samordning och övergripande verksamheter

d_wp_sv_199901.doc
ENERGI, MILJÖ OCH
HÅLLBAR UTVECKLING
Program för forskning, teknisk utveckling och demonstration
under Femte ramprogrammet
Arbetsprogram
0
INNEHÅLL
INLEDNING....................................................................................................... 2
DEL A: MILJÖN OCH EN HÅLLBAR UTVECKLING ....................................... 4
Nyckelåtgärder ............................................................................................................................ 4
Nyckelåtgärd 1: Hållbar vattenförvaltning och vattenkvalitet .................................................... 4
Nyckelåtgärd 2: Globala förändringar, klimat och biologisk mångfald ................................... 10
Nyckelåtgärd 3: Hållbara marina ekosystem .......................................................................... 15
Nyckelåtgärd 4: Morgon-dagens stad och kulturarvet ............................................................ 20
Forskning och verksamhet för teknisk utveckling av generisk art ..................................... 25
(i)
Bekämpning av större natur- och tekniska risker ........................................................ 25
(ii)
Utvecklingen av generisk teknik för observation av jorden ......................................... 27
(iii)
Socioekonomiska aspekter av miljöförändringar med sikte på en hållbar utveckling . 29
Stöd till forskningsinfrastrukturer .......................................................................................... 30
DEL B: ENERGI .............................................................................................. 34
Nyckelåtgärder .......................................................................................................................... 34
Nyckelåtgärd 5: Renare energisystem, inbegripet förnybara energikällor .............................. 34
Nyckelåtgärd 6: Ekonomisk och effektiv energi för ett konkurrenskraftigt Europa ................. 38
Forskning och verksamhet för teknisk utveckling av generisk art ..................................... 45

Verktyg för teknikbedömningar .................................................................................... 45

Metoder för analys av globala system .......................................................................... 45
BILAGA I ............................................................................................................ I
URVALSKRITERIER ..........................................................................................
BILAGA II ......................................................................................................... III
SAMORDNING OCH ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETER ..............................
BILAGA III ........................................................................................................ IX
VÄGLEDANDE TIDSPLAN FÖR ATT GENOMFÖRA PROGRAMMET .............
BILAGA IV ........................................................................................................ X
GENOMFÖRANDEFORMER ..............................................................................
1
INLEDNING
För att främja en hållbar utveckling samtidigt som man främjar sysselsättning och ett
konkurrenskraftigt Europa måste man skapa en ekonomisk tillväxt som inte försämrar
miljön. Flertalet problem och utmaningar som identifieras i programmet är
gemensamma för alla medlemsstater – de utgör både globala och europeiska
problem.
Programmet ”Energi, miljö och hållbar utveckling” kommer att fokuseras kring de sex
nyckelåtgärderna Hållbar vattenförvaltning och vattenkvalitet; Globala förändringar,
klimat och biologisk mångfald; Hållbara marina ekosystem; Morgon-dagens stad och
kulturarvet; Renare energisystem, inbegripet förnybara energikällor; Ekonomisk och
effektiv energi för ett konkurrenskraftigt Europa samt generiska verksamheter,
infrastrukturer för forskning och forskningsanläggningar.
Även om det finns ett nära samband mellan forskning och teknisk utveckling (FoTU)
inom områdena miljö och energi, skiljer de sig åt när det gäller kännetecken och
berörda parter. Även om det finns gemensamma punkter täcker detta program de
bägge områdena var för sig genom att det kommer att genomföras som två
delprogram.
Detta arbetsprogram bygger på tidigare erfarenheter, särskilt inom Fjärde
ramprogrammet, samtidigt som man fastställer nya riktningar och beaktar den
innovation, koncentration och fokusering som krävs för att möta ändrade eller nya
utmaningar.
Genomförandet kommer för samtliga verksamheter att fokuseras på en innovativ
strategi, vilken i sin tur grundar sig på två huvuddelar som syftar till att bemöta
komplexa samhällsfrågor: integrerade tvärvetenskapliga och sektorsöverskridande
verksamheter som när så är möjligt inbegriper de viktigaste berörda parterna offentlig-privata partnerskap, slutanvändare inom näringslivet, industrin och den
politiska sektorn - och som koncentreras på att finna lösningar på strategiska problem
samt på att enbart stödja förslag som är av stor regional, europeisk och global
betydelse.
De mål som kvantifieras i arbetsprogrammet kan tyckas vara ambitiösa och inte
särskilt lätta att förverkliga. De utgör icke desto mindre en tydlig indikation på de
omfattande socioekonomiska effekter man bör eftersträva med ett enskilt förslag. Med
uppföljning och genomförande i hela Europa bör man kunna förvänta sig att målen till
stor del uppnås.
Detta arbetsprogram kommer att ses över och om nödvändigt anpassas, framför allt
för att fastställa prioriteringar för och innehåll i förslag från år 2000 som rör
programbudgeten för åren 2001 och 2002.
Följande strategi antas:

För de ansökningsomgångar som utlyses under 1999 kommer arbetsprogrammets
samtliga områden att inbegripas, och man kommer att använda ungefär 44 % av
den totala programbudget som finns tillgänglig för FoTU-verksamheter. Av
budgetmässiga skäl har man satt två tidsfrister för 1999 års ansökningsomgångar,
en för åtaganden som skall göras under 1999 och en för åtaganden som skall
2
göras i början av år 2000.
-
På energiområdet kommer detta att genomföras
ansökningsomgång under 1999 med två tidsfrister.
genom
en
enda
-
På miljöområdet kommer detta att genomföras genom två separata
ansökningsomgångar under 1999.

Innan ytterligare ansökningsomgångar utlyses under andra halvåret 2000 (energi)
och i början av 2001 (miljö och hållbar utveckling), kommer man att göra en
halvtidsutvärdering av programmet för att fastställa detaljerade prioriteringar för
dessa ansökningsomgångar.

