KARLSTADS UNIVERSITET MEXICO TET-uppgift Clara Hansson 851227-5XXX, Jonna Åström 880604-6XXX, Ulrika Dagobert 871023-5XXX 2010-06-06 Nega 06 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX Inledning I detta arbete försöker vi efter våra förutsättningar göra en analys av Mexicos ekonomiska situation. Vi inleder arbetet med en överblick av den makroekonomiska historien som sedan följs av en snabb ekonomisk överblick av landet. Vi går vidare med att titta på hur finanskrisen drabbade Mexico följt av det makroekonomiska läget idag samt landets handelspolitik. Därefter tittar vi även på sociala och samhälleliga institutioner samt landets problem med bland annat korruption samt brister i det rättsliga systemet. Vi avslutar arbetet med en analys där vi problematiserar och reflekterar kring Mexicos ekonomi och tillväxt. Ekonomisk tillväxt innebär att ett lands produktion av varor och tjänster växer från ett år till ett annat. Med detta arbete följer ett appendix som innehåller grundläggande fakta samt en karta över Mexicos geografiska läge. Syftet med detta arbete är att reflektera över landets ekonomiska läge genom att använda oss av våra tidigare inhämtade nationalekonomiska kunskaper. Information har vi hämtat från vetenskapliga artiklar, kurslitteratur samt webbsidor med relevans. Makroekonomisk historia I samband med andra världskriget startade Mexicos industrialisering. Efter kriget präglades landet av politisk stabilitet, en kraftig befolkningstillväxt, ekonomisk expansion samt att utbildningsväsendet byggdes ut. Från mitten av 1950-talet fram till mitten av 1990-talet tredubblades Mexicos befolkning. I och med denna kraftiga folkökning klarade inte samhällsekonomin att hålla samma takt och städerna kunde inte hantera all den arbetskraft som forsade in från landsbygden. Konsekvenserna av detta blev en stor massarbetslöshet samt att det i städerna växte upp ghetton. Samtidigt skedde en stor utvandring från Mexico till USA. Institutionella revolutionspartiet (PRI) som tog makten 1929 genomdrev under senare års mandatperiod en radikal jordreform samt nationaliserade de utländska oljebolagen. PRI sågs av folket som bärare av idéer om jämlikhet och demokrati. Mexico var en enpartistat som styrdes av en maktfull elit som lyckades hålla sig kvar vid makten genom orättvisa val. Genom den blandekonomiska politiken gynnades i första hand de stora städernas över- och medelklasser. På 1970-talet upptäckte man att det fanns stora tillgångar av olja i Mexico. I och med detta fynd följde en oljeboom och omvärlden gav Mexico en stor mängd lån och landets ekonomi uppvisade beundransvärda tillväxtsiffror. Dessvärre blev framgången ej långvarig då fallande oljepriser, höga räntor på landets utlandslån samt en allmän ekonomisk försummelse, förde landet så gott som i konkurs 1982. Våldsamma åtstramningar var tvungna att genomföras och efter några år gav dessa resultat. De som fick ta konsekvenserna av dessa åtstramningar var medel- och låginkomsttagarna som också började visa ett stort missnöje mot PRI. Kritiken 2 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX fortsatte framöver att växa och efter att jordbävning drabbat Mexico City anklagades de styrande för att förskingra biståndsmedel. Efter ett prisfall på olja 1986 tvingades en drastisk omläggning av den ekonomiska politiken fram. Man bytte protektionism mot frihandel som mål. Stora delar av den statliga industriella sektorn privatiserades. Kritiken som fördes mot PRI ledde till en ny vallag som var en blandning av proportionella – och majoritetsval. 1988 vann PRI:s kandidat presidentvalet. Den nya presidenten verkställde marknadsekonomiska ombildningar som avsåg till privatisering, avregleringar, fri konkurrens, frihandel samt budgetbalans. I och med dessa reformer började utländska investeringar flöda in i Mexico men trots detta fanns stora klasskillnader kvar i landet. 1994 inleddes ett väpnat uppror mot regeringen. Krav på en jordreform, demokrati och sociala förbättringar ställdes till regeringen. Högt uppsatta inom PRI mördades och det fanns en stor splittring mellan den sittande regeringen och partiets traditionella maktelit. I ett nytt presidentval vann PRI:s kandidat. Han fick starta sin tid vid makten med uppror, våldsdåd samt ett politiskt kaos. Detta kaos resulterade i att utländska investerare drog sig tillbaka samt ett avtagande förtroende i den mexikanska valutan. I december 1994 stod landet inför en valutakris. Värdet på peson rasade, börskurserna föll och Latinamerikas finansvärld rubbades. Denna kris blev kallad Tequilakrisen. I ett försök att stoppa Tequilakrisen gick USA och internationella kreditorgan in med miljardkrediter. Regeringen