Biblioteken arbetar främst med det lästa språket. I

HYLTE KOMMUNS
BIBLIOTEKSPLAN
2009 - 2012
Omslagsbild: Äppelhyllan på Hylte folkbibliotek. Monica Falk visar egenkonstruerad
”Bok & Daisy”, som används vid lästräning för personer med läshandikapp.
1
Sammanfattning
Biblioteksplanens syfte
Syftet med att anta en biblioteksplan är att ge biblioteken och dess huvudmän möjlighet att
samverka. Denna sammanfattning av biblioteksplanen avser att få parterna att reflektera över
olika företeelser av bibliotekets roll i samhället för att stimulera till diskussion och
samverkan.
Bibliotekslagen och Kulturrådet
Bibliotekslagen är grundläggande för folkbibliotekens och skolbibliotekens verksamhet.
Bibliotekslag 1996:1596 finns i sin helhet på sidan 27 i biblioteksplanen. Lagen föreskriver
att folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga, handikappade,
invandrare och andra minoriteter och dessa kallas för bibliotekens prioriterade grupper. Mer
än var fjärde svensk har svårt att läsa och förstå innehållet i en vanlig text (Centrum för
Lättläst, 2008). Biblioteken ska kunna erbjuda olika typer av medier, som t.ex. ljudbok,
talbok, lättläst, storstil, böcker med punktskrift eller teckenspråk, så att individen får
möjlighet att välja det som passar. Biblioteken arbetar också pedagogiskt med att skapa
läslust. Genom läsning av litteratur tränas läsförmågan samtidigt som böcker kan förmedla
kunskap, stimulans eller avkoppling.
Statens kulturråd stimulerar biblioteken att utveckla sina verksamheter för de prioriterade
grupperna genom att ge kulturbidrag för lovvärda projekt. Kulturrådet använder inte bara
morot utan även piska – kommuner som sänker bibliotekets medieanslag nekas kulturbidrag.
Bibliotekens betydelse i lokalsamhället
För att lära känna ett lokalsamhälle som tillfälligt gästande eller deltidsboende turist i
kommunen, som asylsökande eller nyinflyttad kommuninvånare betyder biblioteket oerhört
mycket. På biblioteket kan man få grundläggande information samt hjälp att söka sig vidare
och få kontakt med andra delar av kommunorganisationen, myndigheter eller föreningar.
Biblioteket kan ses som ett smörgåsbord där individen kan bestämma vilka bitar man vill
använda sig av: personlig service och information, låna dator med Internet, studera,
släktforska, se kulturevenemang och utställningar, låna litteratur och musik, leta information,
använda tjänster och självservice på webbsidan, läsa tidningar och tidskrifter, fika och umgås.
Folkbiblioteken har förändrats från tidigare fokus på bibliotekets samlingar till fokus på
användaren (Jochumsen och Rasmussen, 2006).
Hyltebiblioteken får ofta uppskattning av besökare för sin småskalighet och personliga
service. Bibliotekets familjeföreställningar är mycket populära som en gemensam aktivitet för
barnfamiljer med släkt och vänner. Hela aktiviteten med barnföreställning, fika och boklån
sätter barnets välbefinnande i centrum. Folkbiblioteken beskrivs ibland som samhällets
vardagsrum; en plats att vistas på utan krav på konsumtion eller prestation.
Region Halland har antagit en utvecklingsstrategi för 2005-2020 som heter Halland – bästa
livsplatsen. Den har företrädare för Hylte kommun och andra halländska kommuner varit med
om att ta fram. Kulturen beskrivs som stärkande för gemenskapen, demokratin, folkhälsan och
den goda livsmiljön. Strategierna för att stärka kulturens kraft är följande (något förkortade, s.
21 i Halland – bästa livsplatsen):
2




utveckla och använda vårt kulturarv för att ge kulturen en central position i vår
livsmiljö. Det ska finnas mötesplatser som är tillgängliga för alla och inbjuder till att
skapa, uttrycka sig och till att uppleva kulturens olika yttringar
medverka till förnyelse av kulturlivet
underlätta för kulturarbetare att bo och verka i Halland
utveckla samarbetsformer för ett ökat och mångsidigt kulturutbud i hela Halland.
Folkbiblioteket har ett stort uppdrag att fungera som kulturcentrum, bildningscentrum,
informationscentrum och socialt centrum i lokalsamhället (Jochumsen & Rasmussen, 2000).
Den kommunala bibliotekspolitiken spelar därför en central roll för förverkligandet av Region
Hallands antagna utvecklingsstrategier på kulturområdet.
Samverkan
Genom samverkan med olika parter gynnas bibliotekets utveckling av verksamheten.
Biblioteken i Sverige fungerar i ett nationellt nätverk där medier kan fjärrlånas biblioteken
emellan. Samverkansparten Regionbibliotek Halland har den största enskilda betydelsen av
Hylte kommunbiblioteks möjligheter till verksamhetsutveckling genom deltagande i nätverk,
kompetensutveckling och projektmedel. Lokala föreningar och organisationer är viktiga för
att bibehålla och utveckla Hyltes lokalprägel.
Genom intern samverkan finns möjligheter för Hylte kommun att hitta lösningar under
planperioden för att uppfylla lagkravet om gymnasieskolans tillgång till bibliotek.
Tillgänglighet
Kommunala skillnader
Tillgång till bibliotek och den fysiska och virtuella tillgängligheten på biblioteken är frågor
som är viktiga ur en demokratisk synvinkel för möjlighet till ett jämlikt deltagande i
samhällslivet. I många kommuner med dålig ekonomi, som i Hylte kommun, har kulturen
under de senaste 20 åren fått stå tillbaka. Filialer och bokbussar har lagts ner och
nedskärningar i budget och av personal är den verklighet biblioteksverksamheten fått anpassa
sig efter. I remissyttrande av denna biblioteksplan påtalar Fröslida samhällsförening att man
saknar bokbussens service. I andra kommuner, som Hyltes grannkommuner i Halland och
Småland, har utvecklingen varit den motsatta. Där har man satsat på kulturen och utvecklat
sina bokbussar, tekniska tjänster, kulturevenemang och flera av dem har byggt om eller byggt
nya huvudbibliotek eller kulturhus.