På samma sätt kommer man under första halvåret 2001 att granska resultaten
från tidigare ansökningsomgångar för att fastställa detaljerade prioriteringar för de
sista ansökningsomgångarna.
De urvalskriterier som skall tillämpas då detta program genomförs beskrivs i bilaga I 1.
1
I en utvärderingsmanual beskrivs mer i detalj hur dessa kriterier skall tillämpas för alla särskilda
program under Femte ramprogrammet, vilket specifikt också gäller delarna i programmet “Energi,
miljö och hållbar utveckling”. Dessa utgör offentliga handlingar och kan anpassas för specifika
verksamheter eller ansökningsomgångar.
3
DEL A: MILJÖN OCH HÅLLBAR UTVECKLING
Nyckelåtgärder
Nyckelåtgärd 1: Hållbar vattenförvaltning och vattenkvalitet
Mål och eftersträvat resultat
Det ständigt föränderliga ekonomiska, sociala och kulturella trycket på
sötvattenresurserna - inklusive föroreningar och alltför stora vattenuttag - utgör hot
som ökar de externa kostnaderna och skapar konflikter mellan olika användare av
denna strategiska resurs, till exempel hushåll, industri-, jordbruks- och
livsmedelsproducenter. Dessa tryck kan också försämra ekosystemens reglerande
och regenererande funktioner i vattnets kretslopp.
De viktigaste utmaningarna består i att skydda vattnets kvalitet och tillhandahålla
vatten av god kvalitet i tillräckliga mängder och till rimliga kostnader, samtidigt som
man bevarar ekosystemens olika funktioner och bättre anpassar efterfrågan på vatten
efter tillgängliga resurser. Denna åtgärd skall stödja genomförandet av EU:s olika
åtgärder som syftar till en hållbar förvaltning av vattenresurserna (forskning som
bedrivs samtidigt med eller före standardiseringsarbete). För att uppnå dessa mål
kommer tvärvetenskapliga forsknings- och demonstrationsverksamheter att
kombineras med insatser för att engagera berörda parter och slutanvändare av
resultatet av arbetet. Följande åtgärdsinriktningar utgör de viktigaste delarna i en
integrerad strategi för en hållbar förvaltning av vattenresurserna.
1.1 Integrerad förvaltning och hållbar användning av vattenresurser i
avrinningsområden.
Målen är att utveckla de kunskaper och den teknik som krävs för en rationell
förvaltning av vattenresurser, att matcha utbudet av vatten till efterfrågan och uppnå
kostnadseffektivitet och hållbarhet, att förbättra de vetenskapliga grunderna,
metoderna och förvaltningsverktygen i syfte att förbättra förståelsen för hur ekosystem
i vattendrag och våtmarker fungerar samt att möjliggöra en integrerad förvaltning och
en hållbar användning av vatten och våtmarker inom avrinnings- eller flodområden.
Detta skall ske inom begränsningarna i fråga om tillgänglighet, miljökvalitet och
samhällsekonomiska kostnader och fördelar. Man bör här beakta vattensystemens
olika funktioner, sambanden mellan vattenanvändning, tillgången på vatten, fysisk
planering, och då särskilt förändringar i markanvändningen och samspelet mellan
städer och landsbygd, samt den socioekonomiska utvecklingen2.
Eftersträvat resultat: Verktyg och metoder för en integrerad förvaltning av
vattenresurser inom avrinnings- eller flodområden, där man integrerar miljöfaktorer
och ekonomiska och sociala faktorer i vattenförvaltningssystemen. Riktlinjer för en
rationell användning av vattenresurser och förbättrade vattenförvaltningssystem.
Bedömningar av effektiviteten hos olika förvaltningsåtgärder, politiska instrument och
2
Samspelet mellan processer, föroreningar och sötvattenflöden inom avrinnings- eller flodområden
och kustområden kommer att tas upp i samarbete med nyckelåtgärden "Hållbara marina
ekosystem".
4
institutionella mekanismer. Integrerade informationssystem.
FoTU-prioriteringar
1.1.1 Strategisk planering samt metoder och verktyg för en integrerad
förvaltning inom avrinningsområden. Att utveckla strategiska planeringsmetoder
och vetenskapliga verktyg för en integrerad förvaltning av vatten inom avrinnings- eller
flodområden, där man beaktar det komplexa samspelet mellan naturliga och av
människan skapade miljöer (t.ex. hur ekosystemen fungerar, förändringar i
markanvändning eller vegetationstäcket, vattenbyggnadstekniska ingrepp och
extrema händelser, städernas och landsbygdens utveckling, ändringar av den
biologiska mångfalden, socioekonomiska tryck), vattnets kvalitet och kvantitet samt
vattnets olika användningsområden. Att kvantifiera osäkerheter när det gäller att
förutse vattentillgång och vattenkvalitet samt försämringar av vattenekosystemens
funktionssätt.
1.1.2 Socioekonomiska aspekter på en hållbar användning av vatten. Att bedöma
socioekonomiska tryck och begränsningar som motverkar en hållbar användning av
vattenresurserna. Att utvärdera de dynamiska sambanden mellan förvaltningen av
vattenresurser samt politiska och institutionella arrangemang. Att förstå människors
uppfattning och förväntningar i fråga om vatten, både som en miljöresurs och som en
ekonomisk resurs. Att analysera ekonomisk och ekologisk effektivitet hos olika
tekniska
eller
administrativa
alternativ
för
vattenförvaltning,
inklusive
prissättningspolitik. Att utveckla riktlinjer och indikatorer för en hållbar
vattenanvändning.
1.1.3 Fungerande förvaltningsprogram och system för beslutsstöd. Att utveckla
strategier, scenarier, förhållningssätt och demonstrationsverksamheter för
beslutsstödsystem i syfte att skapa en driftsmässig integrerad vattenförvaltning. Att
validera och demonstrera program för vattenförvaltning. Att utveckla mekanismer och
stödinitiativ för att öka allmänhetens medvetande om vattenproblem samt att definiera
bästa metoder för en integrerad förvaltning av vattenresurser i syfte att stödja
gemenskapens politik och en effektiv kunskapsöverföring till vattenanvändarna.
1.2 Ekologisk kvalitet på sötvattnens ekosystem och på våtmarker
Målen är att tillhandahålla en sund vetenskaplig grund, att definiera ekologiskt
inriktade mål för ekosystem i vattendrag och våtmarker samt att stödja utvecklingen
av integrerade strategier för vattenförvaltning inom avrinnings- eller flodområden.
Vidare skall man utveckla lämpliga kriterier, parametrar och kvantitativa indikatorer för
vattenförvaltning och vattenpolitik i syfte att framför allt stödja EU:s ramdirektiv för
vatten.
Eftersträvat resultat: Kvantifiering av biologiska, fysiska/kemiska, hydrologiska,
limnologiska och ekologiska processer och parametrar av nyckelbetydelse, inklusive
deras säsongsvariationer. Konkreta kriterier, parametrar och kvantifierbara indikatorer
för ekologiska kvalitetsmål för vatten och deras ekosystem som underlag för
förvaltning och politiska åtgärder. Underhålls- och restaureringsmetoder för att stärka
eller återställa de reglerande och regenererande funktionerna hos försvagade
ekosystem.
FoTU-prioriteringar
5
1.2.1 Ekosystemens funktionssätt. Att stödja EU:s ramdirektiv för vatten genom att
utvärdera sambandet mellan funktion och struktur hos ekosystem i vattendrag och
våtmarker. Syftet är att skilja på naturliga variationer och av människan orsakade
effekter, att skapa index och indikatorer för att jämföra ekologisk kvalitet, funktionalitet
och biologisk mångfald, att harmonisera klassificeringen av ekologisk status samt att
karakterisera de olika referensekosystemen. Att förbättra och validera metoder för att
underhålla eller återställa de reglerande funktionerna hos försvagade ekosystem i
vattendrag och våtmarker.
1.2.2 Ekologiska kvalitetsmål. Att fastställa kvantifierbara mål för vattnens
ekologiska kvalitet och ekosystemens hälsotillstånd som stöd för övervaknings- och
kontrollprogram för vattenkvalitet, miljöpolitik och en integrerad vattenförvaltning,
samtidigt som man beaktar socioekonomiska aspekter. Att tillhandahålla kvantitativa
parametrar och indikatorer för ekologisk vattenkvalitet och ekosystemens hälsosystem
som är lätta att mäta.
1.3 Teknik för behandling och rening
Målen är att utveckla teknik för att förebygga och behandla vattenföroreningar, att
rena vatten och använda eller återanvända vatten på ett rationellt sätt, inklusive
strategier som bygger på slutna kretslopp, samt att säkerställa tillförlitliga
uppsamlings- och distributionsnät. Att förbättra ett effektivt vattenutbud och en effektiv
behandling av avloppsvatten samt minimera avloppsbehandlingens miljöeffekter och
förebygga potentiella hälsorisker.
Eftersträvat resultat: Förbättrade vattenförvaltningssystem, särskilt i städer och
förortsområden, när det gäller de befintliga vatten- och avloppssystemens
funktionssätt. En optimerad utformning av nya nät. En kostnadseffektiv och säker
lokal återanvändning av vatten. Innovativ teknik för att samtidigt behandla avfall i
flytande och fast form. Kompakta, miljöanpassade och kostnadseffektiva
vattenreningsmetoder för särskilt spillvatten. En förbättrad förvaltning, behandling och
minskning av fast biomateria och slam.
FoTU-prioriteringar
1.3.1 Vattenförvaltning i städerna. Att utveckla och demonstrera verktyg för att
fastställa socioekonomiska krav på förvaltningssystem för vattenledningsnät i städer
och förorter, att utvärdera placeringen och funktioner när det gäller systemen för
vattenförsörjning, avlopp och uppsamling av dagvatten samt att optimera
utformningen av nya nät. Att bedöma och granska metoder för vattenflödet mellan
städer och de områden som försörjer dem med vatten. Att utveckla avancerad
behandlings- och reningsteknik som kombineras med onlineteknik för kvalitetskontroll
i syfte att eliminera kemiska föroreningar och biologiska hot samt att säkerställa
utbudet av säkert dricksvatten till rimliga kostnader. Att utveckla teknik för att
restaurera, underhålla och uppgradera anläggningar och nät. Att utveckla teknik för att
undanröja biologiska risker med dricksvatten, samtidigt som man minimerar bildandet
av biprodukter från desinfektion, farliga kemiska ämnen och biotoxiner.
1.3.2 Vattenrening och återanvändning. Förbättrad vattenreningsteknik genom
optimerade processer i syfte att minimera vattenreningens miljöeffekter. Att utveckla
6
kostnadseffektiv3 eller mer specifik vattenreningsteknik för att tillhandahålla ickedrickbart vatten och processvatten till industrin så nära källan som möjligt, genom att
tillämpa teknik för kvalitetsförsäkring och effektivitetskontroll i den dagliga
driftsförvaltningen. Att utveckla strategier för en lokal, säker, allmänt godtagbar och
ekonomiskt genomförbar återanvändning av vatten. Att utveckla ny teknik för
behandling av slam i syfte att uppvärdera och deponera biomateria med minimala
utsläpp i luft (inklusive växthusgaser) och vatten. Att utveckla ny teknik för att minska
de potentiella effekterna av slamrester innan de slutförvaras, inklusive slam från
regelbunden muddring som utförs i syfte att underhålla vattenvägar och hamnar.
1.4 Förhindrande av förorening4
Målen är att utveckla övergripande strategier för att förebygga föroreningar av
vattendrag, bedöma och minimera föroreningar från förorenade platser, soptippar och
sediment samt förebygga eller minska spridningen av föroreningar som härrör från
olika markanvändningsområden.
Eftersträvat resultat: Ny teknik för sanering på plats i kombination med
effektivitetskontroll. Riktlinjer för god landanvändningspraxis och förvaltningsmetoder
för att minska risken att föroreningar sprids.
FoTU-prioriteringar
1.4.1 Minskning av vattenföroreningar från förorenad mark, soptippar och
sediment. Att utveckla och bedöma ny teknik för att på plats sanera förorenade
platser, grundvatten och sediment samt teknik för att förstärka den naturliga reningen.
Detta bör inbegripa att utveckla känsliga och robusta sensorer, inklusive kemiska och
biologiska sensorer samt biomimetiska system för online- och realtidsmätningar av
föroreningar och deras effekter, riskbedömning och dess teknik förknippad med
förorenad jord eller förorenade grund- och ytvattendrag. Att utveckla snabba metoder
för att bedöma föroreningarnas toxikologiska risker, inklusive kombinerade effekter av
olika föroreningar. Att identifiera föroreningarnas tendenser och kontrollera
saneringsåtgärdernas effektivitet.
1.4.2 Att bekämpa spridning av föroreningar. Att utveckla integrerade
miljökonsekvensanalyser i fråga om spridning av bekämpningsmedel, näringsämnen,
beständiga organiska föreningar och slam i grund- och ytvatten. Att utveckla
vetenskapligt sunda markförvaltningsmetoder och riktlinjer för bästa metoder för
markanvändning i syfte att förebygga eller minska spridningen av föroreningar. Dessa
kan eventuellt också valideras på plats.
1.5 System för övervakning, tidig varning och kommunikation
Målet är att utveckla och validera olika system, inklusive system för tidiga varningar,
som med olika tidsperspektiv och geografiska perspektiv kan reagera på föroreningar
med direkt återkoppling till föroreningskällan. Syftet är att kontrollera reningsverk eller
3
4
Kostnadseffektiv: Ett alternativ är kostnadseffektivt om det uppfyller ett mål till en så liten kostnad
som möjligt. Begreppsmässigt och när så är möjligt är kostnaderna inte begränsade till den
enskildes kostnader, utan inbegriper externa kostnader såsom miljökostnader (begreppet
“samhällskostnader”).
Förorening: I detta tematiska program avses med föroreningar kemiska, biologiska (inklusive
mikrobiologiska) och fysiska (t.ex. buller och vibrationer) föroreningar som potentiellt kan orsaka
miljö- och/eller hälsorisker.
7
stödja system för hantering av översvämningar och torka.
Eftersträvat resultat: Förbättrade övervakningsstrategier. Förbättrade metoder för att
mäta vattenkvalitet och vattenmängd samt teknik för att analysera föroreningsflöden.
Innovativa verktyg för att identifiera och karakterisera föroreningskällor. Snabba,
robusta och billiga avkänningssystem och analytiska verktyg för att karakterisera
föroreningsämnen och bedöma därmed förknippade toxikologiska risker. Förbättrade
verktyg för att övervaka och kontrollera föroreningar samt för att förutsäga
översvämningar och torka.
FoTU-prioriteringar
1.5.1 Övervakning och kontroll av föroreningar. Att utveckla effektiva programvaror
och mätnings-, förvaltnings- och kontrollsystem för att övervaka, tidigt varna för och
informera om föroreningar. Att utveckla generisk avkänningsapparatur och system för
tidiga varningar för farliga föroreningar i jord, grundvattenförande lager och känsliga
ekosystem i vattendrag och våtmarker samt lämpliga dataöverförings- och
förvaltningsverktyg. Att integrera ekotoxikologiska data och rörlighetsmodeller för att
förutsäga föroreningarnas beteende och upprätta innovativa varningssystem.
1.5.2 Förbättrade prognoser av översvämningar och torka. Att utveckla
förbättrade system för att förutse och varna för översvämningar och torka, där man
integrerar olika processer och användning av information från markbaserad och
fjärrövervakande system. Detta skall ske i nära samarbete med den generiska
verksamheten rörande risker och jordobservationsteknik.
1.6 Reglering av vattentillgångar och teknik för arida och semiarida områden
och för områden som allmänt lider av vattenbrist
Målet är att förbättra och skydda vattenresurser och ekosystem i vattendrag och
våtmarker i syfte att optimera vattenförvaltningssystemen i arida regioner samt att
hantera vattenkriser på ett bättre sätt.
Eftersträvat resultat: Kostnadseffektiva och miljöanpassade metoder samt tekniska
lösningar och förvaltningsverktyg för att reglera grund- och ytvatten i syfte att
förebygga vattenkriser och konflikter om vattenresurser. Anpassad teknik och
bedömningar av kostnadseffektiviteten hos alternativ teknik för vattenförsörjning och
vattenbesparingar inom jordbruk och industri. Riktlinjer och kriterier för att återvinna
spillvatten samt för lokal och regional återanvändning av spillvatten. Verktyg och
metoder för att förebygga och minska inflöde av saltvatten.
FoTU-prioriteringar
1.6.1 Användning och förvaltning av vattenresurser. Att bedöma
miljökonsekvenser till följd av torka, uttag av grundvatten, storskalig vattenavledning
och socioekonomiska faktorer som styr tillgången och efterfrågan på vatten. Att
utveckla kriterier för att förebygga vattenkriser och konflikter om vattenresurser.
1.6.2 Att förebygga och minska inflöde av saltvatten. Att öka förståelsen för
påfyllningen av naturliga vattenlager och underjordiska vattenlager samt för processer
som innebär inflöde av saltvatten. Att fastställa gränssnitten mellan havsvatten och
sötvatten, inklusive deras säsongsvariationer, samt samspelet mellan saltvatten och
andra föroreningsämnen.
8
1.6.3 Teknisk utveckling och förvaltningsverktyg. Harmoniserad insamling,
underhåll och analys av vattenresursdata. Kostnadseffektiva och miljöanpassade
metoder, tekniska lösningar och förvaltningsverktyg för en lämplig reglering av grundoch ytvatten. Att förbättra kunskapsbasen när det gäller artificiell påfyllning och
användning av alternativa vattenförsörjningsmetoder (t.ex. avsaltning). Tekniskt
anpassad och kostnadseffektiv teknik för alternativ vattenförsörjning och
vattenbesparingar inom jordbruk och industri. Att utveckla och tillämpa förbättrad
teknik för att karakterisera vattenförande lager i karst.
Prioriteringar och innehåll i 1999 års första ansökningsomgång
1.1.1 Strategisk planering samt metoder och verktyg för en integrerad förvaltning
inom avrinningsområden
1.1.2 Socioekonomiska aspekter på en hållbar användning av vatten
1.1.3 Fungerande förvaltningsprogram och system för beslutsstöd
1.2.1 Ekosystemens funktionssätt
1.2.2 Ekologiska kvalitetsmål
1.4.1 Minskning av vattenföroreningar från förorenad mark, soptippar och sediment
1.4.2 Att bekämpa spridning av föroreningar
Prioriteringar och innehåll i 1999 års andra ansökningsomgång (tidsfrist år
2000)
1.1.1 Strategisk planering samt metoder och verktyg för en integrerad förvaltning
inom avrinningsområden
1.1.2 Socioekonomiska aspekter på en hållbar användning av vatten
1.1.3 Fungerande förvaltningsprogram och system för beslutsstöd
1.3.1 Vattenförvaltning i städerna
1.3.2 Vattenrening och återanvändning
1.5.1 Övervakning och kontroll av föroreningar
1.5.2 Förbättrade prognoser av översvämningar och torka
1.6.1 Användning och förvaltning av vattenresurser
1.6.2 Att förebygga och minska inflöde av saltvatten
1.6.3 Teknisk utveckling och förvaltningsverktyg
9
Nyckelåtgärd 2: Globala förändringar, klimat och biologisk mångfald
Mål och eftersträvat resultat
Målet med denna nyckelåtgärd är att utveckla de vetenskapliga, tekniska och
socioekonomiska grunder och verktyg som krävs för att studera och förstå
miljöförändringar. Den är koncentrerad på globala miljöproblem som kan få en
avsevärd inverkan på Europa, såsom klimatförändringar, förtunningen av ozonskiktet,
en minskad biologisk mångfald, förluster av livsmiljöer och odlingsbar mark samt
rubbningar av havets cirkulation, allt mot bakgrund av målet om en hållbar utveckling.
Frågor som täcks av internationella fördrag och konventioner, till vilka Europeiska
gemenskapen eller dess medlemsstater är avtalsparter, kommer att prioriteras.
Integrering och sammanställning av globala förändringsproblem kommer särskilt att
prioriteras. I följande avsnitt identifieras de problem som skall lösas, och de
prioriterade vetenskapliga frågorna beskrivs mer i detalj.
2.1 Att förstå, detektera, utvärdera och förutsäga förändringar på global nivå
För att helt kunna bedöma följderna av och skilja mellan naturliga förändringar och
förändringar som orsakas av människan, måste man förbättra förståelsen för och
förmågan att påvisa dessa förändringar. Detta är en förutsättning för att man skall
kunna bedöma och förutse deras omfattning och konsekvenser.
Eftersträvat resultat: Kvantifiering av förändringar i atmosfärens sammansättning.
Kvantifiering och prognoser av ozonförtunningen. Kvantifiering av naturliga variationer
i klimatsystemet och förbättrade prognoser av regionala klimatvariationer och snabba
klimatförändringar.
FoTU-prioriteringar
2.1.1 Förändringar i atmosfärens sammansättning – som stöd för Kyotoprotokollet och konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Målet
är att bättre kontrollera kemiska föreningar som påverkar luftkvalitet och klimat. Detta
förutsätter en kvantifiering av utsläpp som orsakas av människan och biogena utsläpp
samt av koncentrationen av växthusgaser, ozonbefrämjande ämnen och aerosoler.
Kvantifiering av deras budgetar, fastställande av deras strålningsegenskaper samt
prognoser av utvecklingen i framtiden. Fysiska och kemiska processer som rör dessa
material. Deras spridningsmönster och utfällningar på långa avstånd. Samspelet
mellan aerosoler och moln. Att utveckla och tillämpa kombinerade modeller för
kemiska föreningar och deras spridning i atmosfären.
2.1.2 Ozonförtunning i stratosfären – som stöd för Montreal-protokollet. Målet är
att kvantifiera och förutse ozonförtunningen i stratosfären och ökningen av UVstrålningen på jordytan. Denna prioritering fokuseras på att kvantifiera av människan
orsakade utsläpp och naturliga utsläpp av ozonförtunnande ämnen och deras
förvandlingar. Att minska osäkerheten kring utbytesprocesserna mellan stratosfären
och troposfären och effekterna av utsläpp från flygplan. Att kvantifiera ozonförlusterna
i stratosfären ovanför Europa och sambanden med ozonlagren över polerna och
tropiska regioner samt den övre troposfären. Att förstå den stratosfäriska
nedkylningen och dess samband med den troposfäriska globala uppvärmningen samt
10
att bättre kvantifiera effekterna av dessa. Att korrekt fastställa det atmosfäriska UVstrålningsfältet och dess förändringar i Europa.
2.1.3 Prognoser och scenarier rörande klimatförändringar – som stöd för FN:s
klimatkonvention (UNFCCC). Målet är att förbättra förmågan att göra
säsongsmässiga, årliga och tioåriga regionala klimatprognoser samt att minska
osäkerheten hos bedömningar av regionala klimatförändringar. Att kvantifiera
effekterna av Nordatlantiska svängningen, mönster för fjärrsamband, El Niño (ENSO),
arktiska influenser och monsunsystem. Att tillhandahålla mer tillförlitliga prognoser i
fråga om de av människan orsakade klimatförändringarna över flera decennier eller
ett sekel på europeisk nivå. Att påvisa och förklara klimatförändringar. Att förbättra
