Fågelinventering på Ekenäs, Gustavsfors Underlag för detaljplan för Ekenäs 1:168 Storlom, par. Foto: Olle Kvarnbäck Olle Kvarnbäck 1 Sammanfattning Som underlag för detaljplan genomfördes under våren 2015 en inventering av fågellivet på fastigheten Ekenäs 1:168 utanför Gustavsfors i Årjängs kommun. Utöver själva fastigheten inventerades även närliggande sjöyta (inom ca 500 m från stranden) inklusive kobbar och skär, däribland de två fågelskyddsområdena Rebbingen samt skäret i viken väster om Gustavsfors. Sjöytan inventerades m h a båt, i övrigt gjordes inventeringen till fots. Inventeringen följde metodiken för förenklad revirkartering med tre morgonbesök under perioden 28/4 – 8/6. Morgonbesöken genomfördes 29/4, 14/5 samt 8/6. Därtill gjordes två kortare kvällsbesök 28/4 samt 13/5. Vädret var gynnsamt för inventering vid samtliga besök, det vill säga lugnt och klart väder. Fokus i inventeringen låg på fridlysta, rödlistade och skyddsvärda arter. Dock noterades observationer av samtliga arter. Totalt iakttogs 50 arter, varav nästan samtliga bedöms häcka i området. Fågelfaunan i undersökningsområdet kan beskrivas som tämligen representativ för de ingående naturtyperna. Dominerande terrester naturtyp är barrskog av ristyp, men även andra skogstyper förekommer i mindre omfattning. Ca 1/3 av skogsarealen utgörs av hyggen som tagits upp de senaste åren. Det finns också några hektar igenväxande odlingsmark. De högsta naturvärdena är knutna till sjön och strandlinjen. I inventeringen hittades fyra rödlistade arter: Gråtrut (VU), Kungsfågel (VU), Smålom (NT) och Spillkråka (NT). Av dessa är kungsfågel (minst 4 revir) den art som kan förväntas påverkas mest negativt av eventuell bebyggelse, då den är beroende av mindre, gärna täta, bestånd av grandominerad skog. Det är därför viktigt att partier med tätare skog sparas inom fastigheten. Detta gynnar även många andra arter, t ex mesar, av vilka många har en vikande populationstrend i skogslandskapet som helhet. Av mesarna noterades såväl talltita, tofsmes och svartmes vid inventeringen. Spillkråka gynnas av om äldre grova träd sparas, främst tall. Gråtrut (5 par) häckar endast på fågelskyddsområdet Rebbingen, och är beroende av att tillträdesförbudet för fågelskyddsområdet respekteras. Smålom fiskar i sjön men verkar inte häcka, åtminstone inte inom undersökningsområdet. Fridlysta arter enligt EU-­‐direktiv och Artskyddsförordningen är Storlom, Smålom, Fisktärna och Spillkråka. Av dessa är det endast Storlom (2-­‐3 par) som visat tydliga indikationer på att häcka i området och därför är i störst behov av hänsynstagande om den ska kunna fortplanta sig. Storlommen är helt knuten till sjön, dess skär samt strandkanten. Förekomsten är koncentrerad till den södra delen av området samt skären (se figur 1). De största hotet mot storlommen till följd av bebyggelse är störning under häckningstiden, maj-­‐juli. Tänkbara åtgärder för att begränsa negativ effekt på storlom, samt övriga sjöfåglar, är val av bryggplacering, begränsning av antal båtar, körhastighet samt att tillträdesförbudet i fågelskyddsområdena efterlevs. Frigående hundar under häckningstid kan också vara ett potentiellt hot mot storlommen och andra strandhäckande fåglar. Information om fågellivet i området kan vara ett lämpligt sätt att minska risken för störning och istället väcka ett intresse för att vårda fågellivet. 2 Innehåll 1. Uppdraget ...................................................................................................................................... 4 2. Metodik och utförande .............................................................................................................. 4 3. Resultat .......................................................................................................................................... 