SOM-institutets undersökning visar tydligt att biblioteken inte når alla grupper och att
skillnaderna ökar och är beroende av i vilken kommun eller kommundel man bor (Svensk
Biblioteksförening, 2008). Undersökningen visar också på att 44 % av svenskarna är beredda
att betala mer skatt om pengarna går till bibliotek.
Att skillnaderna blir större mellan biblioteken i de olika kommunerna oroar biblioteksSverige. Biblioteksföreningen har därför drivit den uppmärksammade kampanjen Library
Lovers för en stärkt nationell bibliotekspolitik. En nationell kulturpolitisk utredning har
tillsatts och förväntas bli klar i februari 2009.
Tillgänglighet ökar användandet
Lagen om enkelt avhjälpta hinder samt den internationella webbstandarden Webb för alla går
ut på att om man gör en verksamhet mer tillgänglig ur olika aspekter så ökar användandet.
3
Om man väljer att avstå från att utveckla tillgängligheten i en verksamhet så minskar
användandet då människor upplever det för krångligt att få tillgång till verksamhetens utbud.
Fysisk tillgänglighet kan ses ur olika aspekter som t.ex. central placering i samhället,
tillgången till allmänna kommunikationer och framkomlighet till platsen, möjlighet att ta sig
fram i verksamhetens lokaler som gående, med barnvagn eller rullator, eller rullstolsburen.
Tillgängligheten handlar också om utbudet av medier och tjänster för den enskilde,
verksamhetens öppettider samt personalens service.
Hyltebiblioteket upplever tydliga krav från medborgarna gällande tillgänglighet utifrån
Hyltebornas livsstil. Dessa frågor bör i samverkan mellan huvudmännen och verksamheten
hållas levande och aktuella. Biblioteksplanen är ett arbetsredskap i den dialogen liksom
bibliotekets serviceåtagande. Kvaliteten på servicen mäts genom olika kvalitetsindikatorer.
Kommunens olika serviceåtagande ska ses över varje år för möjlighet till revidering och
förbättring av servicen. De årliga revideringarna kan leda till intressanta diskussioner kring
vad kvalitet är, hur man lämpligast mäter kvaliteten på olika tjänster då kvalitetsindikatorn
och mätmetoden i nuläget oftast är kvantitativ för bibliotek och andra kommunala
verksamheter.
Ny teknik
Den tekniska utvecklingen ger bättre möjligheter att uppfylla kraven på tillgänglighet och
utveckla servicen. Ny teknik kräver ofta investeringar. Från och med 2009 ska
serviceåtagandena kopplas ihop med budgetprocessen vilket kan leda till att bibliotekets
huvudmän får en bättre överblick över vad som kan vara lämpligt att satsa på de närmaste
åren. Att få kommunens och bibliotekets hemsidor tillgängliga genom ett bra webbverktyg
och tillgänglighetsutbildade webbreddaktörer får, tillsammans med den fysiska
tillgängligheten av lokalerna, ses som en stor utmaning för såväl Hylte kommun som de flesta
kommuner i landet då det finns mycket kvar att göra till 2010 för att då kunna uppfylla
lagkraven (Lättläst på webben, 2008).
Morgondagens bibliotek
Kommunens Vision 2020 talar om levande centrum på de tre största orterna Hyltebruk, Torup
och Unnaryd. Biblioteken finns i dagsläget centralt placerade på de tre orterna och bidrar där
med sin mångfacetterade verksamhet till ett levande centrum. I remissyttrande från såväl
föreningar som politiska nämnder framkommer önskemål om en fortsatt central placering av
biblioteken. En enkät på Hylte folkbibliotek visar också att den centrala placeringen har stor
betydelse för biblioteksbesökarna.
Forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap har tagit fram en framtidsvision hur
morgondagens bibliotek ser ut:
 Arkitektoniskt signalvärde
 Fokusering på IT
 Biblioteksbesöket som upplevelse
 Biblioteket som högteknologiskt kunskaps- och lärocentrum
 Biblioteket som offentligt rum och mötesplats.
De fem punkterna i denna framtidsvision fanns med vid planeringen av Halmstads nya
stadsbibliotek (Jedhagen och Malm, 2008).
Under planperioden kommer Hyltebiblioteket i projektsamverkan med Regionbibliotek
Halland att arbeta med att utveckla folkbiblioteket med fokus på de fem punkterna.
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning
2
1. Inledning och bakgrund
6
3. Beskrivning av Hylte kommun
7
4. Lagar och styrdokument för biblioteksverksamhet
4.1 Styrning av folkbibliotekens verksamhet
4.2 Styrning av skolbibliotekens verksamhet
8
8
9
5. Bibliotek i Hylte kommun
9
6. Skolbibliotekens övergripande mål
10
7. Skolbibliotekens mål och utvecklingsområden
7.1 Behov av nätverk
7.2 Obemannade skolbibliotek
7.3 Örnaskolans skolbibliotek
7.4 Gymnasiebibliotek
10
10
11
11
11
8. Folkbibliotekens verksamhet och övergripande mål
12
9. Folkbibliotekens mål och utvecklingsområden
9.1 Samverkan med andra bibliotek och organisationer
9.2 Läslust
9.3 Livslångt lärande
9.4 Medier
9.5 Släkt- och hembygdsforskning
9.6 Det virtuella biblioteket
9.7 Tillgänglighet
12
13
15
16
16
17
18
18
10. Sammanfattande diskussion
19
Källförteckning
22
Bilagor
Bilaga 1: Begreppsförklaringar
25
Bilaga 2: Bibliotekslagen
27
Bilaga 3: Läroplanen
29
Bilaga 4: Serviceåtagande Hylte kommun/Bibliotek 2007/2008
31
Bilaga 5: Serviceåtagande 2009 och utvecklingsmål 2009-2011
32
Bilaga 6: Nyckeltal för Hyltebiblioteken 2007-2008
34
5
1. Inledning och bakgrund
Kommuner ska anta planer för sina biblioteksverksamheter (Bibliotekslagen, § 7a). Syftet
med biblioteksplanen är att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna
biblioteksväsendet ska samverka.
Hylte Kommunstyrelse har av denna anledning gett folkbiblioteket i uppdrag att utarbeta en
biblioteksplan för Hylte kommuns biblioteksverksamhet.
Enligt Bibliotekslagen ska biblioteken arbeta med följande uppgifter:
 Läsning och litteratur
 Information, upplysning och utbildning
 Göra databaserad information tillgänglig för allmänheten
 Övrig kulturell verksamhet.