modellhanteringen av fysiska och biosfäriska processer (framför allt moln och
aerosoler), drivkrafter och återkopplingar. Att integrera modellutvecklingen i Europa i
syfte att tillhandahålla förbättrade scenarier för att bedöma effekter på regional nivå.
Att bättre kvantifiera sambanden mellan klimatförändringar samt antalet och
omfattningen av extrema händelser (t.ex. översvämningar och torka). Att utveckla
scenarier över riskerna för människors hälsa till följd av klimatförändringar.
2.1.4 Klimatvariationer och snabba klimatförändringar. Målet är att bedöma
omfattningen av naturliga variationer i syfte att klargöra hotet av snabba förändringar i
klimatsystemet. Att bättre förstå havens roll i klimatsystemet, framför allt den
termohalina cirkulationen, bildning av djupvatten och dess samband med det
hydrologiska kretsloppet, processerna kring polerna och förändringar i havsnivån. Att
identifiera och kvantifiera förändringar i hydrologiska kretslopp och deras effekter på
och samspel med oceancirkulationen, kryosfären, atmosfären, geosfären-biosfären
och naturresurser. Att bättre förstå återkopplingarna mellan vegetationstäcket, biosfär
och klimatsystem. Att sammanställa klimatstatistik för de senaste 15 000 åren med en
hög tidsupplösning samt att bättre förstå tidigare klimat- och miljöförändringar (under
de senaste 250 000 åren).
2.2 Att befrämja bättre förståelse för markens ekosystem (inklusive sötvatten)
och de marina ekosystemen och deras växelverkan
Tyngdpunkten kommer att läggas på ekosystemens samspel med landytor och
markanvändning, jord, vatten, atmosfär och hav. Den biologiska mångfaldens roll och
globala förändringar. Samspelet mellan ekosystem på land, i hav och sötvatten samt
biogeokemiska kretslopp, storskalig markförsämring och ökenspridning.
Eftersträvat resultat: Bedömning av ekosystemens förändringar och sårbarhet.
Kvantifiering av kol- och kvävebudgeten. Rationella metoder för att bevara den
biologiska mångfalden.
FoTU-prioriteringar
2.2.1 Ekosystemens sårbarhet – som stöd för konventionerna om
klimatförändringar, ökenspridning och biologisk mångfald. Målet är att bedöma viktiga
ekosystems sårbarhet, i vilken takt och omfattning markanvändningen ändras samt
konsekvenserna för ekonomiska nyckelsektorer och naturresurser. Att bedöma takt,
omfattning och dynamik i fråga om ändringar av markanvändningen i olika regioner
och under olika tryck. Att bättre förstå samspelet mellan av människan orsakade
effekter på och naturliga förändringar av ekosystemen, den biologiska mångfalden
och globala förändringar. Att identifiera drivande processer och samspel bakom
11
markförsämringar och ökenspridning. Att utveckla scenarier för att bedöma
ekosystemens sårbarhet utifrån avgörande stressfaktorer och stresseffekter.
2.2.2 Samspel mellan ekosystem och kol- och kvävekretsloppen – som stöd för
Kyoto-protokollet. Målet är att förfina kvantifieringen av biosfäriska källor och sänkor
av kol och kväve. Bidragen från de olika ekosystemen på land och i havet till kol- och
kvävekretsloppen. Att definiera och kvantifiera den roll som jord har antingen som
källa av eller som sänka för kol och kväve. Att bedöma vilka effekter förändringar i koloch kvävekretsloppen har på ekosystemen. Att bedöma förändringar av
markanvändningen och deras effekter på kol- och kvävekretsloppen. Att bedöma
havssedimentens bidrag till kolkretsloppet. Att kvantifiera och globalt integrera källor
av och sänkor för kol- och kväve i hav, sötvatten och på land samt utbytet mellan
dessa.
2.2.3 Att bedöma och bevara den biologiska mångfalden – som stöd för
konventionen om biologisk mångfald och europeisk strategi för en biologisk mångfald.
Målet är att fastställa kriterier, metoder, indikatorer och en strategi som bidrar till att
bevara
den
biologiska
mångfalden
mot
bakgrund
av
ändrade
markanvändningsmönster och en hållbar användning av biologiska resurser. Syftet är
att utveckla indikatorer på biologisk mångfald, att förstå och upptäcka förändringar i
den biologiska mångfalden, att utveckla metoder för att förstå och kvantifiera den
biologiska mångfaldens drivkrafter, mekanismer och dynamik hos och mellan arter
och ekosystem, arternas överlevnad i fragmenterade livsmiljöer, kritiska trösklar för
förlust av biologisk mångfald samt främmande arters intrång.
2.3 Scenarier och strategier för att lösa globala problem
Målet är att utveckla globala och regionala scenarier och strategier, inklusive
tidsplaner, för att förebygga och minska - och eventuellt anpassa sig till - effekterna
av globala förändringar och klimatförändringar samt för att bevara den biologiska
mångfalden mot bakgrund av en hållbar utveckling och EU:s åtaganden enligt
multilaterala avtal.
Eftersträvat resultat: Konkreta förvaltningsstrategier och åtgärder för att bemöta
negativa konsekvenser av större globala frågor, med beaktande av deras
ekonomiska, tekniska, institutionella och politiska genomförbarhet samt sociala
godtagbarhet, genom att skapa en ekonomisk tillväxt som inte försämrar miljön.
FoTU-prioriteringar
2.3.1 Att minska och anpassning till globala förändringar. Målen är att skapa
lösningar och strategier för att minska utsläppen och koncentrationerna av
växthusgaser. Att skapa alternativ för en effektiv förvaltning av ekonomiska
nyckelsektorer och naturresurser att anpassa till globala förändringar. Att underlätta
ett stopp för användningen av ozonnedbrytande ämnen. Effekterna av den politik och
de åtgärder som är resultatet av Kyoto-konferensen samt flexibilitets mekanismer för
att minska utsläpp. Alternativ för att minska utsläpp till följd av en ändrad
markanvändning och för att stärka kolsänkorna. Att stärka anpassningsförmågan till
klimateffekter i olika regioner, ekonomiska sektorer och samhällen. Alternativ för att
ersätta klor- och bromföreningar samt bedöma effekterna av en minskning av innehåll
som inte är helt reglerat och av alternativa ämnen (Montreal-protokollet). Effektiviteten
hos genomförande-, kontroll- och efterlevnadsåtgärder i fråga om Kyoto- och
12
Montreal-protokollen.
2.3.2 Att förena en bevarad biologisk mångfald med ekonomisk tillväxt – som
stöd för konventionen om biologisk mångfald och den europeiska strategin för
biologisk mångfald. Målet är att utveckla och tillämpa strategier för att förena
bevarandet av den biologiska mångfalden med andra potentiellt motstridiga mänskliga
verksamheter genom att utveckla och prova metoder för att värdera den biologiska
mångfalden. Detta skall bidra till att förena mänskliga verksamheter och ekonomisk
utveckling med bevarandet av den biologiska mångfalden samt till att integrera
koncept för kritiska trösklar och andra aspekter, såsom buffertområden och
buffertkorridorer i förvaltningsstrategierna.
2.3.3 Att motverka markförsämringar och ökenspridning. Målet är att skapa
alternativ för en hållbar utveckling i känsliga områden genom samverkan med berörda
aktörer, med fokus på: Utvärdering av effekterna av jordbruk, skogsbruk, vatten,
övergiven mark och planeringspolitik på hotade regioner. Att utveckla och utvärdera
effektiviteten hos standardiserade metoder och verktyg i syfte att förebygga och
minska markförsämringar samt att förbättra strategier för en hållbar markförvaltning.
2.3.4 Förenlighet mellan EU:s miljöpolitik och internationell miljöpolitik samt
samband med handeln. Målet är ge beslutsfattare råd om sambanden mellan
särskilda direktiv och konventioner samt att stärka kopplingarna mellan miljö- och
handelsavtal. Att bedöma samverkansvinster och potentiella konflikter mellan målen
för olika internationella fördrag och europeisk politik. Villkor för att säkerställa
förenlighet mellan olika globala frågor och för en politisk övervakning av deras
effektivitet. Att analysera effekter av miljöavtal på handeln och en eventuell
användning av handelsbestämmelser för att effektivisera miljöavtal. Att undersöka
industriella förändringsprocesser, särskilt mot bakgrund av den ekonomiska
omvandlingen i Central- och Östeuropa.
2.4 Det europeiska inslaget i de världsomfattande observationssystemen
Målet är att stödja utvecklingen av det europeiska bidraget till de globala
observationssystemen för klimat, land och hav. Syftet är att identifiera och bidra till att
fylla luckor i det nuvarande observationssystemet för att säkerställa att nödvändiga
långsiktiga uppsättningar av data samlas in på ett samordnat sätt, och att dessa data
görs tillgängliga för att förutse och bedöma effekter och för att formulera alternativ
som svar på globala förändringar.
13
Tyngdpunkten kommer att läggas på att uppfylla användarnas krav och prioriteringar
samt på integrering med andra verksamheter i denna nyckelåtgärd.
Eftersträvat resultat: Att bättre utnyttja befintliga data och observationssystem, att
utveckla viktig ny observationskapacitet samt att förbättra den europeiska industrins
position på världsmarknaden för observationssystem.
FoTU-prioriteringar
2.4.1 Att bättre utnyttja befintliga data och att anpassa befintliga
observationssystem. Målet är att säkerställa att befintliga data och tekniska metoder
utnyttjas
effektivt.
Detta
inbegriper:
samordning
mellan
nuvarande
observationsanläggningar, en förbättrad datahantering och tillgång till arkiv, utveckling
av verktyg och teknik för att integrera befintliga data från olika källor för många olika
användningsområden, att utforma och genomföra innovativa tillämpningar med hjälp
av nuvarande observationskapacitet i syfte att samla in data om nya variabler.
2.4.2 Att utveckla ny långsiktig observationskapacitet. Målet är att fastställa detta
behov och att när så krävs bidra till att införa nya kostnadseffektiva
observationssystem. Detta kan om så krävs inbegripa att fastställa krav, prioriteringar
och värde när det gäller information, att bedöma alternativ för långsiktig drift (inklusive
framtida finansieringsscenarier och eventuella offentlig-privata partnerskap) samt att
utveckla viktiga komponenter både till system för avkänning på plats eller
fjärravkänningssystem.
Prioriteringar och innehåll i 1999 års första ansökningsomgång
2.1.1
2.1.2
2.1.3
2.2.2
2.2.3
2.3.1
2.4.1
Förändringar i atmosfärens sammansättning
Ozonförtunning i stratosfären
Prognoser och scenarier rörande klimatförändringar
Samspel mellan ekosystem och kol- och kvävekretsloppen
Att bedöma och bevara den biologiska mångfalden
Att minska och anpassning till globala förändringar
Att bättre utnyttja befintliga data och att anpassa befintliga observationssystem
Prioriteringar och innehåll i 1999 års andra ansökningsomgång (tidsfrist år
2000)
2.1.4
2.2.1
2.3.2
2.3.3
2.3.4
Klimatvariationer och snabba klimatförändringar
Ekosystemens sårbarhet
Att förena en bevarad biologisk mångfald med ekonomisk tillväxt
Att motverka markförsämringar och ökenspridning
Förenlighet mellan EU:s miljöpolitik och internationell miljöpolitik samt samband
med handeln
2.4.1 Att bättre utnyttja befintliga data och att anpassa befintliga observationssystem
2.4.2 Att utveckla ny långsiktig observationskapacitet
14
Nyckelåtgärd 3: Hållbara marina ekosystem
Mål och eftersträvat resultat
Med tanke på den mångfacetterade, betydelsefulla och internationella användningen
av Europas hav, krävs det en tillämpad kunskapsbas, inklusive tillförlitliga
bedömnings- och prognosverktyg, för att förstå olika verksamheters effekter på
ekosystemen, bidra till att skydda ekosystemen från föroreningar och utveckla
långsiktiga och praktiska förvaltningsstrategier. Då kommersiell verksamhet bedrivs på
allt djupare vatten utvidgas den utmaning det innebär att förvalta för en hållbar
användning, som tidigare begränsades till kustområden och kontinentalsockel, till
kontinentalsluttningen och djuphavszonen.
Syftet med denna nyckelåtgärd är att stödja utvecklingen av nya förvaltningskoncept
för Europas hav. Dessa sträcker sig från lokala koncept till koncept som omfattar hela
havsbassängen, och som kan bidra till relevanta överenskommelser. Detta kommer att
åstadkommas på tre sätt: Genom verksamheter för att bättre förstå, modellera och
förutse havssystemens funktioner och ändringar av dessa till följd av mänskliga
verksamheter, både på de öppna haven kring Europa och i kustområden. Genom att
utveckla ny miljöanpassad teknik för att undersöka, övervaka och utnyttja havsmiljön.
Genom att möjliggöra bättre prognoser av miljöparametrar som påverkar verksamheter
ute till havs. Socioekonomiska drivkrafter och effekter kommer att tas upp när så
krävs.
FoTU-verksamheterna kommer i första hand att bedrivas på europeiska hav, men kan
utvidgas till andra hav om detta anses vara nödvändigt för att uppnå målen för denna
nyckelåtgärd.
3.1. Förbättrad kunskap om marina processer, ekosystem och växelverkan.
Målet är att utifrån nya vetenskapliga kunskaper underlätta en hållbar användning av
havsmiljön och havets resurser, samtidigt som man helt respekterar ekosystemens
integritet och funktioner, samt att främja utvecklingen av nya integrerade
förvaltningskoncept.
Eftersträvat resultat: Prognoskapacitet för naturliga variationer hos ekosystemens
funktioner. Koncept för en säker och miljömässigt ansvarig användning av
havsbottnen och resurser under denna. Förvaltningsmodeller för transportleder och
effekter av föroreningar, nyckelkomponenter och näringsämnen i havet.
FoTU-prioriteringar
3.1.1. Bättre bedömningar av naturligt förekommande mekanismer i
ekosystemens funktioner. Målet är att utveckla prognoskapacitet för variationer hos
ekosystemens funktioner och strukturer i liten, medelstor och stor skala. Detta kan på
lång sikt bidra till en hållbar användning av marina resurser (t.ex. inom fiske- och
vattenbrukssektorn)5. FoTU-verksamheterna kommer att inriktas på effekterna av
fysiskt tvingande miljöfaktorer och samspel vid oceanernas gränser och gränssnitt mot
bakgrund av ekosystemens funktioner och ändringar av dessa. De kommer också att
5
Förslag som rör samspelet mellan fiske, vattenbruk och den marina miljön bör ställas till tematiska
program 1 (nyckelåtgärden “Hållbart jordbruk, fiske och skogsbruk”).
15
inriktas på att skilja naturliga variationer från sådana som orsakas av människan, att
bedöma extrema miljöers och deras samhällens roll (t.ex. i Arktis och Subarktis,
syrefattiga halvt slutna hav, djuphavet och djuphavsbotten inklusive hydrotermala
flöden) samt att analysera långsiktiga tendenser hos ekosystemens variationer genom
att integrera innovativa modeller, retrospektiva analyser och processtudier,
3.1.2. Bedömningar av sedimentära system för en hållbar förvaltning och
användning av kontinentalsockeln, kontinentalsluttningen och djuphavsslätten.
Målet är att underlätta tillgången till resurser på och användningen av havsbottnen
mot bakgrund av att allt djupare vatten utforskas. FoTU-prioriteringarna går ut på att
bedöma sedimentära processer och sekvenser i olika tektoniska strukturer under
äldre och senare tid, att undersöka kontinentalsluttningens stabilitet och att granska
ett antal nyupptäckta företeelser (gashydrater, möjligheten att använda biogena
sedimentära strukturer som indikatorer på kolväten, djuphavsslättens biosfär och dess
samband med geosfären).
3.1.3. Transportleder och effekterna av föroreningar, nyckelkomponenter och
näringsämnen i den marina miljön. Målet är att stödja genomförandet och den
ytterligare utvecklingen av gemenskapens vattenlagstiftning samt att främja
utvecklingen av relevanta överenskommelser för att minska utsläppen av
näringsämnen och föroreningar i havet. FoTU-verksamheterna bör omfatta kretslopp,
bindningar, lagring och transport (inklusive till och från atmosfären) i fråga om kol,
näringsämnen och föroreningar. De bör också inriktas på föroreningarnas (och då
särskilt syntetiska organiska mikroföroreningar och nya ämnen) effekter, organismers
upptagning av dessa föroreningar, deras toxikologiska effekter samt olika
föroreningars kombinerade effekter på ekosystemen.
3.2. Att minska effekterna av mänsklig verksamhet på den biologiska
mångfalden och på den hållbara funktionen hos marina ekosystem samt att
främja utveckling av säker, ekonomisk och hållbar teknik för exploatering. Målet
är att minska de mänskliga verksamheternas effekter på den biologiska mångfalden
och det marina ekosystemets hållbara funktion samt att utveckla den teknik som krävs
för att möjliggöra en säker, ekonomisk och hållbar användning av havets resurser
genom att förbättra den vetenskapliga grunden för hållbarhet.
Eftersträvat resultat: Strategier för att hantera förluster i havets biologiska mångfald.
Sammanställningar över bästa metoder för ekonomisk verksamhet. Förmåga att
förutse framtida miljökriser. Strategier för att hantera miljöförsämringar till följd av
mänskliga verksamheter. Ny teknik för forskning om resurser i havet och miljön,
inklusive riskanalyser.
FoTU-prioriteringar
3.2.1. Att vända utvecklingen när det gäller förluster av havens biologiska
mångfald. Målen är att möjliggöra prognoser av den biologiska mångfaldens
utveckling i havets ekosystem och utveckla metoder för att bekämpa förluster av
denna mångfald. Den biologiska mångfalden måste studeras ur olika geografiska
perspektiv och tidsperspektiv och på olika biologiska strukturella nivåer. FoTUåtgärderna bör gå ut på att identifiera de grundläggande mekanismerna bakom
ändringar i den biologiska mångfalden, att fastställa potentiella och reella effekter av
mänskliga verksamheter, att definiera biologiska indikatorer på miljöns tillstånd, att
utveckla nya metoder för bedömningar och retrospektiva studier av ändringar i den
16
biologiska mångfalden samt att formulera förvaltningsalternativ för att vända
försämringar i den biologiska mångfalden hos påverkade ekosystem.
3.2.2. Att minska effekterna av mänskliga verksamheter på havsmiljön och att
återställa försämrade marina system. Målen är att minska och förebygga effekter
av mänskliga verksamheter på marina ekosystem och att motverka försämringar av
marina system. Forskningen kommer att inriktas på relevanta processer, både
naturliga och tekniska, i syfte att kontrollera och minska effekterna av mänskligt
orsakade förändringar och de kombinerade effekterna av dessa, inklusive tillväxt av
skadliga alger. Man kommer också att utveckla scenarier över socioekonomiska
fördelar till följd av de minskade mänskliga effekterna.
En utvärdering av befintliga och möjliga skyddsåtgärder är en förutsättning för att man
skall kunna förutse försämringar av systemen. Forskningen kommer att fokuseras på
möjligheten att vända negativa utvecklingar, på konsekvenserna av tillfälliga
händelser inklusive oljeutsläpp, på att funktionsmässigt ersätta försämrade system
samt på de kostnader och tidsperspektiv som är förknippade med
återställningsåtgärderna.
3.2.3. Teknik för ett säkert, hållbart och ekonomiskt nyttjande av havets
resurser. Målet är att stimulera en ”ren” teknisk utveckling av havsmiljöer för att på så
sätt skapa möjligheter för europeiska producenter att bli mer konkurrenskraftiga på
den växande marknaden för marinteknik. Det största behovet rör medel för att bättre
karakterisera, observera och övervaka havsmiljön. Därav följer följande prioriteringar:
En integrerad tematisk kartläggning av de europeiska haven (inklusive pilotprojekt), att
utveckla oceanografiska instrument (inklusive system för utnyttjande av fartyg som av
andra skäl trafikerar havsområden i vilka mätningar bör utföras), kommunikations- och
avbildningssystem samt djuphavsobservatorier. Tyngdpunkten bör läggas på
effektivitet, snabbhet, tillförlitlighet, miljöanpassning och säkerhet. Samtidigt kommer
man att uppmärksamma förbättringar av metoder för och hantering av provtagning
(inklusive prover från havsbottenborrningar), utnyttjande av distribuerade
provsamlingar samt interkalibrering
Detta avsnitt inbegriper också forskning i syfte att främja biotekniska tillämpningar:
Att identifiera nya biologiska resurser i havet, att bekräfta möjligheterna att utnyttja
dessa resurser samt teknik för storskalig odling av sällsynta arter.
3.3. Övervakning och hantering av kustområden och deras processer. Målet är
att
utveckla
integrerade
koncept
för
kustförvaltning6,
inklusive
kostnads/intäktsanalyser, att minska föroreningar, översvämningar och erosion,
särskilt vid känsliga kustlinjer, samt att säkerställa en hållbar resursanvändning.
Eftersträvat resultat: Integrerade verktyg och koncept för förvaltning av ekosystem i
kustområden. Långsiktiga prognoser av förändringar i kustområden. Tillförlitliga,
ekonomiska och miljöanpassade åtgärder för att skydda kustområden mot
översvämningar och erosion. En effektiv övervakning av kustområden,
kontinentalsockeln och kontinentalsluttningen.
FoTU-prioriteringar
6
Med beaktande av målen och resultaten i fråga om det aktuella Interreg-initiativet för kustförvaltning
och EU:s demonstrationsprogram för en integrerad kustförvaltning.
17
3.3.1. Integrerade studier av samspelet mellan land och hav. Målet är att bedöma
funktioner hos samspelet mellan land och hav (inklusive samspel längs
kontinentalsockeln,
mellan
kostområden
och
flodområden
samt
inom
saltvattenvåtmarker). Man bör ta upp regionala och globala konsekvenser av
mänskliga effekter på samspelet mellan land och hav till följd av föroreningar,
övergödning, fysiska störningar och resursutnyttjande. Man bör vidare utveckla en
strategi för att övervaka, förvalta och använda resurser vid kusterna på ett hållbart
sätt.
3.3.2. Förändringar av kustområden. Målet är att förbättra vår förmåga att förutse
långsiktiga morfologiska förändringar och kusternas utveckling över flera decennier
och längs långa kuststräckor samt att utveckla innovativa förvaltningskoncept. Alla
relevanta fysiska, biogeokemiska och geomorfologiska processer bör tas upp
samtidigt, med beaktande av socioekonomiska aspekter och kustsystemets samspel
med omgivningarna (land, luft och öppet hav). Särskild uppmärksamhet kommer att
ägnas åt problem vid tillströmningsområden (tidvattenbäcken, flodmynningar, laguner,
och havsvikar).
3.3.3. Skydd av kuster mot översvämningar och erosion. Målet är att skapa ett
