
och attityder till hiv-positiva homosexuella. Då arbetets resultat senare tolkades
vara övervägande baserade på grundläggande element i attityder tedde det sig
naturligt att diskutera och förankra resultaten utifrån tillgängligt teoretiskt
resonemang enligt Bunkholdt (1997) kring attityder.
De olika attityderna gentemot hiv/aids och homosexualitet har genom
föreliggande arbetets gång setts bero på elementen rädsla, oro, kunskap och
erfarenhet. Enligt Bunkholdt (1997) kan attityder delas in i tre olika komponenter
såsom tankekomponent, känslokomponent och beteendemässig komponent.
17
Samtliga komponenter tolkades att tydliggöras under artikelgranskningen. Enligt
Bunkholdt (1997) så kan attityder vara uppbyggda på olika vis men också
komplext sammansatta av alla tre komponenterna. En attityd kan vara starkt
präglad av en särskild komponent medan en annan attityd kan domineras av en
annan komponent. Tankekomponenten är det vi vet och antar om något utifrån vår
kunskap till fenomenet medan känslokomponenten är känslor förknippade med
våra attityder till exempel att vara rädd, tycka synd om eller vara fientligt inställd
till fenomenet. Den beteendemässiga komponenten utgörs av våra handlingar till
exempel vad vi säger och vad vi gör, att visa sin inställning i direkt beteende
gentemot fenomenet. Termer som tendens eller benägenhet används beträffande
beteendekomponenten. Kunskap angående orsaken till att en viss attityd existerar
och kunskap om den relativa styrkan hos komponenterna i en attityd är
betydelsefulla om önskan finns att förändra den. Även kunskap till fenomenet i
sig krävs för en eventuell attitydförändring (Bunkholdt, 1997).
Figur 1.
Tanke
komponent
Känslo
komponent
Beteendemässig
komponent
Kunskap
Rädsla
&
oro
Viljan/Vägran
att
vårda
Tolkning av resultatet applicerat utifrån Bunkholdts (s. 194. 1997)
definition utav attityder.
18
Generella attityder
Enligt Bunkholdt (1997) kan negativa attityder till andra människor eller grupper
av människor klassificeras som fördomar. Dessa attityder bygger på otillräcklig
och ofta felaktig information och kan användas antingen som försvar eller
anpassning. Fördomar har ofta en struktur bestående av en stark känslokomponent
och en svag tankekomponent som i diskussion ofta leder till känsloladdade
uttalande och bristfällig logik (a a). Både positiva och negativa attityder till hivpositiva homosexuella har visat sig i resultaten. Det går dock inte att dra några
slutsatser om att attityderna skulle vara mer positiva i senare forskning än i
tidigare forskning. Då majoriteten av respondenterna i Fido och Al Kazemis
(2002) studie erhöll negativa attityder medan attityderna i studierna av Forrester
och Murphy (1992) och Stewart (1999) var neutrala. Dessa resultat skulle kunna
indikera på kulturella skillnader men det kan inte med bestämdhet fastslås på
grund av studiernas icke representativa urval. I studien genomförd av Röndahl
m fl, (2003) uttryckte respondenterna empatiska attityder. De negativa attityderna
gentemot homosexuella är enligt Cullberg (2003) under tillbakagång trots att hivpositiva ökar i antal. Möjligen skulle detta kunna indikera att den yngre
generationen och därmed de studerande skulle kunna bidra med en mer positiv
attityd. Detta sägs dock delvis emot av Röndahls m fl, (2003) studie där de yngsta,
undersköterskestudenterna uttryckte minst positiv attityd till hiv-positiva
homosexuella likaså stod undersköterskestudenterna för störst del av dem som
hade önskan att avstå från omvårdnad av hivsmittade patienter. Fördomar som
försvar uppkommer enligt Bunkholdt (1997) när självbilden hotas medan
fördomar som anpassning uppkommer via omgivningen till exempel via
uppfostran av fördomsfulla föräldrar. Författarna av föreliggande arbetes
tolkningar angående undersköterskestudenternas negativa attityder är att
anledningen till inställningen skulle kunna bero på en omogenhet, oerfarenhet och
okunskap. Denna attityd skulle kunna antas förändras när studenterna blir äldre
med ökad kunskap, erfarenhet och säkrare i sina egna sexuella identiteter.