Det är stora uppgifter som kan göras nästan hur omfattande som helst (Almerud, 2005).
Biblioteksplanen är ett politiskt styrdokument. Det är politikernas uppgift att i
biblioteksplanen finna en balans mellan de olika uppgifterna i förhållande till de behov och
resurser som finns. I en väl utformad lokal bibliotekspolitik kan bibliotekets mål och
ambitioner samspela med mål och ambitioner på andra politiska områden. På så vis får
biblioteket rollen som en lokal och regional utvecklingsfaktor utöver den traditionella rollen
som serviceinrättning.
Arbetet med att ta fram denna biblioteksplan har pågått under 2008-2009. Två arbetsgrupper
har arbetat parallellt med olika frågor för att fånga upp så många aspekter som möjligt av
kommuninvånarnas behov. Den ena arbetsgruppen har bestått av företrädare för Hyltes
föreningar och organisationer, kommunråd, biblioteksansvarig och IT-bibliotekarie från
folkbiblioteket samt skolbibliotekarie. Den andra gruppen har bestått av bibliotekspersonal.
En enkät har också skickats ut till kommunens olika grundskolor för att undersöka deras
behov, åsikter och önskemål. I Hylte kommuns Vision 2020 uttalas en strävan om att hålla
demokratin vital. Genom att aktivt involvera invånarna redan på planeringsstadiet av
biblioteksplanen har kommunen gett invånarna möjlighet att få inblick, diskutera och kunna
påverka biblioteksverksamheten under de närmsta åren.
Planen är antagen av Kommunfullmäktige 2009-10-01, § 52, och ska revideras under 2012.
6
3. Beskrivning av Hylte kommun
Hylte kommun är Hallands enda inlandskommun. Det är en vidsträckt kommun med en yta på
1009 kvadratkilometer med många mindre samhällen och byar (Hylte kommun, 2008).
Kommunen har 10 278 invånare (2008-03-18). Befolkningsmängden har gått nedåt sedan
1994 då kommunen hade 11 180 invånare. Det är mest ungdomar i åldern 19 och 23 år som
flyttar ut. I åldern 30-44 är det fler som flyttar in än ut. Huvuddelen av invånarna är i
dagsläget bosatta i tätorterna Hyltebruk, Torup och Unnaryd.
Hylte räknas till gruppen varuproducerande kommuner där mer än 40 procent av befolkningen
mellan 16 och 64 år är anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet (Svensk
Biblioteksförening, 2008). Utbildningsnivån är låg. 19 procent av Hyltes befolkning hade
2007 högskoleutbildning vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 35 procent. Arbets- och
Näringslivskontoret i Hylte kommun har tagit fram utredningen Bilden av Hylte 2008 som
baseras på uppgifter från SCB. Här jämförs Hylte med nio andra små inlandskommuner som
också definieras som industri- eller bruksorter. Undersökningen visar att även befolkningen i
de kommunerna har lägre formell utbildning än riksgenomsnittet. Det kan vara så att
tillverkningsindustrin istället ordnar kompetensutveckling genom internutbildning eller
uppdragsutbildningar. Sysselsättningen är hög i Hylte, 83 % av kommuninvånarna mellan 20
och 64 år förvärvsarbetade 2006 jämfört med rikssnittet på 76,7 %. Arbetsinpendlingen är
nästan lika stor som utpendlingen. Tillverkningsindustrin dominerar med 42 %. Medelstora
arbetsplatser med 50-249 anställda sysselsätter flest personer i kommunen. Näst vanligast är
att man arbetar i företag med 10-49 anställda. Först på tredje plats kommer företag med 250
anställda eller fler (som t.ex. pappersbruket Stora Enso Hylte AB). Denna uppgift kanske
förvånar då Hyltebruks samhälle under 100 år har utvecklats från en liten by till en centralort
helt uppbyggd kring bruket. Pappersbruket upplevs än idag som ett dominerande inslag i
samhällsbilden i Hyltebruk. I Hylte kommun finns även fler företagare än landets genomsnitt.
Mycket av tillverkningen går på export. Hylte ligger på plats 15 i Sverige gällande export i
kronor per invånare.
Diagrammet anger Hylte kommuns befolkningsfördelning 2008-03-18.
Befolkningsfördelning
900
800
700
600
antal
500
Serie1
400
300
200
100
0
0-4
5 9 10 14 1519
2024
2529
3034
3539
4044
4549
5054
5559
6064
6569
7074
7579
8084
8589
9094
9599
100- 105104 110
ålder
7
4. Lagar och styrdokument för biblioteksverksamhet
Bibliotekslagen
Bibliotekslagen är ramlagen för biblioteksverksamhet inom såväl skola som folkbibliotek och
finns därför med som bilaga i biblioteksplanen. Skolbiblioteken och folkbiblioteken har olika
uppdrag och därför finns det riktlinjer och styrdokument som påverkar bibliotekens olikartade
verksamheter.
4.1 Styrning av folkbibliotekens verksamhet
Tillgänglighet för alla medborgare
Det finns en rad lagar och riktlinjer som syftar till alla medborgares rätt till att ta del av
samhällets service. Folkbiblioteket är en serviceverksamhet som ska kunna nyttjas av alla
medborgare.
FN:s standardregler handlar om att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning
delaktighet och jämlikhet, §24 innebär att både olika samhällsområden och omgivningen ska
bli tillgängliga för alla, särskilt för människor med funktionsnedsättning. Det gäller service,
aktiviteter, information och dokumentation.
Biblioteken som offentlig miljö har en skyldighet att försäkra sig om att lokalerna och
tjänsterna är tillgängliga för personer med funktionshinder. Lagen om enkelt avhjälpta hinder
gäller från och med 1 juli 2001 och myndigheterna har till år 2010 på sig att åtgärda brister i
den fysiska miljön (SFS 2001:146 och SFV). Tillgänglighet på offentliga hemsidor är
formulerad i en standard som heter Webb Accessibility Initiative (WAI) eller på svenska Webb
för alla.
Den svenska talboksmodellen
Talboksmodellen innehåller grundkrav gällande bibliotekens ansvar för tillgänglighet för
personer med läshandikapp. Det är bara bibliotek som har rätt att låna ut talböcker. Personalen
ska ha kunskaper om Tal- och Punktskriftsbiblioteket (TPB), talböcker, talboksspelare,
aktuella läsprogram och kunna informera om tjänster och teknik. Biblioteket ska också ha
anpassad utrustning som t.ex. dator med talsyntes.