tillförlitligt, ekonomiskt och miljöanpassat kustskydd mot översvämningar och erosion.
Man måste öka förståelsen för extrema företeelser vid kusterna och bedöma deras
effekter på olika tekniska tillämpningar. Man bör utveckla utformningskoncept för
översvämningsskydd och åtgärder för att skydda kusterna, där man integrerar nya
säkerhetskoncept och riskanalysteknik med målet att minimera störningar i miljön.
Den roll som saltmarskland och lerslätter har som naturliga kustskyddsmekanismer
och buffertområden mot föroreningar bör utvärderas, och man bör utveckla metoder
för att utveckla och återställa sådana områden.
3.3.4. Övervakning av kustprocesser. Målet är att möjliggöra för kustförvaltare att
upptäcka tendenser när det gäller kustsystemets tillstånd, att bedöma möjliga risker av
tillfälliga händelser och den långsiktiga utvecklingen samt att bedöma huruvida den
pågående utvecklingen är hållbar. Man kommer att utveckla system för en effektiv och
tillförlitlig övervakning av kustområdena i syfte att bedöma miljöns tillstånd och göra
prognoser av de parametrar som är av störst betydelse för översvämningar, erosion
och föroreningar.
3.4. Operativ prognostisering av miljörestriktioner på marin verksamhet. Målet
är att underlätta säkra och hållbara verksamheter i kust-, kontinentalsockel- och
kontinentalsluttningsområden samt att utveckla nödvändiga komponenter till ett
lämpligt system för havsobservationer och ett pilotprognossystem. Man kommer att
optimera insamlingen av kompatibla data och spridningen av prognoser enligt bästa
metoder som är förenliga med internationella bestämmelser och konventioner.
Eftersträvat resultat: Förmåga att övervaka havsmiljöns tillstånd och förutsäga
tendenser samt variationer hos havets egenskaper (yt- och undervattensströmmar,
vågrörelser, blomning etc.) som påverkar mänskliga verksamheter (fiskeri, sjöfart,
turism, kustförvaltning). Möjligheter att bedöma därmed förknippade risker (t.ex.
skador på verksamheter eller strukturer, översvämningar, erosion och föroreningar,
sjöfart etc.) och huruvida den aktuella utvecklingen är hållbar.
FoTU-prioriteringar
18
Prioriteringarna är: Att utveckla och demonstrera hela verksamhetskedjor. Att optimera
valet av de parametrar som skall mätas. Att optimera och standardisera insamling och
bearbetning av data av hög kvalitet (både lokalt och genom fjärrmätningar). Att
sammanställa dessa data i diagnos- och prognosmodeller. Att utforma, utveckla, prova
och avgränsa observations- och pilotsystem samt deras kopplingar till globala system.
Att standardisera spridningen av resultaten till olika användargrupper, det vill säga
forskare som undersöker processer, lokala myndigheter som planerar skyddsåtgärder
till havs, industriföretag och andra aktörer.
Prioriteringar och innehåll i 1999 års första ansökningsomgång
3.1.1 Bättre bedömningar av naturligt förekommande mekanismer i ekosystemens
funktioner
3.1.2 Bedömningar av sedimentära system för en hållbar förvaltning och användning
av kontinentalsockeln, kontinentalsluttningen och djuphavsslätten
3.2.1 Att vända utvecklingen när det gäller förluster av havens biologiska mångfald
3.2.2 Att minska effekterna av mänskliga verksamheter på havsmiljön och att
återställa försämrade marina system
3.3.1 Integrerade studier av samspelet mellan land och hav
Prioriteringar och innehåll i 1999 års andra ansökningsomgång (tidsfrist år 2000)
3.1.3 Transportleder och effekterna av föroreningar, nyckelkomponenter och
näringsämnen i den marina miljön
3.2.3 Teknik för ett säkert, hållbart och ekonomiskt nyttjande av havets resurser
3.3.2 Förändringar av kustområden
3.3.3 Skydd av kuster mot översvämningar och erosion
3.3.4 Övervakning av kustprocesser
3.4
Operativ prognostisering av miljörestriktioner på marin verksamhet
19
Nyckelåtgärd 4: Morgon-dagens stad och kulturarvet
Mål och eftersträvat resultat
Över hela Europa delar vi utmaningen att förbättra livskvaliteten i städer och
kringliggande områden samt att säkerställa de europeiska städernas konkurrenskraft,
samtidigt som man främjar en hållbar ekonomisk, arkitektonisk, miljömässig, social
och kulturell utveckling. Städerna skiljer sig åt när det gäller kultur, miljöförhållanden,
storlek, ekonomisk struktur, social sammansättning och befolkningsstruktur. Trots
skillnaderna står städer i alla europeiska regioner inför gemensamma utmaningar,
som bland annat rör luftkvalitet, buller, trafikstockningar, avfall, ekonomisk
konkurrenskraft, sysselsättning, trygghet samt underhåll av nedslitna infrastrukturer
och byggnadsmiljöer. Samtidigt måste de minska den sociala utslagningen, främja en
hållbar utveckling och stärka sin kulturella identitet.
Denna nyckelåtgärd inbegriper en blandning av socioekonomiska, miljömässiga och
tekniska strategier, inklusive att utveckla, integrera och demonstrera 7 teknik, verktyg
och metoder för att förbättra prognoser, övervakning och bedömningar samt fastställa
bästa metoder. Tyngdpunkten kommer att läggas på strategier som ökar
allmänhetens och andra berörda parters deltagande i städernas beslutsprocess, och
som bidrar till att säkerställa tillgången till tillförlitliga och effektiva tjänster till en rimlig
kostnad för alla stadsbor, inklusive dem med särskilda behov. Man kommer att sträva
efter att uppnå följande mål genom en integrerad ram med fyra sinsemellan
relaterade teman:
4.1
Hållbar stadsplanering och rationellt resursutnyttjande. Målet är att bättre
förstå städernas beslutsprocess som stöd för en hållbar utveckling. Detta inbegriper
strategier och verktyg för analys och övervakning i syfte att bedöma
marknadseffekter, förbättra de stadspolitiska verktygen samt instrumenten för
reglering, stimulans och ekonomiska åtgärder. Man kommer i detta sammanhang
särskilt att uppmärksamma effekter på kringliggande områden. Man vill minska
städernas kvarstående ekologiska effekter.
Eftersträvat resultat: Bättre kunskaper om samt lösningar och integrerade bästa
metoder för en hållbar ekonomisk utveckling och för att förbättra livskvaliteten i
städerna. Politiska stimulansåtgärder, instrument och bästa metoder för en hållbar
stadsförvaltning, inklusive strategier för en hållbar hantering, bortskaffande och
återanvändning av avfall.
7
Med tanke på att de tillgängliga resurserna är begränsade har tyngdpunkten för denna nyckelåtgärd
lagts på en innovativ planering av demonstrationsverksamheter till följd av teknikintegrering samt på
jämförande bedömningar av olika strategier och processer. I vissa fall, såsom kulturarvet, skall
pilotdemonstrationer ses som en del av forskningen och kan därmed behöva ett visst stöd.
20
FoTU-prioriteringar
4.1.1 Att förbättra stadsförvaltning och beslutsprocesser. Målet är att utveckla
instrument och bästa metoder för en effektiv och hållbar stadsförvaltning. Städernas
komplexitet, dynamik, samspel och snabba förändringar kräver bättre och innovativa
verktyg, metoder och system för en integrerad och effektiv stadsplanering och
stadsförvaltning samt modeller för allmänhetens deltagande i beslutsprocessen. För
att karakterisera städernas tillstånd och utveckling krävs det politiskt relevanta
bedömningar, systemmodeller, scenarier och prognosmetoder.
4.1.2 Att förbättra livskvaliteten i städerna. Målet är att utveckla optimerade och
bästa metoder för att förbättra livskvaliteten i stadsområden när det gäller social
delaktighet, folkhälsa, miljö, ekosystem i städerna, bostäder, säkerhet och tillgång till
tjänster, inklusive väsentliga fysiska tjänster (vatten, mark och energi). Inom
miljöområdet består nyckelfrågorna i att karakterisera, modellera, övervaka och
bedöma föroreningar (inklusive luft- och bullerföroreningar samt vibrationer) samt att
utveckla system för tidiga varningar.
4.1.3 Att minska avfallet och att hantera avfall under hela dess ”livscykel”: Målet
är att minska volym, mångfald och risker när det gäller fast avfall som måste
bortskaffas genom att bättre förstå avfallsströmmarnas ”livscykel”. Man skall också
utveckla strategier för att minska, återanvända och behandla avfall med minsta
möjliga miljöpåverkan och sociala effekter.
4.1.4 Ekonomisk utveckling, konkurrenskraft och sysselsättning. Målet är att
utveckla bästa metoder som syftar till att effektivt integrera teknik som främjar
sysselsättningen i städerna. Detta förutsätter att man tar upp städernas kritiska
behov, bättre rörlighet och tillträde, en effektivare resursanvändning, avancerade
kommunikationsinfrastrukturer (”digitala städer”), tillgången på välutbildad arbetskraft
och effektiva nätverk mellan dem som tillhandahåller respektive använder kunskap.
Detta inbegriper att integrera ny teknik med konsthantverk som är en del av
kulturarvet. En balanserad regional utveckling bör möjliggöra samarbete mellan olika
typer av städer och kringliggande regioner och landsbygdsområden. Man bör uppfylla
städernas behov med hjälp av ny teknik, såsom informations- och
kommunikationsteknik, distansarbete, tillgång till information, GIS (geografiskt
informationssystem) för stadsplanering och stadsförvaltning samt interaktiva system.
4.2 Skydd, bevarande och bättre utnyttjande av det europeiska kulturarvet. Målet
är att identifiera och bedöma skador både på rörliga och orörliga kulturobjekt med en
särskild betoning på lösningar och utvärderingar i syfte att skydda, bevara och stärka
kulturarvet samt förbättra tillträdet till detta.
Eftersträvat resultat: Verktyg för att bättre förutse och förebygga miljöskador på
kulturarvet och fastställa gränser för godtagbara föroreningsnivåer. Bästa metoder för
att skydda, bevara och förvalta rörliga och orörliga kulturobjekt på ett hållbart sätt,
inklusive ett säkert utbyte och tillträde för allmänheten, samt att integrera
kulturobjekten i städerna.
FoTU-prioriteringar
4.2.1 Bättre bedömningar av skador på kulturarvet: Målet är att bättre förutse och
förebygga miljöskador på kulturarvet och att identifiera gränser för godtagbara
föroreningsnivåer. Att bedöma stadsföroreningars kemiska, fysiska och biologiska
21
effekter på rörliga och orörliga kulturobjekt, inklusive effekterna av partiklar och gaser
såsom ozon och kväve- och svavelföreningar samt de kombinerade effekterna av
dessa enligt vad som föreslås i gemenskapens direktiv om luftkvalitet i städerna. Att
bedöma effekterna av mikroklimat samt av föroreningsavlagringar inom- och utomhus
på historiska byggnader, museer, bibliotek, gallerier och arkiv.
4.2.2 Att utveckla innovativa strategier för att bevara kulturarvet: Målet är att
utveckla verktyg för en hållbar förvaltning av kulturarvet. Förebyggande strategier för
att bevara kulturtillgångar både inom- och utomhus. Nya produkter och metoder samt
ny teknik för att bevara kulturobjekt. Behandlingarnas reversibilitet och oförstörande
egenskaper, samspelet mellan gamla och nya konserveringsmaterial och metoder för
struktur- och ytingrepp. System för miljökontroll (luftkonditionering, montrar) samt
utformningsmetoder för byggnader och modeller för ett integrerat skydd av kulturarvet.
Demonstration av konserverings- och restaureringsstrategier för historiska byggnader.
Kostnads/intäkts-, livscykels- och miljökonsekvensanalyser för att bedöma strategier
för att skydda kulturarvet, vilka skall jämföras med gängse normer såsom
internationella fördrag (Aten, Venedig).
4.2.3 Att främja integrering av kulturarvet i stadsmiljön. Målet är att utveckla
verktyg, metoder och modeller som stöd för beslut om en hållbar användning och
integrering av kulturarvet i stadsplaneringen. Denna integrering måste vara förenlig
med skydd, bevarande och tillträde till kulturarvet. Att identifiera och karakterisera
tekniska och naturliga risker som berör kulturarvet, vilket skall kompletteras med
riskanalyser, metoder och verktyg för att minska konsekvenserna av dessa risker,
förbättra säkerheten hos historiska byggnader, föremål och personer. Att utveckla den
vetenskapliga grund som krävs att för att införliva skydd av kulturarvet med
säkerhetsbestämmelser. Förhållandet mellan turism och ett hållbart utnyttjande och
bevarande av kulturarvet, inklusive skydd mot vandalism och upplopp. Att bedöma
och minska de risker som är förknippade med användningen av
bedrägeribekämpningsapparater och transport av kulturobjekt.
4.3
Utveckling och demonstration av teknik för säker, ekonomisk, ren,
effektiv och hållbart skydd, återvinning, renovering, konstruktion nedmontering
och rivning av byggnader, särskilt större byggnadskomplex. Målet är att höja
livskvaliteten. Att främja kostnadseffektivitet, en rimlig prissättning och hållbarhet i alla
etapper av byggnadsprocessen. Att optimera resursanvändningen (inklusive vatten,
material, energi och mark). Att minimera alstrandet av föroreningar (inklusive avfall,
buller och damm). Att förbättra bekvämlighet, tillgänglighet och säkerhet i
byggnadsmiljön, inklusive att minimera de potentiella effekterna av större katastrofer.
Eftersträvat resultat: Definiera, specificera och förverkliga en hållbar byggnadsmiljö
samt öka kvaliteten hos stora grupper av byggnader i städer. Strategier för att sanera
och återanvända förorenad mark
FoTU-prioriteringar
4.3.1 Att ge nytt liv åt stadskärnor och bostadsområden. Målet är skapa en
hållbar byggnadsmiljö genom att lösa specifika utmaningar som inte täcks av andra
åtgärder och integrera verksamheter som syftar till att uppnå de kvantifierade mål som
specificeras nedan. Man skall också ge nytt liv åt stadsområdena genom att öka den
sociala delaktigheten, identifiera indikatorer på faktorer som styr inomhushälsa och
komfort samt byggnadsmiljöns tillgänglighet. Markplanering för att minimera den totala
22
efterfrågan på transporter. Att bedöma och minska de risker som är förknippade med
naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan. En fullständig systemstrategi
bör integrera, demonstrera och bedöma en rad framväxande ”bästa metod”-lösningar
som utvecklas genom denna nyckelåtgärd eller på annat sätt. Så många som möjligt
av följande mål, som gäller fram till år 2010, bör inbegripas: Att minska nya och
befintliga
byggnaders
primära
energiförbrukning
(>20 %).
Att
minska
vattenförbrukningen i byggnader (>25 %). Att minska användningen av nya råmaterial
(>10 %) och att återvinna 90 % av allt byggavfall. Att minska livscykelkostnaderna för
byggprocesser (>20 %) grundat på ”bästa metod”. Att minska kostnaderna för att
sanera förorenade platser (>20 %) och utveckla eller återanvända konstruktioner
under marknivå och andra ingrepp på marken. Att minska byggarbetsolyckorna
(>25 %) och förbättra livskvalitet, produktivitet och tillgänglighet för användare.
4.4
Jämförande bedömning och införande av kostnadseffektiva strategier för
hållbara transportsystem i stadsmiljö. Målet är att radikalt minska föroreningar och
trafikstockningar i städerna, samtidigt som man säkerställer tillgänglighet och rörlighet
genom markanvändningsstrategier som främjar utvecklingen av alternativ till
privatbilismen och inför ny transportteknik i städerna som är förenlig med det totala
transportsystemet.
Eftersträvat resultat: Politiska stimulansåtgärder, väsentliga planeringsverktyg,
bedömningsmetoder och bästa metoder som syftar till att minska privatbilismen och
främjar en större användning av kollektivtrafik och andra hållbara transportsätt.
Bedömning och demonstration av hur ny och integrerad transportteknik kan förbättra
rörlighet, tillgänglighet och livskvalitet.
FoTU-prioriteringar
4.4.1 Strategier och metoder för en stadsplanering som syftar till hållbara
transporter i städerna. Målet är att utveckla planeringsverktyg, bedömningsmetoder
och bästa metoder som syftar till att styra den framtida efterfrågan på transporter
genom en integrerad mark- och transportplanering, att minska fordonsrörelser med
motoriserade privatfordon och främja en större användning av kollektivtrafik och andra
hållbara transportsätt. För att införa en optimerad stadsplanering på ett hållbart sätt
krävs indikatorer, scenarier och modeller för att beskriva och optimera
markanvändning och transportmönster i städerna. Att analysera de institutionella,
rättsliga och ekonomiska hindren för en optimerad planering. Att utveckla och
utvärdera infrastruktur i städerna som främjar användningen av icke-motoriserade
transportsätt.
4.4.2 Jämförande bedömningar och demonstration av ny transportteknik och
därmed förknippad infrastruktur. En förbättrad konceptsimulering och utvärdering
av transportsätt och transportövergångar i städerna utifrån ett specifikt urbant
perspektiv.
Modellering
av
fordonsoch
transitsystem,
simulering,
kostnads/intäktsanalyser och bedömningar, livscykelanalyser, nischförvaltning som
stöds av prototypprovning, demonstration och validering. Fullskalig demonstration och
bedömning av koncept för transporter i städerna där man tillhandahåller
användarvänliga nya fordonskoncept för person- eller varutransporter. En mer
kompatibel fordons- och stadsinfrastruktur.
Prioriteringar och innehåll i 1999 års första ansökningsomgång
23
4.1.1 Att förbättra stadsförvaltning och beslutsprocesser
4.2.2 Att utveckla innovativa strategier för att bevara kulturarvet (endast nätverk och
samordnade insatser)
4.3.1. Att ge nytt liv åt stadskärnor och bostadsområden
4.4.1. Strategier och metoder för en stadsplanering som syftar till hållbara transporter
i städerna
Prioriteringar och innehåll i 1999 års andra ansökningsomgång (tidsfrist år 2000)
Alla delar av arbetsprogrammet som inte nämns ovan plus:
4.2.2 Att utveckla innovativa strategier för att bevara kulturarvet
4.3.1. Att ge nytt liv åt stadskärnor och bostadsområden
24
Forskning och verksamhet för teknisk utveckling av generisk art
(i) Bekämpning av större natur- och tekniska risker
I. Mål
Målet är utveckla teknik och metoder (t.ex. för informationshantering) för
miljökonsekvensanalyser och för att förutse, förebygga, utvärdera och minska risker
genom en bättre förståelse av processer, mekanismer och händelser som orsakar
naturliga och tekniska risker. Att ge stöd för bättre beslutssystem, inklusive
utvärderings- och valideringsverktyg för att bedöma risker samt för krisåtgärder.
Riskelimineringsstrategier som underlag för gemenskapens politik och relevanta
direktiv.
I.1. Naturrisker
FoTU-prioriteringar
I.1.1.
Seismiska risker
Identifiering och karakterisering av seismologiska högriskområden. Att utveckla teknik
och modeller för att observera, analysera och övervaka parametrar och fenomen som
hänger samman med jordskalv. Att identifiera och analysera faktorer som ökar de
naturliga riskerna. Att utveckla bättre metoder, modeller och verktyg för bedömningar
av sårbarhet och risk.
Bättre metoder och teknik för att bedöma lokala markrörelser till följd av specifika
lokala effekter för tekniska tillämpningar. Katastrofscenarier. Att utbyta data och
använda befintliga provplatser gemensamt, inklusive regiontäckande provplatser. Att
utveckla innovativa metoder och innovativ teknik för att bekämpa katastrofer och
minska deras konsekvenser. Att förbättra historiska, befintliga och nya byggnaders
motståndskraft mot jordskalv.
I.1.2. Översvämningar och hydrologiska risker: Integrerade studier av
förekomsten av extrema översvämningar. Att koppla samman meteorologiska och
hydrologiska prognoser och därmed förknippade klimatkrafter. Risker rörande
katastrofala sammanbrott hos mänskligt konstruerade strukturer för vattenkontroll.
Avfallsanläggningar. Mekanismer bakom jordskred och katastrofala laviner.
I.1.3. Vulkaniska risker: Kvantitativ utvärdering av magmaegenskaper och
magmaprocesser samt av förhållanden kring magmalager. Att utveckla och införa
datatillämpningar och koder. Att integrera data från permanenta övervakningsnät med
multipla avkänningssystem och data från satellitövervakning.
25
I.1.4. Skogsbränder: Samspelet mellan bränder som beror på skogsbruk,
bränslehanteringsteknik och förvaltning av betesmark. Socioekonomiska aspekter på
skogsbränder. Kvantitativa bedömningar av förekomsten av skogsbränder och deras
omfattning.
Effektivitet
hos
förebyggande
åtgärder.
Ekosystemens
återhämtningsförmåga.
Generiska verksamheter kommer att genomföras genom ständigt
ansökningsomgångar8 i enlighet med det fortlöpande inlämningssystemet.
öppna
Under 1999 kommer förslag som rör följande frågor att prioriteras:
Seismiska risker (I.1.1.)
Översvämningar och hydrologiska risker (I.1.2.)
I.2. Tekniska risker
FoTU-prioriteringar
I.2.1. Förståelse av processer. Mekanismer, fenomen och händelser som innebär
tekniska risker vid tekniska anläggningar i syfte att bättre kvantifiera risknivåer och
förbättra driftssäkerheten vid strukturer som skapats av människan samt
industrianläggningar.
I.2.2. Riskbedömning och riskprognoser. Att utveckla innovativa strategier för
riskbedömning och teknologier för riskprognoser. Aspekter på integreringen av risker i
inneslutna utrymmen eller som härrör från transportsystem. System för information
och tidiga varningar. Sambandet mellan tekniska risker och stadsstrukturer samt livsoch arbetstraditioner.
I.2.3. Minskning av risker och riskhantering. Att utveckla teknik och metoder
med låg risknivå och liten miljöpåverkan, riskminskning, integrerade system för
beslutsstöd samt hantering av information och nödsituationer.
Generiska verksamheter kommer att genomföras genom ständigt
ansökningsomgångar9 i enlighet med det fortlöpande inlämningssystemet.
öppna
Under 1999 kommer förslag som rör följande frågor att prioriteras:
Förståelse av processer (I.2.1).
8
9
Se vägledningen i bilaga 3.
Se vägledningen i bilaga 3.
26
(ii) Utvecklingen av generisk teknik för observation av jorden
Mål
Syftet med denna verksamhet är att utöka Europas kapacitet för observation av
jorden i syfte att övervaka, förstå och skydda vår miljö. Att utveckla en marknad för
nya fungerande produkter och tjänster, och därmed främja en hållbar europeisk
kapacitet när det gäller att tillhandahålla fungerande tjänster för övervakning av jorden
från rymden. Denna verksamhet kommer att genomföras enligt målen för Centret för
jordobservationer (CEO)10. Möjligheter till jordobservationer kommer också att ges
genom andra närbesläktade nyckelåtgärder och generiska åtgärder.

