Global uppvärmning

Första träffen/modul 1 (sid 1)
Norden och klimatet
Global uppvärmning
Människan påverkar klimatet, men kan inte styra det.
Första studieträffen
“Norden och klimatet” är
ett studiematerial med fyra
träffar som behandlar
klimatfrågan ur ett nordiskt
perspektiv. Materialet ingår i
ett bildningsprojekt lanserat
av Föreningen Norden,
Studieförbundet Vuxenskolan
och Global Utmaning med
finansiering från Nordiska
ministerrådet.
Om vi närmar oss klimatfrågan från ett ekosystemperspektiv, pratar vi om trösklar,
tippningspunkter och slutdatum
för handling. Naturen sätter
gränserna. Vi vet först i efterhand
om vi handlade i tid eller inte.
för sent. Torsken har inte hämtat
sig än, mer än tio år senare.
Geografiskt ligger Arktis nära
Norden. Smälter Arktis på grund
av den globala uppvärmningen,
värmer det regionen och tinar
upp Grönlands iskappa. Det
Ett fall är torskfisket utanför medför i sin tur att världens
Newfoundland. Forskare pekade kuststäder helt, eller delvis, ligger
på faran med överfiske. När
under vatten om ett par sekler.
stoppbeslutet till slut kom var det Precis som risodlardeltan i Asien.
Den första studieträffen
handlar om global uppvärmning och presenterar ett par
uppgifter att studera vidare.
Välj själv vilka du vill diskutera vidare i studiegruppen.
Ett par utvalda uppgifter
markerade med en asterix (*)
fördjupas i e-kursen du finner
på ArenaNorden.org.
Förutom studiematerialet “Norden och
klimatet” finns studiematerialet “Norden och
klimatpolitiken.”
Källa: Lester Brown, World Watch Institute
Bild:Yukon White Light onFlickr
ORD ATT LÄGGA PÅ MINNET - IPCC (FN:S KLIMATPANEL)
Nobels fredspris gick år 2007 till Al Gore och
FN:s klimatpanel. Motiveringen var att Al Gore
framgångsrikt lyckats förmedla
sambandet mellan mänskliga
aktiviteter och storskalig påverkan
på klimatet. Ett samband som FN:s
klimatpanel klarlagt redan 1988.
FN:s klimatpanel eller IPCC
(“Intergovernmental Panel on Climate Change”) är
NORDEN OCH KLIMATET
en objektiv källa till information om klimatförändringen. Dess roll är att sammanfatta relevant
litteratur världen över om vad forskare
vet och antar om framtiden. Rapporter
från FN:s klimatpanel spelar en
avgörande roll vid överstatliga
förhandlingar om klimatfrågan, som
inför Köpenhamn 2009.
Källa: DN, IPCC; Bild: IPCC
Första träffen/modul 1 (sid 2)
FÖRKLARA VÄXTHUSEFFEKTEN FÖR ETT BARN
Hela jorden fungerar som ett växthus där
atmosfären är “glaset” som släpper in mer solljus än
vad som strålar ut. Värmen stannar kvar med en
medeltemperatur kring plus 15 grader. Utan
växthuseffekten vore jorden obeboelig med en
medeltemperatur om cirka minus 18 grader.
Mer koldioxid och andra växthusgaser gör
emellertid “glaset” tjockare, mer ogenomträngligt.
En metreolog skulle säga att luften blir optiskt
tätare eller grumligare. Mindre energi strålar ut
från planeten. Men solen strålar in som förut. Då
naturen strävar efter jämvikt används överskottet
av energi på jorden till att, bland annat, smälta
glaciärer och värma hav. Varmare hav avger mer
koldioxid. Det förstärker i sin tur växthuseffekten.
Att jordens temperatur ökar som en följd av
klimatförändringar är väl bekant. Andra effekter är
mindre glaciärer, högre vattennivåer, förändrad
växtlighet och kraftig påverkan på ekosystem på
land och i hav och sjöar. Inom ett sekel kan vi stå
inför klimatförändringar av samma storleksordning
som en
halv istid, fast omvänt, en istid när Norden låg
under hundratals meter is och vattenivån var
väsentligt lägre än idag.
Att förklara klimatförändringarna under 1900talet som enbart naturliga variationer i solinstrålning räcker inte. Men lägger vi till två saker går
ekvationen ihop. Läs mer i artikeln nedan.
Källa: Martin Hedberg, Swedish Weather Center (SWC) Bild: ArenaNorden
* UNDERSÖK VAD SOM PÅVERKAR KLIMATET
skog och moln. En ljusare planet
blir kallare. En mörkare, snöfri,
planet blir varmare.