Uppdrag Lättläst
Centrum för Lättläst arbetar på regeringens och riksdagens uppdrag med att göra texter
tillgängliga för människor som har lässvårigheter eller är otränade läsare. Stiftelsen ger ut den
lättlästa nyhetstidningen 8 sidor samt har ett eget förlag; LL-förlaget, som ger ut lättlästa
böcker för unga och vuxna. Centrum för Lättläst bedriver en aktiv samverkan med bibliotek
för att sprida lättläst litteratur och främja läsandet.
Barnkonventionen
Sverige har tagit fram en särskild plan för hur politiker och andra ska göra för att följa
reglerna i FN:s konvention om barnens rättigheter (Utrikesdepartementet, 2004). Artikel 17 i
Barnkonventionen fastslår barnets rätt att läsa bra tidningar och böcker samt få information på
annat sätt, till exempel genom radio, TV och Internet. Artikel 30 handlar om språkminoriteter
som ger barn rätt till sitt språk och sin kultur.
8
4.2 Styrning av skolbibliotekens verksamhet
Skolbibliotekens roll och uppdrag
Det finns en rad lagar och riktlinjer som behandlar skolbibliotekens (här med avses även
gymnasiebibliotek) roll och uppdrag. Skolbiblioteken är i första hand en pedagogisk resurs i
skolan och ett hjälpmedel för eleverna att uppnå läroplanens mål. En läroplan är en förordning
som utfärdas av regeringen och som ska följas. De två läroplanerna för skolan (Lpo 94 och
Lpf 94) länkar i varandra och uttrycker samma syn på kunskap, utveckling och lärande. Där
beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag, samt mål och riktlinjer för arbetet. Målen
för det offentliga skolväsendet är av två slag, dels mål som skolan ska sträva efter att eleverna
når, dels mål som skolan ska se till att alla elever kan uppnå.
I Bibliotekslagen 5§ kan man läsa att det inom grundskolan och gymnasieskolan ska ”finnas
lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur
samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen”. Det bemannade
skolbiblioteket har en viktig roll i skolan, där böcker och andra medier ständigt finns
tillgängliga och där skolbibliotekarien köper in aktuell litteratur, ger boktips, hjälper elever
och lärare att hitta och värdera information, lär ut informationssökning och hjälper till att
stimulera elevernas läsutveckling.
I UNESCO:s skolbiblioteksmanifest tar man upp skolbibliotekets uppgift: Skolbiblioteket
förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det
ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som
medborgare. För att hjälpa skolorna att tillämpa UNESCO-manifestets principer har IFLAS
riktlinjer för skolbibliotek tillkommit. Kap 3.2 belyser skolbibliotekariens roll: Bibliotekarien
bör skapa en miljö för fritid och lärande som är attraktiv, välkomnande och tillgänglig för alla,
utan rädsla och fördomar. Alla som arbetar i skolbiblioteket bör ha god kontakt med barn,
unga och vuxna.
5. Bibliotek i Hylte kommun
Enligt Bibliotekslagen är varje kommun skyldig att ha folkbibliotek och bibliotek inom
grundskola och gymnasieskola.
Inom Hylte kommun finns tre folkbibliotek; huvudbibliotek i Hyltebruk och filialer i Torup
och Unnaryd.
Folkbibliotekets uppgift är att ge service till alla invånare i fråga om att skaffa sig information
för att kunna delta i demokratiska processer, möjlighet till ett livslångt lärande och rätt till ett
rikt kulturutbud (Almerud, 2005). Högskolestuderande ska i första hand vända sig till
högskolebiblioteket men de använder folkbiblioteket för fjärrlån och hjälp att hitta
information. Skolbibliotekens huvudsakliga uppgift är att vara en pedagogisk resurs i skolan
och ett hjälpmedel för eleverna att uppnå läroplanens mål.
I Hylte kommun finns det skolbibliotek på alla grundskoleenheter. Skolbiblioteken på
grundskolorna är knutna till Barn- och ungdomskontorets förvaltning, medan folkbiblioteken
tillhör Kommunledningens förvaltning. Skolbiblioteket på Örnaskolan är bemannat med en
skolbibliotekarie, medan övriga är obemannade. De obemannade biblioteken har en pedagog
9
som sköter bokinköpen till biblioteket. På gymnasieutbildningarna, Vildmarksgymnasiet och
Lärlingsprogrammet, finns det ännu inga skolbibliotek.
6. Skolbibliotekens övergripande mål
Skolbiblioteken i Hylte kommun har en viktig och avgörande roll i två av skolans uppdrag
som kunskapscentrum:


Att hos eleverna skapa förmåga och lust att läsa och skriva.
Att utveckla elevernas förmåga och möjlighet att söka, hantera och värdera
information.
Skolbiblioteken i Hylte kommun jobbar för att bli en integrerad del av undervisningen och
lärandet och ska vara ett stöd för lärarna, när de genomför skolans uppdrag. Skolbiblioteken
ska ge eleverna uppmuntran och stimulans så att de kan förverkliga sina kunskapsmål, samt
lära dem bli biblioteksanvändare. Skolbiblioteken arbetar aktivt för att bedriva olika former av
läsfrämjande insatser med mål att uppmuntra elevernas läslust och stödja dem i deras läs-,
skriv- och språkutveckling. Alla elever ska få möjlighet att ta del av skolbibliotekets resurser
utifrån var och ens förutsättningar. Genom att kunna erbjuda samma förutsättningar för alla
elever oavsett etnisk tillhörighet, ålder eller kön främjas jämställdheten.
Skolbiblioteken i Hylte kommun ska fungera som informationscentrum, där eleverna får
handledning och träning i informationssökning och får lära sig att kritiskt granska och tolka
informationsmängden och informationens innehåll. Detta för att ge eleverna möjlighet att
utveckla informationskompetens med vilket vi menar “att utifrån behov och sammanhang
anlägga ett förhållnings- och tankesätt som innebär att man på lämpliga vägar och relevanta
källor (muntliga, tryckta, elektroniska, visuella, audiella, etc.), i grupp eller individuellt kan
identifiera, söka och använda information på ett effektivt, klokt och etiskt riktigt sätt” (Pilerot,
2005).