Att överföra vetenskapliga rön i nya eller befintliga tillämpningar. För att öka
jordobservationernas användbarhet måste den vetenskapliga förståelsen för
signalens innehåll utökas från empiriska samband och indicier till bakomliggande
processer. Signalens användbara delar måste filtreras från tidsserier med kraftiga
störningar. Man måste återskapa biogeofysiska parametrar från signalen. Man
måste införa innovativa laboratoriemetoder och algoritmer för att utöka
jordobservationerna från informationskälla till flera tillämpningar samt förbättra
dess användning inom befintliga tillämpningsområden.

Att utnyttja jordobservationerna bättre: Integrerade och övergripande lösningar
för att uppfylla de informationskrav som följer av gemenskapens politiska åtgärder.
Åtgärderna bör fokuseras på verksamhetsbehov hos medlemsstaternas
myndigheter (och i lämpliga fall kommissionens generaldirektorat) och andra organ
vars krav kan uppmuntra industrin att tillhandahålla rymdhårdvara. Följande teman
prioriteras: Fysisk planering och regional utveckling, resursförvaltning, miljöavtal
samt miljöindikatorer.
Tyngdpunkten kommer att läggas på pilotprojekt som syftar till att utveckla och
demonstrera kostnadseffektiva driftssystem där kunderna (slutanvändarna)
engageras under hela livscykeln. Verksamheter eller grupper av projekt kan på
frivillig grund också inbegripa krav- eller genomförbarhetsstudier för att specificera
hur kundernas behov kan tillgodoses genom tjänster, uppdrag eller delar av
uppdrag (eventuellt genom den internationella rymdstationen). Att undersöka i
vilken omfattning kundernas krav kan uppfyllas genom information från befintliga
eller planerade europeiska system eller från arkiverade uppgifter. Att utbilda och
träna potentiella kunder i hur de kan använda jordobservationsdata och
information på ett bättre sätt, om lämpligt med kopplingar till annan teknik såsom
luftburna fjärravkänningssystem eller telekommunikations-, navigations- och
geografiska informationssystem.
10
Under den verksamhet som bedrevs vid CEO under Fjärde ramprogrammet kombinerade man både
direkt (Gemensamma forskningscentret) och indirekt (samfinansierad) FoTU. Alla detaljer om dessa
återfinns
på
adressen
http://www.ceo.org/.
Målen
för
de
nuvarande
generiska
jordobservationsverksamheterna stämmer överens med tidigare arbete.
27
Andra pilotprojekt kommer att ge innovativa lösningar baserade på
jordobservationer i syfte att tillgodose informationsbehov inom andra områden av
strategiskt eller kommersiellt intresse. Syftet är att öka effektivitet och
kostnadseffektivitet hos offentliga och privata organisationer genom att
tillhandahålla tjänster. Att förbättra förädlingsindustrins konkurrenskraft. Att
utveckla kraftfulla pilottjänster i syfte att tillhandahålla nya lösningar på praktiska
problem.

Att skapa gynnsamma villkor för att utveckla marknaden. Man måste
identifiera rättsliga och politiska hinder som motverkar hållbara tjänster baserade
på jordobservationer och undersöka sätt att övervinna dessa hinder. Man måste
utveckla och utforska innovativa idéer för att främja privat och offentlig finansiering
av fungerande tjänster. Man måste öka samstämmigheten hos data från olika
europeiska leverantörer och utveckla en enhetlig och långsiktig europeisk
arkiveringspolitik med därtill hörande mekanismer och metoder. Internationellt
samarbete är mycket viktigt, inklusive deltagande i verksamheter som rör CEOS.
Tillämpningar inom området jordobservationer måste främjas för att sprida
förståelsen för och användningen av dem.
Generiska verksamheter kommer att genomföras genom ständigt
ansökningsomgångar11 i enlighet med det fortlöpande inlämningssystemet.
öppna
Under 1999 kommer förslag som rör följande frågor att prioriteras:
Att överföra vetenskapliga rön i nya eller befintliga tillämpningar
Att skapa gynnsamma villkor för att utveckla marknaden
11
Se vägledningen i bilaga 3.
28
(iii) Socioekonomiska aspekter av miljöförändringar med sikte på en hållbar
utveckling
Mål
Målet är att förbättra den vetenskapliga grunden för att införliva överväganden som rör
en hållbar miljö med den socioekonomiska utvecklingen, olika politikområden och
åtgärder. Särskild uppmärksamhet ägnas åt politik på EU-nivå och de övergripande
socioekonomiska målen för Femte ramprogrammet.
 Att fastställa avgörande samband mellan den socioekonomiska utvecklingen
och miljöförändringar. Målet är att identifiera och utvärdera de viktigare
orsakssamband och faktorer som kan ligga till grund för åtgärder, inklusive deras
relativa betydelse och variationsmönster inom EU:s territorium. Man skall här
koncentrera sig på en eller flera av följande frågor:

Att bedöma miljöeffekter av olika socioekonomiska drivkrafter såsom attityder,
institutioner, teknisk utveckling och innovation, ekonomiska, strukturella och
demografiska förändringar etc.

Att identifiera och utvärdera miljöförändringarnas effekter på samhället och
ekonomin: Anpassningsförmåga, effekternas fördelning mellan olika regioner,
generationer, sociala grupper etc.

Att identifiera både hinder och positiva faktorer för genomförandet av en politik för
en hållbar utveckling (t.ex. konflikter mellan olika politiska mål, allmänhetens
acceptans och etiska frågor, social inlärning).
 Verktyg och metoder för att integrera hållbarhetsaspekter i politiken
Det finns nu ett stort antal verktyg och metoder som utformats för att stödja
beslutsprocessen och genomförandet av beslut. Dessa måste valideras och
vidareutvecklas när det gäller kriterier för effektivitet, verkan och rättvisa. De måste
också fokuseras på verktyg och metoder som används för socioekonomiska analyser
och miljökonsekvensanalyser av olika politiska åtgärder, på tekniska alternativ,
ekonomiska instrument, rättsliga bestämmelser, informationsverktyg, integrerade
miljöanalyser, verktyg och förfaranden för fysisk planering, metoder och förfaranden
för en förvaltning som bygger på samarbete och deltagande. Forskningen kan också
syfta till att utveckla optimala kombinationer av verktyg och metoder (instrumentmix).
 Nyckelvägarna mot en hållbar utveckling. Förverkligandet av en hållbar
utveckling förutsätter att man kombinerar de båda aspekter som tas upp ovan,
nämligen kunskap å ena sidan och verktyg och metoder å den andra, genom att
utforma och prova:

Strategier för ekoeffektivitet, vilket inbegriper både konsumtion och
produktion: från enskilda hushåll till konsumentmarknader, från enskilda
företag till hela branscher och tjänster samt sambanden mellan dessa.

Strategier för en hållbar regional utveckling, med särskild betoning på
gemenskapspolitikens krav.
29
Generiska verksamheter kommer att genomföras genom ständigt
ansökningsomgångar12 i enlighet med det fortlöpande inlämningssystemet.
öppna
Under 1999 kommer förslag som rör följande frågor att prioriteras:

Att fastställa avgörande samband:
socioekonomiska drivkrafter.

Verktyg och metoder för socioekonomiska analyser och miljökonsekvensanalyser
av olika politiska åtgärder, tekniska alternativ, ekonomiska instrument, rättsliga
bestämmelser samt integrerade miljöanalyser.
Att
bedöma
miljöeffekter
av
olika
Stöd till forskningsinfrastrukturer
Mål och strategi
En meningsfull och lovande forskning om miljö och en hållbar utveckling kräver att
man har tillgång till komplexa datasammanställningar, modeller, särskilda och dyra
instrument samt att splittrade resurser samordnas. En framgångsrik europeisk
forskning och dess förmåga att reagera på vetenskapliga krav och samhällskrav inom
strategiska områden såsom globala förändringar, klimat och biologisk mångfald,
förvaltning
av
världshaven
och
naturliga
risker
förutsätter
att
forskningsinfrastrukturerna uppnår en integreringsnivå och en kritisk massa som är
jämbördig eller rent av bättre än våra viktigaste konkurrenters.
Stödet till infrastrukturer för forskning kommer att syfta till att främja en
gränsöverskridande användning av befintliga offentliga och privata
anläggningar som arbetar med kritiska behov. Man skall därmed förbättra
utnyttjandet av dessa, samtidigt som man undviker onödigt dubbelarbete och täcker
nya framväxande prioriteringsbehov.
Prioriteringsområden
Gemenskapens stöd kommer att syfta till en effektivare användning av Europas
forskningsinfrastrukturer och till att öka samstämmigheten inom det europeiska
forskarsamhället inom följande områden:
 Forskningsanläggningar som arbetar med globala förändringar, klimat och
biologisk mångfald: Superdatorer för att utveckla globala klimat- och
jordsystemmodeller med hög upplösning, som medger simuleringar i både global
och regional skala. Arkiv för data från simuleringar och observationer (både
paleoklimatologiska och mer aktuella data). Stöd till en europeisk taxonomi för att
skapa gemenskapsåtaganden när det gäller konventionen om biologisk mångfald,
med fokusering på sammanställning av befintliga samlingar, standardisering och på
att utveckla expertinformationssystem. Anläggningar för att observera atmosfärens
sammansättning och egenskaper, både bakåt i tiden och i nutid, i syfte att förstå
12
Se vägledningen i bilaga 3.
30
och kvantifiera processer och naturliga atmosfäriska variationer från jordytan till
stratosfären. Markbaserade stationer och flygburna, inklusive simuleringskammare.
 Anläggningar för havsforskning: Att tillhandahålla erforderlig logistik för forskning
om en hållbar förvaltning av havsmiljön och havets resurser genom stöd till
forskningsfartyg, inklusive borrningsfartyg, förstärkta fartyg som klarar svåra
issituationer, databaser och samlingar med information om havet, storskaliga
provningsbassänger, centrer för prognoser av havens tillstånd samt mätnings-,
observations- och övervakningssystem.
 Anläggningar för forskning om naturliga risker: Stöd till nätverk och små
anläggningar för att ta fram och sprida seismologiska data samt för att med
seismologisk teknik utveckla och prova mätningsnätverk för extrema händelser
(t.ex. översvämningar och flodvågor). Stöd till nätverk, databaser, modellering och
provning när det gäller oväder, jordskred, vulkaner och bränder.
Verksamheter som skall stödjas
För att stärka det europeiska mervärdet och optimera de ansträngningar som krävs
inom området miljö och en hållbar utveckling, kommer gemenskapens stöd att inriktas
på följande:
 Gränsöverskridande samordning: 1) Att göra en viss infrastruktur tillgänglig för
europeiska forskare genom projekt som uppvisar ett stort europeiskt mervärde
(som inbegriper ett stort antal länder) och som, för att lyckas, i första hand är
beroende av denna specifika infrastruktur. 2) Att förbättra befintliga anläggningar
genom FoTU-projekt som underlättar deras användning, så att de får en europeisk
dimension, och möjliggör forskning på högsta nivå och en mer omfattande
europeisk användning.
 Att komplettera nationella och multinationella initiativ: Att identifiera luckor i
den europeiska forskningsinfrastrukturen när det gäller att reagera på nya
prioriteringsbehov och bidra till en preliminär utformning av nya infrastrukturer.
 Att skapa nätverk: Att skapa nätverk mellan forskargrupper och användargrupper.
Samarbete och samordning mellan befintliga anläggningar, forskare,
slutanvändare, industriföretag, tillverkare och formgivare för att få en optimal
användning av infrastrukturerna, undvika onödigt dubbelarbete och ge tillträde åt
ett större forskarsamhälle.

