Workshop 5: Primärvårdens
arbete med asylsökande och
nyanlända
Henrik Tunér
[email protected]
Uppdrag Psykisk Hälsa
18 oktober 2016
Mål med workshop
Erfarenhetsutbyte
Lärande
Delta i arbetet att forma en gemensam
utvecklingsstrategi utifrån angelägna
fokusområden
Struktur workshop
Inledning (30 min)
- Forskningsläget
- Programmet Hälsa i Sverige för asylsökande
och nyanlända
- Vårdcentralen i Bergsjön
Grupparbete (40 min)
Redovisning och analys (20 min)
Vad är primärvård?
Vad är primärvård?
I Socialstyrelsens termbank finns en definition av
primärvård som utgår från 5§ HSL: ”hälso- och
sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad
gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar
för befolkningens behov av grundläggande
medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande
arbete och rehabilitering och som inte kräver
sjukhusens medicinska och tekniska resurser”.
Vad är primärvård?
I Socialstyrelsens termbank finns en definition av
primärvård som utgår från 5§ HSL: ”hälso- och
sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad
gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar
för befolkningens behov av grundläggande
medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande
arbete och rehabilitering och som inte kräver
sjukhusens medicinska och tekniska resurser”.
Fler definitioner
Asylsökande är
den som tar sig till
Sverige och ansöker
om skydd (asyl) här,
men som ännu inte
har fått sin ansökan
avgjord.
Nyanländ är mottagen i en kommun
och har beviljats uppehållstillstånd för
bosättning på grund av flyktingskäl
eller andra skyddsskäl. Även anhöriga
till dessa personer anses vara
nyanlända. En person är nyanländ
under tiden som han eller hon
omfattas av lagen om
etableringsinsatser, det vill säga två till
tre år.
Forskning på området
Föreläsning av Anna-Clara Hollander (med. dr., leg. psykolog,
postdoktor, Institutionen för Folkhälsovetenskap, KI) 4 oktober:
1. Det finns sociala skillnader i hälsa i hela befolkningen, detta
gäller även psykisk ohälsa
2. Skillnaderna i risk för psykisk ohälsa hos utrikesfödda beror på
diagnos, varifrån en person kommer och vilket land personen
kommer till
3. Migration verkar entydigt vara en riskfaktor för psykos
4. Flyktingar har generellt sett högre risker för all storts psykisk
ohälsa än jämförbara personer från samma land
5. Asylsökande är i en mycket utsatt position men vuxna
asylsökande har begränsad rätt till vård
6. Utrikesfödda med uppehållstillstånd i Sverige har rätt till all vård
men konsumerar mindre psykiatrisk vård än svenskfödda gör
Länk till föreläsningen
Programmet ”Hälsa i Sverige”
Förstudie i nära samarbete med
Landstinget i Värmland
Syfte: öka antalet hälsoundersökningar,
identifiera vårdbehov och erbjuda tidiga
insatser för att förstärka en positiv
utveckling av den fysiska och psykiska
hälsan och därigenom öka
förutsättningarna för en snabb
återhämtning och etablering i Sverige
Startskott för kunskapslyft genom
programmet ”Hälsa i Sverige” (juni 2016)
Mål för Hälsa i Sverige
Bidra till en positiv hälsoutveckling hos
asylsökande och nyanlända
Kunskapslyft i hela landet: vi utbildar, utvecklar
verktyg och inspirerar
Personal som möter asylsökande och nyanlända
får hjälp att göra ett ännu bättre jobb
Se gärna filmen på
www.UppdragPsykiskHälsa.se
Kunskapslyft på olika nivåer
1. Den asylsökande eller nyanlände själv kan mer om sin hälsa, kan
hitta stöd för främjande aktiviteter och vågar söka hjälp vid behov
2. Alla som möter asylsökande och nyanlända vet var det finns
information och stöd på olika språk om vårt samhälle och om hälsa
3. All personal i våra välfärdssystem vet att flykt, trauma och
osäkerhet är riskfaktorer för ohälsa och att det går att påverka – främja
hälsa, behandla ohälsa och veta var information finns
4. Personal på olika nivåer i hälso- och sjukvården har kunskap om de
stödmaterial och de verktyg som finns för dem
5. Chefer och beslutsfattare vet att insatser mot psykisk ohälsa är
viktigt och hur de ska göra för att prioritera detta
Behov på tre olika nivåer
Behov av specialiserade insatser för
trauma och psykiatrisk problematik
Behov av psykosocialt stöd,
lindrigare tillstånd
Alla asylsökande och
nyanlända
Skalbara produkter i programmet
Introduktion för
specialistpersonal
Handledning personal via
telefon/video
Självhjälp genom
hälsostöd
Kulturanpassad KBT
Basutbildning
migration och
psykisk ohälsa
Asylsjukvårdsplattform
Förstärkta
arbetssätt
för hälsoundersökning
Kultur- och
språkanpassad
hälsoinformation
Plattform för insamling och
spridning av goda exempel
Tre faser i programmet
Fas 1: Behovsanalys inom landsting
och region
Fas 2: Planering av kunskapslyftet
inom landsting och region
Fas 3: Utbildning och spridning
Metod för spridning i programmet
1. Varje landsting gör en
spridningsplan utifrån
sina lokala förutsättningar
Metod för spridning i programmet
1. Varje landsting gör en
spridningsplan utifrån
sina lokala förutsättningar
2. Spridningsledare deltar
i nationella utbildningar
Metod för spridning i programmet
1. Varje landsting gör en
spridningsplan utifrån