var tvungen att sätta in stora åtstramningar och höjde skatterna. Räntorna och priserna steg ofantligt. Konkurser drabbade många och ca 1 miljon människor förlorade sina jobb. 1996 började ekonomin att återhämta sig igen och Mexico kunde betala tillbaka delar av de krislån de fått. I nästa presidentval sattes det punkt för PRI:s långa tid vid makten. Oppositionspartiet hade vunnit. Folket hade stora förväntningar på att den nya presidenten skulle genomföra vallöften om ekonomisk tillväxt, fler jobb, förbättrad utbildning, kamp mot korruption och det politiska våldet. Den nye presidenten hade svårt att genomföra sina reformer utan majoritet i kongressen. Den nye presidenten var populär men mot slutet av sin presidentperiod hade populariteten minskat. Våren 2006 pågick en demonstration utanför Mexico City till uppror och flera dödsfall. En lärarstrejk i en annan del av Mexico ledde till ett socialt uppror där många människor blev dödade och massvis blev gripna. Vid både demonstrationen och lärarstrejken blev polisen kritiserade för övervåld, sexuella övergrepp och tortyr (Landguiden 2009a). Ekonomisk översikt Mexico är ett medelinkomst land och rangordnas som den 13e största ekonomin i världen. Dock är den svarta marknaden av betydande storlek och det uppskattas ca hälften av befolkningen försörjer sig på ett eller annat sätt genom den svarta marknaden. 3 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX Jordbruket är fortfarande av viss vikt men oljan och industrin dominerar. Mexico har minskat sitt beroende av oljeexporten genom att satsa på andra sektorer t ex industrin. Handel och tjänster utgör huvuddelen av BNP. 1994 ingicks frihandelsavtalet NAFTA1 med USA och Canada och Mexico blev mer integrerad med den Nordamerikanska marknaden. Detta bidrog till att fattiga bönder fick det svårare att upprätthålla sitt jordbruk och detta ges som möjlig förklaring till varför arbetskraftsutvandringen till USA ökade efter NAFTA. Den mexikanska arbetskraften i USA är av stor betydelse för Mexikos ekonomi då pengar skickas till anhöriga, främst fattiga, i hemlandet. Beroendet av USA och den amerikanska marknaden är tydligt men Mexico försöker minska detta genom att öka sin export till andra länder. De låga lönerna i Mexiko är här en fördel men den hårdare konkurrensen från Asien har gjort detta svårare. Då beroendet är stort till USA så drabbades Mexiko hårt av finanskrisen 2008 och svininfluensan bromsade upp tillväxten ytterligare. 2009 ansökte Mexico om ett lån på 47 miljarder hos internationella valutafonden (Landguiden 2009b). Finanskrisen Mexico Mexico klarade till en början av att hantera finanskrisen men effekterna har nu blivit synliga i landet. Tillbakagången i USA påverkar mexikanska inkomster på flera olika sätt, då den mexikanska utrikeshandeln domineras av NAFTA. Efterfrågan på mexikansk export minskar och priserna på olja sjunker. Recessionen i USA har även påverkat Mexico negativt genom att inkomsterna från mexikaner bosatta och arbetande i USA har sjunkit. Inflationen i Mexico ökar, den mexikanska peson tappar sitt värde gentemot dollarn och börsen går ner. Det finns starka krafter för minskad ekonomisk tillväxt i Mexico. I försök att hejda den ekonomiska nedgången har den mexikanska regeringen lagt fram ett antal åtgärdspaket. Satsningar på infrastruktur står som grund och ses som långsiktig investering. Infrastruktursatsningarna ses också generera den inhemska köpkraften (Sveriges ambassad 2009a). Mexicos banksektor har hanterat och klarat sig relativt bra under finanskrisen men landets industrier har påverkats negativt av den sjunkande globala efterfrågan. Mexicos budget har drabbats och satts under hård press då energipriserna sjunkit kraftigt på grund av den minskade exporten av olja. I och med den ökade osäkerheten har företags och konsumenters förtroende sjunkit och detta drabbar investering och konsumtion negativt. Trots nedgång i råvarupriser och sjunkande aktivitet så har inflationen i Mexico legat stabil men på en hög nivå. Genom makroekonomisk stabilitet och ökat politiskt förtroende har Mexico fått hjälp att avleda finansiell stress. Sedan den ekonomiska krisen 1994-95 så har Mexico gjort stora framsteg i att stärka och förbättra landets makroekonomiska politik. Detta har de gjort genom att öka förtroendet för politiken samt genom att reducera ekonomiska obalanser. Genom 1 North American Free Trade Agreement 4 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX ramen för inflationsmål har man uppnått framsteg i och med att man bättre kunnat förankra förväntningar på priser. Genom att ha en god finanspolitik har man kunnat bidra till att hålla en god och balanserad budget och på