Att öka kompatibilitet och länkar mellan spridda anläggningar i Europa: Att
utveckla övervaknings- och bearbetningsnät med kompatibla stationer och
upprätta elektroniska länkar. Att göra arkivsystemen mer kompatibla och förbättra
databasers och datasamlingars tillgänglighet.
Genomförande och samordning
För att tidigt nog påbörja denna verksamhet, som ligger som grund för övriga
verksamheter, kommer de prioriteringsområden som anges ovan att ingå i den första
ansökningsomgången.
31
Stödet till infrastrukturer för forskning under detta särskilda program kommer normalt
att ges till riktade forskningsaktiviteter och genomföras genom projekt för forskning
och teknisk utveckling, samordnade insatser/nätverk samt kompletterande åtgärder
under programmet ”Energi, miljö och hållbar utveckling”. Insatser under programmet
”Att förbättra den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska
kunskapsbasen” kommer i stället till stor del att inriktas på att stödja
forskningsinfrastrukturer genom nyckelåtgärden ”Gränsöverskridande tillgång till
viktiga forskningsinfrastrukturer”. Genom denna åtgärd kommer gemenskapsstöd att
ges till utvalda infrastrukturoperatörer, som i sin tur kostnadsfritt skall ge
internationella användare tillgång till deras infrastrukturer. När en viss infrastruktur
uppfyller kraven för olika former av stöd från detta program skall den som en allmän
regel inte kunna få liknande stöd från programmet ”Att förbättra den mänskliga
forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen”.
32
33
DEL B: ENERGI
Nyckelåtgärder
Nyckelåtgärd 5: Renare energisystem, inbegripet förnybara energikällor
Mål och eftersträvat resultat
Genom att minimera miljöeffekterna av en kostnadseffektiv produktion och
användning av energi i Europa kommer man att bidra till att skydda ekosystemen,
dels genom att minska lokala och globala utsläpp, dels genom att öka andelen av de
nya och förnybara energikällorna i energisystemen. Detta kommer också att få
socioekonomiska effekter genom att stärka den europeiska industrins förmåga att
konkurrera på världsmarknaderna, bidra till att säkra sysselsättningen och främja den
sociala sammanhållningen med mindre gynnade regioner.
Vid Kyoto-konferensen åtog sig EU att minska sina utsläpp av växthusgaser med 8 %
(vilket motsvarar ungefär 600 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år) mellan år 2008
och 2012 (jämfört med 1990 års nivå). Detta mål utgör drivkraften för att utveckla ny
teknik, innovation och därmed förknippade åtgärder. En annan drivkraft utgörs av
rådets resolution om förnybara energikällor från maj 1998 13, där man fann att målet
att fördubbla den totala andelen förnybara energikällorna i EU:s energiförsörjning från
dagens 6 % till 12 % år 2010 utgör en användbar vägledning för ökade insatser på
gemenskapsnivå och i medlemsstaterna (samtidigt som man är medveten om att olika
nationella förutsättningar måste beaktas).
5.1. Storskalig generering av elektricitet och/eller värme med minskade
koldioxidutsläpp från kol, biomassa och andra bränslen, inklusive
kraftvärmeverk. Målet är att minska de globala och lokala miljöeffekterna till följd av
storskalig produktion av elektricitet- och/eller värme, i nya eller ombyggda
anläggningar baserade på fasta, gasformiga eller flytande bränslen – fossila bränslen,
biomassa, avfall eller blandningar av dessa, samtidigt som man minskar kostnaderna.
FoU-prioriteringar: Förbränning och andra termokemiska omvandlingsprocesser (t.ex.
förgasning, pyrolys).Produktion av elektricitet och/eller värme med minskade utskäpp
av koldioxid från kol, biomassa, avfall eller andra bränslen,. att öka effektiviteten hos
gasturbiner,. kraftvärme.
Problem som skall lösas och eftersträvat resultat
5.1.1. Renare bränslen genom substitution och bearbetning. Målet är att minska
utsläppen av koldioxid med mer än 20 % på kort till medellång sikt14 genom att
använda koldioxidneutrala bränslen, bränslen med lägre kolinnehåll eller
genom att bearbeta bränslet före termokemisk omvandling. Detta bör bidra till
att uppnå målet i vitboken att använda biomassa i en omfattning som
motsvarar 6 mtoe i kombikraftverk senast år 2010.
5.1.2 Effektivare processer eller cykler för energiomvandling, inklusive
förbränningsverkningsgrad. Målen på kort (och längre) sikt när det gäller en
effektivare elproduktion från fasta bränslen ligger på mer än 3 (5)
procentenheter. De initiala investeringskostnaderna bör minskas med <10 %
(20) % med en tillförlitlighet på 95 % (97 %). Målet är att minska utsläppen av
13
14
Nedan benämnd vitboken.
Kortsiktiga mål innebär introduktion på marknaden inom högst 5 år, medellång sikt
inom 5-10 år och lång sikt mer än 10 år.
34
föroreningar från förbränningsprocessen. Ett långsiktigt mål när det gäller att
minska utsläppen av kväveoxider är att begränsa omvandlingen av
bränslebundet kväve till mindre än 5 % för kol.
5.1.3. Energieffektivare gasturbiner. Målen för energiomvandling uppgår i fråga om
verkningsgrad till >60 % (på medellång sikt) och >65 % (på lång sikt) räknat på
effektivt värmevärde för kombicykler eller andra avancerade gasturbincykler,
mer än 50 % för öppna system (avancerade gasturbiner), och mer än 35 % för
små gasturbiner, med låga underhållskostnader som syftar till en tillgänglighet
på >90 % och en tillförlitlighet på 95 % (på årsbas) på kort till medellång sikt,
och på 97 % på längre sikt. Målet är också att kunna använda bränslen med ett
effektivt värmevärde (Lower Heating Value) som är mindre än 25 % av
motsvarande värde för naturgas, med utsläppsnivåer under 20 ppm v
(kväveoxider) på medellång till lång sikt.
5.1.4.
Optimerade kraftvärmesystem Målet är att optimera den totala
verkningsgraden , och att minska de specifika investerings- och
driftskostnaderna med >20 % på kort sikt. På längre sikt är målet att minska
utsläppen av koldioxid med 0,6 kg/kWh vid kraftvärmeproduktion jämfört med
separat produktion av elektricitet- och värme. Ännu ett mål på kort till
medellång sikt gäller system baserade på biomassa på över 40kW med hög
tillförlitlighet och tillgänglighet, och en hög kvot mellan produktionen av
elektricitet- och värme samt en hög elverkningsgrad (>20 % för små och
medelstora system, >40 % för system på över 35 MWe).
5.2. Utveckling och demonstration, inbegripet decentraliserad produktion
baserad på betydelsefulla nya och förnybara energikällor, särskilt biomassa,
vind- och solenergiteknik samt bränsleceller. Målet är att förverkliga potentialen
för förnybara energikällor och bränslecellssystem när det gäller produktion av
elektricitet i anslutning till ledningsnät eller som fristående (stationära eller mobila)
enheter, med eller utan värmeutnyttjande, och med avsevärt lägre utsläpp jämfört
med traditionell teknik.
FoU-prioriteringar Bränsleceller, både i stationära och mobila tillämpningar. ren
omvandling
och
kostnadseffektiv
användning
av
biomassa
i
energiproduktionssystemproduktionssystem både för värme och el; vindkraft, med
tillämpningar både på land och till havs, solenergiteknik; solceller och termisk
solekraftsteknik,. andra möjliga förnybara energikällor som kan ge viktiga bidrag till
programmets övergripande målsättningar.
Problem som skall lösas och eftersträvat resultat
5.2.1. Omvandlingssystem för biomassa (inklusive avfall). Kostnadsmålen är
1 500 euro/kW e och 0,05 euro/kWh för investerings- respektive
elproduktionskostnader. För medelstora och stora system är målet
flerbränsleanläggningarr med låga utsläpp och hög verkningsgrad, >35 % för
ångcykler och >45 % för kombinerad gas- och ångturbindrift (IGCC). Detta bör
underlätta att man når målet på 26 mtoe i kraftvärmeverk fram till år 2010.
5.2.2. Optimerad vindenergi. Målet är att övervinna flaskhalsar som hindrar ett
fullständigt nyttjande av landbaserad vindkraft och att främja vindkraft till havs
med, på kort sikt, vindturbiner som har stor kapacitet och bättre prestanda,
livslängd, tillgänglighet och tillförlitlighet samt minskade miljöeffekter. Målet är
att installationskostnaderna på kort/medellång (lång) sikt skall uppgå till <700
(<500) euro/kW och produktionskostnaderna till <0,045 (<0,035) euro/kWh för
att bidra till att uppnå målet i vitboken på en installerad kapacitet på 40 GW
fram till år 2010.
5.2.3. Kostnadseffektiva solceller. För solcellsbaserade system som är lämpliga för
massproduktion är målet att systemkostnaderna skall uppgå till högst 7
35
euro/W p och 3 euro/W p på kort respektive medellång sikt. På lång sikt är målet
att systemkostnaderna skall uppgå till <1 euro/W p och därmed bidra till att
uppnå målet i vitboken att kapaciteten skall uppgå till 3 GW p år 2010.
5.2.4. Termiska solkraftverk. För termiska solkraftsystem är målet att de totala
kostnaderna på kort till medellång sikt skall uppgå till högst 2500 euro/kW e för
installation. För hybridproduktion är målet att de totala kostnaderna för
elproduktion skall uppgå till högst 0,08 euro/kWh med ett årligt solbidrag på
minst 50 %. På längre sikt är målet att halvera produktionskostnaderna till 0,04
euro/kWh.
5.2.5 Andra förnybara energikällor kan komma att tas upp när deras potential att
avsevärt bidra till programmets mål motiverar detta, med beaktande av deras
potentiella ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Sådan teknik bör
avsevärt bidra till en ökning av de förnybara energikällornas andel av Europas
energiförsörjning och kunna generera el och/eller värme till en kostnad på
högst 0,15 euro/kWh respektive 0,05 euro/kWh.
5.2.6. Effektiva, tillförlitliga och kostnadseffektiva bränslecellsystem. På kort sikt
är målet mindre än 9 000 euro/kW och en varaktighet på mer än 10 000 timmar
för stationära tillämpningar (MW-storlek och en lång livslängd). Motsvarande
mål för mobila tillämpningar är 1 000 euro/kW respektive 1 000 timmar (kWstorlek och lägre krav på livslängd). På längre sikt är motsvarande mål 1 000
euro/kW och >40 000 timmar för stationära tillämpningar samt 100euro/kW och
10 000 timmar för mobila tillämpningar.
5.3. Integrering av nya och förnybara energikällor i energisystemen. Målet är att
lösa de problem, inklusive att få allmänhetens acceptans, som är förknippade med att
integrera nya energikällor i energisystemen och att särskilt uppmärksamma
miljöanpassning och säkerhet. Fokus kommer att ligga på lösningar som har goda
möjligheter att lyckas.
FoU-prioriteringar: Att lösa tekniska problem som är förknippade med att integrera
förnybara energikällor i energinät och energiprocesser, hybridsystem som kombinerar
olika förnybara energikällor eller som integrerar sådana i de konventionella systemen,
att öka acceptansen för förnybara energikällor, exempelvis genom att minska
förfulande ingrepp och buller, att identifiera och söka efter möjligheter att avlägsna
icke-tekniska hinder för att integrera förnybara energikällor.
Problem som skall lösas och eftersträvat resultat
5.3.1 Att integrera förnybara energikällor i elnätet och fristående system. Syftet
är att lösa tekniska problem som rör anslutningar till elnätet och till fristående
system. Målet är att säkerställa kostnadseffektivitet och en systemtillgänglighet
på mer än 95 %.
5.3.2 Hybridsystem. Målet är att utveckla system som utnyttjar synergieffekter mellan
olika förnybara energikällor eller mellan förnybara energikällor och
konventionella system. Målen är att tillhandahålla hybridsystem som levererar
energi baserad på förnybara energikällor under mer än halva den årliga
driftstiden, att säkerställa systemets kostnadseffektivitet samt att begränsa de
totala elkostnaderna till en nivå som ligger högst 35 % över de lokala
elkostnaderna.
5.3.3 Att öka acceptansen för förnybara energikällor. För att underlätta framsteg
på väg mot målet i vitboken att 12 % av EU:s energiförsörjning skall tillgodoses
med förnybara energikällor år 2010 måste ett antal problem lösas såsom buller,
förfulande ingrepp, miljöhänsyn och andra icke-tekniska hinder. Målet är att
36
demonstrera tillämpliga lösningar på ett eller flera av dessa problem som kan
accepteras av allmänheten. Ett annat mål är att avsevärt förbättra kunskaperna
om de förnybara energikällornas tillgänglighet på europeisk nivå.
5.4. Kostnadseffektiv teknik för att minska elproduktionens miljöeffekter. På kort
sikt är målet en effektivare förbränning. På längre sikt är separering och bindning av
koldioxid alternativ som skall utforskas ytterligare. Detta inbegriper att använda denna
teknik för en bättre utvinning av kolvätereserver och metan i kollager i syfte att
åstadkomma en nettominskning av potentiella växthusgaser. Utsläpp av föroreningar,
särskilt kväveoxider, svaveloxider och stoft, bör minskas genom rening av rökgaser
efter förbränningsprocessen.
FoU-prioriteringar: Teknik för att minska kraftverkens utsläpp av föroreningar r (t.ex.
för att minska utsläpp av koldioxid, svaveloxider, kväveoxider och andra föroreningar).
Rening av varma rökgasflöden, inklusive kunskaper om grundläggande vetenskapliga
fenomen.
Problem som skall lösas och eftersträvat resultat
5.4.1. Att minska lokala och globala miljöförstörande utsläpp. När det gäller
förorenande utsläpp är målet att förbättra effektiviteten i nuvarande
kväveoxidreducerande processer (<25 ppmv för naturgas, <50 ppmv för
flytande bränslen och <100 ppmv för fasta bränslen) och för svaveloxider (en
reningsgrad på >95 %), samtidigt som man minskar dessa processers
energiförbrukning. Det är också nödvändigt med stoftrening och att minska
resterna av oförbrända kolväten i rökgaserna. Ytterligare ett mål är att utforska
möjligheterna att separera och binda koldioxid.
Prioriteringar och innehåll i 1999 års ansökningsomgång
Första tidsfristen
5.1.1. Renare bränslen genom substitution och bearbetning
5.1.2. Effektivare processer eller cykler för energiomvandling,
förbränningsverkningsgrad
5.2.1. Omvandlingssystem för biomassa (inklusive avfall)
5.2.2. Optimerad vindenergi
5.2.3. Kostnadseffektiva solceller
5.2.4. Termiska solkraftverk
5.2.5. Andra förnybara energikällor
5.2.6. Effektiva, tillförlitliga och kostnadseffektiva bränslecellsystem
5.3.1 Att integrera förnybara energikällor i elnätet och fristående system
5.3.2 Hybridsystem
5.3.3 Att öka acceptansen för förnybara energikällor
5.4.1. Att minska lokala och globala miljöförstörande utsläpp
inklusive
Andra tidsfristen
5.1.3. Energieffektivare gasturbiner
5.1.4. Optimerade kraftvärmesystem
37
Nyckelåtgärd 6: Ekonomisk och effektiv energi för ett konkurrenskraftigt
Europa
Mål och eftersträvat resultat
En tillförlitlig, ren, effektiv, säker och kostnadseffektiv energiförsörjning och tjänster
som gynnar Europas medborgare är viktigt för att samhället skall fungera väl, för en
konkurrenskraftig industri på de europeiska och globala marknaderna samt för den
globala och lokala miljöns kvalitet. En effektiv teknik för slutanvändning kommer att få
nyckelbetydelse när det gäller att uppfylla målen från Kyoto att minska utsläppen av
växthusgaser. Energianvändningen förväntas stå för minst 60 % av de totala
utsläppsminskningarna från nuvarande nivåer på kort sikt och för 30 % på lång sikt.
Det krävs en effektivare energianvändning med teknik som kan bidra till att uppnå
avsevärda minskningar av de totala kostnaderna och den totala energiintensiteten.
EU:s strategi för energieffektivitet måste under de kommande tio åren fokuseras på
att helt förverkliga den stora ekonomiska potential, som finns i EU när det gäller en
minskad energiintensitet, vilken beräknas uppgå till så mycket som 18 % av 1995 års
energiförbrukning fram till år 2010. FoU, demonstration och innovation spelar en viktig
roll i denna strategi. Således omfattar följande mål samtliga stadier i energicykeln produktion, distribution och slutanvändning - i syfte att förbättra effektiviteten och
minska kostnaderna.
6.1. Teknik för en rationell och effektiv energianvändning. Målet är att ta ett
avgörande steg framåt mot ett hållbart energisystem genom att avsevärt minska
energiintensiteten på efterfrågesidan och använda energin effektivare. Fokus kommer
att läggas på de områden som ger det största bidraget till en hållbar
energianvändning. För byggnader är målet att minska energianvändningen med 30 %
fram till år 2010 och med 50 % på längre sikt. Målet är vidare att fördubbla de
förnybara energikällornas andel av energiförsörjningen inom hushålls- och
affärssektorn till cirka 12 % av sektorns totala energianvändning. För transportsektorn
är målet att minska energianvändningen med 5–10 % på medellång sikt, och på
längre sikt (fram till år 2020) att nå en sammanlagd minskning av koldioxidutsläppen
på 25 %. För industrin är målet att skapa en grund för att minska energiintensiteten
(med >20 % på kort sikt och >30 % på längre sikt).
FoU-prioriteringar: En särskild betoning kommer att läggas på sektorsövergripande
teknik, såsom processtyrning , och på en integrerad strategi för att förbättra
byggnaders samt transport-, industri- och jordbrukssektorernas energieffektivitet.
Belysning, uppvärmning och kylning av olika utrymmen samt integrering av förnybara
energikällor i byggnader. Bättre energi- och miljöprestanda hos fordon och deras
infrastrukturer, inklusive bränslen, energilagring, energiomvandling, förbränning och
kraftöverföring. Mindre energiintensiva industriprocesser, där betoningen kommer att
läggas på processintegration, separation och torkning.
Problem som skall lösas och eftersträvat resultat
6.1.1. Fysisk integrering. Målet på kort och medellång sikt är att skapa verktyg för
stadsplanering som gör det möjligt för arkitekter, planerare och byggföretag att
utvärdera och optimera byggnaders energianvändning genom integrerade
lösningar för energiförsörjning. På längre sikt är målet att skapa
bioklimatologiska stadsplaneringsmetoder som stöd för planerare och andra
berörda yrkesgrupper.
6.1.2. Hållbara byggnader. Målet på kort till medellång sikt är att minska
värmeförlusterna med 25 % i renoverade byggnader och med 30 % i nya
byggprojekt jämfört med dagens standarder och lokala metoder. För
avancerade glasytor och fönster är målet på kort till medellång sikt en total
värmeledning på 0,5 W/m2K och på lång sikt 0,2 W/m2K.
38
6.1.3.
Effektiv
uppvärmning,
kylning
och
ventilering
av lokaler,
belysningssystem och hushållsapparater samt integrering av förnybara
energikällor i byggnader. Målet på kort till medellång sikt är att minska
koldioxidutsläppen med 25 % för renoverade byggnader och med 35–50 %,
beroende på lokala förhållanden, för nya byggnader. Detta inbegriper
integrering av effektiv teknik för användning av förnybara energikällor (i
enskilda byggnader eller stadsdelar). För passiva och aktiva kylsystem är målet
att minska toppar i elförbrukningen i stora kommersiella byggnader. Målet är
undvika säsongsmässiga toppar som överstiger genomsnittet med mer än
50 %. För belysning, inklusive ljusinsläpp, bör energibesparingarna uppgå till
minst 40 % i renoverade byggnader och minst 50 % i nya byggnader och
byggnadskomplex. För generiska komponenter och hushållsapparater är det
långsiktiga målet att minska energiförbrukningen med minst 50 % jämfört med
dagens bästa teknik. Målet för energiförvaltningssystem i byggnader är att
minska energiförbrukningen med 7 % fram till år 2007, samtidigt som man
tillgodoser användarnas behov och klimatvariationer.
6.1.4. Optimerad förbränning med renare kolväten och alternativa bränslen inom
transportsektorn. Målet är att ytterligare förbättra verkningsgraden vid
maximal (t.ex. 45 % för ottomotorer, 55 % för dieselmotorer)eller partiell
belastning, specifik effekt (t.ex. 3 kW/kg för ottomotorer, 2 kW/kg för
dieselmotorer) samt vridmoment, samtidigt som man går längre än ”EURO IV”normerna för utsläpp och minskar bullret, oavsett om man använder
kolvätebaserade eller alternativa drivmedel. Ett annat mål är effektiva
processer för att producera kolvätebaserade och alternativa drivmedel,
inklusive väte, som i sig är renare.
6.1.5
Framdrivning med hybrid- eller elteknik, energilagring och
omvandlingsteknik. För att alternativa framdrivningssystem skall bli
konkurrenskraftiga måste mål som rör prestanda, livstid och kostnader
uppfyllas, fastställas och valideras, både i laboratorieförsök och genom
demonstration av fordonsprototyper. Detta inbegriper batterier, bränsleceller
och
bränslekonverteringssystem,
andra
energilagringsmetoder,
omvandlingsteknik samt hybridsystem. Målet är en verkningsgrad på minst
35 % från bränsleproduktion till transportarbete över standardiserad europeisk
körcykel.
6.1.6. Att påvisa innovativa kollektiva och privata transportmedel. Målet är att
demonstrera och göra jämförande bedömningar av energieffektivitet, utsläpp,
genomförbarhet, tillförlitlighet, säkerhet, funktionsduglighet och ekonomi hos
fordon med alternativ framdrivningsteknik (t.ex. bussar, två- och trehjuliga
fordon, bilar, lastbilar, lätta system för persontransporter) samt fasta
infrastrukturer (t.ex. för bränsledistribution). I samtliga fall är målet att
åstadkomma avsevärda energibesparingar, inklusive värmeåtervinning,
samtidigt som rörligheten förbättras. Ett ytterligare mål är att skapa rationella
indikatorer på kostnadseffektiva, energieffektiva och renare metoder för
fordonsframdrivning, inklusive att utveckla fordons- och projektsimuleringar,
förfaranden för livscykelbedömningar, samt laboratorie- -, fält- och
säkerhetsprovningar med hög tillförlitlighet. Detta skall demonstrera åtgärder
och teknik som kan uppfylla ett totalt långsiktigt mål att minska
koldioxidutsläppen med 50 % per passagerarkilometer och tonkilometer samt
att minska skadliga utsläpp med mer än 90 %.
6.1.7. Effektiv sektorsövergripande teknik och en bättre styrning av industriella
processer. Målet på kort till medellång sikt är att säkerställa en minskad
energiintensitet inom industrin och jordbruket genom att använda den mest
kostnadseffektiva och energieffektiva tekniken inom hela industrin. Syftet är att
minska energiförbrukningen med 20 % på längre sikt, samtidigt som man
beaktar miljöfrågor. Detta inbegriper att utveckla och demonstrera processer
39
och processstyrningsteknik som syftar till att göra de industriella processernas
mer miljöanpassade och öka deras energieffektivitet med 10 % fram till år 2010
och med 30 % på längre sikt. När det gäller kylning och frysning är målet på
kort till medellång sikt att integrera kylningsbehov med krav rörande
kraftförsörjning och värmeprocesser utan att använda freoner samt att
åstadkomma totala energibesparingar på minst 15 %.
6.2. Teknik för överföring och distribution av energi. För elektricitet är målet att
förbättra och säkerställa elkraftsförsörjningen i fråga om kvalitet, tillförlitlighet och
kostnadseffektivitet i syfte att uppfylla användarnas behov. Detta skall ske på en
avreglerad marknad där förutsättningarna för ytterligare investeringar i FoU är under
hårt tryck. Att undvika utsläpp av växthusgaser och minska miljöeffekterna är de
viktigaste målen förutom att göra transporter av och distributionssystem för gas och
flytande bränslen mer kostnadseffektiva och säkra.
FoU-prioriteringar: Intelligenta system för överföring och distribution av energi.
Överföring av gas och el på långa avstånd. Optimerade nätförvaltnings- och
nätkontrollsystem. Optimala el-, gas-, fjärrvärme- och fjärrkylningssystem.
Supraledning.
Problem som skall lösas och eftersträvat resultat
6.2.1. Att säkerställa en tillförlitlig och stabil elkraftförsörjning och effektivare
kraftledningar. Målet är att säkerställa en stabil spänning och frekvens i
ledningsnätet
samt
en
ekonomiskt
och
ekologiskt
optimerad
energiproduktionsmix genom en flexiblare styrning av kraftförsörjningen. På
kort sikt är målet en snabbare och fortlöpande kontroll av elförbrukningen,
inklusive överspänningskydd, och på längre sikt spänningsstörningsbegränsare
med en svarstid på <1 ms och en återhämtningstid på <1s där strömstyrkan
bevaras på ~25 % av den obegränsade kortslutningsströmmen. För
kraftledningar är effektivitetsmålet att minska förluster till följd av motstånd i
överföringen med 2–4 % av energiförbrukningen. Den nuvarande
överföringskapaciteten bör ökas med 20 % på kort sikt och med 100 % på
längre sikt. Syftet är framför allt att åstadkomma förbättringar i korridorer med
ekologiska eller civiltekniska begränsningar.
6.2.2. Samtrafik och belastningsanpassning. Målet är att öka nyttjandegraden på
årsbasis av elproduktionskapaciteten från dagens 45 % till 65 % år 2010 med
ett bättre utnyttjande av lagringskapacitet. På kort sikt är målet att effektivisera
systemen för att belastningsanpassa systemet och därigenom undvika att
utnyttja mindre effektiva delar av systemet under perioder med ökande
effektbehov.
6.2.3. Effektivare och säkrare gastransporter. Målet är att maximera hastighet,
kostnadseffektivitet och tillförlitlighet vid transport av naturgas (inklusive i
flytande form) och andra bränslen såsom väte med 30 %, utan att detta går ut
över driftssäkerheten. På detta sätt skall behovet av ytterligare investeringar
minskas. Målet är att minska kostnaderna (med >30 % på kort sikt) och ingrepp
i miljön till följd av nya ledningskonstruktioner.
6.2.4. Kostnadseffektiv fjärrvärme och fjärrkyla. Målet är att skapa nya
systemkoncept med en förbättrad övervakningskapacitet. På kort till medellång
sikt skall man minska underhållskostnaderna med >30 % och
installationskostnaderna med >50 %. På längre sikt bör systemens kapacitet
ökas med >50 % och värme- respektive köldförlusterna minskas med >30 %.
6.3. Teknik för att lagra energi, både på makro- och mikronivå. Målet är att
säkerställa en god kvalitet på kraftförsörjningen och att optimera lokala
belastningsfaktorer, både för platser anslutna till kraftnätet och för fristående enheter.
På mellan- och mikronivå, med en utveckling mot en renare fordonsframdrivning, har
40
självbärande utrustning och masstillverkad bärbar utrustning en potential att ge
spridningseffekter till tillämpningar som får en större effekt på hela energisystemet.
För lagring av gas krävs en bättre kostnads- och driftseffektivitet samt en ökad
säkerhet.