I ett perspektiv på 10 000 år
är det variationen i solinstrålningen som orsakar istider. I ett 100
årsperspektiv inverkar solinstrålningen mindre på klimatet än
den utökade växthuseffekten som
människan ligger bakom. Det
ändrar planetens färg och isolerar
planeten med växthusgaser.
Albedo kommer från latinets
vithet och syftar till planetens
reflektionsförmåga från hav, snö,
Naturliga gaser som driver
växthuseffekten är vattenånga,
koldioxid, metan, lustgas och
ozon. Därtill finns nya växthusgaser som freoner, hydroklorflourkarbon och
hexaflouridsulfat.
Vattenånga (H2O) varierar
naturligt genom avdunstning från
hav och växter. Människan kan
inte påverka mängden vatten i
atmosfären.
Koldioxid (CO2) kommer från
förbränning av fossila bränslen
som olja och kol. CO2 anses stå
för 60 procent av den utökade
växthuseffekten. Livstid: 5-200 år.
Metan (CH4) kommer från
kreatur, risodling, avfall. Den
anses stå för 20 procent av den
utökade växthuseffekten och är
20 gånger aggressivare än
koldioxid. Livstid: ca 12 år.
Lustgas (N2O) kommer från
gödsel, industri, förbränning,
sjukhus. Den står för 5 procent av
den antropogena växthuseffekten
och är 300 gånger aggressivare än
koldioxid. Livstid: ca 120 år.
Fluorkarboner och dess
släktingar är värst. 22 000 gånger
aggressivare än koldioxid. De
förbjudna freonerna (CFC e#er
klorfluorkarboner) i kylskåp lever
ca 100 år.
Källa&Bild: Martin Hedberg, SWC;
Håkan Palm, HD
FÖRBRÄNNING KÖR FOTOSYNTESEN ÅT ANDRA HÅLLET
Koldioxid
Varje organism är ett levande kolupplag. Vid förbränning utvinns den energi som
växten en gång fångade in från solljuset via fotosyntesen. Kolföreningarna delas upp
med hjälp av syre till vattenånga och koldioxid. Kretsloppet sluts. Eldning av fossila
bränslen frigör däremot koldioxid som kan ta flera tusen år att binda naturligt.
NORDEN OCH KLIMATET
Första träffen/modul 1 (sid 3)
TA REDA PÅ HUR MYCKET ENERGI (KWH) DU FÖRBRUKAR OM DAGEN
Kärnkraft
Hur påverkar din elanvändning utsläppen av växthusgaser i
Norden? Det beror bland annat
på hur elen produceras och om
det är våt-/torrår i Norden.
utomnordiska grannländer när
Norden exporterar el till dem.
Miljögodkänd el, dvs el som
tas från förnyelsebara källor som
vatten, sol och vind, och kärnkraft släpper inte ut någon
koldioxid alls, om man bortser
från energin som krävs för att
bygga och underhålla infrastrukturen som producerar elen.
Utöver el för att värma huset
och köra våra elektriska apparater använder vi energi för bilen
och flyget, liksom frakter på väg
och till sjöss. Industrin använder
energi; så även jordbruket,
handeln och avfallshanteringen.
Under torrår gäller det
omvända. Då importerar vi el
från kolkraftverk i våra grannDen nordiska elproduktionen länder. För varje sparad kWh
släpper ut ca 100 gram koldioxid minskar koldioxidutsläppen i
för varje kilowatttimme (kWh).
Norden med 100-800 gram.
Vindkraft
Vattenkraft
En relevant fråga är hur stor
Om det är våtår med god
del av vår energikonsumtion vi
tillgång till vattenkraft, och
tar från förnyelsebara källor. Och
kärnkraften fungerar som
hur går vi från ´megawatt´ till
planerat, påverkas de nordiska
´negawatt´? Det skulle både spara
koldioxidutsläppen marginellt av pengar och miljön och driva
ökad eller minskad elkonsumtion innovation.
i Norden. Däremot minskar
Negawatt är en megawatt av energi
koldioxidutsläppen i våra
Kolkraft
som undvikits eller sparats från att
användas på elnätet.
Bild: Wikipedia Commons
Källa: Kalle Lindholm, Svensk Energi
UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I HELA VÄRLDEN
Hur påverkar människan klimatet?
Hälften av världens hittillsvarande förbränningsutsläpp
har ägt rum efter 1980.
Det sker genom förbränning av fossila
bränslen som olja, stenkol och gas. Då
frigörs koldioxid som inte deltagit i det
naturliga kretsloppet på mycket länge.
Utsläppen och omfattande avskogning har
medfört att atmosfärens koldioxidhalt är
cirka 35% högre än den var i förindustriell tid, för cirka 200 år sedan.