4 3.1 Översikt av fågelfaunan ................................................................................................................... 4 3.2 Fakta om Storlom ............................................................................................................................... 5 3.3 Storlommens förekomst i inventeringsområdet .................................................................... 5 4. Diskussion ..................................................................................................................................... 6 4.1 Hur påverkas storlommen av den nya bebyggelsen? ............................................................ 6 5. Åtgärder för skydda fågellivet ................................................................................................ 6 5.1 Skydd av storlom och övriga sjöfåglar ........................................................................................ 6 5.2 Skydd av landfåglar ........................................................................................................................... 7 6. Förslag på uppföljning .............................................................................................................. 7 Källor ................................................................................................................................................... 7 Bilaga – Förteckning över fågelarter funna vid inventeringen ........................................ 8 3 1. Uppdraget Företaget Naturvisaren fick i mars 2015 i uppdrag att göra en fågelinventering på fastigheten Ekenäs 1:168, vid Gustavsfors i Årjängs kommun. Inventeringen är en fristående men kompletterande del till naturvärdesinventeringen för fastigheten som genomfördes hösten 2014 (Kvarnbäck, 2014). Syftet med fågelinventeringen är att undersöka vilka fåglar som häckar/hävdar revir på fastigheten samt intilliggande sjöyta. Tyngdpunkten har lagts på rödlistade och fridlysta arter. Beställare är Roger Pettersson, ombud för markägaren Ekenäs i Gustavsfors Property AB. Inventeringen utgör en del i underlaget för detaljplan för fastigheten, i syfte att anlägga ett större antal fritidshus, 70-­‐120 st. 2. Metodik och utförande Inventeringen har i huvudsak följt metodiken för förenklad revirkartering med tre morgonbesök under perioden 28/4 – 8/6. Morgonbesöken genomfördes 29/4, 14/5 samt 8/6. Därtill gjordes två kortare kvällsbesök 28/4 samt 13/5. Vädret var gynnsamt för inventering vid samtliga besök, det vill säga lugnt och klart väder. Vid morgonbesöken har hela området landområdet på fastigheten kartlagts till fots. Därtill har omgivande skär i sjön Lelång inventerats m h a roddbåt. Fågelskyddsområdena har givetvis respekterats, och dessa skär har inventerats på behörigt avstånd. Den valda inventeringsmetoden är lämplig för att hitta de flesta häckande arter och få en god uppfattning om var i landskapet som de hävdar revir. Den är dock mindre lämplig för hackspettar, ugglor, skogsfågel och vissa tidigt häckande rovfåglar. De bör inventeras i februari-­‐mars snarare än april-­‐juni. Inventeringsområdet och dess biotoper har dock inte bedömts som särskilt lämpliga för dessa artgrupper. En födosökande tjäder iakttogs dock vid naturvärdesinventeringen i oktober 2014. En sökning har även gjorts på Artportalen för att undersöka om det finns några andra fynd av fåglar som rapporterats under de senaste 10 åren. Det visade sig dock saknas tidigare fynd från det aktuella inventeringsområdet. Områdets geografiska avgränsning framgår av figur 1. 