FoU-prioriteringar: En tillförlitlig och kostnadseffektiv energilagringsteknik, inklusive
lagring av naturgas och gasol i flytande form, vätgas, avancerade batterier – både i
makro- och mikroformat – för stationära och mobila tillämpningar.
Problem som skall lösas och eftersträvat resultat
6.3.1. Att optimera kvaliteten på kraftförsörjningen, genom lagring av energi, för
fristående system baserade på förnybara energikällor och hybridsystem
samt för transporter. Målet är att åstadkomma avsevärda energibesparingar
och undvika en utbyggnad av det konventionella kraftnätet. Styrningen av
laddning/urladdning bör optimeras samtidigt som man fördubblar
lagringsutrustningens livstid upp till 15 år i de mest avancerade systemen. För
stationär lagring, såsom för förnybara system, är målet att skapa en
kostnadseffektiv frekvensstabilitet och längre överbryggningstider per
installerad kapacitet. I system där urladdningen är total är målet >1 500 cykler
och en avsevärt ökad in- och urladdningseffektivitet. Integrerad och helsäker
kraftelektronik med låga underhållskostnader bör kosta 30 % mindre. För
transporter är målet på kort (och lång sikt) en energitäthet på >150 Wh/kg
(200 Wh/kg), med en specifik effekt på >350 W/kg (450 W/kg) som klarar >600
cykler (1 500) med en urladdningsgrad på 80 % under 5 (10) år.
6.3.2. Lagring av elenergi i stabiliseringssyfte. Målet är att uppfylla industrins
hårda krav på en kraftförsörjning av hög kvalitet och att minska avbrott och
spänningsfall även under tidsintervall av storleksordningen millisekunder.
Kraftöverförings- och kontrollsystem (inklusive frekvenskontroll) måste bli
>30 % billigare. Att uppfylla tillfälliga krav på lagring vid maximal belastning (10
till 100 MW , 100-1000 cykler/år, installationskostnader på <100 euro/kWh),
minska föroreningar och öka kostnadseffektiviteten vid produktion av ström vid
förbrukningstoppar.
6.3.3. Periodisk lagring av energi, inklusive värme och kyla. Målet är att öka
kapacitetsutnyttjandet och möjliggöra större
genomslag för förnybara
energikällor i det europeiska energisystemet.
6.3.4. En säkrare, lättare och energieffektivare lagring av gas. Målet är att
åstadkomma en kostnadseffektiv kondensering, en enklare hantering och
harmoniserade standarder, särskilt för mobila tillämpningar och underjordisk
lagring av naturgas samt lagring av flytande naturgas och flytande gasol. Syftet
är att säkerställa en kostnadseffektiv försörjning av näten vid
förbrukningstoppar. På lång sikt krävs lätta och säkra lösningar för lagring av
vätgas som fungerar vid temperaturer nära omgivningens.
6.3.5. En tillförlitlig mikrolagring med hög kapacitet. Målet är att skapa en
kompakt energilagring med hög tillförlitlighet, hög kapacitet, låg vikt och låga
kostnader, i huvudsak för mobila tillämpningar och tillämpningar där man kan
förvänta sig stora energibesparingar.
6.4. Effektivare teknik för att utforska, utvinna och producera kolväten. Målet är
att finna kolvätereserver globalt och framför allt i EU på ett effektivare sätt, att
optimera utvinningen av kolvätereserver samt att minska kostnader och miljöeffekter
vid produktion genom att utveckla teknik som är konkurrenskraftigare på
världsmarknaderna, samtidigt som man förbättrar hälso- och säkerhetsaspekter.
FoU-prioriteringar: Förbättrade verktyg för att karakterisera och förvalta
kolvätereserver. Utforsknings- och produktionsteknik för kolväten, särskilt för
svårtillgängliga fyndigheter under havsbotten. Att minska miljöeffekter och förbättra
41
utvinningsteknik för kolväten, inklusive teknik som har vidare tillämpningsområden, till
exempel för geotermisk energi. Utvinning av kolväten från kollager.
Problem som skall lösas och eftersträvat resultat
6.4.1. En mer kostnads- och energieffektiv utforskning och produktion av
kolväten. Målet är att bidra till att öka provborrningarnas kommersiella
framgång från dagens 20 % till cirka 40 % år 2010. Projekteringstiden måste
minskas från dagens tre år till mindre än två. Utforsknings- och
utvecklingskostnaderna bör minskas med 30 % jämfört med dagens nivå fram
till år 2010. Med en förbättrad karakterisering och förvaltning av reserverna är
målet att öka den normala utvinningsgraden med 10 % under kommande
tioårsperiod. Kondensering är av särskild betydelse för att reservernas
lönsamhet och en maximal utvinning. Ett ytterligare mål är att undersöka
utvinningsteknik med vidare tillämpningar (t.ex. för geotermisk energi) och
utvinning av kolväten från kollager.
6.4.2. Fyndigheter under djuphavsslätten, mindre betydande fyndigheter och
nya fyndområden, inklusive Arktis. Målet är att uppfylla de tekniska och
miljömässiga krav som är förenade med borrnings- och produktionsmetoder,
förankrings- och förtöjningsteknik, teknik med eller utan stigarledning samt nya
fjärrstyrda farkoster och apparater för inspektion, underhåll och reparationer vid
utvinning på större djup (500–3000 m).
6.4.3. Minskade miljöeffekter och en förbättrad säkerhet vid projektering och
produktion. Målet är en effektivare och renare produktion till havs och
bearbetning under vattenytan. Detta inbegriper att minska avsiktliga eller
oavsiktliga utsläpp av olja och andra föroreningar med en faktor på 5 på
medellång sikt. Ett annat mål är en renare, säkrare och effektivare demontering
och återanvändning av befintliga installationer till havs, med nya strukturer som
syftar
till
en
hundraprocentig
återanvändning/demontering,
samt
miljöanpassade borriggar som efterlämnar begränsade spår.
6.5. Att effektivisera nya och förnybara energikällor. Målet är att ytterligare
förbättra utformning och prestanda hos enskilda delar av de förnybara
energisystemen, så att de bidrar till det totala energisystemets verkningsgrad och
kostnadseffektivitet i fråga om kostnader för produktionsmöjligheter, installation, drift,
underhåll och slutförbrukning.
FoU-prioriteringar: Användning av biomassa och hantering av avfall som
bränsleresurs. Att förbättra verkningsgraden hos solceller och vindturbiner. Att minska
produktionskostnaderna för förnybar energiteknik (t.ex. turbinblad, solcellsmoduler).
Problem som skall lösas och eftersträvat resultat
6.5.1. Kostnadseffektiva komponenter till vindturbiner. Målet är att öka
effektupptagning, varaktighet och driftstid samtidigt som man minskar
vindturbinernas
egen
energiförbrukning,
produktionskostnader
och
komponenternas specifika vikt. Detta inbegriper särskilda problem som rör
vindkraftverkens placering (t.ex. till havs). Bättre förmåga att förutse prestanda
under hela livstiden och minskade kraftproduktionskostnader samt drifts- och
underhållskostnader är också nödvändiga. Det långsiktiga målet är att minska
de totala energiproduktionskostnaderna till 0,035 euro/kWh.
6.5.2. Kostnadseffektiva komponenter till sollcellsmodulsystem och termiska
solkraftverk. Målet är att omsätta laboratorieresultat i solcellsmoduler med
långs livstid och tillverkningskostnader på <1,0 euro/Wp före år 2010. För målet
på längre sikt att utveckla solceller med en mycket låg tillverkningskostnad på
<0,5 euro/Wp krävs ny solcellsteknik och därmed förknippade
tillverkningsprocesser för massproduktion av celler och moduler, inklusive
42
system med en bättre jämvikt. För termiska solkraftverk är målet att halvera
produktionskostnaderna till 0,04 euro/kWh. Man kommer också att undersöka
andra möjligheter att använda solvärme för kemiska processer.
6.5.3.
Kostnadseffektiva komponenter för energiproduktion baserad på
biomassa och avfall. Målet är bättre system och bränslebearbetning för att
utnyttja biomassa och avfall, inklusive traditionellt skogsbruk och energiskog
samt andra grödor inbegripet produktion och användning av gas och flytande
biobränslen. För avfall är målet att utveckla effektivare komponenter till
separationssystem.
6.5.4.
Andra förnybara energikällor. Målet är att minska de totala
energiproduktionskostnaderna och att öka komponenters effektivitet, inklusive
utformning, prestanda och kostnadseffektivitet för viktiga komponenter enligt de
mål och begränsningar som fastställts i punkt 5.2.5.
6.6. Att utarbeta scenarier för utbuds- och efterfrågeteknik i ekonomi-, miljö- och
energisystem (E3) och samspelet mellan dessa samt analys av samtliga
energikällors kostnadseffektivitet (baserad på de totala livstidskostnaderna)
och verkningsgrad. Målet är att utarbeta strategier för energiproduktion och
energianvändning, för att införa ny energiteknik samt för att utveckla politiska
åtgärder. Dessa strategier måste återspegla konsumenternas behov och beteende
samt beakta mänskliga, naturliga, ekonomiska och geografiska resurser som har en
stor betydelse för energiförsörjningen. Man bör också fastställa ekonomiska
instrument som skall göra dessa strategier genomförbara och kostnadseffektiva.
FoU-prioriteringar: Analyser av lång- och kortsiktiga scenarier på global, europeisk
och regional nivå när det gäller utbud och efterfrågan mot bakgrund av den
ekonomiska utvecklingen samt sociala och miljömässiga behov. Modeller och politiska
analyser. Övergripande bedömningar av energimarknaderna och tekniska
konsekvenser med beaktande av hur avreglerade energimarknader fungerar.
Problem som skall lösas och eftersträvat resultat
6.6.1. Prognoser om tekniska förändringar. Målet är att utveckla tekniska scenarier
på kort, medellång och lång sikt genom att använda befintliga verktyg i syfte att
analysera potentialen hos olika nya och förbättrade energitekniska lösningar för
utbud och efterfrågan på energi på medlemsstats- och gemenskapsnivå såväl
som på global nivå.
6.6.2. Analys av möjligheter och politiska åtgärder. Målet är att med hjälp av
befintliga verktyg analysera effekter och konsekvenser av olika strategier – som
grundas på politiska och andra åtgärder i fråga om FoU, energiskatter,
internalisering av externa kostnader, överlåtbara tillstånd, andra mekanismer
för att genomföra målen från Kyoto etc. – på utbud och efterfrågan av energi,
ekonomi samt miljö i Europa. Detta skall syfta till att finna sätt att göra den
europeiska industrin och sysselsättningen hållbarare och konkurrenskraftigare.
6.6.3. Marknadsförändringar och teknisk genomslagskraft. När det gäller
marknadsförändringar är målet att bedöma energimarknadernas beteende och
effekter på de olika energikällornas marknadsandelar till följd av faktorer såsom
liberalisering, avreglering och fritt tillträde till kraftöverföringsnäten. För teknisk
genomslagskraft kommer dessa bedömningar också att inbegripa strategier på
kort och medellång sikt för att införa ny och förbättrad energiteknik, icketekniska hinder, identifiering av geografiska nischer med en outnyttjad potential
etc.
Prioriteringar och innehåll i 1999 års ansökningsomgång
43
Första tidsfristen
6.1.1. Fysisk integrering
6.1.2. Hållbara byggnader
6.1.3. Effektiv uppvärmning, kylning och ventilering av lokaler, belysningssystem och
hushållsapparater samt integrering av förnybara energikällor i byggnader
6.1.5 Framdrivning med hybrid- eller elteknik, energilagring och omvandlingsteknik
6.1.6. Att påvisa innovativa kollektiva och privata transportmedel
6.1.7. Effektiv sektorsöverskridande teknik och en bättre styrning av industriella
processer
6.3.3. Periodisk lagring av energi, inklusive värme och kyla
6.4.3. Minskade miljöeffekter och en förbättrad säkerhet vid utforskning och
produktion
6.5.1. Kostnadseffektiva komponenter till vindturbiner
6.5.2. Kostnadseffektiva komponenter till sollcellsmodulsystem och termiska
solkraftverk
6.5.3. Kostnadseffektiva komponenter för energigenerering av biomassa och avfall
6.5.4. Andra förnybara energikällor
6.6.1. Prognoser om tekniska förändringar
6.6.2. Analys av möjligheter och politiska åtgärder
6.6.3. Marknadsförändringar och teknisk genomslagskraft
Andra tidsfristen
6.1.4. Optimerad förbränning med renare kolväten och alternativa bränslen inom
transportsektorn
6.2.1. Att säkerställa en tillförlitlig och stabil elkraftförsörjning och effektivare
kraftledningar
6.2.2. Samtrafik och belastningsanpassning
6.2.3. Effektivare och säkrare gastransporter
6.2.4. Kostnadseffektiv fjärrvärme och fjärrkylning
6.3.1. Att optimera kvaliteten på kraftförsörjningen genom lagring av energi för
fristående system baserade på förnybara energikällor och hybridsystem samt
för transporter
6.3.2. Lagring av elenergi i stabiliseringssyfte
6.3.4. En säkrare, lättare och energieffektivare lagring av gas
6.3.5. En tillförlitlig mikrolagring med hög kapacitet
6.4.1. En kostnads- och energieffektivare utforskning och produktion av kolväten
6.4.2. Fyndigheter under djuphavsslätten, mindre betydande fyndigheter och nya
fyndområden, inklusive Arktis.
44
Forskning och verksamhet för teknisk utveckling av generisk art
Socioekonomiska aspekter på energi mot bakgrund av en hållbar utveckling
(effekter på samhället, ekonomin och sysselsättningen).
Målet är att utveckla verktyg för att bedöma och övervaka energiteknikens,
energisystemens och energitjänsternas socioekonomiska effekter på grundval av
en strategi för ”teknikbedömning” på projektnivå och en ”global systemanalys”.
Dessa verksamheter är nära kopplade till verksamheterna i punkt 6.6 under
nyckelåtgärd 6.
FoU-prioriteringar: För teknikbedömningar: sociala aspekter (t.ex. beteende,
acceptans), innovationsaspekter, inklusive åtgärder för ”styrning och kontroll” och
effekter av åtgärder inom andra politikområden, bedömning av externa kostnader
och internaliseringen av dessa samt jämförande bedömningar. För systemanalys:
Att förstå sambandet mellan energi, miljö, teknik och ekonomisk tillväxt med
beaktande av samhällsvärderingar samt naturresurser och mänskliga resurser.
 Verktyg för teknikbedömningar
1.1. Acceptans och alternativ. Målet är att skapa verktyg (t.ex. modeller) för att
analysera potentiella socioekonomiska effekter av projekt eller grupper av projekt
som genomförs under nyckelåtgärderna. Att fastställa harmoniserade metoder för
jämförande bedömningar och sammanställningar (som skall tjäna som grund för en
redovisningsram eller modellering på makronivå). Att utforma system för
beslutsstöd med beaktande av konsumenternas acceptans.
1.2. Innovation. Målet är att skapa verktyg för att bedöma effekter av instrument
såsom FoU-politik, beskattning, riskkapital, standarder etc. på den tekniska
utvecklingen, på ny eller förbättrad energitekniks genomslag på marknaden samt
på övergripande ekonomisk verksamhet. Att utveckla en metod för övergripande
bedömningar av innovationspolitiken, särskilt mot bakgrund av sektorsvisa modeller
för ekonomi, miljö och energi.
1.3. Externa kostnader. Målet är att inkludera nya aspekter i redovisningen av
externa kostnader, särskilt i fråga om energi och teknik (t.ex. kostnader som rör
hälsa, skador på byggnader etc. till följd av utsläpp, den globala uppvärmningen
etc.).
 Metoder för analys av globala system
2.1. En modelleringsram för ekonomi, miljö och energi. Målet är att utveckla en
ram för att utvärdera effekter på konkurrenskraft och sysselsättning till följd av den
FoU-politik som förs på energiområdet (ramen skall täcka EU och andra delar av
världen). Denna ram bör också stödja utvärdering av långsiktigt hållbara alternativ.
2.2. Att matcha möjligheter till tekniskt genomförande. Målet är att utveckla
verktyg och databaser för att utarbeta sektorsvisa strategier i EU och andra delar
av världen som maximerar införandet av ny och avancerad energiteknik.
45
Prioriteringar och innehåll i 1999 års ansökningsomgång
Ständigt öppen ansökningsomgång.
46
Bilagor
Bilaga I
Urvalskriterier
Bilaga II Samordning och övergripande verksamheter
Bilaga III Vägledande tidsplan för att genomföra programmet
Bilaga IV Genomförandeformer
Bilaga I
URVALSKRITERIER
FoU-åtgärderna måste väljas ut enligt kriterier som återspeglar de övergripande målen för programmet. Dessa kriterier, som skall följas för
samtliga forskningsverksamheter, har utformats utifrån de urvalskriterier som fastställts för Femte ramprogrammet. De har delats in i fem
kategorier:
Vetenskaplig och
teknisk kvalitet samt
innovation
Mervärde för gemenskapen
och bidrag till EU:s politik
Bidrag till gemenskapens
sociala mål
Ekonomisk utveckling
samt vetenskapliga och
tekniska framtidsutsikter
Resurser, partnerskap
och förvaltning
Resursernas lämplighet
Kvalitet på partnerskapet
Kvalitet på förvaltning och
projektstrategi
Bidrag till Europas tekniska
utveckling och strategier för att
sprida resultat
Strategiska effekter och potential att
bidra till en bättre konkurrenskraft
Bidrag till tillväxten (tillämpningarnas
användbarhet och omfattning samt
kvalitet på nyttjandeplaner)
Bidrag till att bevara och förbättra
miljön och användningen av
naturresurser
Bidrag till en stärkt sysselsättning
samt till användningen av
kunskaper och
kunskapsutveckling
Bidrag till bättre livskvalitet, hälsa
och säkerhet
Bidrag till att genomföra och
utarbeta EU:s politik eller till att
lösa standardiserings- och
lagstiftningsproblem
Konsortiets europeiska mervärde
Bidrag till att lösa problem på
europeisk nivå (den europeiska
dimensionen)
Strategins, metodens och
arbetsplanens lämplighet när det
gäller att uppnå målen
Grad av innovation
Vetenskaplig och teknisk kvalitet
samt bidrag till programmets och
nyckelåtgärdernas mål
Beroende på behov och typ av åtgärd kan man dock att lägga olika tyngdpunkter på dessa olika kategorier av urvalskriterier eller olika kriterier inom en
kategori. Närmare uppgifter om detta kommer att ges i respektive utvärderingsmanual eller ansökningsomgång.
Dessa kriterier bör också uppfyllas under genomförandet av forskningsverksamheterna, så att man uppnår ett övergripande värde och samstämmighet. De
kommer att användas för att bedöma verksamheterna, bidra till att kvantifiera effekter och ge information som i god tid möjliggör en lämplig anpassning av
programförvaltningen. Under programmets gång kommer man ständigt att utvärdera FoU-åtgärdernas möjliga effekter i form av ny kunskap och teknik
eller nya produkter, processer och material. Därigenom kan man säkerställa ett effektivt genomförande av rådets beslut.
I
Bilaga II
SAMORDNING OCH ÖVERGRIPANDE
VERKSAMHETER
Verksamheterna kommer efter vad som krävs att integreras och samordnas inom och
mellan nyckelåtgärderna samt med generiska verksamheter under detta och andra
program. Detta inbegriper Gemensamma forskningscentrets verksamheter och
nationella program15. Det kommer att finnas mekanismer för att göra det möjligt för
industrin, forskarsamhället, den offentliga sektorn och slutanvändare att samarbeta för
att lösa dessa gemensamma utmaningar och strategiska problem.
Det viktigaste samordningsforumet för alla verksamheter och frågor som härrör från
detta program kommer att utgöras av lämpliga tillfälliga grupper som sätts samman
utifrån samtliga berörda politiska enheter och forskningsenheter inom kommissionen.
Man kommer också att säkerställa en övergripande samordning på ramprogramnivå.
Samordningen inom programmet och med andra tematiska program kommer att ta en
eller flera av följande former: Samordnade ansökningsomgångar, om så är lämpligt
inbegripet gemensamma ansökningsomgångar. Samordnade utvärderings- och
urvalsförfaranden, om så är lämpligt inbegripet gemensam utvärdering och överföring
av förslag. Samordnat genomförande av och utnyttjande av resultaten från projekt,
inbegripet genom grupper av projekt. Gemensamma förvaltningsstrukturer (t.ex. för
åtgärder som rör små och medelstora företag) och särskild samordning av
verksamheter som rör tillämpad rymdteknik och marina ekosystem.
Samordning med andra tematiska program
Verksamheter inom detta område kommer att samordnas ingående med
verksamheter under andra tematiska program, särskilt nyckelåtgärder under
programmen ”Livskvalitet och förvaltning av de levande resurserna” (Miljö och hälsa,
hållbart jordbruk, fiske och skogsbruk, inklusive en integrerad utveckling av
landsbygdsområden), ”Ett användarvänligt informationssamhälle” (system och tjänster
till medborgarna) och ”Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt” (Innovativa produkter,
processer, organisation, ett hållbart system för rörlighet och intermodalitet,
landtransport och marinteknik, nya perspektiv för luftfarten).
De allmänna principer som gäller vid framläggande av förslag är:
- Vilka problem syftar förslaget till att lösa? Förslagen måste vara inriktade på de
mål och prioriteringar som fastställts i aktuellt arbetsprogram och bör ställas till den
nyckelåtgärd och det program till vilket de har de mest direkta kopplingarna.
Exempelvis tas epidemiologisk forskning som rör miljö- och klimatförändringar upp
genom programmet ”Livskvalitet och förvaltning av de levande resurserna”, medan
de globala förändringarnas konsekvenser för människors hälsa tas upp genom
nyckelåtgärden ”Global förändring, klimat och biologisk mångfald” under
programmet ”Energi, miljö och hållbar utveckling”.
- Bygger förslagen på tekniska tillämpningar? För förslag som syftar till att utveckla
15
Se bilaga IV om tillgången till kunskap från verksamheter under detta program för
syften som rör medlemsstaternas beslutsprocess.
II
ny teknik skall man söka finansiering genom det program till vilket den aktuella
tekniken har de mest direkta kopplingarna. Förslag som syftar till att använda eller
integrera teknik i FoU-verksamheter för att uppnå målsättningarna för detta
program bör ställas till programmet ”Energi, miljö och hållbar utveckling”.
Samordning med övergripande verksamheter
Internationellt FoU-samarbete: Det internationella samarbetet under detta program
kompletterar det övergripande programmet ”Att bekräfta gemenskapsforskningens
internationella roll”. Det kommer att stå öppet för organisationer från länder utanför
EU och de associerade länderna på grundval av de ”deltagarregler” som fastställts i
beslutet enligt artikel 130j i fördraget. Dessutom finansierar man genom programmet
”Att bekräfta gemenskapsforskningens internationella roll” stipendier till unga forskare
från utvecklingsländer (inklusive tillväxtekonomier och partnerländerna i
Medelhavsområdet), som kan resa till Europa för att under en period på upp till sex
månader arbeta i projekt under detta program.
Globalt samarbete kommer att främjas för sådana FoU-verksamheter som rör
gränsöverskridande miljöfrågor, energipolitiska miljökonsekvenser samt ömsesidigt
beroende när det gäller energiförsörjningen. Många frågor kan bara bemötas på ett
effektivt sätt i ett bredare internationellt sammanhang, särskilt när det gäller större
geoekonomiska utmaningar. I dessa fall ger samarbete med tredje land,
internationella organisationer och internationella initiativ inklusive Eureka eller andra
gemenskapsinstrument som rör forskning (Phare, Tacis eller MEDA) ett mervärde till
EU:s forskningsarbete. Fokus kommer att ligga på verksamheter av ömsesidigt
intresse och samverkansvinster med andra internationella program och initiativ (t.ex.
internationella programmet för geosfären och biosfären, programmet för forskning om
världens klimat, programmet för borrning till havs, IEA (Internationella energiorganet).
-
ENRICH (europeiskt nätverk för forskning om globala förändringar)
ENRICH är en mekanism för ökat samarbete på europeisk och global nivå, vilken
främjar EU:s vetenskapliga ledarskap och stärker överföringen av information och
teknik. Fokus kommer att ligga på utmaningar och problem som rör eller påverkas av
globala förändringar, en trygg miljö, hälsofrågor och en hållbar förvaltning av
naturresurser. På detta sätt kompletterar ENRICH de prioriteringar som fastställts i
detta program. Denna strategiska målsättning kommer att uppnås genom:
 Att sprida och uppvärdera kunskap inom relevanta områden, med en särskild
betoning på forskningsinvesteringarnas värde för gemenskapens politiska, sociala
och ekonomiska verksamhet (teknisk utveckling, marknadsmöjligheter och
beslutsprocessen).
 Att främja EU:s vetenskapliga globala deltagande och ledarskap inom relevanta
områden, framför allt genom att förbättra och underlätta skapande av
forskningsnätverk och forskningskapacitet mellan europeiska forskare och det
större internationella forskarsamhället.
 Att skapa en fokuseringspunkt för europeiskt samarbete med liknande överstatliga
internationella initiativ såsom Inter-American Institute (IAI) och Asia-Pacific Network
(APN).
Genom ENRICH kommer man att stödja ytterligare stimulansverksamheter,
kompletterande åtgärder och stödinitiativ. Lämpliga projekt kan omfatta prognoser av
III
och orsaker till förändringar, konsekvensanalyser eller socioekonomiska och tekniska
möjligheter att minska, styra eller förebygga globala förändringar. Alla verksamheter
måste gå ut på att utveckla fungerande samarbetsband och nätverk mellan EU och
tredje land i syfte att stärka heltäckande och tvärvetenskapliga strategier, analyser
och modeller.
IV
-
OPET (organisationer för främjande av energiteknik)
OPET är ett nätverk av organisationer som ansvarar för att omsätta och utnyttja nya
energilösningar på lämpliga marknader inom och utanför EU. Detta sker genom utbyte
av information om prestanda, fördelar och genomförande av ny och förbättrad
energiteknik som utvecklas genom FoU-processen. Genom att följa upp och
komplettera forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamheter bidrar detta
nätverk till en hållbar utveckling genom att skapa direkta ekonomiska och
miljömässiga fördelar för energikonsumenten och direkta förbättringar av industrins
konkurrenskraft. Det ökar också kunskaper och förmåga på ett sätt som bidrar till att
EU kan uppnå en ledande ställning när det gäller morgondagens energiteknik.
OPET:s centrala koncept består i riktade åtgärder som grupperas utifrån 1) särskilda
teknikgrupper, 2) slutanvändarsektorer och 3) geografisk täckning. För att uppnå detta
samarbetar nätverkets medlemmar med en rad olika marknadsaktörer – industrin,
eldistributörer, finansiärer, användargrupper, den offentliga sektorn – för att hjälpa
dem att fatta beslut om att införa ny, ren och effektiv energiteknik.
OPET:s strategiska roll kommer att uppfyllas genom:

