Hot spots för vildbin i jordbrukslandskap
Per Westerfelt
Ett 20-tal av de grödor som odlas inom jordbruket och trädgårdsnäringen i Sverige kräver
pollination eller ger ökad skörd efter pollinering via humlor och bin. Det ekonomiska värdet
av grödor som kräver pollination inom trädgårdsodlingen i Sverige uppskattades 1998 till 95
milj USD. Inom jordbruket är klöver i vallar samt oljeväxter de ekonomiskt viktigaste
insektspollinerande grödorna. Det ekonomiska värdet för dessa grödor i Sverige beräknades
1996 till 29 milj USD. Det finns uppenbarligen inte bara biologiska- utan även ekonomiska
skäl att skapa goda förutsättningar för pollinatörer i jordbrukslandskap.
Vildbin (humlor och solitärbin) är de viktigaste vilda pollinatörerna och är därmed en
nyckelgrupp för ekosystemfunktion och hållbar utveckling i jordbrukslandskapet. I Sverige
har ca 290 arter av vildbin påträffats. Honungsbiet är den enda domesticerade arten, resten är
vilda bin som bor i t.ex hålor i marken, grävda gångar eller i gamla larvgångar i död ved.
Honungsbiet används ofta i pollineringssyfte i t.ex frukt- och äppelodlingar men de vilda
arterna skulle kunna utgöra en mycket större resurs för pollineringsarbetet. Under rätta
förutsättningar erbjuder vildbina ett självgående ekologiskt riktigt och robust system.
Vildbin minskar i hela världen och Sverige är tyvärr inget undantag. En tredjedel av de
svenska biarterna har blivit så sällsynta att de rödlistats. Den kraftiga intensifieringen inom
jordbruket med större åkrar och mindre variation av grödor har lett till ett mer enformigt
landskap. Detta har inte bara påverkat vildbin negativt utan minskat hela den biologiska
mångfalden i jordbrukslandskapet. Den stora användningen av bekämpningsmedel kan
antingen förgifta bina direkt eller döda blommor som är väsentliga för deras överlevnad.
Målet med denna studie var att få kunskap om vad landskapet ska innehålla för element för att
en stor mångfald av vildbin ska kunna förekomma. Sådana landskapsstrukturer skulle då
kunna identifieras och värnas i ett system av hållbar utveckling. För att identifiera och
beskriva sådana element gicks transekter längs strukturelementen i provytor (med storleken 1
km2) i jordbrukslandskap i Uppsalatrakten.
Denna studie visade att vildbin gynnas av ett mosaikartat landskap med många olika biotoper.
Element som hade positiv effekt på solitärbin var kuperade, sydvända, glest bevuxna och
innehöll exponerad jord. Element med ovanstående karaktärer som är belägna i ett biotop-rikt
landskap kan anses vara hot spots för solitärbin. Exempel på strukturelement som passar in på
den här beskrivningen är fibbleslänter och icke aktiva grustag som inte växt igen. Även
beteshagar innehållande sluttningar i sydläge är ett strukturelement som gynnar solitärbin då
betesdjuren trampar upp marken och exponerad jord blir tillgänglig.
Stora arealer (>1 km2) som nästan enbart täcks av åkrar erbjuder inga eller få närings- och
boplatser för vildbin. Storskaligt jordbruk får därför förödande konsekvenser för vildbifaunan
och det behövs stödjande åtgärder för deras överlevnad och spridning. En lämplig stödjande
åtgärd är att anlägga boplatser och så fröblandningar med gynnsamma pollen- och
näringsväxter på ytor som inte kan användas till odling. Ett exempel på sådana ytor är
hörntrianglarna på åkrar som är svåra att bearbeta maskinellt.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------Examensarbete i biologi, 20 p, 2007.
Institutionen för biologisk grundutbildning och avdelningen för växtekologi.
Handledare: Anders L. Nilsson