Kunskap - en tankekomponent
Attityder som enligt Bunkholdt (1997) är präglade utifrån kunskap domineras av
tankekomponenten och få känslor är inblandade. Dessa attityder är därför lätta att
förändra jämfört med attityder som domineras av känslokomponenten (a a).
Tydliga skillnader i resultaten gällande kunskap om hiv/aids bland sjuksköterskor
och sjuksköterskestuderande kan ses vid jämförelse av artiklar genomförda under
tidigt 90-tal och under tidigt 2000-tal. I Lohrmann och kollegors (2000) studie
visste 99,5 % av sjuksköterskestudenterna hur hiv/aids smittade vilket skiljer sig
från studien genomförd 1992 av Melby m fl, där hela 25 % trodde att hiv/aids
kunde smitta genom vanlig, icke-sexuell kontakt. Det finns dock brister angående
kunskap än idag då många av familjeläkarna i Fido och Al Kazemis (2002) studie
hade mycket dålig kunskap angående hiv/aids och att deras attityder var negativa
gentemot dessa patienter. Enligt Andreassen m fl, (2002) kan man genom att söka
kunskap bearbeta förhållningssätt, fördomar och rädsla hos sig själv (Andreassen
m fl, 2002). Detta torde således kunna minska aids som vår tids stigmatiserade
sjukdom som associeras med negativa attityder. Det är viktigt med korrekt
kunskap framförallt bland sjukvårdspersonal för att exempelvis kunna förhindra
smittospridning genom intervention och prevention.
Enligt Amerikanska psykologiska förbundet finns myten om att alla homosexuella
män är hiv-positiva. Sjuksköterskestudenterna (97 %) i Lohrmann m fl, (2000)
studie visste dock att homosexualitet inte innebar att personen hade aids medan
19
71 % av sjuksköterskorna i studien genomförd av Melby m fl, (1992) ansåg att
orsaken till aids inte är helt orelaterad till homosexualitet. Likaså här torde
kunskap spela en stor roll för en attitydförändring då det har visat sig i studierna
av (Atkins m fl, 1996; Lohrmann m fl, 2000; Peate m fl, 2002) att homofobi ofta
är relaterad till låg kunskapsnivå om hiv/aids samt oerfarenhet. Eftersom
samhället har blivit öppnare till och kunskapen ökat om homosexualitet (Cullberg,
2003) skulle det kunna antas att fler homosexuella vågar vara öppna med den
sexuella läggningen. Detta torde därmed kunna tänkas bidra till ett mer öppnare
samhälle med färre negativa attityder såsom rädsla för hiv/aids och homofobi.
Rädsla - en känslokomponent
Enligt Bunkholdt (1997) tillhör rädsla känslokomponenten som i sig är svår att
förändra. För att kunna förändra känslokomponenten och i detta fall rädslan måste
kunskapen till orsaken eftersträvas (a a). I studien gjord 1995 av Glad och
kollegor kunde ett samband mellan rädsla och homofobi ses. Högre grad av rädsla
för hiv/aids följdes av högre grad av homofobi. Detta resultat bekräftas
ytterliggare av den i bakgrunden tidigare nämnda litteraturstudien av Välimäkis m
fl, (1997). Resultaten skulle kunna tolkas som att en del sjuksköterskor i studierna
relaterade sjukdomen till den homosexuella läggningen. Detta skulle kunna antas
bero på tiden för studien och den bristande kunskapen om homosexualitet kontra
hiv/aids. I flera av studierna har rädsla visat sig vara den huvudsakliga faktorn till
oviljan att vårda samt påverkat attityderna åt det negativa hållet.