Att bedöma marknadsaktörernas verkliga behov i syfte att uppmuntra dem att
använda ren och effektiv energiteknik i sin dagliga affärsverksamhet.

Att genomföra riktade och resultatorienterade uppgifter som motsvarar de verkliga
behoven på det mest kostnadseffektiva sättet samt att övervaka effekterna av
dessa uppgifter med lämpliga resultatindikatorer.

Att vidta åtgärder i syfte att sprida framgångar så allmänt och snabbt som möjligt.

Att skapa en fokuseringspunkt för europeiskt samarbete med liknande överstatliga
eller internationella organisationer och initiativ i hela världen.
Innovation och små och medelstora företag
Innovation: Genom programmet ”Energi miljö och hållbar utveckling” kommer man
särskilt att betona spridning, överföring, användning eller utnyttjande av FoU-resultat
som leder till innovation. I detta syfte kommer man genom programmet och i
samarbete med programmet ”Främjande av innovation och uppmuntran av små och
medelstora företags deltagande” att bedriva olika verksamheter. Dessa verksamheter
kan bland annat ha följande syften: Att främja överföring och utnyttjande av
gemenskapens FoU-resultat. Att bidra till att utarbeta förvaltningsverktyg som främjar
utnyttjande av gemenskapens FoU-resultat genom de konsortier som bedriver FoUverksamhet samt att, med hjälp av lämpliga verktyg såsom den tekniska
genomförandeplanen och tekniska revisioner, övervaka den fortsatta användningen
av FoU-resultaten. Att bidra till att bedöma effektivitet och verkan hos nätverket för
tekniköverföring och hos gemensamma åtgärder mellan tematiska programmen och
det övergripande programmet.
Programmet ”Energi, miljö och hållbar utveckling” skall främja innovation, framför allt
genom att sprida och utnyttja forskningsresultaten på ett bättre och effektivare sätt.
Detta inbegriper att göra dem mer tillgängliga och begripliga för alla potentiella
användare, inklusive beslutsfattare. Innovation inbegriper i detta syfte alla viktiga steg
i projektens livscykel.
Åtgärder för små och medelstora företag: Genom detta program kommer man att
genomföra särskilda åtgärder för att underlätta och uppmuntra små och medelstora
företags deltagande i FoU- och demonstrationsverksamheterna. Dessa åtgärder
V
består av bidrag till forskningssamarbete och förstudier. De åtgärder som syftar till att
uppmuntra och underlätta små och medelstora företags deltagande i FoUverksamheterna gäller projekt med en stor innovativ potential och som omfattas av de
övergripande målen för detta program. Genomförandet av de särskilda åtgärderna för
små och medelstora företag kommer att ske enligt de gemensamma regler som
fastställts i det övergripande programmet ”Främjande av innovation och uppmuntran
av små och medelstora företags deltagande”. Man kan därmed säkerställa
öppenheten gentemot mottagarna. Dessa regler inbegriper en gemensam utvärdering
av förslag och kontrakt, en enhetlig och kompletterande mottagning av förslag om
särskilda åtgärder för små och medelstora företag, gemensamma regler för
kvalifikation och för den vetenskapliga och tekniska utvärderingen, gemensamma
rättsliga och finansiella bestämmelser samt en harmoniserad och snabb återkoppling
till sökandena. Detaljuppgifter om de särskilda åtgärderna för små och medelstora
företag ges i arbetsprogrammet för det övergripande programmet ”Främjande av
innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande”.
Att förbättra den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska
kunskapsbasen
Marie Curie-stipendier: Det kommer att fortsätta att vara viktigt att säkerställa ett
forskarsamhälle med lämpliga kvalifikationer, inklusive genom stöd till lämplig
utbildning och workshops, samt att förbättra den mänskliga potentialen. Marie Curiestipendierna
definieras
i
programmet
”Att
förbättra
den
mänskliga
forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen”. Genom
programmet ”Energi, miljö och hållbar utveckling” kommer man att erbjuda följande
typer av Marie Curie-stipendier: stipendier för enskilda, stipendier för återanvändande,
stipendier för erfarna forskare, stipendier med industrin som värd, gäststipendier för
utveckling samt vistelser vid Marie Curie-utbildningsinstitutioner för doktorander.
Tillämpningen av Marie Curie-stipendierna följer de gemensamma regler som
fastställts i det övergripande programmet ”Att förbättra den mänskliga
forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen”. Dessa syftar till att
säkerställa att utbytesprogrammen genomgående håller en hög kvalitet och till att
bevara deras anseende. Dessa regler inbegriper en gemensam definition av Marie
Curie-stipendierna, en enhetlig mottagning av förslag om tilldelning av Marie Curiestipendier, gemensamma regler för kvalifikation och utvärdering, gemensamma
rättsliga och finansiella bestämmelser samt en harmoniserad återkoppling till
sökandena och uppföljning av stipendiaterna.
Infrastrukturer för forskning: Stöd till infrastrukturer för forskning ges både genom
tematiska programmen och det övergripande programmet ”Att förbättra den
mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen”. Detta
program ansvarar för att regelbundet utarbeta och publicera en ”vägledning”, som för
alla kategorier inom forskningsinfrastrukturen visar till vilket särskilt program de skall
vända sig för att ansöka om stöd.
Förslag på ”stöd för tillgång till forskningsinfrastrukturer” och på ”samarbetsnätverk
mellan infrastrukturer och FoU-projekt för forskningsinfrastrukturer” inom prioriterade
områden, utöver de som täcks av de punkter i detta arbetsprogram som avser
infrastrukturer för forskning, skall riktas till det övergripande programmet ”Att förbättra
den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen”.
Närmare uppgifter om dessa stödåtgärder ges i arbetsprogrammet för det
övergripande programmet.
VI
Socioekonomisk forskning: Socioekonomisk forskning kan stödjas både genom
tematiska programmen och nyckelåtgärden ”Att förbättra den socioekonomiska
kunskapsbasen” under det övergripande programmet ”Att förbättra den mänskliga
forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen”. Med tanke på
filosofin bakom Femte ramprogrammet förekommer socioekonomisk forskning som en
integrerad del av de tekniska forskningsverksamheterna under tematiska
programmen. Under det övergripande programmet kommer man att vidta särskilda
åtgärder för att säkerställa att den socioekonomiska forskningen samordnas inom det
aktuella programmet. Under det övergripande programmet kommer man också att
utarbeta en årlig rapport om socioekonomisk forskning som bedrivs under Femte
ramprogrammet.
VII
Bilaga III
VÄGLEDANDE TIDSPLAN FÖR ATT GENOMFÖRA
PROGRAMMET
De vägledande teman som skall tas upp i ansökningsomgångarna, tidsplan och
budgetanslag anges i de tidsplaner som följer. Förändringar kommer troligast att ske i
tidsplanen för andra halvan av programmet. För kompletterande åtgärder kan det
också komma särskilda ansökningsomgångar för särskilt definierade mål såsom
spridningsåtgärder, datautbyte och temanätverk.
Genomförandeformer anges i bilaga IV.
VIII
Bilaga IV
GENOMFÖRANDEFORMER
Ansökningsomgångar: FoU-verksamheterna kommer huvudsakligen16 att initieras
genom ansökningsomgångar. Stöddokument, särskilt för politiskt motiverad forskning,
kan illhandahållass då ansökningsomgångarna offentliggörs. Man kommer då att
precisera motiv, mål, krav på samordning och förväntade resultat.
 Periodiska ansökningsomgångar. Dessa är öppna för inlämnade av förslag
inom de ramar som fastställs i de olika styckena i det arbetsprogram där man
fastställer prioriteringar för ansökningsomgångarna. Detta kommer att beskrivas
närmare i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och skissas fram i den
vägledande
tidsplanen
för
programmets
genomförande.
Periodiska
ansökningsomgångar rör i allmänhet FoU-projekt och därtill hörande
nätverksverksamheter.
 Ständigt öppna ansökningsomgångar. Dessa kommer att utlysas i
inledningsskedet av programmet och avse tekniska stimulansåtgärder riktade till
små och medelstora företag, utbildning och kompletterande åtgärder. De kommer
att förbli öppna till ramprogrammets sista år med periodiska utvärderingar (2-3
gånger per år).
 Riktade ansökningsomgångar. Dessa kommer normalt att offentliggöras
periodiskt och begränsas till ett antal mycket specifika frågor eller verksamheter.
Stöddokument kommer att finnas tillgängliga i syfte att specificera målen för de
begärda verksamheterna. Kommissionen kan komma att offentliggöra en
uppmaning till intresserade parter (intresseanmälan) att föreslå verksamheter som
kan inbegripas i ansökningsomgångarna.
 Anbudsförfaranden. Kompletterande åtgärder som rör tjänster för
kommissionens räkning (undersökningar, anlitande av extern expertis, etc.)
kommer att genomföras genom särskilda anbudsförfaranden, som lanseras när så
är lämpligt.
Former: FoU-åtgärderna17 inbegriper två huvudtyper av genomförandeverksamheter:
1) Samfinansierade åtgärder (grundforskning, industriell forskning och demonstration,
inklusive teknisk stimulans för små och medelstora företag18, och infrastrukturer för
forskning). 2) Samordningsverksamhet (inklusive samordnade insatser och
temanätverk). Dessa kommer att stödjas genom ytterligare två åtgärder: 3) Marie
Curie-stipendier19 och 4) kompletterande åtgärder20.
16
17
18
19
20
Spontana ansökningar om stöd till kompletterande åtgärder som stöder
genomförandet av programmet kan lämnas in när som helst.
Inklusive
verksamheter
som
bedrivs
före
eller
samtidigt
med
standardiseringsarbetet, och som särskilt rör programmet för energi, miljö och
hållbar utveckling.
För mer detaljerad information se informationspaketet och arbetsprogrammet för
det övergripande programmet ”Främjande av innovation och uppmuntran av små
och medelstora företags deltagande”.
För mer detaljerad information se informationspaketet och arbetsprogrammet för
det övergripande programmet ”Att förbättra den mänskliga forskningspotentialen
samt den socioekonomiska kunskapsbasen”.
Beskrivningar av dessa olika verksamhetstyper och stödnivåer ges i bilaga 3 till
beslutet om programmet.
IX
Kompletterande åtgärder genomförs enligt bilaga 3 till beslutet om programmet. De
skall bidra till ett effektivt genomförande av programmet, till att aktualisera
arbetsprogrammet samt till att förbereda framtida verksamheter. De inbegriper
verksamheter för att tillhandahålla information och stöd samt för att främja spridning,
utnyttjande, överföring och uppföljning av FoU-resultaten, inklusive utbyte av
information och data som riktar sig till de breda användarlagren, då särskilt
beslutsfattare och företag. De inbegriper verksamheter för att övervaka programmet
och bedöma FoU-verksamheternas effekter, särskilda utbildningsverksamheter,
såsom avancerade kurser, undersökningar samt anlitande av externa experter,
inklusive upprättande av övervaknings- eller utvärderingspaneler och expertgrupper.
De täcker också stöd till vetenskapliga och tekniska konferenser samt
stödevenemang för innovation (t.ex. investeringsforum), publikationer, webbplatser
etc. De kan vidare utgöras av stödverksamheter eller samordnade undersökningar
som bidrar till initiativ av allmänt eller politiskt intresse. De genomförs genom bidrag,
expert- och tjänstekontrakt samt specifika ”kompletterande åtgärdskontrakt”.
Finansiellt deltagande i forskningsfartyg, plattformar till havs och luftburna
plattformar (miljö och en hållbar utveckling)
För FoU-projekt, demonstrationsprojekt och integrerade projekt under detta program
kommer kostnader för att använda forskningsfartyg, plattformar till havs samt
luftburna plattformar att ge rätt till ersättning. Gemenskapens bidrag till dessa
kostnader får dock, inom projektens budgetramar, inte överstiga 25 % av
gemenskapens totala anslag till projektkostnaderna eller 500 000 euro. Samtliga
ansökningar om finansiering av sådana plattformar utöver dessa tak skall skickas in
under ansökningsomgången för ”Stöd till infrastrukturer för forskning”.
X
Preliminär
budget
för 2000 - 2002
(milj. euro) (2)
Preliminär Programplan 2000 - 2002
MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING
VERKSAMHET (1)
Sista inlämningsdag för förslag
(3)
jan
2000
apr
2001
jan
2002
1.2.1 Ekosystemens funktionssätt
1.3.1 Vattenförvaltning i städerna
1.3.2 Vattenrening och återanvändning
X
X
1.4.1 Minskning av vattenföroreningar från förorenad mark, soptippar och
sediment
1.4.2 Att bekämpa spridning av föroreningar
1.5 System för övervakning, tidig varning och
kommunikation
1.5.1 Övervakning och kontroll av föroreningar
X
1.5.2 Förbättrade prognoser av översvämningar och torka
X
1.6.1 Användning och förvaltning av vattenresurser
X
1.6.2 Att förebygga och minska inflöde av saltvatten
X
1.6.3 Teknisk utveckling och förvaltningsverktyg
2.1.1 Förändringar i atmosfärens sammansättning
2.1.2 Ozonförtunning i stratosfären
2.1.3 Prognoser och scenarier rörande klimatförändringar
2.1.4 Klimatvariationer och snabba klimatförändringar
2.2.1 Ekosystemens sårbarhet
2.2.2 Samspel mellan ekosystem och kol- och kvävekretsloppen
2.2.3 Att bedöma och bevara den biologiska mångfalden
2.3.1 Att minska och anpassning till globala förändringar
2.3.2 Att förena en bevarad biologisk mångfald med ekonomisk tillväxt
2.3.3 Att motverka markförsämringar och ökenspridning
2.3.4 Förenlighet mellan EU:s miljöpolitik och internationell miljöpolitik samt
samband med handeln
2.4.1 Att bättre utnyttja befintliga data och att anpassa befintliga
observationssystem
2.4.2 Att utveckla ny långsiktig observationskapacitet
3.1.1 Bättre bedömningar av naturligt förekommande mekanismer i
ekosystemens funktioner
3.1.2. Bedömningar av sedimentära system för en hållbar förvaltning och
användning av kontinentalsockeln, kontinentalsluttningen och djuphavsslätten
3.1.3 Transportleder och effekterna av föroreningar, nyckelkomponenter och
näringsämnen i den marina miljön
3.2.1 Att vända utvecklingen när det gäller förluster av havens biologiska
mångfald
3.2.2 Att minska effekterna av mänskliga verksamheter på havsmiljön och att
återställa försämrade marina system
3.2.3 Teknik för ett säkert, hållbart och ekonomiskt nyttjande av havets resurser
X
2.1 Att förstå, detektera, utvärdera och
förutsäga förändringar på global nivå
2.2 Att befrämja bättre förståelse för markens
ekosystem (inklusive sötvatten) och de marina
ekosystemen och deras växelverkan
2.3 Scenarier och strategier för att lösa
globala problem
2.4 Det europeiska inslaget i de
världsomfattande observationssystemen
3.2. Att minska effekterna av mänsklig
verksamhet på den biologiska mångfalden
och på den hållbara funktionen hos marina
ekosystem samt att främja utveckling av
säker, ekonomisk och hållbar teknik för
exploatering
3.3. Övervakning och hantering av
kustområden och deras processer
3.4. Operativ prognostisering av
miljörestriktioner på marin verksamhet
4.1 Hållbar stadsplanering och rationellt
resursutnyttjande
4.2. Skydd, bevarande och bättre utnyttjande
av det europeiska kulturarvet
4.3 Utveckling och demonstration av teknik för
säker, ekonomisk, ren, effektiv och hållbart
skydd, återvinning, renovering, konstruktion,
nedmontering och rivning av byggnader,
särskilt större byggnadskomplex
4.4 Jämförande bedömning och införande av
kostnadseffektiva strategier för hållbara
transportsystem i stadsmiljö
3.3.1 Integrerade studier av samspelet mellan land och hav
3.3.2 Förändringar av kustområden
3.3.3 Skydd av kuster mot översvämningar och erosion
3.3.4 Övervakning av kustprocesser
4.1.1 Att förbättra stadsförvaltning och beslutsprocesser
4.1.2 Att förbättra livskvaliteten i städerna
4.1.3 Att minska avfallet och att hantera avfall under hela dess ”livscykel”
4.1.4 Ekonomisk utveckling, konkurrenskraft och sysselsättning
4.2.1 Bättre bedömningar av skador på kulturarvet
4.2.2 Att utveckla innovativa strategier för att bevara kulturarvet
4.2.3 Att främja integrering av kulturarvet i stadsmiljön
4.3.1 Att ge nytt liv åt stadskärnor och bostadsområden
206.4 - 210.6
1.4 Förhindrande av förorening
X
X
X
X
X
X
X
X
127.7 - 131.9
2. Globala förändringar, klimat och
biologisk mångfald
X
X
170.8 - 175
1.3 Teknik för behandling och rening
3.1. Förbättrad kunskap om marina processer,
ekosystem och växelverkan
3. Hållbara marina ekosystem
1.1.3 Fungerande förvaltningsprogram och system för beslutsstöd
1.2.2 Ekologiska kvalitetsmål
1.6 Reglering av vattentillgångar och teknik
för arida och semiarida områden och för
områden som allmänt lider av vattenbrist
4. Morgon-dagens stad och kulturarvet
X
X
X
X
X
X
4.4.1 Strategier och metoder för en stadsplanering som syftar till hållbara
transporter i städerna
4.4.2 Jämförande bedömningar och demonstration av ny transportteknik och
därmed förknippad infrastruktur
X
X
X
X
X
X
X
X
94.6 98.8
54.1 56.2
GENERISK FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING
STÖD TILL INFRASTRUKTUR FÖR FORSKNING (5)
Innehållet för ansökningsomgångarna är beroende av översynen och och uppdateringen av arbetsprogrammet samt av resultatet av de
föregående ansökningsomgångarna.
1.2 Ekologisk kvalitet på sötvattnens
ekosystem och på våtmarker
1.1.1 Strategisk planering samt metoder och verktyg för en integrerad förvaltning
inom avrinningsområden
1.1.2 Socioekonomiska aspekter på en hållbar användning av vatten
140.2 - 142.3
1. Hållbar vattenförvaltning och vattenkvalitet
1.1 Integrerad förvaltning och hållbar
användning av vattenresurser i
avrinningsområden
Innehållet för ansökningsomgångarna är beroende av översynen och och uppdateringen av arbetsprogrammet samt av resultatet av de
föregående ansökningsomgångarna.
NYCKELÅTGÄRDER
(4)
jan
2001
KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER
Påbyggnadskurser
( ) (6)
ENRICH
( ) (6)
Samtliga nyckelåtgärder och generiska verksamheter
Total
XI
mars
2000
feb
2000
mars
2001
apr
2001
mars
2002
233
273
298
Budget
2000
Budget
2001
Budget
2002
Preliminär Programplan 2000 - 2002
MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING
(1)
Genomförs huvudsakligen i form av FoTU-projekt, demonstrationsprojekt, kombinerade FoTU- och demonstrationsprojekt, temanätverk och
samordnade åtgärder.
(2) I dessa budgetsiffror ingår verksamhet som rör små och medelstora företag, utbildning och kompletterande åtgärder.
Europeiska kommissionen förbehåller sig rätten att avstå från att göra åtaganden omfattande hela den tillgängliga budgeten för varje
ansökningsomgång. Utgångspunkten för den preliminära budgeten är att det kommer in förslag av så hög kvalitet att de förtjänar bidrag för
genomförande av programmets mål. Respektive generaldirektör får offentliggöra nya ansökningsomgångar ifall alla bidragsmedel inte skulle gå
åt.
(3) Respektive generaldirektör får tidigare- eller senarelägga datumen för ansökningsomgångarna med en månad jämfört med planerade datum.
Ändringen offentliggörs i så fall i EGT på det datum som ursprungligen var planerat för ansökningsomgången.
(4) Ansökningsomgångarna är öppna hela tiden fram till den 30.4.2002. Datum för sista inlämningsdagar anges i den preliminära programplanen
för dessa ständigt öppna ansökningsomgångar.
(5) Ansökningsomgången för år 2000 omfattar budgeten för 2001 och 2002 (ca 56 % av budgeten 1999-2002 till infrastruktur för forskning).
(6) Ingår i de budgetsiffror som anges för öppna ansökningsomgångar.
XII
VERKSAMHET
Preliminär
budget
för 1999
(milj. euro) (2)
Programplan 1999
MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING
(1)
Offentliggörande av
ansökningsomgången i EGT (3)
16/3
15/10
16/11
1999
1999
1999
Sista inlämningsdag för förslag
15/6/
17/1
15/2
1999
2000
2000
NYCKELÅTGÄRDER
X
1.2.2 Ekologiska kvalitetsmål
X
1.3.1 Vattenförvaltning i städerna
1.5 System för övervakning, tidig varning och
kommunikation
1.4.1 Minskning av vattenföroreningar från förorenad mark, soptippar och
sediment
1.4.2 Att bekämpa spridning av föroreningar
X
X
1.5.1 Övervakning och kontroll av föroreningar
1.5.2 Förbättrade prognoser av översvämningar och torka
2.2 Att befrämja bättre förståelse för markens
ekosystem (inklusive sötvatten) och de marina
ekosystemen och deras växelverkan
2.3 Scenarier och strategier för att lösa
globala problem
2.4 Det europeiska inslaget i de
världsomfattande observationssystemen
3.2. Att minska effekterna av mänsklig
verksamhet på den biologiska mångfalden
och på den hållbara funktionen hos marina
ekosystem samt att främja utveckling av
säker, ekonomisk och hållbar teknik för
exploatering
3.3. Övervakning och hantering av
kustområden och deras processer
3.4. Operativ prognostisering av
miljörestriktioner på marin verksamhet
4.1 Hållbar stadsplanering och rationellt
resursutnyttjande
4.2. Skydd, bevarande och bättre utnyttjande
av det europeiska kulturarvet
4.3 Utveckling och demonstration av teknik för
säker, ekonomisk, ren, effektiv och hållbart
skydd, återvinning, renovering, konstruktion,
nedmontering och rivning av byggnader,
särskilt större byggnadskomplex
4.4 Jämförande bedömning och införande av
kostnadseffektiva strategier för hållbara
transportsystem i stadsmiljö
1.6.2 Att förebygga och minska inflöde av saltvatten
1.6.3 Teknisk utveckling och förvaltningsverktyg
2.1.1 Förändringar i atmosfärens sammansättning
2.1.2 Ozonförtunning i stratosfären
2.1.3 Prognoser och scenarier rörande klimatförändringar
2.1.4 Klimatvariationer och snabba klimatförändringar
2.2.1 Ekosystemens sårbarhet
2.2.2 Samspel mellan ekosystem och kol- och kvävekretsloppen
2.2.3 Att bedöma och bevara den biologiska mångfalden
2.3.1 Att minska och anpassning till globala förändringar
2.3.2 Att förena en bevarad biologisk mångfald med ekonomisk tillväxt
2.3.3 Att motverka markförsämringar och ökenspridning
2.3.4 Förenlighet mellan EU:s miljöpolitik och internationell miljöpolitik samt
samband med handeln
2.4.1 Att bättre utnyttja befintliga data och att anpassa befintliga
observationssystem
2.4.2 Att utveckla ny långsiktig observationskapacitet
3.1.1 Bättre bedömningar av naturligt förekommande mekanismer i
ekosystemens funktioner
3.1.2. Bedömningar av sedimentära system för en hållbar förvaltning och
användning av kontinentalsockeln, kontinentalsluttningen och djuphavsslätten
3.1.3 Transportleder och effekterna av föroreningar, nyckelkomponenter och
näringsämnen i den marina miljön
3.2.1 Att vända utvecklingen när det gäller förluster av havens biologiska
mångfald
3.2.2 Att minska effekterna av mänskliga verksamheter på havsmiljön och att
återställa försämrade marina system
3.2.3 Teknik för ett säkert, hållbart och ekonomiskt nyttjande av havets resurser
X
X
X
70.8 - 75
2.1 Att förstå, detektera, utvärdera och
förutsäga förändringar på global nivå
1.6.1 Användning och förvaltning av vattenresurser
X
X
X
X
X
X
27.1 - 31.3
2. Globala förändringar, klimat och
biologisk mångfald
1.2.1 Ekosystemens funktionssätt
X
X
X
3.3.1 Integrerade studier av samspelet mellan land och hav
3.3.2 Förändringar av kustområden
3.3.3 Skydd av kuster mot översvämningar och erosion
3.3.4 Övervakning av kustprocesser
X
4.1.1 Att förbättra stadsförvaltning och beslutsprocesser
4.1.2 Att förbättra livskvaliteten i städerna
4.1.3 Att minska avfallet och att hantera avfall under hela dess ”livscykel”
4.1.4 Ekonomisk utveckling, konkurrenskraft och sysselsättning
4.2.1 Bättre bedömningar av skador på kulturarvet
4.2.2 Att utveckla innovativa strategier för att bevara kulturarvet
4.2.3 Att främja integrering av kulturarvet i stadsmiljön
4.3.1 Att ge nytt liv åt stadskärnor och bostadsområden
X
4.4.1 Strategier och metoder för en stadsplanering som syftar till hållbara
transporter i städerna
4.4.2 Jämförande bedömningar och demonstration av ny transportteknik och
därmed förknippad infrastruktur
STÖD TILL INFRASTRUKTUR FÖR FORSKNING (5)
X
X
12.5 16.7
8.3 10.4
GENERISK FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING
X
(4)
X
KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER
Alla nyckelåtgärder och generiska verksamheter
( )(6)
Påbyggnadskurser
208
Total
X
208
Budge
t
1999
XIII
Beträffande ENRICH hänvisas till "Kompletterande åtgärder" i den preliminära programguiden 2000 – 2002
1.4 Förhindrande av förorening
3.1. Förbättrad kunskap om marina processer,
ekosystem och växelverkan
3. Hållbara marina ekosystem
X
1.3.2 Vattenrening och återanvändning
1.6 Reglering av vattentillgångar och teknik
för arida och semiarida områden och för
områden som allmänt lider av vattenbrist
4. Morgon-dagens stad och kulturarvet
1.1.3 Fungerande förvaltningsprogram och system för beslutsstöd
Beträffande prioriteringar och innehållet för ansökningsomgången hänvisas till den preliminära programguiden 2000 - 2002
1.3 Teknik för behandling och rening
X
62.5 - 66.7
1.2 Ekologisk kvalitet på sötvattnens
ekosystem och på våtmarker
1.1.1 Strategisk planering samt metoder och verktyg för en integrerad förvaltning
inom avrinningsområden
1.1.2 Socioekonomiska aspekter på en hållbar användning av vatten
16.7 - 18.8
1. Hållbar vattenförvaltning och vattenkvalitet
1.1 Integrerad förvaltning och hållbar
användning av vattenresurser i
avrinningsområden
Programplan 1999
MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING
(1)
Genomförs huvudsakligen i form av FoTU-projekt, demonstrationsprojekt, kombinerade FoTU- och demonstrationsprojekt, temanätverk och
samordnade åtgärder.
(2) I dessa budgetsiffror ingår verksamhet som rör små och medelstora företag, utbildning och kompletterande åtgärder.
Europeiska kommissionen förbehåller sig rätten att avstå från att göra åtaganden omfattande hela den tillgängliga budgeten för varje
ansökningsomgång. Utgångspunkten för den preliminära budgeten är att det kommer in förslag av så hög kvalitet att de förtjänar bidrag för
genomförande av programmets mål. Respektive generaldirektör får offentliggöra nya ansökningsomgångar ifall alla bidragsmedel inte skulle gå
åt.
(3) Respektive generaldirektör får tidigare- eller senarelägga datumen för ansökningsomgångarna med en månad jämfört med planerade datum.
Ändringen offentliggörs i så fall i EGT på det datum som ursprungligen var planerat för ansökningsomgången.
(4) Ansökningsomgångarna är öppna hela tiden fram till den 30.4.2002. Datum för sista inlämningsdagar anges i den preliminära programplanen
för dessa ständigt öppna ansökningsomgångar.
(5) 1999 års ansökningsomgång omfattar budgeten för 1999 och 2000 (ca 44 % av budgeten 1999-2002 till infrastruktur för forskning).
(6) Ingår i de budgetsiffror som anges för öppna ansökningsomgångar.
XIV
VERKSAMHET (1)
Preliminär sista inlämningsdag för
förslag
(2)
Preliminär budget
för resp.
verksamhet 2000 2002 (milj. euro)
Temaprogram 4
Icke-Nukleär Energi
Preliminär programguide 2000 - 2002
Omgång 2
(3)
Omgång 3
(3)
budget
2001
budget
2002
2002
5.3. Integration av nya och förnybara
energikällor i energisystemen
55.4. Kostnadseffektiv teknik för minskning av
elproduktionens skador på miljön.
6.1 Teknik för rationell och effektiv
slutanvändning av energi
6.2 Teknik för energiöverföring och -distribution
6.3 Teknik för lagring av energi, både små- och
storskalig
6.4 Bättre teknik för utforskning, utvinning och
produktion av fossila bränslen
6.5 Bättre effektivitet i nya och förnybara
energikällor
6.6 Framtagande av scenarier för teknik för
tillgång och efterfrågan inom
ekonomi/miljö/energi-system och deras
samverkan, lönsamhetsanalys (baserad på
kostnaderna för hela livscykeln) och avkastning
från alla energikällor
5.2.2 Optimerad vindenergi
5.2.3 Kostnadseffektiva solceller
5.2.4 Termiska solkraftverk.
5.2.5 Andra förnybara energikällor.
5.2.6 Effektiva, tillförlitliga och kostnadseffektiva bränslecellsystem
5.3.1 Integrating renewable energy sources into the grid and stand alone
systems
5.3.2 Hybridsystem
5.3.3. Att göra förnybara energikällor mer acceptabla.
5.4.1 Att minska lokala och globala miljöförstörande utsläpp
6.1.1 Fysisk integrering
6.1.2 Hållbara byggnader
6.1.3 Effektiv uppvärmning, kylning och ventilering av lokaler,
belysningssystem och hushållsapparater samt integrering av förnybara
energikällor i byggnader
6.1.4 Optimerad förbränning med renare kolväten och alternativa
bränslen inom transportsektorn
6.1.5 Framdrivning med hybrid- eller elteknik, energilagring och
omvandlingsteknik.
6.1.6 Att påvisa innovativa kollektiva och privata transportmedel
6.1.7 Effektiv sektorsöverskridande teknik och en bättre styrning av
industriella processer
6.2.1 Att säkerställa en tillförlitlig och stabil elkraftförsörjning och
effektivare kraftledningar
6.2.2 Samtrafik och belastningsanpassning.
6.2.3 Effektivare och säkrare gastransporter
6.2.4 Kostnadseffektiv fjärrvärme och fjärrkylning
6.3.1 Att optimera kvaliteten på kraftförsörjningen, genom lagring av
energi, för fristående system baserade på förnybara energikällor och
hybridsystem samt för transporter
6.3.2 Lagring av elenergi i stabiliseringssyfte.
6.3.3 Periodisk lagring av energi, inklusive värme och köld.
6.3.4 En säkrare, lättare och energieffektivare lagring av gas.
6.3.5 En tillförlitlig mikrolagring med hög kapacitet.
6.4.1 En kostnads- och energieffektivare utforskning och produktion av
kolväten
6.4.2 Fyndigheter under djuphavsslätten, mindre betydande fyndigheter
och nya fyndområden, inklusive Arktis
6.4.3 Minskade miljöeffekter och en förbättrad säkerhet vid projektering
och produktion
6.5.1 Kostnadseffektiva komponenter till vindturbiner
6.5.2 Kostnadseffektiva komponenter till sollcellsmodulsystem och
termiska solkraftverk
6.5.3 Kostnadseffektiva komponenter för energigenerering av biomassa
och avfall
6.5.4 Andra förnybara energikällor
6.6.1 Prognoser om tekniska förändringar
352,8
402,4
6.6.2 Analys av möjligheter och politiska åtgärder
6.6.3 Marknadsförändringar och teknisk genomslagskraft
11,3
GENERISK FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING
766,5
Total
Enligt arbetsprogrammet - ständigt
öppen ansökningsomgång fram till
slutet av mars 2002
260
286
Budge
t
2001
Budget
2002 (4)
(4)
(1) Genomförs
huvudsakligen i form av FoTU-projekt, demonstrationsprojekt, kombinerade FoTU- och demonstrationsprojekt, temanätverk och
samordnade insatser.
(2) Preliminära budgetbelopp i milj. euro. I dessa budgetsiffror ingår verksamhet som rör små och medelstora företag, utbildning och kompletterande
åtgärder.
Europeiska kommissionen förbehåller sig rätten att avstå från att göra åtaganden omfattande hela den tillgängliga budgeten för varje
ansökningsomgång. Utgångspunkten för den preliminära budgeten är att det kommer in förslag av så hög kvalitet att de förtjänar bidrag för
genomförande av programmets mål. Respektive generaldirektör får offentliggöra nya ansökningsomgångar ifall alla bidragsmedel inte skulle gå åt
(3) Respektive generaldirektör får tidigare- eller senarelägga datumen för ansökningsomgångarna med en månad jämfört med planerade datum.
Ändringen offentliggörs i så fall i EGT på det datum som ursprungligen var planerat för ansökningsomgången
(4) Anslaget
för detta år kräver godkännande baserat på de ekonomiska framtidsutsikterna
XVI
No Calls
5.2 Utveckling och demonstration (bl.a. för
decentraliserad produktion) av de viktigaste nya
och förnybara energikällorna, särskilt biomassa,
vindkraft och solenergi samt bränsleceller
5.1.1 Renare bränslen genom substitution och bearbetning av bränslen
5.1.2 Effektivare processer eller cykler för energiomvandling, inklusive
förbränningseffektivitet
5.1.3 Energieffektivare gasturbiner
5.1.4 Optimerade kraftvärmesystem
5.2.1 Omvandlingssystem för biomassa (inklusive avfall)
Innehållet för ansökningsomgångarna är beroende av översynen och och uppdateringen av arbetsprogrammet samt av
resultatet av de föregående ansökningsomgångarna
5.1 Storskalig el- och/eller värmeproduktion med
minskade koldioxidutsläpp från kol, biomassa
eller andra bränslen, inklusive kraftvärme
Innehållet för ansökningsomgångarna är beroende av översynen och och uppdateringen av arbetsprogrammet samt av
resultatet av de föregående ansökningsomgångarna.
6. Economic and Efficient Energy for a Competitive Europe
5. Renare energisystem, inbegripet förnybara
energikällor
NYCKELÅTGÄRDER
Preliminär
budget för
resp.
verksamhet
1999 (milj.
euro) **
Temaprogram 4
Icke-Nukleär Energi programguide 1999
VERKSAMHET (*)
Sista inlämningsdag för förslag ***
Första
tidsfrist (1)
15/6/1999
Andra tidsfrist (1)
4/10/1999
6. Economic and Efficient Energy for a Competitive Europe
5. Renare energisystem, inbegripet förnybara
energikällor
NYCKELÅTGÄRDER
5.1 Storskalig el- och/eller värmeproduktion
med minskade koldioxidutsläpp från kol,
biomassa eller andra bränslen, inklusive
kraftvärme
5.2 Utveckling och demonstration (bl.a. för
decentraliserad produktion) av de
viktigaste nya och förnybara
energikällorna, särskilt biomassa, vindkraft
och solenergi samt bränsleceller
5.3. Integration av nya och förnybara
energikällor i energisystemen.
5.4. Kostnadseffektiv teknik för minskning
av elproduktionens skador på miljön
6.1 Teknik för rationell och effektiv
slutanvändning av energi
6.2 Teknik för energiöverföring och distribution
6.3 Teknik för lagring av energi, både småoch storskalig.
6.4 Bättre teknik för utforskning, utvinning
och produktion av fossila bränslen.
6.5 Bättre effektivitet i nya och förnybara
energikällor
6.6 Framtagande av scenarier för teknik för
tillgång och efterfrågan inom
ekonomi/miljö/energi-system och deras
samverkan, lönsamhetsanalys (baserad på
kostnaderna för hela livscykeln) och
avkastning från alla energikällor.
5.1.1 Renare bränslen genom substitution och bearbetning av bränslen
5.1.2 Effektivare processer eller cykler för energiomvandling, inklusive
förbränningseffektivitet
5.1.3 Energieffektivare gasturbiner
5.1.4 Optimerade kraftvärmesystem
5.2.1 Omvandlingssystem för biomassa (inklusive avfall).
X
X
5.2.2 Optimerad vindenergi.
5.2.3 Kostnadseffektiva solceller
5.2.4 Termiska solkraftverk.
5.2.5 Andra förnybara energikällor
5.2.6 Effektiva, tillförlitliga och kostnadseffektiva bränslecellsystem
5.3.1 Att integrera förnybara energikällor i energinätet och fristående
system
5.3.2 Hybridsystem
5.3.3. Att göra förnybara energikällor mer acceptabla.
5.4.1 Att minska lokala och globala miljöförstörande utsläpp
X
X
X
X
X
X
6.1.1 Fysisk integrering.
6.1.2 Hållbara byggnader
6.1.3 Effektiv uppvärmning, kylning och ventilering av lokaler,
belysningssystem och hushållsapparater samt integrering av förnybara
energikällor i byggnader
6.1.4 Optimerad förbränning med renare kolväten och alternativa bränslen
inom transportsektorn.
6.1.5 Framdrivning med hybrid- eller elteknik, energilagring och
omvandlingsteknik
6.1.6 Att påvisa innovativa kollektiva och privata transportmedel
6.1.7 Effektiv sektorsöverskridande teknik och en bättre styrning av
industriella processer
6.2.1 Att säkerställa en tillförlitlig och stabil elkraftförsörjning och
effektivare kraftledningar
6.2.2 Samtrafik och belastningsanpassning
6.2.3 Effektivare och säkrare gastransporter
6.2.4 Kostnadseffektiv fjärrvärme och fjärrkylning.
6.3.1 Att optimera kvaliteten på kraftförsörjningen, genom lagring av energi,
för fristående system baserade på förnybara energikällor och hybridsystem
samt för transporter
6.3.2 Lagring av elenergi i stabiliseringssyfte.
6.3.3 Periodisk lagring av energi, inklusive värme och köld.
6.3.4 En säkrare, lättare och energieffektivare lagring av gas.
6.3.5 En tillförlitlig mikrolagring med hög kapacitet
6.4.1 En kostnads- och energieffektivare utforskning och produktion av
kolväten
6.4.2 Fyndigheter under djuphavsslätten, mindre betydande fyndigheter
och nya fyndområden, inklusive Arktis
6.4.3 Minskade miljöeffekter och en förbättrad säkerhet vid projektering och
produktion.
6.5.1 Kostnadseffektiva komponenter till vindturbiner
6.5.2 Kostnadseffektiva komponenter till sollcellsmodulsystem och termiska
solkraftverk
6.5.3 Kostnadseffektiva komponenter för energigenerering av biomassa
och avfall
6.5.4 Andra förnybara energikällor.
6.6.1 Prognoser om tekniska förändringar
X
X
X
95.4
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
109.1
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
6.6.2 Analys av möjligheter och politiska åtgärder
X
6.6.3 Marknadsförändringar och teknisk genomslagskraft
X
GENERISK FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING
3.3
207.8
Total
Ständigt öppen ansökningsomgång
207.8
220
Budget 1999
Budget
2000(****)
(1) I den här ansökningsomgången bör man kunna göra åtaganden för budgetbeloppen som disponeras under 1999 och 2000 (ca 44 % av det
sammanlagda budgetbelopp som disponeras för all verksamhet).
(*)Genomförs
huvudsakligen i form av FoTU-projekt, demonstrationsprojekt, kombinerade FoTU- och demonstrationsprojekt, temanätverk och
samordnade insatser.
(**) I dessa budgetsiffror ingår verksamhet som rör små och medelstora företag, utbildning och kompletterande åtgärder.
Europeiska kommissionen förbehåller sig rätten att avstå från att göra åtaganden omfattande hela den tillgängliga budgeten för varje
ansökningsomgång. Utgångspunkten för den preliminära budgeten är att det kommer in förslag av så hög kvalitet att de förtjänar bidrag för
genomförande av programmets mål. Respektive generaldirektör får offentliggöra nya ansökningsomgångar ifall alla bidragsmedel inte skulle gå
åt
(***) Respektive generaldirektör får tidigare- eller senarelägga datumen för ansökningsomgångarna med en månad jämfört med planerade
datum. Ändringen offentliggörs i så fall i EGT på det datum som ursprungligen var planerat för ansökningsomgången.
(****) Anslaget för år 2000 kräver godkännande baserat på de ekonomiska framtidsutsikterna.
XVII
Preliminär programguide 1999– 2000 Energi, Miljö och Hallbar utveckling
Ständigt öppna ansökningsomgängar
Disponibel andel av budgeten (1)
Verksamhet
1999
Generisk FoTU
(3)
Åtgärder för små och medelstora företag
Bidrag till förstudier
2000
2001
Andel för
1999 - 2002
2002
De disponibla budgetbeloppen visas på
de övriga programguidebladen
15/6/1999; 17/1/2000;
16/4/2001; 30/4/2002
Max. 4.5 %
Max 4.5 %
14/4/1999, 15/9/1999;12/1/2000, 26/4/2000, 13/9/2000
17/1/2001, 18/4/2001
15/9/1999; 12/1/2000, 26/4/2000, 13/9/2000
17/1/2001, 18/4/2001, 19/9/2001
16/1/2002, 17/4/2002
Max 2 %
Max 2 %
2/6/1999 (4) 8/9/1999 (5)
22/3/2000; 21/3/2001; 20/3/2002
Max 4 % (7) (8)
Max 4 % (7) (8)
15/6/1999 (9)
15/2/2000
15/2/2001 (9)
15/2/2002
Forskningssamarbete
Utbildning
Individuella stipendier
Förslagen kommer att bedömas i omgångar enligt följande
senaste inlämningsdatum (2)
stipendier
Kompletterande åtgärder (6)
Studier
Utbyte av information och data
Vetenskapliga och tekniska möten
Spridning
Verksamhet inom utnyttjande och kommunikation
System för information och bistånd till aktörer inom
forskningsområdet
(1) Andelar av den totala budget som disponeras för all all verksamhet
(2) Respektive generaldirektör får tidigare- eller senarelägga datumen för ansökningsomgången eller senaste inlämningsdatum med en månad jämfört med ursprungligen planerade datum.
(3) Se arbetsprogrammets prioriteringar för 1999.
(4) Här ingår inte Marie Curie-utvecklingsgäststipendier och vistelse på Marie Curie-utbildningsinstitutioner.
(5) Enbart Marie Curie-utvecklingsgäststipendier och vistelse på Marie Curie-utbildningsinstitutioner.
(6) Konferenser, workshops och seminarier kommer att behandlas som "spontanan ansökningar om stöd" i enlighet med bilaga IV till arbetsprogrammet (fotnot 16)
(7) För delprogrammet Energi är den maximala andelen 6 %.
(8) Här ingår påbyggnadskurser, ENRICH och OPET.
(9) För OPET gäller bara den första och tredje senaste inlämningsdagen.
XVIII
XIX