Koldioxid är nästan oförstörbar. Den
fortsätter att cirkulera även om
utsläppen från mänskliga aktiviteter
stoppar idag.
Avskogning
Cementtillverkning
Förbränning av fossilgas
Förbränning av olja, bensin o.d.
Förbränning av stenkol, brunkol o.d.
1860
1880
1900
1920
1940
1960 1980
2000
Källa: Modul2: Orsaker, Klimafakta,
Naturvårdsverket
ORD ATT LÄGGA PÅ MINNET - KOLDIOXIDEKVIVALENTER
Koldioxidekvivalenter är en gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser. Det
används för att beräkna den sammanlagda växthuseffekten av olika växthusgasutsläpp,
till exempel utsläpp av metan, lustgas och koldioxid från ett lantbruk. Här räknas
utsläpp av metangas om till kilo koldioxid istället.
Källa: SCB Bild:Wikipedia Commons
NORDEN OCH KLIMATET
Första träffen/modul 1 (sid 4)
* SAMLA IHOP 15 KLIMATSMARTA IDÉER I STUDIEGRUPPEN
Johan Rockström vid
Stockholm Resilience Center
hävdar att vi trätt in i en ny
geologisk era där människan
påverkar klimatet på jorden.
År 2007
Tidig varning 1: Arktis istäcke
minskade drastiskt år 2007
År 1992
Tidig varning 2: Torsken utanför
New Foundland har inte återhämtat
sig än trots fiskeförbud
Källa & Bild: Johan Rockström, Stockholm
Resilience Center
Klimatförändringar idag är
resultatet av koldioxidutsläpp
igår. Sedan den industriella
revolutionen har koldioxidnivån
höjts med 40%.
Jämte klimatfrågan står vi
inför ytterligare tre dilemman:
1. Befolkningsexplosion och
ojämn inkomstfördelning.
2. 60% av ekosystemen har gått
förlorade.
3. Överraskning. När vi passerar
ett tröskelvärde går det inte att
backa. Hela systemet förändras
abrupt.
Vid Tällberg Forum, en årlig
konferens om globala samhällsfrågor, lanserade Bo Ekman Plan
C inför klimatöverläggningarna i
Köpenhamn 2009. Inte plan A
som blir ett avtal för mänskligheten. Inte plan B som är varje
nations hemliga plan för att
säkerställa egna fördelar. Utan en
plan C som ser till hur människan samexisterar med naturen.
Målet för plan C är att
reducera koldixidnivån till 350
ppm (parts per million) från
dagens nivå på 389 ppm, vilket i
själva verket är 450 ppm om man
räknar in alla växthusgaser.
Plan C utvecklas till en korg
av idéer för att hejda global
klimatförändring. Vilka idéer
föreslår du används i din
kommun och nordiska vänort?
Koldioxidnivån i maj 2009 var 389
ppm, den högsta nivån på 650 000 år.
Tre processer tros ligga bakom: i)
världsekonomin växer; ii) intensiv kolanvändning; iii) naturliga “sänkor” som
hav, skog och jord klarar av att ta emot
mindre koldioxid.
* FÖRDJUPA DIG I VÄNDPUNKTER FÖR KLIMATSYSTEMET
Cirkulation av djup/ytvatten i
Atlanten bromsas upp
Instabil Grönlandsis
Salthaltsnivåer i
havet förändras
Permafrosten smälter
och metan släpps ut
Vidgat ozonhål
över Europa
Albedo förändring i Tibet
Saharas vegetation
förändras
Indiska monsunregnen
transformeras
Marina kolpumpen
bromsar upp
Effekter av El Nino
Kollaps av Amazonas skogar
Instabil is i västra Antarktis
Cirkulation av djup/ytvatten
runt Antarktis bromsas upp
Vidgat ozonhål över Antarktis
Källa & Bild: Johan Rockström, Stockholm Resilience Center
VI KAN LÖSA KLIMATKRISEN - BLI EN DEL AV LÖSNINGEN
Lösningar för klimatförändringen finns. Miljötekniken är tillgänglig idag. Att utvidga
dess användning medför betydande ekonomiska möjligheter. Den centrala frågan är: hur
kan vi få det att hända fortare? En ekonomi baserad på innovativt ledarskap, ren energi,
Källa: wecansolveit.org förnyelsebara bränslen, ökad energieffektivitet och personliga val är en väg framåt.
NORDEN OCH KLIMATET
Första träffen/modul 1 (sid 5)
ÄR DET NÅGON IDÉ?
Inger Jägerhorn är tidigare ledarskribent på DN och föreläser om
rapporten ´Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna´ som hon skrivit
för Föreningen Norden & Global Utmaning. Hon får ofta frågan om det
spelar någon roll för en enskild individ att engagera sig i klimatfrågan.