3. Resultat 3.1 Översikt av fågelfaunan Totalt observerades 50 fågelarter under inventeringen (bilaga 1). Tolv av dessa är knutna till sjön Lelång, dess skär och stränder medan övriga är knutna till landmiljöerna, d v s skog, öppen mark samt mindre våtmarker på land. Samtliga arter, med undantag av fisktärna, ladusvala och smålom bedöms häcka på fastigheten eller de närmaste omgivningarna (< 1 km). Fågelfaunan i undersökningsområdet kan beskrivas som tämligen representativ för de ingående naturtyperna. Dominerande terrester (på land) naturtyp är barrskog av ristyp, men även andra skogstyper förekommer i mindre omfattning. Ca 1/3 av skogsarealen utgörs av hyggen som tagits upp de senaste åren. Det finns också några hektar igenväxande odlingsmark. De högsta naturvärdena är knutna till sjön och strandlinjen (Kvarnbäck, 2014). I inventeringen hittades fyra rödlistade arter: Gråtrut (VU=Sårbar), Kungsfågel (VU), Smålom (NT= nära hotad) och Spillkråka (NT). Av dessa är kungsfågel (minst 4 revir) den art som kan förväntas påverkas mest negativt av eventuell bebyggelse, då den är beroende av mindre, gärna 4 täta, bestånd av grandominerad skog. Det är därför viktigt att partier med tätare skog sparas inom fastigheten. Detta gynnar även många andra arter, t ex mesar, av vilka många har en vikande populationstrend i skogslandskapet som helhet. Av mesarna noterades såväl talltita som tofsmes och svartmes vid inventeringen. Spillkråka gynnas av om äldre grova träd sparas, främst tall. Gråtrut (5 par) häckar endast på fågelskyddsområdet Rebbingen, och är beroende av att tillträdesförbudet för fågelskyddsområdet respekteras. Smålom fiskar i sjön men verkar inte häcka, åtminstone inte inom undersökningsområdet. Fridlysta arter enligt EU-­‐direktiv och Artskyddsförordningen är Storlom, Smålom, Fisktärna och Spillkråka. Av dessa är det endast Storlom (2-­‐3 par) som visat tydliga indikationer på att häcka i området och därför är i störst behov av hänsynstagande om den ska kunna fortplanta sig. 3.2 Fakta om Storlom Storlommen är en relativt storvuxen sjöfågel, som med sin spolformade kropp är väl anpassad för att dyka och simma men däremot ogärna rör sig på land. Storlommen livnär sig nästan uteslutande på fisk, och den är mindre ”nogräknad” än smålommen vad gäller fiskdieten -­‐ god tillgång på abborre räcker gott. Det förekommer också att ungarna matas med sländlarver och andra förhållandevis storvuxna vatteninsekter. Till skillnad från smålommen, matas ungarna i de allra flesta fall med bytesfisk från häckningssjön. För födosöket är klart vatten med stort siktdjup av väl så stor betydelse som fisktätheten, Boet placeras i de allra flesta fall på småöar och skär, ofta nära vattenbrynet så att fåglarna utan större svårighet kan ta sig upp ur vattnet. Storlommen förekommer i de boreala och arktiska delarna av Europa och Asien. Sverige, Norge och Finland har tillsammans mer än 95 % av det europeiska beståndet utanför Ryssland och har följaktligen ett internationellt ansvar för arten. Det svenska storlomsbeståndet bedöms ha ökat i numerär under de senaste årtiondena. Storlommen är fridlyst enligt Artskyddsförordningen och EU:s fågeldirektiv där den ingår i bilaga 1. Det innebär bl.a. att man inte får skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. 3.3 Storlommens förekomst i inventeringsområdet Enligt inventeringsresultaten häckar 1 par storlom i nära anslutning till föreslagna detaljplaneområde, antingen på udden eller, troligare, på ön utanför. Ytterligare 1 par häckar i anslutning till fågelskyddsområdet i viken in mot Gustavsfors. Ytterligare observationer av storlom under häckningstid har gjorts intill Rebbingen, fågelskyddsområdet mitt ute i sjön (se karta nedan). 5 Figur 1. Par av storlom under häckningstid (★) samt de rödlistade arterna kungsfågel(w) och gråtrut (l). Lila linje markerar detaljplanområdet och ljusblå linje det område som fågelinventerats. 