så sätt kunnat minska den offentliga skulden. Mexico har genom att hålla ett lågt underskott i bytesbalansen lyckats att minska behovet av utländsk finansiering. Allt detta och mer har genomförts i landet för att de bättre skall kunna hantera ekonomiska kriser. Mexico har lyckats att undvika kriser som drabbat andra växande marknader men trots detta kunde de inte skydda sig helt från den kraftiga, globala finansiella nedgången. Under 2009 välkomnades ett finanspolitiskt stimulanspaket som skiftade mer åt att stimulera och stödja sysselsättningen, så att inkomster skulle påverka efterfrågan positivt för att skydda arbetare från att hamna i fattigdom. Paketet för att stimulera efterfrågan var oerhört välkommet då stimulanspaketet stod för 1,6 % av BNP. Inriktningen bör inte vändas under 2010 utan fortsätta att stimulera den inhemska efterfrågan för att bekämpa den ekonomiska nedgången. Det ekonomiska underskottet bör tillåtas att öka med storleken på de automatiska stabilisatorerna med tanke på att man använder stabiliseringsfonder för att finansiera underskott, men det får samtidigt inte hota långsiktig finanspolitiks hållbarhet (OECD 2009a) Tillbakadragandet av internationella investerare har reducerat Mexicos nettokapitalinflöde vilket har lett till depreciering av landets valuta (OECD 2009b). Tillväxten i landet bromsades upp rejält. Under första kvartalet av 2009 hamnade tillväxten på – 8,2 %. Då sågs läget vara värre än under Tequilakrisen. Ännu ett bakslag drabbade landet när den nya influensan uppkom i april, 2009 (Landguiden 2009c). Skyddet för de fattiga har förbättrats avsevärt sedan krisen 1994-95 men skyddsnät saknas fortfarande för de måttligt fattiga. Offentligt spenderande på sociala program har mer än fördubblats sedan Tequilakrisen. Program för att bekämpa fattigdomen har också ökat vilket har lett till en faktisk nedgång av fattigdomen i Mexico. Nedgången av fattigdomsnivån i landet borde underlätta för den fattigaste delen av befolkningen. Priskontroller på vissa varor som konsumeras av de fattiga har satts in av regeringen för att underlätta (OECD 2009c). Makroekonomiskt läge idag Med en BNP på 7460 miljarder kronor är Mexico i global jämförelse den 13:e största ekonomin, 6:e största oljeproducenten och det 15:e största exportlandet. Mexico är medlem i OECD2 och betecknas som ett medelinkomstland med 68 630 kronor i BNP/capita. I Mexico är inkomstfördelningen dock snedvriden och välståndsskillnaderna är mycket stora. Sedan Tequilakrisen har fattigdomen i landet minskat men i en långsam takt. Landet har även problem med mödradödlighet. Den mexikanska ekonomin präglas idag av ekonomisk 2 Organisation for Economic Co-operation and Development, internationell organisation som arbetar för samarbete mellan industriländer med representativ demokrati och marknadsekonomi. 5 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX liberalisering. De har gått från oljeberoende och importsubstitution3 till att bli ett av Latinamerikas största och mest utvecklade länder. Mexicos centralbank blev självständig 1993 och sedan dess har man haft prisstabilitet som prioriterat mål. Den makroekonomiska utvecklingen i landet har gått mot sunda statsfinanser och en minskad utlandsskuldsättning samt att deras budgetunderskott också har minskat. Handelspolitik Sedan 1986 i och med Mexicos inträde i GATT4 har marknadsöppnande och ekonomisk liberalisering varit landets huvudsakliga utvecklingsstrategi. Mexico har bestående underskott i handelsbalansen men handelsunderskottet kompenseras av positiva kapitalinflöden. Huvudspåret i landets handelsliberalisering har varit att de har upprättat ett antal frihandelsavtal (FTA)5. Mexico har kallats världsmästare i frihandelsavtal. Tullsänkningar för främst import av industrivaror, som är de varor som har haft högst tullsats, infördes i landet tillsammans med ett stimulanspaket och gör Mexico till ett av världens minst protektionistiska länder när det gäller handel. En viktig fråga för Mexico är att minska sitt beroende av USA. Det är till stor del den amerikanska konjunkturen som styr mexikansk export- och konjunkturutveckling då 80 % av landets export går till USA (Regeringskansliet 2009a). Samhälleliga institutioner Mexicos grundläggande bestämmelser sattes i verk under början av 1900-talet och har sedan sitt grundande utökats med komplement allt efter tidens gång. Landets politiska system baseras på ett presidentstyre som väljs i ett omlopp av sex år. Den person som sedan tar presidentposten i landet ansvar för tre centrala ställningar: statschef, regeringschef och till sist överbefälhavare. Presidenten får till egen arbetsuppgift att utse sina ministrar som är verksamma inom de statliga myndigheterna. Mexicos lagstiftande organ består av en kongress samt en senat. Delegaterna och representanterna fastläggs utifrån offentliga valprocesser på tre respektive sex års omlopp. Röstberättigad är den medborgare i Mexico som uppnått en ålder av 18. Mexico är en federal stat dock centraliserad med stark presidentmakt. Under senare år har kongressens ställning växt sig starkare till resultat av lagändringar i valsystem. 