Sjuksköterskestudenterna i Röndahls m fl (2003) studie visade en ökad rädsla för
att bli smittad jämfört med de legitimerade sjuksköterskorna men
undersköterskestudenterna var de som var mest rädda. Rädslan för att bli smittad
är befogad trots att riskerna är små. Risken för att bli smittad av ett nålstick
innehållande hiv-smittat blod är endast tre promille (Noaks ark, 2001). Således
torde rädsla kunna minskas även här med hjälp av ökad kunskap och därmed bidra
till en minskad ovilja till att vårda.
Viljan/vägran att vårda - en beteendemässig komponent
Vägran att vårda är enligt Bunkholdt (1997) en beteendemässig komponent vilket
utgörs genom att visa ett beteende riktat direkt till fenomenet genom handling.
Det är olagligt att vägra någon vård på grund av sexuell läggning eller sjukdom
enligt hälso- och sjukvårdslagen 1982: 763 (Wilow, 2003). Alltså är vägran att
vårda ingen valmöjlighet i vårt svenska samhälle men om viljan förekommer
skulle detta möjligtvis kunna leda till ett sämre bemötande. Bemötandet vid vård
och behandlingsinsatser och resultat av dessa är av stor vikt enligt Croona (2003).
I Röndahl m fl, (2003) påstod 36 % av sjuksköterskorna att om möjligheten fanns
skulle de avstå från att vårda hiv-smittade patienter. Av sjuksköterskorna i Melby
och kollegors (1992) studie uppgav 8 % att de skulle överväga att säga upp sig
från sitt arbete om de blev tvungna att vårda hiv-smittade patienter. Peates m fl,
(2002) visar att ca 40 % av sjuksköterskestudenterna skulle vägra att vårda hivsmittade patienter om valet fanns. Enligt Bunkholdt (1997) kommer
nödvändigtvis inte tankar och känslor till uttryck i en beteendemässig komponent.
Detta beror på att många människor i en social situation håller tillbaka sin
attitydyt tring av rädsla för andras reaktioner viket kan leda till en neutralitet eller
skenbar vänlighet (a a). Det torde således kunna tänkas att de förväntningar som
vårdpersonal står inför såsom lika vård för alla och ett likt bemötande skulle
kunna få en del av studiernas deltagare att hålla tillbaka sina attitydyttringar.
20
Det skulle kunna antas att det finns samband mellan oviljan att vårda och negativa
attityder till hiv/aids och dess riskfaktorer. Således skulle det kunna vara svårt att
tro att någon med positiv inställning inte skulle vilja vårda patienter som lider av
hiv/aids. Detta antagande stärks av resultaten i Lohrmanns och kollegor (2000)
och Peates m fl, (2002) studier där det går att se att respondenterna med positiva
attityder var mer villiga att vårda än de med negativa attityder. De negativa
attityderna har visat sig inte endast bero på diagnosen utan också på sättet
patienten blivit smittad. Detta kan särskilt ses i den kvalitativa studien av van
Wissen och Woodman (1994) där deltagarna uppgav att de hade olika sätt att se
på patienten beroende på hur denne ådragit sig infektionen. De flesta föredrog att
vårda hiv-positiva homosexuella framför intravenösa drogmissbrukare. När aids
först upptäcktes fick sjukdomen namnet GRID eftersom alla de nyupptäckta fallen
bestod av homosexuella män (Riksförbundet för hivpositiva). I och med denna
koppling mellan sjukdom och sexuell läggning torde det således kunnat bidra till
de negativa attityderna gentemot homosexuella. Under årens gång med ökad
kunskap och erfarenhet kan en attitydförändring i positiv riktning ses för denna
minoritet (Statens Folkhälsoinstitut, 1987; 2003). Nästa grupp som upptäcktes
med hiv-relaterade symtom var intravenösa drogmissbrukare (Andreassen m fl,
2002). Kan det vara så att intravenösa drogmissbrukare anses bära en större skuld
då den sexuella läggningen enligt Skansgård m fl, (1998) grundläggs tidigt i livet
medan ett drogmissbruk troligtvis tas vid på eget initiativ?