4. Diskussion 4.1 Hur påverkas storlommen av den nya bebyggelsen? Storlommen är, som tidigare nämnts, helt knuten till sjön, dess skär samt strandkanten. Det största hotet mot storlommen till följd av bebyggelsen är störning under häckningstiden, maj-­‐juli. Med stor sannolikhet är det inte den nya bebyggelsen i sig som utgör ett hot utan främst den ökade båttrafik och fler människor som vistas i strandzonen som den nya bebyggelsen för med sig. Båttrafiken kan inverka negativt på flera olika sätt: dels skrämma fåglarna när de ligger på bo så att det lämnar boet. Dels kan svallvågor från båtar spola bort boet, som ofta ligger nära vattenkanten. Det är också en risk för kollision mellan snabbgående båtar och lommar (M. Eriksson, pers. med.). Båtarnas hastighet är av stor betydelse i detta sammanhang, men även långsamma farkoster som kanoter och roddbåtar kan orsaka störning om de kommer nära boet. Då storlom i de allra flesta fall bygger sitt bo på skär snarare än på fastlandet är det främst holmen utanför udden (se figur 1) som är av stort intresse. Den holmen har i nuläget ingen skyddsstatus. Landstigning och båttrafik kring holmen är utan begränsning, även under fåglarnas häckningstid. Under inventeringen kunde konstateras att det redan idag är en använd rastplats för kanotister och andra som färdas på sjön. Det finns även en iordningsställd rastplats där. 5. Åtgärder för skydda fågellivet 5.1 Skydd av storlom och övriga sjöfåglar Den enskilt viktigaste åtgärden torde vara att se till att landstigningsförbudet i fågelskyddsområdena efterlevs under fåglarnas häckningstid. Med ett ökat besökstryck, till följd av ny bebyggelse, kommer betydelsen av detta att öka. Under inventering iakttogs glädjande nog 6 inga tecken på övertramp, men å andra sidan var besökstrycket då lågt. Här är god information om fågelskyddsområdena av stor vikt men också en förvaltning av områdena som bevakar att efterlevnad sker. Det bör även övervägas att göra holmen utanför udden till fågelskyddsområde, då den av inventeringen att döma hyser häckande storlom. Detta kan dock komma i konflikt med friluftslivet som använder ön som rastplats. Val av bryggplacering är betydelsefullt då det, åtminstone till del, styr var trycket från båttrafiken blir som störst. Bryggplacering ute på udden, i sundet mot holmen, bör undvikas. Överhuvudtaget bör båttrafik, om möjligt, kanaliseras bort från sundet mellan udden och holmen, där lommar och andra sjöfåglar uppehåller sig. Båttrafiken bör istället kanaliseras på utsidan av holmen. Andra tänkbara åtgärder som bör ge positiv effekt på fågellivet: -­‐ Inför hastighetsbegränsning för båttrafiken, särskilt i sundet mellan holmen och udden där flera sjöfåglar, däribland storlommen, häckar. -­‐ Begränsa antalet motorbåtar/båtplatser till max 1 per hus/fastighet. -­‐ Håll hundar kopplade under häckningstid. Information om fågellivet i området kan vara ett lämpligt sätt att minska risken för störning och istället väcka ett intresse för att vårda fågellivet. 5.2 Skydd av landfåglar Spara partier med tätare skog och äldre träd, särskilt på udden i södra delen där det är tätt med revir av bl a kungsfågel (VU) och mesar. Även mindre områden, ca 30 x 30 m, kan vara av stor betydelse för småfåglarnas häckning och födosök. I övrigt hänvisas till de åtgärder som föreslagits i naturvärdesinventeringen (Kvarnbäck, 2014). De är relevanta för fågellivet. 6. Förslag på uppföljning För att följa upp hur beståndet av främst storlom påverkas av den nya bebyggelsen och om genomförda skyddsåtgärder fått önskad effekt föreslås en uppföljande inventering när projektet är klart. Detta är t ex en förekommande, och lämplig, del i samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken. Källor Litteratur och websidor Artdatabanken. 2015. Rödlistade arter i Sverige. http://www.artdatabanken.se. Eriksson, M. 2011. Artfaktablad för Storlom. Svenska Lomföreningen. Kvarnbäck, O. 2014. Naturvärdesinventering för Ekenäs 1:168. Naturvårdsverket. 2003. Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp; Fåglar,
förenklad revirkartering för jordbruksmark Version 1:1 2003-04-04.