3 Ersättande av import med inhemsk produktion General Agreement on Tariffs and Trade (GATT) är ett multilateralt handelsavtal som reglerar handel med varor över landgränser. 5 Free Trade Agreement 4 6 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX Under flertalet år har staten utmärkts genom att vara en enpartistat där det institutionella revolutionspartiet, PRI, dominerade hela det politiska systemet. Trots att man ser statens utformning som ett demokratiskt statsskick har de vallagar som funnits under den perioden kunnat favoriseras till partiet. Traditionellt sett har partiet karaktäriserats som en försvarare av arbetstagare samt landsbygdsbefolkning med en politik som färgats av en kombination mellan mitten- vänster teori som kommit att inkludera en fördelningspolitik med nationalism. I slutet av 1980-talet började ett flerpartisystem växa fram inom landet resulterade i att PRI:s monopol på makten stoppades. I dagsläget finner man ytterligare två stora partier inom staten vilka är det nationella aktionspartiet samt det mer demokratiska revolutionspartiet. Maktmonopolet kom till sin slutepok när nationella aktionspartiet vann presidentvalet år 2000 (Landguiden 2009d) Sociala institutioner En del inom den mexikanska sociallagstiftningen innefattar en bestämmelse om minimilön. I huvudstaten uppgår denna till omkring 53 pesos om dagen vilket motsvarar nästan 5 USD, vilket är långt ifrån vad som krävs för att en medborgare ska kunna uppnå en skälig levnadsstandard. Välfärden har under senare tid inte kunnat hålla samma nivå som landets folkökning vilket gjort att den börjat avstanna. Sjukförsäkring, pension, föräldraledighet, arbetslöshetsersättning och ersättning vid handikapp och arbetsskada är fler faktorer som finns inom det sociala skyddsnätet. Dessa är dock i allmänhet förenade till anställningar vilket innebär att över hälften av Mexikos befolkning exkluderas från detta, övrig befolkning får betala för sjuk- och hälsovård på egen hand. I dagsläget pågår förhandlingar för att bygga ut sjukförsäkringssystemet, Seguro social, som då ska innefatta samtlig mexikansk befolkning från och med 2010 . Tillgången till sjuk- och hälsovård är i dagsläget lågt. Den utbredda fattigdomen och den ojämlika inkomstfördelningen är faktorer som bör förbättras för att landet skall kunna uppnå en hög hälsostandard. Landet ses som ett av de länder i OECD-området som lägger minst av sina resurser till sektorn. Medellivslängden av befolkningen har under de senaste åren ökat kraftigt och barnadödligheten har även kommit att minska. De största hälsoriskerna i dagsläget utmärks av en stigande andel rökare samt övervikt. Mexiko har en nioårig, obligatorisk och kostnadsfri grundutbildning som inkluderar samtliga barn. I allmänhet existerar det ingen diskriminering i tillgång till grundutbildning men sociala, ekonomiska och regionala faktorer hos framförallt barn boende på landsbygd försvårar deras möjlighet till att ta del av systemet (Regeringen 2007). Två av tre elever som slutfört en grundskoleutbildning går vidare till en gymnasialutbildning och en fjärdedel av dessa går sedan vidare till eftergymnasial nivå (Landguiden 2009e) 7 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX Sociala och samhälleliga problem Rättsväsendet i Mexico är bristfälligt och är på pappret självständigt men i empirin politiskt styrt. Korruptionen som är utbred i Mexico genomsyrar även rättsväsendet. Brott som begås av myndighetspersoner ställs sällan inför rätta (Landguiden 2009f). Det är presidenten och guvernören som utser domarna vilket spär på ineffektiviteten, korruptionen och den politiska kontrollen av rättsväsendet. Rättsprocessens bristfälliga transparens möjliggör korruption och på detta vis möjliggörs olika behandling av människor. Människor i Mexico har alltså inte samma rättsskydd. Genom långdragna överklagandeprocesser kan människor med resurser eller kontakter kringgå straff. Korruption är även utbredd inom polisväsendet. Särskilt poängteras samarbete mellan polis och den organiserade brottsligheten och då främst narkotikahandeln. Men polisen anklagas även för inblandning i det stora antalet kidnappningar som varje år sker i Mexico. Förändringar till det bättre vad gäller