Skolbiblioteken har även en funktion som mötesplats för eleverna på skolan, där de kan
träffas och umgås i en lugn miljö, vilket är viktigt för elevernas sociala utveckling samt för att
uppnå goda studieresultat.
Skolbiblioteken ska även fungera som ett kulturellt centrum där eleverna ges möjlighet att
uttrycka sig konstnärligt, bl.a. genom utställningar av egna alster, framförande av åsikter,
poesi m.m.
7. Skolbibliotekens mål och utvecklingsområden
Örnaskolans skolbibliotek och Hylte folkbibliotek har i samverkan identifierat olika behov för
att kunna utveckla kommunens skolbiblioteksverksamhet. Synpunkter har samlats in genom
en enkät till kommunens grundskolor samt en förfrågan till de gymnasiala utbildningarna,
som i nuläget inte har tillgång till något gymnasiebibliotek.
7.1 Behov av nätverk
För att kunna driva utvecklingen av skolbiblioteken framåt i kommunen finns det önskemål
om att skapa ett nätverk mellan skolbiblioteken i Hylte kommun. Inom Region Halland finns
10
det ett nätverk för skolbiblioteken i Hallands län, som fungerar som ett stöd och forum där
man utbyter erfarenheter, där även skolbibliotekspersonal i Hylte kommun bör ingå.
7.2 Obemannade skolbibliotek
De obemannade skolbiblioteken på de olika grundskoleenheterna ser olika ut. Genom en
enkät har det framkommit att skolorna med obemannade skolbibliotek efterfrågar en utökad
verksamhet med bl.a. personal, större bokanslag och bättre tillgänglighet. Dessutom framkom
det i enkäten att skolorna i Landeryd, Kinnared och Rydöbruk gärna vill få möjlighet att
besöka folkbiblioteken i Hylte kommun.
7.3 Örnaskolans skolbibliotek
Enkäten visade att pedagogerna på Örnaskolan efterfrågar möjlighet till fjärrlån av böcker,
utökat samarbete med både skolbibliotek och folkbibliotek vid temaarbeten, samt möjlighet
för eleverna att få mer hjälp vid informationssökning av skolbibliotekarien. Genom
samverkan med folkbiblioteket får Örnaskolans skolbibliotek stöd och hjälp att utveckla
verksamheten. Då skolbiblioteket och folkbiblioteket även har en gemensam bibliotekskatalog, har elever och lärare fått tillgång till ett större utbud av media.
Fr.o.m. våren 2008 har Örnaskolans skolbibliotek fått tillstånd att ladda ned talböcker från
Tal- och punktskriftsbibliotekets hemsida och ett bestånd av talböcker för elever med läs- och
skrivsvårigheter har börjat byggas upp.
7.4 Gymnasiebibliotek
För att tillgodose de gymnasiala elevernas och pedagogernas behov av material och tillgång
till information och för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur är det viktigt
även de gymnasiala utbildningarna, Vildmarksgymnasiet och Gymnasiala lärlingsprogrammet, får tillgång till ett bibliotek. En dialog har inletts med Hyltebiblioteken om
Vildmarksgymnasiets behov av bibliotekens utbud av media och tjänster, bl.a. efterfrågar de
facklitteratur om jakt och vildmark, talböcker om jakt och skog, samt lättläst engelsk
litteratur. Vildmarksgymnasiet har även gjort en förfrågan till Hyltebiblioteken om att få
talböcker nedladdade till sina elever.
Utvecklingsmål
Det övergripande utvecklingsmålet är att stärka skolbibliotekens olika uppdrag och roller så
att eleverna upplever att skolbiblioteken är en tillgång i deras vardag.
Under planperioden kommer Örnaskolan att genomgå en ombyggnad vilket banar väg för
möjligheten att utveckla skolbiblioteksservicen gentemot de gymnasiala utbildningarna i
Hylte kommun. Genom ombyggnaden skapas även möjligheter för det nya skolbiblioteket på
Örnaskolan att bli en mötesplats för alla kommunens elever under förutsättning att det finns
resurser.
En ombyggnad av Örnaskolan skulle kunna ge möjligheter att utveckla skolbibliotekets
resurser och stärka dess roll som kunskaps-, informations-, kultur- och socialt centrum.
Ett välfungerade huvudskolbibliotek på Örnaskolan skulle gagna samarbete med de
obemannade skolbiblioteken i Hylte kommun, som skulle kunna få stöd och hjälp i sina
verksamheter.
11
Örnaskolans skolbiblioteks ambition är att utveckla arbetssättet för informationssökning och
källkritisk granskning av informationskällor, genom att utöka resursen så att den blir
tillgänglig för alla elever på Örnaskolan. I nuläget är det endast högstadieeleverna som har
tillgång till denna resurs. Dessutom finns det ett behov av att antalet datorer överensstämmer
med elevunderlaget, då mycket undervisning sker i form av informationssökning på Internet.
Möjligheterna att kunna använda specialdatabaser behöver förbättras på skolorna i Hylte
kommun för att kunna erbjuda kvalitetsgranskad information. I nuläget finns endast tillgång
till uppslagsverket Nationalencyklopedin som finns som kommunlicens, samt via
folkbibliotekets webbplats Global Grant, som är en stipendiedatabas, och EBSCO, som är en
databas för engelska tidskrifter.
Genom samverkan mellan Örnaskolan och Hylte Folbibliotek är tanken att nedladdnignen av
talböcker från Tal- och punktskriftsbibliotekets hemsida ska komma alla grund- och
gymnasieskolor i kommunen tillgodo och att ett bestånd Bok & Daisy ska byggas upp för
utlåning.
8. Folkbibliotekens övergripande mål
Folkbiblioteken spelar en central roll i lokalsamhället för att värna om demokrati och att
tillhandahålla viktig information till medborgarna. Hyltebibliotekens övergripande mål är att
inta en ledande position gällande informationsförsörjning i kommunen. Hyltes bibliotek avser
att under planperioden arbeta aktivt med att stärka bibliotekens position i kommunen.
Kommunens vision 2020 talar om levande centrum i Hyltebruk, Torup och Unnaryd.
Biblioteken finns centralt placerade på de tre orterna och bidrar med sin mångfacetterade
verksamhet till ett levande centrum. När Hylte kommun verkar för att öka antalet invånare är
biblioteket en servicefaktor att räkna med.