Erfarenhet tyder på en ökad vilja till att vårda och en positivare attityd.
Sjuksköterskor med tidigare erfarenhet av att vårda aidspatienter i Atkins m fl,
(1996) studie hade positivare attityder till både aids och homosexualitet till
skillnad från dem som saknade denna erfarenhet. Liknade resultat kunde även ses
bland de brittiska sjuksköterskestudenterna i Peates m fl, (2002) studie. I
Lohrmanns m fl, (2000) och Peates m fl, (2002) studie var sjuksköterskestudenterna med positivare attityder till hiv/aids mer villiga till att ge vård än de
med negativ attityd. Inte heller kände de sig obekväma i mötet med homosexuella
aidspatienter. Generellt sett har sjuksköterskestudenterna i föreliggande arbetes
artiklar en positiv attityd till homosexualitet, hiv/aids och viljan att vårda. Under
utbildningen skulle det kunna vara så att studenternas sätt att tänka och resonera
är präglat av skolan och dess korrekta sätt att se på omvårdnad. De etiska och
moraliska aspekterna genomsyrar ofta utbildningen och den holistiska människosynen eftersträvas. Det kan tänkas att när studenterna möter verkligheten och inte
längre färgas av den teoretiska korrektheten förändrar sitt sätt att tänka och
resonera. Bunkholdt (1997) skriver att viljan av att bli medlem i en ny grupp ofta
kan leda till ett anammande av gruppens attityder för att uppnå tillhörighet (a a).
En nyexaminerad sjuksköterska har under en tid haft sin tillhörighet i en grupp av
studerande med tillhörande attityder och värderingar. Att bryta från gruppen av
studerande och sedan tillhöra den nya gruppen på arbetsplatsen torde således
kunna tänkas bidra till en attitydförändring för acceptans.
Framtida forskning
Då samhället ökat sin acceptans gällande homosexualitet vågar allt fler komma ut
vilket kan leda till att vårdpersonal kommer att möta allt fler öppet homosexuella.
Därför är det viktigt att utveckla kunskapen angående omvårdnad av och
bemötande till homosexuella. I denna stund smittas fler och fler av hiv och
därmed ökar behovet av vårdpersonalens kunskap gällande epidemin.
Homosexualitet och hiv har länge förknippats med varandra men med ökad
kunskap torde således denna feltolkning kunna motverkas.
21
Attityder baserade på kunskap är främst präglade av tankekomponenter och kan
enligt Bunkholdt (1997) förändras när vi får ny information om det fenomen som
attityderna handlar om. Kunskapen har nu gjort fenomenet logiskt och naturligt.
Således antas forskning kunna leda till en bredare kunskap bland dem som läser
och tar del av den nya informationen och eventuellt förändra dess attityd.
Fler kvalitativa studier angående vårdpersonalens attityder till hiv-positiva
homosexuella hade varit önskvärt men även fler kvantitativa studier då utbudet av
nyare forskning är lågt.
Slutsats
I föreliggande arbete framkom det att kunskap och erfarenhet präglade
vårdpersonalens positiva attityder till hiv-positiva homosexuella. De negativa
attityderna utmärktes av rädsla och fördomar. Av detta kan således slutsatsen dras
att korrekt information och ökad kunskap till all vårdpersonal gällande
homosexualitet och hiv skulle kunna bidra till attitydförändringar i form av färre
negativa attityder. Att bidra till minskning av de negativa attityderna skulle kunna
leda till en bättre hälsa bland både homosexuella, hiv-positiva och hiv-positiva
homosexuella. Det skulle kunna antas att trots brist på information och kunskap
kommer attityderna successivt att förändras till det bättre med hjälp av ökad
erfarenhet. Detta antagande grundas på att både hiv-positiva och öppet
homosexuella personer ökar i samhället vilket leder till att allt fler kommer att
komma i kontakt med eller ha någon sorts relation till någon av dessa grupper av
människor. Likaså torde det kunna antas att sjukvårdspersonal som känner rädsla
inför mötet med hiv-positiva patienter och risken för att bli smittad har en
bristande kunskap. En ökad kunskap skulle kunna minska rädslan och därigenom
öka viljan att vårda eftersom rädslan visat sig vara den grundläggande faktorn till
viljan att avstå från att vårda hiv-positiva patienter. Glädjande resultat har dock
visat sig gällande generella attityder till hiv-positiva homosexuella då det
framkommit att vårdpersonal i stort sett inte har mer fördomar och negativa
attityder gentemot denna grupp jämfört med övriga hiv-positiva. Det är inte den
sexuella läggningen rädslan riktas mot utan mot sjukdomen i sig.