rättssystemet har dock skett. Exempelvis införandet av principen att man betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisas det vill säga blivit dömd för brottet och införandet av offentliga försvarare. Dock har nya reformer också utökat polisens och åklagares befogenheter. Syftet är större slagkraftighet mot den organiserade brottsligheten men en följd av detta är även att övriga medborgares frihet kan inskränkas. En transparenslagstiftning infördes 2002 för att öppna upp och ge medborgare insyn och tillgängliggöra offentliga handlingar. Straffrihet är ett problem i Mexico som underminerar människors tillit till rättsystemet och myndigheter. De som undgår straff är främst militär och myndighetsrepresentanter. Militärens straffrihet beror främst på att brott som begås av militären tas upp i en särskild militärdomstol där utredningen snabbt läggs ned (Regeringen 2007). Medborgare som engagerar sig för att få fram en förbättring i systemet blir ofta utsatta för trakasserier och landets polis beskylls ofta för övervåld (Landguiden 2009g). Arbetslösheten i Mexico är stor, ca 25 % dock är den officiella siffran cirka 3-4 % men den stämmer alltså inte. På grund av den stora arbetsbristen så söker sig allt fler till den svarta marknaden (Regeringen 2007). Den svarta marknaden eller den informella sektorn växer sig allt större och bidrar med sysselsättning som rör allt från knarkhandel till skoputsning. Uppskattningsvis jobbar hälften av den sysselsatta arbetskraften på ett eller annat vis i den informella sektorn (Landguiden 2009h). Denna sektor utgör ca 30 % av landets BNP. Befolkningsökningen har trappats ned men är fortfarande stor och varje år söker sig ungdomar till den informella sektorn för att få arbete. Många mexikaner utvandrar främst till USA för att kunna försörja sig och precis som med utbildningen är det svårt för marginaliserade delar av befolkningen att finna försörjning. I Mexico har man rätt att organisera sig fackligt och ca 25 8 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX % av den totala arbetskraften är anslutna till fackförening dock anklagas även fackföreningarna för omfattande korruption. De stora inkomstskillnaderna beror till stora delar i denna ojämna tillgång till arbete och utbildning. Skillnaderna är stora mellan landsbygd och stad men även mellan nord och syd. 2007 låg Gini-index6 på 0,446 och trots att inkomstskillnaderna minskat senaste åren är de fortfarande stora. Mexico är det land inom OECD som har störst inkomstskillnader. Fattigdomen är utbredd. Drygt 40 % lever i fattigdom men makroekonomisk stabilitet och fördelningspolitik har minskat fattigdomen, främst den extrema fattigdomen. Mexicos urbefolkning är bland de värst drabbade vad gäller fattigdom, brist på näringsrik föda, arbete, fullvärdigt boende och sjukvård. Urbefolkningen är i minoritet då cirka 10-20 % av befolkningen utgörs av urbefolkningen (Regeringen 2007). Analys Från början av 1950-talet fram till 1990-talet tredubblades Mexicos befolkning. I och med den kraftiga folkökningen klarade inte samhällsekonomin hålla samma takt och städerna kunde inte hantera all den arbetskraft som forsade in från landsbygderna. Detta tillväxtmönster kan liknas vid malthusiansk nedgång som kännetecknas av fallande inkomst per capita som beror på befolkningsökning. Länder i den här kategorin tenderar att ha långsam tillväxttakt. (Bigsten 2003, s.75). På 1970-talet hittade man stora tillgångar av olja i Mexico och med detta följde en oljeboom. Landets ekonomi uppvisade beundransvärda tillväxtsiffror dock blev inte framgången långvarig. Detta på grund av ekonomisk försummelse som nästan styrde landet i konkurs. Detta dilemma brukar beskrivas som naturresursförbannelsen. Naturresursförbannelsen drabbar länder med stora tillgångar av naturresurser men som ej kan hantera tillgången på ett effektivt sätt. Detta kan bero på de stora krav som ställs på det politiska systemet att hantera det på bästa sätt men som misslyckas. En annan förklaring är undanträngningseffekten. Det innebär att övriga sektorer försummas när man utvinner naturresurser. Då blir landet mycket beroende av naturresurserna och ekonomin mycket känslig. (Bigsten 2003, s.82f). I detta fall kan Mexico passa in på resursbaserad tillväxt då tillväxten beror på råvarumarknaden. (Bigsten 2003, s.74). Mexico lyckades senare ta sig ur den ekonomiska krisen och genom att satsa på andra sektorer minska sitt beroende av naturresurser. Man utvecklande landets ekonomiska politik till fördel för industrin och har utvecklat sitt system för att kunna hantera inkomster från naturresurser. Enligt Bigsten är det första steget mot att bli ett utvecklat land är att ta steget upp i kategorin hinna ifatt-tillväxt. Förutsättningarna är kompetens att kunna applicera modern teknik samt att ha låga lönekostnader. (Bigsten 2003, s.103f). Mexico har låga lönekostnader men konkurrensen från Asien hårdnar. Mexico är ett svårplacerat land vad gäller tillväxtmönster, 6 Numeriskt mått på ojämn inkomstfördelning, kan uttryckas som en andel mellan 0 och 1. Ju högre siffra desto större inkomstskillnader. 