Biblioteken i Hylte kommun ska spela en viktig roll som kreativa lärmiljöer och mötesplatser
som inspirerar och ger livskvalitet. Biblioteken har som huvuduppgift att stimulera till läsande
och livslångt lärande. Hylte kommuns biblioteksverksamhet finns till för alla invånare i
kommunen oavsett ålder, kön, utbildning eller etnisk bakgrund och präglas av:





hög kvalitet
god tillgänglighet
aktuella och inspirerande medier tillgängliga på biblioteket eller på bibliotekets
webbplats
ett intressant utbud av kultur, musik och utställningar
nöjda besökare.
9. Folkbibliotekens mål och utvecklingsområden
I syfte att uppnå de övergripande målen har folkbiblioteken valt att, under planperioden,
utveckla åtta områden inom biblioteksverksamheten i Hylte kommun. Nedan beskrivs
folkbibliotekens verksamhet i nuläget samt mål för alla åtta utvecklingsområdena.
12
Enligt Bibliotekslagen § 8 och § 9 skall folkbiblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt barn,
ungdomar, funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter. Dessa grupper kallas
bibliotekens prioriterade grupper.
9.1 Samverkan med andra bibliotek och organisationer
Regionbibliotek Halland
Regionbiblioteket fungerar som en förmedlande länk mellan aktuella nationella
kulturpolitiska mål och intentioner och kommunal biblioteksverksamhet. Regionbibliotek
Hallands kompetens och projektmedel är ett mycket viktigt stöd för Hyltebibliotekens
verksamhetsutveckling i syfte att svara mot kommuninvånarnas behov.
Regionbibliotek Halland erbjuder nätverk och kompetensutveckling kopplat till bibliotekets
olika roller och uppdrag. Det finns nätverk för bibliotekschefer som arbetar övergripande samt
nätverk som är mer inriktade på speciella områden som talböcker, tillgänglighet, fjärrlån, ITfrågor och verksamhet som vänder sig till barn och unga.
Hylte folkbibliotek avser att arbeta med följande projekt i samarbete med Regionbibliotek
Halland:



Projekt Mötesplats fokuserar på bibliotekets roll i lokalsamhället och möjligheter att
skapa attraktiva mötesplatser på de tre biblioteken. Projekttiden är 2008 med Region
Halland och sedan integreras Hyltes arbete med mötesplatser i Synliggör-projektet.
Marknadsföringsprojekt Synliggör biblioteket – Identitet, image och profil pågår
under 2009 och 2010. Målet är att synliggöra den mångfacetterade verksamhet som
biblioteken erbjuder och syftar till att öka användningen av bibliotekets utbud.
Språkkedjan – en obruten kedja för alla barns tal- och språkutveckling. I projektet
deltar bibliotekarier, talpedagoger, logopeder och BVC-sköterskor för att tillsammans
skapa verktyg för att stärka barns språkutveckling. Forskning visar på att möjligheten
att få ta del av böcker genom högläsning av vuxen och att läsa själv har stor betydelse
för språkutvecklingen för såväl små som stora barn.
Skolbibliotek
Hylte folkbibliotek bedriver ett aktivt samarbete med Örnaskolans bibliotek. Samarbetet
består i utbyte av erfarenheter, samordning av datorsystem och abonnemang på professionella
medierecensioner, diskussion av utvecklingsfrågor och projektansökningar samt praktiska
frågor gällande service eftersom både skolbiblioteket och folkbiblioteket erbjuder tjänster till
pedagoger och elever.
Samverkan sker med Kulturskolan och skolan gällande planering av kulturarrangemang för
barn. Under 2008 har nya samarbetsformer kommit till med planering och delad finansiering
av författarbesök samt förstärkning av folkbibliotekets bestånd av författarens verk som resurs
till skolan i samband med författarbesöket. Detta arrangemang har fortfarande stark positiv
effekt på elevernas läsning ett år efter författarbesöket.
Hyltebiblioteket för en dialog med Vildmarksgymnasiet om gymnasieelevernas behov av
bibliotekens utbud av media och tjänster. Genom att skapa förutsättningar för ett ökat
samarbete mellan Hylte kommuns folkbibliotek och skolbibliotek skulle en bra service för
gymnasieeleverna kunna arbetas fram.
13
Kommunal IT-samverkan
Biblioteket bedriver aktivt samarbete med kommunens IT-avdelning för att förbättra servicen
till kommuninvånarna. Tillgång till publika internetdatorer, trådlöst nätverk samt tillgång till
tjänster via bibliotekets hemsida är exempel på sådant man samarbetar kring.
Biblioteket ingår i den kommunala IT-gruppen där man bl.a. diskuterar driftsäkerhet av
befintligt datasystem, omvärldsbevakning av nya tjänster och system. Arbete pågår med att
utveckla bibliotekets webbplats och virtuella bibliotek, dels för att kunna erbjuda tjänster men
också för att öka tillgängligheten, i syfte att uppfylla de tillgänglighetskrav som gäller fr.o.m.
2010.
Aktuella investeringsönskemål till biblioteksverksamheten 2009-2011 är ny serverlösning för
bibliotekssystemet, e-post och SMS-service och införande av RFID-teknik för att möjliggöra
förbättrad service till kommuninvånarna.
Lokal samverkan om kulturfrågor
Biblioteket samverkar med olika lokala föreningar och organisationer för att erbjuda
kommuninvånarna kulturevenemang och kunskap i viktiga samhällsfrågor.
Folkbiblioteket har under de senaste åren samverkat vid kultur- och musikevenemang,
utställningar och föreläsningar med Hylte kulturförening, kören Hjärtans Lust,
hembygdsföreningar, studieförbund, Dyslexiförbundet FMLS och andra handikappföreningar.
Biblioteksplanens arbetsgrupp, där olika föreningar ingår, poängterar vikten av att det finns
billiga och ändamålsenliga lokaler att nyttja för att kulturlivet ska kunna hållas levande.
Hörsalen tillhörde tidigare huvudbiblioteket och användes enbart för utställningar och
kulturevenemang. Numera används Hörsalen mest för möten bland tjänstemän och politiker
men kan också bokas av externa föreningar och organisationer. Studieförbundet Vuxenskolan
ser de tre kommunbiblioteken som en viktig resurs och saknar ett större studierum på
huvudbiblioteket lämpligt för studciecirklar i t.ex. litteratur och släktforskning. Örnaskolans
aula har tidigare fungerat som en bra resurs vid lite större evenemang, tycker föreningarna,
men lokalens möjligheter har försämrats genom ombyggnad.