Är det realistiskt att tro att någon som redan besitter en negativ attityd är öppen
för att själv söka den kunskap som kan leda till attitydförändring? Vems ansvar är
det i så fall att söka kunskapen och förse sig med den aktuella informationen?
22
REFERENSER1
American Psychological Association, Answers to your questions about sexual
orientation and homosexuality, 2005. >http://www.apa.org/pubinfo/answers.html<
2005-04-08.
Andreassen, G, T, Haegeland, A, Wilhelmsen, I-L (2002) Omvårdnad vid
infektionssjukdomar I: Almås, H (red) Klinisk omvårdnad 2 (3: e upplagan).
Stockholm: Liber AB.
*Atkins Baylor, R & McDaniel A M (1996) Nurses´ attitudes toward caring for
patients with acquired immundeficiency syndrome. Journal of Professional
Nursing, 12, 99-105.
Bunkholdt, V (1997) Psykologi, en introduktion för sjuksköterskor, socialarbetare
och övrig vårdpersonal. Lund: Studentlitteratur.
Carlsson, S & Eiman, M (2003) Evidensbaserad omvårdnad. (Rapport nr 2).
Malmö: Malmö Högskola, Hälsa och samhälle.
Croona, G (2003) Etik och utmaning, om lärande av bemötande i
professionsutbildning. Växjö: Växjö University Press.
Cullberg, J Red (2003) Dynamisk Psykiatri (7: e upplagan). Stockholm: Natur och
Kultur.
*Fido, A & Al Kazemi, R (2002) Survey of HIV/AIDS knowledge and attitudes
of Kuwaiti family physicians. Family Practice, 19, 682-684.
*Forrester, D A & Murphy P A (1992) Nurses´ attitudes toward patients with
AIDS and AIDS-related risk factors. Journal of Advanced Nursing, 17, 12601266.
*Glad, J, Tan, W, Erien, J A (1995) Fear of aids, homophobia, and occupational
risk for hiv. Jounal of Nursing Staff Development, 11, 313-319.
Hartman, J (2004) Vetenskapligt tänkande, från kunsk apsteori till metodteori (2: a
upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Lindskog, B, (1997) Medicinsk terminologi, Stockholm: Nordiska Bokhandelns
Förlag.
*Lohrmann, C, Välimäki, M, Suominen, T, Muinonen, U, Dassen, T & Peate, I,
(2000) German nursing students´ knowledge of and attitudes to HIV and AIDS:
two decades after the first AIDS cases. Journal of Advanced nursing, 31, 696-703.
*Melby, V, Boore J R P & Murray, M (1992) Acquired immunodeficiency
syndrome: knowledge and attitudes of nurses in Northern Ireland. Journal of
Advanced Nursing, 17, 1068-1077.
1
Artiklar markerade med * ingår i arbetets systematiska litteraturgranskning.
23
Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedins Internettjänst, 2005a.
>http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=120327&i_word=attityd< 200504-18.
Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedins Internettjänst, 2005b.
>http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O220685&i_word=kunskap<
2005-04-18.
Noaks Ark, Begripa: att förstå hivinfektion, 2001a. >http://www.hivinformation.org/pdf/begripa.pdf< 2005-04-12.