9 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX de passar in på både resursbaserad tillväst och hinna ifatt-tillväxt. Sammantaget har Mexico goda förutsättningar för att utvecklas när man ser till det ovannämnda. Enligt Berg är öppenhet mot omvärlden en viktig förutsättning för god tillväxt. Detta för att det finns ett starkt samband mellan öppenhet och produktivitet per arbetare. Genom att Mexico är öppet kan de på så vis specialisera sig och dra fördel av sina komparativa fördelar. Mexico kan specialisera sig på arbetsintensiva produkter då de har låga lönekostnader och stort utbud på arbetskraft. (Berg 2008, s. 451ff). I Bigstens bok sammanfattas ett antal institutionella förutsättningar som krävs för ekonomisk utveckling. Förutsättningarna är säker äganderätt, en uppsättning institutioner som reglerar och kontrollerar marknader, välfungerande finanspolitiska och penningpolitiska institutioner, socialtskyddsnät samt institutioner för konflikthantering. Generellt sett respekteras äganderätten i Mexico men dock sker överträdelser. Korruptionen är utbredd i hela samhället och landet har problem med att kontrollera och reglera olika marknader. Den svarta marknaden i landet är omfattande och går inte att kontrollera. Detta är ett jätte stort problem för landets institutioner och ekonomi. Enorma skatteintäkter går förlorade på grund av den svarta marknaden och detta är samhällsekonomiskt ineffektivt. Mexico har utvecklat sin ekonomiska politik till det bättre och gått mot sunda statsfinanser och makroekonomisk stabilitet. Landets centralbank blev självständig 1993 och sedan dess har man haft prisstabilitet och inflationsmål. Idag står en stor del av Mexicos befolkning utanför det sociala skyddsnätet men landet arbetar på en reform som skall innefatta hela befolkningen. Bristande socialt skyddsnät och stor fattigdom talar för minskad långsiktig tillväxt. Positivt är att Mexico idag arbetar för att förändra detta. Mexicos institutioner för konflikthantering är begränsade. Bristande rättssystem kombinerat med korruption bidrar till lågt förtroende hos befolkningen för rättssystemet. Till exempel straffrihet signalerar till befolkningen att vissa står över lagen och att följa lagen inte alltid lönar sig, snarare tvärt om. Detta spär på oroligheter i samhället vilket hämmar en långsiktig tillväxt. Urbefolkningen i landet är i realiteten en utsatt grupp men är storleksmässigt obetydliga jämfört med övrig befolkning så detta utvecklar sig aldrig till att bli en stor etnisk konflikt som hämmar tillväxten. Negativt för tillväxten är dock att denna grupps levnadsstandard i jämförelse är mycket låg. En minskning av fattigdomen hos hela befolkningen skulle resultera i positiv inverkan på tillväxten. Ökad tillväxt och minskad fattigdom har ett positivt samband (Bigsten 2003, s.105). Kvinnors utsatthet är stor. Brott som begås mot kvinnor är vanligt förekommande och det råder en gammaldags och nedsättande attityd mot kvinnor. Detta avspeglar sig på den ojämna fördelningen i arbetsstyrkan, se appendix. Detta kan bero på att kvinnor inte vågar ta sig till och från jobbet och en traditionell syn på att kvinnor inte ska arbeta. Enligt studier så har länder med stor jämlikhet mellan könen högt BNP och vice versa. Alltså är ökad jämlikhet mellan könen något Mexico borde satsa på. En tänkbar anledning till att det ser ut som det gör kan vara att kvinnor är underrepresenterade inom de samhälleliga institutionerna. 10 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX Under 2009 sjönk tillväxttakten till -7,3 %. Pågrund av Mexicos starka ekonomiska koppling till USA drabbades de hårt av finanskrisen. Ansträngningar görs för att göra sig mindre beroende av det mäktiga grannlandet i nord, USA. USA har troligtvis haft positiv inverkan på Mexicos ekonomiska utveckling enligt granneffekten. Granneffekten innebär att ett land med framgångsrika grannländer har bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt. (Bigsten 2003, s.81). Samtidigt kan det bli negativa effekter då Mexicos ekonomi styrs av USA:s import. Mexicos ekonomi blir då mycket känslig för fluktuationer i amerikansk ekonomi. Större delen av Latinamerika är relativt underutvecklat vilket i stället kan resultera i negativa effekter för