Artportalen. www.artportalen.se
7 Personliga meddelanden Mats Eriksson, Svenska lomföreningen Bilaga – Förteckning över fågelarter funna vid inventeringen Fåglar Obsar Förekomst Svenskt namn Latinskt namn 29-­‐ 14-­‐ 08-­‐ rödlist. apr maj jun biotopval/beteende Björktrast Turdus pilaris Blåmes Bofink Buskskvätta x x skog, öppenmark Cyanistes caeruleus x x x skogsbryn Fringilla coelebs x x x skog Saxicola rubetra Tringa hypoleucos Dubbeltrast Turdus viscivorus x Enkelbeckasin Gallinago gallinago x Fiskmås Larus canus x Sterna hirundo Gråtrut Larus argentatus VU Gräsand Anas platyrhynchos Grönsiska Carduelis spinus
Troglodytes troglodytes Cuculus canorus Härmsångare Larus marinus
Hippolais icterina Kanadagås Branta canadensis Turdus merula Anas crecca Kråka Corvus corone x Kungsfågel Regulus regulus VU x Ladusvala Hirundo rustica x Drillsnäppa Fisktärna Gärdsmyg Gök Havstrut Koltrast Kricka Lövsångare Phylloscopus trochilus x x x fuktäng, spelande 1 par x x strand, sjö ca 5 par sjö, skär 1 obs. x x häckande Rebbingen 5 par x x sjö x x skog x skog, rishögar x ropande öppen mark/skogsbryn 1 x x x x strand x x x skogsbryn x x strand, sjö Garrulus glandarius Sitta europea Ormvråk Buteo buteo födosök x x Barrskog minst 4 revir x Ringduva Columba palumbus x Turdus iliacus Tringa ochropus Smålom Gavia stellata NT Småskrake Mergus serrator öppen mark födosök x lövskog/skogsbryn häck. x barrskog x barrskog/blandskog x x x 1 par x x 1-­‐2 revir x sjö lövskog/skogsbryn Scolopax rusticola Skogssnäppa x Morkulla Rödvingetrast skog x Mindre korsnäbb Loxia curvirostra Nötväcka stenstrand x 1 sjung. x x Nötskrika öppen mark/fuktäng x x Antal x x spelflygande 2 barrskog/blandskog barrskog/blandskog födosök x barrskog/blandskog häck. blandskog x x x sumpskog/kärr par 1-­‐2 x x ute i sjön max 5 ex. x x x sjö, strand 2 par blandskog 8 Sparvhök Spillkråka Gavia arctica Steglits Carduelis carduelis Större hackspett Dendrocopus major Loxia pytyopsittacus Svarthätta Syliva atricapilla Svartmes Parus ater Sädesärla Motacilla alba x x x x födosök + spelflykt 1 par tallskog födosök x strand och sjö 2-­‐3 par x skogsbryn, buskmark x x tallskog, 1 par x x skogsbryn x x x barrskog x x x strand, öppen mark Parus major x x x skogsbryn Talltita Poecile montanus x x x skogsbryn, häckning Taltrast Turdus philomelus x x x skog Tofsmes Parus cristatus
Grus grus x x barrskog Talgoxe Trana Dryocopus martius x NT Storlom Större korsnäbb Accipiter nisus x barrskog/blandskog våtmark Trädgårdssångare Sylvia borin x Trädpiplärka Anthus trivialis x x lövskog öppen barrskog Ärtsångare Sylvia x x skogsbryn, buskage 1 par m. bo hörd på håll 9