Noaks Ark, Skydda: att skydda sig själv och andra, 2001b. >http://www.hivinformation.org/pdf/skydda.pdf< 2005-04-12.
*Peate, I, Suominen, T, Välimäki, M, Lohrmann, C & Muinonen, U (2002)
Hiv/aids and its impact on student nurses. Nurse Education Today, 22, 492-501.
Polit, D F, Beck, C T, Hungler, B P (2001) Essentials of nursing researc:
methods, appraisal, and utilization (5: e upplagan). Philadelphia: Lippincott
Williams & Wilkins.
Region Skåne, Hiv i Skåne 1985 t.o.m. 2003-12-31, 2005a.
>http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=24306< 2005-04-13.
Region Skåne, Hiv i Skåne, 8-årsöversikt, 2005b.
>http://skane.se/templates/Page.aspx?id=23348< 2005-04-13.
RFSL, HIV 2004, 2005a. >http://www.rfsl.se/?p=2329< 2005-04-11.
RFSL, Varför är det så svårt att berätta? 2005b. >htttp://www.rfsl.se/?p=1544<
2005-03-31.
RFSL, Varför är det så viktigt att få veta? 2005c. >http://www.rfsl.se/?p=1545<
2005-03-31.
Riksförbundet för hivpositiva, Lite historik om HIV / AIDS.
>http://www.rfhp.a.se/index.htm< 2005-04-08.
Robertson A E (1998) The mental health experiences of gay men: a research study
exploring gay men’s health needs. Journal Of Psychiatric and Mental Health
Nursing, 5, 33–40.
Röndahl, G, Innala, S & Carlsson, M (2004a) Nursing staff and nursing students
emotion towards homosexual patients and wish to refrain from nursing, if the
option existed. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18, 19-30.
*Röndahl, G, Innala, S & Carlsson, M (2003) Nursing staff and nursing students´
attitudes towards hiv- infected and homosexual hiv- infected patients in Sweden
and the wish to refrain from nursing. Journal of Advanced Nursing, 41, 454-461.
Röndahl, G, Innala, S & Carlsson, M (2004b) Nurses´attitudes towards lesbians
and gay men. Journal of Advanced Nursing, 47, 386-392.
24
Siminoff, L A, Erlen, J A & Lidz, C W (1991) Stigma, aids and quality of nursing
care: state of the science. Journal of Advanced Nursing, 16, 262-269.
Skansgård, B, Svendsen, K B, Aanrud, A & Aars, H (1998) Sexualitet I: Jahren
Kristoffersen, N (red) Allmän omvårdnad 3. Stockholm: Författarna och Liber
AB.
Smittskyddsinstitutet, Halvårsstatistik 2004, 2004.
>http://www.smittskyddsinstitutet.se/SMItemplates/Article.aspx?id=2834< 200504-08.
Smittskyddsinstitutet, Hivinfektion / aids: Kommentarer till statistiken, 2004.
>http://www.smittskyddsinstitutet.se/SMItemplates/Article.aspx?id=2834< 200504-08.
Statens folkhälsoinstitut, Hiv/aids.
>http://www.fhi.se/templates/Page___4266.aspx< 2005-03-10 .
Statens folkhälsoinstitut, Allmänheten och hiv/aids Kunskaper, attityder och
beteenden 1987-2003, 2004. >http://www.fhi.se/templates/Page___708aspx<
2005-03-10.
Statens folkhälsoinstitut, Homosexuellas rättigheter 2004.
>http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/ho mosexuellasrattigheter0406_inl
aga.pdf< 2005-02-15.
Statens folkhälsoinstitut, Föreställningar vanföreställningar 2002. Rapporter om
homosexuellas hälsa.
>http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/forestall.pdf< 2005-02-15.
*Stewart, D (1999) The attitudes and attributions of student nurses: do they alter
according to a person´s diagnosis or sexuality and what is the effect of nurse
training? Journal of Advanced Nursing, 30, 740-748.
*Van Wissen, K & Woodman, K (1994) Nurses´ attitudes and concerns to
HIV/AIDS: a focus group approach. Journal of Advanced Nursing, 20, 11411147.