Intern samverkan
Det är viktigt att personalgruppen har utrymme för att diskutera verksamhetsfrågor och
förmedla kunskaper mellan sig i syfte att utveckla servicen och säkra kvaliteten.
Kvalitetsutveckling i kombination med kompetensutbildning bör genomsyra verksamheten på
ett sådant sätt att det stärker bibliotekspersonalens inre, förberedande arbete i syfte att
medföra positiva effekter för den utåtriktade verksamheten till medborgarna.
Utvecklingsmål
Det övergripande organisationsmålet är att stärka bibliotekets olika uppdrag och roller så att
Hylteborna upplever att biblioteket är en tillgång i deras vardag. Utvecklingsmålet för
biblioteket är att skapa goda förutsättningar för samverkan och utveckla samverkan med olika
parter utifrån aktuella behov och resurser. Samverkan ska bidra till att utveckla ett levande
bibliotek med lokal prägel. Genom samverkan i den kommunala organisationen se över om
det finns fler tänkbara lokaler för kulturlivet i kommunen. Genom samverkan och dialog med
föreningslivet erbjuda ett mångsidigt utbud av kulturella aktiviteter. Hylte folkbiblioteks
aktiva deltagande i Regionbibliotekets nätverk, projekt och kompetensutbildningar prioriteras
högt för gynnsam verksamhets- och kompetensutveckling. Folkbiblioteken vill således verka
för att förbättra förutsättningarna för kulturens bevarande och utveckling i Hylte kommun.
Ansvaret för samverkan bör inte enbart vila på biblioteket. En förutsättning för att bibehålla
och utveckla samarbete är att det finns ett gemensamt intresse och ansvar för samverkan.
14
9.2 Läslust
Språket är det viktigaste man kan ge barn och ungdomar, förutom mat, sömn och kärlek. Att
kunna tala, läsa och skriva innebär att vara en aktiv del av samhället.
Biblioteken arbetar främst med det lästa språket. I en tid då läsfärdigheten, läsförståelsen och
läshastigheten minskar bland barn och ungdomar framstår uppdraget att skapa läslust som ett
av bibliotekets viktigaste. Litteraturen har stor betydelse för barns och ungdomars
språkutveckling och identitetsskapande. Forskning visar att möjligheten att få ta del av böcker
genom högläsning av vuxen och att läsa själv har mycket stor betydelse för språkutvecklingen
för barn För att skapa läslust krävs engagerad och kunnig personal, som inspirerar och väcker
nyfikenhet att läsa. Mediebeståndet måste vara aktuellt, varierande och anpassat samt
exponeras på ett lockande sätt. Det är också mycket viktigt att kontinuerligt gallra
mediebeståndet, så att det är enkelt att botanisera bland böckerna.
Riktade läsfrämjande insatser görs för både för förskolebarn och skolbarn. De yngre barnen
erbjuds sagostund och bibliotekskunskap och de äldre barnen får boktips. Även på
sommarlovet försöker biblioteken att locka barnen att läsa böcker genom Sommarboken. Det
är viktigt att barnen underhåller sina läskunskaper under loven, för att inte tappa de nyvunna
färdigheterna. Sommarboken erbjuds även som en aktivitet för vuxna. Bibliotekens personal
informerar även föräldrar vid t.ex. BVC-träffar och föräldramöten.
En annan viktig uppgift är att informera om vilka möjligheter biblioteken kan erbjuda små
och stora personer med läs- och skrivsvårigheter samt utveckla bibliotekens mediebestånd
efter deras behov. På barn- och ungdomssidan handlar det främst om att hålla Äppelhyllan
aktuell och levande. (se Rubriken Medier).
Biblioteken arbetar också med att anordna kulturaktiviteter för barn, som förmedlar
interaktiva upplevelser och stimulerar fantasin. Främst handlar det om barnföreställningar
med spelteater, dockteater, berättelser, sång, musik och dans. Biblioteken arrangerar också
författarbesök för barn tillsammans med skolan.
Utvecklingsmål
Folkbibliotekets ambition är att nå alla barn i kommunen. Förskolan och skolan är den mest
tillgängliga vägen för att även nå de barn som inte går till biblioteket på sin fritid.
Under planperioden behöver en översyn av barnavdelningens tillgänglighet genomföras.
Exponeringsytorna måste utökas vilket ger mer rymd och leder till ökad utlåning.
Folkbibliotekets önskan är att få arbeta mer med barnkulturen. Efterfrågan är stor och med
utökade resurser skulle även andra aktiviteter kunna anordnas, t ex skrivarverkstad,
bildverkstad, författarbesök både på låg- och mellanstadiet etc.
Projektet Språkkedjan innebär att biblioteken kommer att låna ut väskor med
språkstimulerande innehåll till barn med tal- och språkutvecklingsproblem. BVC-personalen
fångar upp barnen och hänvisar dem till biblioteken för att låna en språkväska. Väskan
innehåller böcker och annat material som hjälper barnet att förbättra sitt språk. På så sätt nås
15
en målgrupp som har hög prioritet i biblioteksverksamheten och man kan hjälpa dem att hitta
rätt redskap för tal- och språkutveckling.
9.3 Livslångt lärande
Inom Hylte kommun finns elever från förskoleklass och upp till högskolenivå.
Det livslånga lärandet innebär att alltfler individer befinner sig i lärande under en längre tid av
sitt liv.
Under de senaste åren har en ökning märkts av de vuxna distansstuderande som läser vid olika
universitet och högskolor men som bor kvar i Hylte kommun. Hyltebygdens Lärcentrum
erbjuder svenska för invandrare, gymnasieutbildningar samt högskoleutbildningar på distans
samt företags/uppdragsutbildning.
Sedan 2004 finns Vildmarksgymnasiet i Unnaryd, skolan saknar dock ett gymnasiebibliotek
trots att detta är lagstadgat.
Antalet gymnasieelever ökar kraftigt genom Lärlingsutbildningen som startade 2008 i
Hyltebruk. Lärlingsprogrammet har i nuläget 80 platser men en ökning planeras till minst 150
platser. Dessa elever saknar också tillgång till skolbibliotek och kommer sannolikt att besöka
kommunens folkbibliotek.
Det finns ett aktivt deltagande i studieförbundens studiecirklar vilket märks i efterfrågan på
böcker i de aktuella studieämnena.