sina lokala förutsättningar
2. Spridningsledare deltar
i nationella utbildningar
3. Spridningsledare utbildar
medarbetare och andra utbildare
Utbildningsprogram 2016
Migration och psykisk hälsa – grundkurs
Migration och psykisk hälsa – för primärvården
Migration och psykisk hälsa – för specialistpsykiatrin
Migration och psykisk hälsa – för elevhälsan
Informationsmaterial för asylsökande och nyanlända
Hälsoinformation och hälsostöd för asylsökande och nyanlända
Nyanlända som resurs
Förstärkta arbetssätt för hälsoundersökningar
Hitta rätt – stöd till ensamkommande ungdomar
Leda grupper i förändring och implementering
Chefsdag: strategi för psykisk hälsa
Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända
Metod vid traumatiska minnen (Lifespan Integration)
Utbildningsprogram 2016
Migration och psykisk hälsa – grundkurs
Migration och psykisk hälsa – för primärvården
Migration och psykisk hälsa – för specialistpsykiatrin
Migration och psykisk hälsa – för elevhälsan
Informationsmaterial för asylsökande och nyanlända
Hälsoinformation och hälsostöd för asylsökande och nyanlända
Nyanlända som resurs
Förstärkta arbetssätt för hälsoundersökningar
Hitta rätt – stöd till ensamkommande ungdomar
Leda grupper i förändring och implementering
Chefsdag: strategi för psykisk hälsa
Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända
Metod vid traumatiska minnen (Lifespan Integration)
Utbildningsprogram 2016
Migration och psykisk hälsa – grundkurs
6 dec
Migration och psykisk hälsa – för primärvården
Migration och psykisk hälsa – för specialistpsykiatrin
Migration och psykisk hälsa – för elevhälsan
Informationsmaterial för asylsökande och nyanlända
Hälsoinformation och hälsostöd för asylsökande och nyanlända
Nyanlända som resurs
Förstärkta arbetssätt för hälsoundersökningar
Hitta rätt – stöd till ensamkommande ungdomar
Leda grupper i förändring och implementering
Chefsdag: strategi för psykisk hälsa
Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända
Metod vid traumatiska minnen (Lifespan Integration)
Exempel: Bergsjön Vårdcentral
”En orsak till framgången är att man på flera sätt har anpassat verksamheten efter
befolkningen i Bergsjön. I stället för kravet att boka tid per telefon, har Bergsjöns
vårdcentral öppen mottagning hela dagarna.
– En stor del av befolkningen här kommer från Afrika eller Mellanöstern, säger Christer
Andersson. När man blir sjuk där går man till en läkarmottagning och väntar på sin tur.
– Ungefär så fungerar det här också. Man kommer in, anmäler sig i receptionen och
säger att man vill träffa en läkare. Helst ens egen – vi uppmanar patienterna att välja en
fast läkarkontakt. Det kan bli någon timmes väntetid ibland, men patienterna tycker det
är ett enkelt sätt att få träffa en läkare snabbt, säger han.
För att underlätta kontakten skickas information om aktuella mottagningstider ut varje
vecka via bland annat Facebook, och varje läkares mottagningstider i veckan läggs ut på
vårdcentralens webbplats.
En annan anpassning till befolkningen är satsningen på tolkar. Det är inte så vanligt att
vårdcentraler har tolkar anställda, men i Bergsjön har man fem anställda som tolkar till
fyra olika språk: arabiska, kurdiska, somaliska och serbokroatiska.”
”Läkarägd vårdcentral lyfter förort” – länk till artikel
i Läkartidningen
Instruktioner grupparbete
Ta utgångspunkt i exemplen – och egna erfarenheter
Vad är målet för primärvårdens arbete med asylsökande och
nyanlända?
Vilka är kritiska komponenter för detta arbete?
Förslag på lösningar? Vad skulle du vilja pröva?
Vilka modeller är möjliga?
Vilka hinder/utmaningar finns?
Vilket stöd behövs från ditt landsting för fortsatt arbete?
Vilket stöd behövs från SKL?
Självstyrande roller att fördela
Tid – uppgiften görs inom tidsramen
Allas röster – alla som vill har möjlighet att
bidra
Fokus – gruppen har fokus på uppgiften
Dokumentation – efterfrågad dokumentation
görs
Presentera – redo att, vid behov, dela gruppens
arbete i plenum
Vad behövs? ”Drivers” för
implementering
Coaching
Träning/utbildning
Urval
Stöd från högsta
ledning
Integrerade &
kompensatoriska
Stödjande
adminstration
Systematisk
uppföljning
© Fixsen & Blase, 2008
Ledarskap
Tekniskt
kompetent
Flexibelt och
problemlösande
Workshop om primärvårdens arbete med
asylsökande och nyanlända
Fortsätt med kunskapslyftet ”Hälsa i Sverige”
Anpassa mottagningar i berörda områden till målgruppen
-
Fler former, även digitalt och utanför Stockholm
Kunskap om samverkan med andra myndigheter, vem gör vad, hur hanterar
vården intyg etc
- Öppen mottagning, som i Bergsjön
- Andra arbetssätt, tex mobil mottagning för asylboenden
- Utveckla förmågan till symbolbaserad kommunikation
Nyanlända som resurs
- Vården och samhället behöver dem, allt från läkare till ideella hälsoguider
och –inspiratörer
- Förenkla processen, förbättra samverkan
- Förtydliga hur vården kan driva frågan, vilket ansvar och vilka möjligheter
har vården som arbetsgivare?
Förstärkt samverkan kring etablering
- Utveckla samverkan kring etableringens utmaningar, behov av resurser
Snabba upp asylprocessen
- Väntan skapar ohälsa