Välimäki, M, Suominen, T & Peate, I (1997) Attitudes of professionals, students
and the the general public to HIV/AIDS and people with HIV/AIDS: a review of
the research. Journal of Advanced Nursing, 27, 752-759.
WHO, HIV / AIDS Facts and Figures, 2004. >
http://w3.whosea.org/EN/Section10/Section18/Section348.htm< 2005-04-07.
Wilow, K, (2003) Författningshandboken, Stockholm: Liber AB.
25
Bilaga 1
Bilaga 1. Bedömningsmall för kvantitativa studier. Ur ”Evidensbaserad omvårdnad” (2003, Bilaga
3). Modifierad av författarna.
0
1
2
3
Abstrakt (syfte, metod, resultat=3p)
Saknas
1/3
2/3
Samtliga
Introduktion
Saknas
Knapphändig
Medel
Välskriven
Syfte
Ej angivet
Otydligt
Medel
Tydligt
Ej angiven
Ej relevant
Relevant
Ej angiven
Knapphändig
Medel
Utförlig
Ej acceptabel
Ej angivet
Analys saknas /
Ja
Ej angivna
Låg
>20 %
Medel
5-20 %
God
<5 %
Nej
Ja
Saknas
Otydlig
Medel
Tydlig
Saknas
Ej kontrollerat
Ej acceptabelt
Mindre bra
Kontrollerat
Låg
Bra
Medel
God
Saknas
Otydlig
Medel
Tydlig
Saknas
Saknas
Låg
Låg
God
Medel
God
Slutsatser saknas
Finns
Låg
Saknas
Medel
God
Poängsättning
Metod
Metodval adekvat till frågan
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig)
Urval (antal, beskrivning,
representativitet)
Bortfall
Bortfall med betydelse för
resultatet
Etiska aspekter
Resultat
Frågeställning besvarad
Resultatbeskrivning
(redovisning, tabeller etc)
Statistisk analys
(beräkningar, metoder, signifikans)
Confounders
Tolkning av resultat
Diskussion
Problemanknytning
Diskussion av
egenkritik och felkällor
Anknytning till tidigare forskning
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat
(resultatets huvudpunkter belyses)
Ogrundade slutsatser
Total poäng (max 44 poäng)
Grad I: 80 %
Grad II: 70 %
Grad III: 60 %
26
Nej
Angivna
Bilaga 2.
Bedömningsmall för kvalitativa studier. Ur ”Evidensbaserad omvårdnad” (2003, Bilaga 2).
Modifierad av författarna.
0
1
2
3
Abstrakt (syfte, metod, resultat=3p)
Saknas
1/3
2/3
Samtliga
Introduktion
Saknas
Knapphändig
Medel
Välskriven
Syfte
Ej angivet
Otydligt
Medel
Tydligt
Ej angiven
Ej relevant
Relevant
Ej angiven
Knapphändig
Medel
Utförlig
Saknas
Finns
Ej acceptabel
Ej angivet
Analys saknas /
Ja
Saknas
Ej angivna
Låg
>20 %
Medel
5-20 %
God
<5 %
Nej
Låg
Angivna
Medel
Hög
Nej
Ja
Saknas
Otydlig
Medel
Tydlig
Ej acceptabelt
Låg
Medel
God
Saknas
Otydlig
Medel
Tydlig
Saknas
Saknas
Låg
Låg
God
Medel
God
Slutsatser saknas
Finns
Låg
Saknas
Medel
God
Poängsättning
Metod
Metodval adekvat till frågan
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig)
Triangulering
Urval (antal, beskrivning,
representativitet)
Bortfall
Bortfall med betydelse för
Resultatet
Kvalitet på analysmetod
Etiska aspekter
Resultat
Frågeställning besvarad
Resultatbeskrivning
(redovisning, kodning etc)
Tolkning av resultat
(citat, kod, teori etc)
Diskussion
Problemanknytning
Diskussion av
egenkritik och felkällor
Anknytning till tidigare forskning
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat
(resultatets huvudpunkter belyses)
Ogrundade slutsatser
Total poäng (max 45 poäng)
Grad I: 80 %
Grad II: 70 %
Grad III: 60 %
27
Bilaga 3
Kvalitetsgranskning av använda artiklar enligt Evidensbaserad omvårdnad (Carlsson & Eiman, 2003)
Författare
Land
Design
Urval
Betygsgrad
Atkins Baylor, R & McDaniel A M (1996)
Nurses´ attitudes toward caring for patients with acquired immundeficiency syndrome.