“Mitt bidrag är ändå bara en droppe i havet”, säger en i publiken.
“Men havet består av droppar”, svarar Inger Jägerhorn. “Ingen kan
göra allt, men alla kan göra något.”
Rapporten “Makt och vanmakt” refereras till mer utförligt i Modul 2,
Norden och klimatpolitiken.
DISKUTERA GLOBAL KLIMATFÖRÄNDRING
Vad tycker du behövs för att lösa klimatkrisen? Liksom den
industriella revolutionen handlar det inte om att en person, organisation
eller nation skall göra jobbet. Det handlar om tusentals initiativ på olika
plan: globalt, nordiskt och lokalt.
Diskutera i gruppen:
Det finns fortfarande de som menar att klimatfrågan inte är så allvarlig.
Sök på nätet och diskutera deras argument.
Fråga dig själv vem du tycker skall ta ansvar för klimatkrisen och argumentera för din sak. Om du tycker att alla skall ta ansvar, vem skall ta lite
mer ansvar än andra? Varför då?
Här nedan följer ett par aktörer som har inflytande på klimatfrågan:
• FN som kan stå bakom internationella avtal.
• Företagsledare som har resurser att satsa på ny teknik.
• Folkvalda som har mandat från sina medborgare att agera.
• Intresseorganisationer som kan driva frågan professionellt.
• Forskare som har förstahandsinformation om läget.
• Medborgare som köper klimatbelastande varor och tjänster.
I ett tv-sänt samtal från Tällberg Forum (2008) om klimatkrisen med
ledande forskare, politiker och företagsrepresentanter diskuterades
ansvarsfrågan. Jim Hansen, klimatforskare, menade att oljebolagen har
det största ansvaret. Jan Eliasson, FN-tjänsteman, ansåg att man behöver
identifiera ansvaret för varje aktör i ledande befattning och få dessa att
acceptera sitt ansvar. Klimatfrågan är också en moralisk fråga. Att veta
sanningen och inte säga den är oetiskt.
NORDEN OCH KLIMATET
Första träffen/modul 1 (sid 6)
5)
Global uppvärmning
Joseph Fourier, 1824
drar slutsatsen att jordytan är varmare
än den skulle vara utan atmosfär.
Svante Arrenhius, 1896
hävdar att en fördubbling av luftens
koldioxidhalt borde höja jordens
medeltemperatur med 5-6 grader.
C.D. Keeling, 1957
mäter luftens koldioxidhalt på Hawaii
och konstaterar efter ett par år att
halten är på väg upp.
V. Ramanthan, 1975
visar att även freonutsläpp förstärker
växthuseffekten, liksom lustgas och
metan.
FN:s klimatpanel, 1990-
www.arenanorden.org
ARENA NORDEN
KÄLLOR
Martin Hedberg, Swedish
På www.arenanorden.org kan du
Weather Center (swc.se)
lära dig mer om Norden och kliKlimatfakta
matet. Här hittar du mer material
www.naturvardsverket.se
och länkar, samt aktuella nyheter
Stockholmresiliencecenter.se
på klimatområdet. Du har även
Svenskenergi.se
möjlighet att ställa en fråga till
Tallbergadvisors.com
vår expertgrupp, om det är något
Wecansolveit.org
du och dina vänner i studiecirkeln
Worldwatchinstitute.org
funderar över och som ni inte kan
hitta något svar på själva.
Välkommen in!
LÄNKAR
E-KURS
Clinton Climate Initiative
www.c40cities.org
Studiematerialet är kopplat
Global utmaning.se
till en e-kurs för att underlätta
Greenbeltmovement.org
diskussioner mellan nordiska
Norden.org
vänner. Den digitala e-kursen kan
Norden.se
med fördel köras parallellt med
sv.se
studiematerialet. Här presenteras
svt.se/planeten
rörliga bilder, fördjupande länkar
wbcsd.org
och möjlighet att ge skriftliga
wri.org
kommentarer. En gång i veckan
hålls en telefonkonferens. För
mer information, se
FILMER
www.arenanorden.org.
En obekväm sanning
Bild (ovan): hebedesign onFlickr
Bild (profiler):Wikipedia Commons;
Georgetown voice; BBC News
NORDEN OCH KLIMATET
Planet Earth
11th hour
belägger att människan medverkat till
1900-talets klimatförändringar stärks
över åren. År 2007 anses den pågående
uppvärmningen med 90% sannolikhet
bero på människans påverkan.
Profiler
AL GORE
“En obekväm
sanning”. Nobels
freds-pris 2007.
JIM HANSEN
Ledande klimatforskare för NASA.
WANGHARI MATHAI
”Green Belt
Movement”.
Nobels
fredspris 2004.