Mexico. Utveckling av ekonomin generellt i Latinamerika skulle förmodligen komma att gynna Mexicos tillväxt. Solow-modellen är en tillväxtmodell som beskriver att produktionen per capita ökar när kapital per capita ökar. Vad som generar tillväxt är arbetskraft, kapital samt en övrig faktor som tar hänsyn till främst teknologi men även humankapital och effektivitet. (Bigsten 2003, s.47). Mexico som har relativt dålig tillgång till teknologi och låga investeringar i humankapital och teknisk utveckling (Regeringskansliet 2009b). Då Mexico är ett förhållandevis utvecklat land är det viktigt att de enligt Solow-modellen investerar i humankapital, t.ex. högre utbildning samt teknologi. I utvecklade länder är dessa två faktorer bland de viktigaste för ekonomisk tillväxt (Berg 2008, s.434). Statens låga skatteintäkter begränsar investeringar i humankapital och infrastruktur (Sveriges ambassad 2009b). Avslutning Frågan om huruvida Mexico är ett rikt eller fattigt, utvecklat, underutvecklat land är svår att besvara. Det är svårt att placera in Mexico i ett typiskt tillväxtmönster. Landet passar in på flera av de typiska tillväxtmönstren. Exempelvis minskade BNP per capita pågrund av stor befolkningsökning under den senare delen av 1900-talet, vilket kännetecknar malthusiansk tillväxt. Mexico har stora naturresurser och har tidigare haft problem med att hantera dessa på ett tillväxtfrämjande vis. Under senare tid har landet lärt sig att hantera intäkterna från naturresurser och utvecklat andra sektorer av industrin. I vissa avseenden kan Mexico ses som ett välutvecklat land men i andra avseenden inte. Troligen var Mexico nära att platsa i kategorin hinna ifatt-tillväxt men pågrund av finanskrisen, svininfluensan och Asiens framgång bromsades landets utvecklingstakt. Pågrund av finanskrisen minskade omvärldens efterfrågan på landets varor och tjänster särskilt från USA. Detta gjorde effekten ännu större pågrund av Mexicos stora ekonomiska beroende av USA. Ännu ett bakslag drabbade landet då svininfluensan bröt ut och skakade landets ekonomi ytterligare. Mexico har låga lönekostnader men Asien ännu lägre vilket bidrar till att investerare hellre söker sig till den asiatiska marknaden. Mexiko har en relativt låg kompetens och teknisk nivå vilket gör att de inte riktigt kvalificerar sig att passa in på hinna ifatt-tillväxtmönstret. Om investeringar i humankapital och teknik görs borde landets utvecklingstakt öka. Självfallet kan inte alla 11 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX länder passa in på ett tillväxtmönster och det finns undantag, dock är det viktigt för landets utveckling att dessa förändringar genomförs. Något som talar för en positiv utveckling är landets liberala handelspolitik. De är ett av de mest öppna länderna när det kommer till handel med andra länder. Med öppenhet kan landet dra förmån av sina komparativa fördelar och utnyttja sitt stora utbud av arbetskraft och producera arbetsintensiva produkter. När det kommer till de institutionella förutsättningarna förekommer både positiva och negativa exempel. Äganderätten respekteras i stor utsträckning vilket är avgörande för den ekonomiska tillväxten. De finans- och penningpolitiska institutionerna har förbättrats avsevärt sedan Tequilakrisen. Det sociala skyddsnätet är fortfarande undermåligt men under reformation. Ambitionerna är höga och genomförs dem kommer en stor förändring att ske för Mexicos befolkning. Kontroll och reglering av marknader är ett stort och svårlöst problem när den svarta marknaden och korruptionen är så pass omfattande. Stora satsningar bör göras för att bekämpa detta. Korruptionen är även stor inom det rättsliga och politiska systemet. För att skapa förtroende och få bukt på den omfattande kriminaliteten bör de samhälleliga institutionerna att saneras. Landet bör även satsa på att bekämpa den skeva inkomstfördelningen och även arbeta för att utrota den omfattande fattigdomen. Minoriteter och kvinnors ställning och utsatthet bör belysas. Resultaten av de institutionella förutsättningarna är blandade men förändringar av dessa är en av de större utmaningarna. Mexico bör minska sitt beroende av USA och inrikta sig på humankapital samt teknologiska innovationer. Ekonomiska förbättringar i övriga Latinamerika skulle komma att gynna Mexico. Mexico är ett medelinkomstland som drabbades hårt av finanskrisen men försöker att komma på fötter igen. USA:s närhet inverkar både positivt och negativt. Sammanfattningsvis har Mexico stora utmaningar att ta sig an men även goda förutsättningar. 12 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX Källhänvisning Berg, Claes. (2008). Global ekonomi – en introduktion till samhällsekonomin. Stockholm: SNS förlag. Bigsten, Arne. (2003). Utvecklingens ekonomi och politik. 