Journal of Professional Nursing, 12, 99-105.
USA
Kvantitativ
Sjuksköterskor n= 138
Grad: II
70 %
Fido, A & Al Kazemi, R (2002)
Survey of HIV/AIDS knowledge and attitudes of Kuwaiti family physicians.
Family Practice, 19, 682-684.
Storbritannien
Kvantitativ
Familjeläkare n= 162
Medelålder 38,2 (SD 6,3).
Grad: III
66 %
Forrester, D A & Murphy P A (1992)
Nurses´ attitudes toward patients with AIDS and AIDS-related risk factors.
Journal of Advanced Nursing, 17, 1260-1266.
USA
Kvantitativ
Sjuksköterskor n=360
Medelålder 37,7 (SD 10,8),
Grad: I
84 %
Glad, J, Tan, W, Erien, J A (1995)
Fear of aids, homophobia, and occupational risk for hiv.
Jounal of Nursing Staff Development, 11, 313-319.
USA
Kvantitativ
Sjuksköterskor n= 24
Medelålder 34,2 (SD 9,2)
Grad: II
79 %
Lohrmann, C, Välimäki, M, Suominen, T,
Muinonen, U, Dassen, T & Peate, I, (2000)
German nursing students´ knowledge of and attitudes to HIV and AIDS: two decades after the first AIDS
cases.
Journal of Advanced nursing, 31, 696-703.
Tyskland
Kvantitativ
Sjuksköterskestudenter n= 175
Medelålder 21 (SD 6,9)
Grad: I
89 %
Melby, V, Boore J R P & Murray, M (1992)
Acquired immunodeficiency syndrome: knowledge and attitudes of nurses in Northern Ireland.
Journal of Advanced Nursing, 17, 1068-1077.
Irland
Kvantitativ
Sjuksköterskor n= 479
Grad: III
68 %
Peate, I, Suominen, T, Välimäki, M,
Lohrmann, C & Muinonen, U (2002)
Hiv/aids and its impact on student nurses. Nurse Education Today, 22, 492-501.
Storbritannien
Kvantitativ
Sjuksköterskestudenter n= 138
Medelålder 26,3 (SD 7,89)
Grad: I
86 %
Röndahl, G, Innala, S & Carlsson, M (2003)
Sverige
Kvantitativ
Sjuksköterskor och undersköterskor n= 57
Sjuksköterskestuderande,
och undersköterskstuderande n= 165
Medelålder 27 år respektive 18 år
Grad: I
80 %
Nursing staff and nursing students´ attitudes towards hiv-infected and homosexual hiv-infected patients in
Sweden and the wish to refrain from nursing.
Journal of Advanced Nursing, 41, 454-461.
Författare
Land
Design
Urval
Betygsgrad
Stewart, D (1999) The attitudes and attributions of student nurses: do they alter according to a
person´s diagnosis or sexuality and what is the effect of nurse training?
Journal of Advanced Nursing, 30, 740-748.
Storbritannien
Cohort
Sjuksköterskestudenter n= 192
Grad: I
84 %
Van Wissen, K & Woodman, K (1994)
Nurses´ attitudes and concerns to HIV/AIDS: a focus group approach.
Journal of Advanced Nursing, 20, 1141-1147.
Nya Zeeland
Kvalitativ
Sjuksköterskor, undersköterskor och
barnmorskor n= 29
Grad: II
73 %
29