1:8 upplagan. Lund: Studentlitteratur AB. Landguiden, 2009a, : Modern historia (2010.05.27) http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/ - 2009b: Ekonomi (2010.05.27) http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/ 2009c: Ekonomi (2010.05.27) http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/ 2009d: Politiskt system (2010.05.28) http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/ 2009e: Utbildning (2010.05.28) - http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/ 2009f: Politiskt system (2010.05.27) http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/ 2009g: Politiskt system (2010.05.28) http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/ 2009h: Ekonomi (2010.05.28) http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/ Sveriges Ambassad, 2009a: Sveriges ambassad Mexico City (2010.05.29) http://www.swedenabroad.com/Page____84357.aspx - 2009b: Sveriges ambassad Mexico City (2010.05.29) http://www.swedenabroad.com/page____24318.aspx Organisation for economic co-operation development, 2009a: Economic survey of Mexico 2009 (2010.06.02) http://www.oecd.org/document/2/0,3343,en_2649_33733_43394050_1_1_1_1,00.html - - 2009b: OECD economics surveys Mexico (2010.06.02) http://puck.sourceoecd.org.bibproxy.kau.se:2048/vl=15259503/cl=20/nw=1/rpsv/~ 3805/v2009n11/s1/p1l 2009c: OECD economics surveys Mexico (2010.06.02) http://puck.sourceoecd.org.bibproxy.kau.se:2048/vl=15259503/cl=20/nw=1/rpsv/~ 3805/v2009n11/s1/p1l Regeringskansliet, 2009a: Mexico ekonomisk och handelspolitisk rapport (2010.05.26) http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/39/64/fd161670.pdf 13 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX - 2009b: Mexico ekonomisk och handelspolitisk rapport (2010.05.26) http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/39/64/fd161670.pdf Regeringen, 2007: Mänskliga rättigheter i Mexico 2007 (2010.05.03) http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/080313/9e6025c3d272ff 127118acf4da751b00/Mexiko.pdf 14 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX Appendix Allmänt Officiellt namn: Estados Unidos Mexicanos/ Mexikos Förenta Stater Yta: 1 958 201 km² Huvudstad med antal Mexico City cirka 20 000 000 invånare: (med förstäder, uppskattning 2009)1 Antal invånare: 109 600 000 (2009) Statsskick: republik, förbundsstat Statschef: president Felipe Calderón Regeringschef: president Felipe Calderón BNP per invånare: 8 040 US dollar (2009) Sociala förhållanden Andel av befolkningen som lever på mindre än 2 dollar per dag (2000) 26,3 % Spädbarnsdödlighet (2006) 1,8 % Andel kvinnor i parlamentet (2007) 23 % Andel 10-14-åringar som arbetar (2003) 6% Arbetsmarknad Arbetslöshet (2007) Andel kvinnor av arbetsstyrkan (2006) Andel män av arbetsstyrkan (2006) 3,9 % 35,2 % 64,8 % 15 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX Ekonomi BNP per invånare (2009) BNP-tillväxt (2009) BNP-tillväxt (2008) BNP-tillväxt (2007) BNP-tillväxt (2006) BNP-tillväxt (2005) 8 040 US dollar -7,3 % 2% 2,9 % 4% 3% Jordbrukets andel av BNP (2006) Industrins andel av BNP (2006) Servicesektorns andel av BNP (2006) Inflation (2009) Inflation (2008) Inflation (2007) Inflation (2006) Inflation (2005) 4% 27 % 69 % 5,4 % 4,9 % 3,9 % 3,5 % 2,6 % Utbildning Andel barn som börjar grundskolan (2005) Läs- och skrivkunnighet bland kvinnor (2006) Läs- och skrivkunnighet bland män (2006) Läs- och skrivkunnighet (2006) 98 % 90 % 92 % 91 % Viktiga årtal 800-talet f Kr 1521 1810 1821 1846-1848 1862-1867 1867-1872 1876-1911 1910-1917 1934-1940 1982 1986 1994 Olmekernas kultur växer fram Spanjorerna besegrar aztekväldet Självständighet utropas Mexico blir självständigt Krig mot USA, halva Mexico förloras Krig mot Frankrike Benito Juárez reformerar landet Diktatur under general Porfirio Díaz Revolutionsperioden Jordreform, nationalisering av oljebolagen Skuldkris, betalning på utlandslånen ställs in Ny ekonomisk politik, frihandel och privatiseringar NAFTA-avtalet träder i kraft; finanskris 16 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX 2000 2006 PRIs maktmonopol tar slut när PAN vinner presidentvalet PAN behåller presidentposten, blir störst i kongressen Befolkning Andel invånare i städerna (2009) 78 % Nativitet/födelsetal (2006) 1,8 % Mortalitet/dödstal (2006) 0,5 % Naturlig befolkningsökning (2006) 1,3 % Andel kvinnor (2005) 51 % Andel män (2005) 48,9 % Förväntad livslängd för kvinnor (2007) 78,5 år Förväntad livslängd för män (2007) 73,6 år (Landguiden 2009) 17 Clara Hansson 851227-5XXX Jonna Åström 880604-6XXX Ulrika Dagobert 871023-5XXX (Landguiden 2009) 18