Sammanfattningsvis innebär det livslånga lärandet en ökad efterfrågan på biblioteksservice
som t.ex. hjälp med informationssökning, tillgång till datorer och databaser samt
tillhandahållande av lämplig litteratur för studerande.
Utvecklingsmål
Biblioteken ska kunna erbjuda studerande lämplig litteratur genom inköp och fjärrlån.
Studerande med läs- och skrivsvårigheter ska få sina behov av litteratur tillgodosedda t.ex.
genom nedladdning av talböcker, kombinerat material samt studiedator med stödjande
datorprogram. Genom samverkan mellan skola och folkbibliotek kan en bra biblioteksservice
för elever i grundskola och gymnasieskola arbetas fram på ett resurseffektivt sätt.
9.4 Medier
Folkbiblioteken ska ha ett allsidigt mediebestånd. Det ska finnas medier för alla åldrar, på de
språk som det finns behov av samt specialmedier för låntagare med funktionshinder.
I Hylte kommun finns många personer med andra modersmål än svenska samt svensktalande
som har ett stort intresse av att läsa på andra språk. Utländska språkgrupper är en prioriterad
grupp enligt Bibliotekslagen. Depositioner lånas efter önskemål in från Halmstads
stadsbibliotek eller Internationella biblioteket i Stockholm.
Folkbiblioteken skall kunna erbjuda medier för personer med olika funktionshinder inklusive
läs- och skrivsvårigheter. Hylte folkbibliotek har en avdelning som kallas Äppelhyllan och
som innehåller speciella medier för barn och unga med funktionsnedsättning. Äppelhyllan
utvecklades i ett gemensamt projekt i Halland. Hylte har sedan drivit ett eget projekt, LånaLyssna- Läs, för att vidareutveckla Äppelhyllan. Båda projekten har finansierats av Statens
kulturråd. För både vuxna och barn finns behovsanpassade medier som talböcker och lättläst
litteratur. Genom tillstånd från regeringen har Hylte folkbibliotek rätt att ladda ner talböcker
från TPB:s stora och växande bestånd på Internet (60 000 medier 2008). Det ger
16
Hyltebiblioteket möjlighet att ge en snabb service av de talböcker som en talbokslåntagare
önskar lyssna på.
Det finns möjlighet för Hyltebibliotekens kunder att lämna inköpsförslag samt önskemål om
fjärrlån.
Utvecklingsmål
Målet är att arbeta vidare med utveckling av mediebeståndet och komplettera med fjärrlån
från andra bibliotek. Genom att kontinuerligt se över bibliotekets inköpsstrategi (urvalspolicy)
tillgodoses olika mediebehov. En viktig uppgift för att nå målet är att skapa plats för nya och
aktuella medier genom att kontinuerligt gallra bort eller magasinera medier med liten
efterfrågan. Bibliotekets medier ska exponeras på ett mer tilltalande sätt så att våra kunder
bättre hittar det de vill ha. En annan viktig del av Hyltes mediemål är att följa med i den
tekniska utvecklingen och delta i nya samordningsrutiner för fjärrlån på regional och nationell
nivå. Halmstads stadsbibliotek fungerar som en viktig resurs regionalt av böcker på såväl
svenska som andra språk. Umeå depåbibliotek har ett nationellt uppdrag att fungera som
fjärrlånemagasin och tillhandahålla medier som är svåra att få tag i på andra bibliotek.
Databaserna Libris och Bibliotek24 är viktiga för fungerande fjärrlånerutiner mellan bibliotek
i hela landet. I folkbibliotekets mediemål ingår att erbjuda medier på olika språk för olika
åldrar efter önskemål då efterfrågan på olika språk varierar mycket. Bibliotekets målsättning
under planperioden är köpa in litteratur på skolspråken engelska, tyska, franska och spanska
för att bättre kunna möta efterfrågan.
Biblioteksverksamheten ska ha som mål att bibehålla en hög standard och vidareutveckla
medieutbudet både för barn och vuxna med funktionshinder. Den tekniska utvecklingen av
olika format och spelare går snabbt och biblioteket ska kunna erbjuda aktuella tekniska
hjälpmedel. Fortsatt samarbete önskas med olika handikappföreningar för att öka kunskapen
och tillgången till anpassade media för personer med olika sorters funktionshinder.
Demokratins grundtanke säkras genom tillgång till mångsidig information.
9.5 Släkt- och hembygdsforskning
Inom Hylte kommun finns ett stort intresse för släkt- och hembygdsforskning.
På kommunens tre folkbibliotek finns ”Hembygdshyllorna” med lokalt material.
Via bibliotekens webbplats kan man söka efter referenser till media som handlar om Halland
med hjälp av databasen ”Halland i litteraturen”. Databasen är ett samarbetsprojekt mellan
biblioteken i Halland.
Det finns ett speciellt studie- och släktforskarrum på Hylte folkbibliotek där man kan boka in
sig för att använda mikrofiche-läsare eller släktforska i databaserna Genline och SVAR, vilka
biblioteket abonnennerar på. Viss referenslitteratur finns också tillgänglig i
släktforskarrummet. I nuläget förvarar Hylte folkbibliotek en lokal Fornminnesinventering i
form av stora kartor samt beskrivande dokument i pärmar.
Utvecklingsmål
Målsättningen är att kunna erbjuda släkt- och hembygdsforskare en god basservice utifrån
deras nuvarande behov och aktuell teknik. Folkbiblioteken avser att ta initiativ till en dialog
med intressegrupperna inom släkt- och hembygdsforskning för att kunna uppnå det målet.
Den tekniska utvecklingen innebär förändringar. Ett exempel är att de traditionella
microfiche-korten nu utgår i SVAR:s arkiv. Befintliga databaser förändras och nya databaser
tillkommer. I målet ingår också att fortsätta utveckla ”Hembygdshyllorna” med lokalt
material som finns på varje bibliotek i kommunen. Biblioteket vill under planperioden även se
17
över möjligheten med att den lokala fornminnesinventeringen blir tillgänglig via webben för
bättre tillgång oberoende av var man som hembygdsforskare befinner sig.
9.6 Det virtuella biblioteket
De fysiska biblioteken kompletteras med olika virtuella tjänster. Det virtuella biblioteket är ett
samlingsnamn för bibliotekens IT-anknutna verksamhet. Till det virtuella biblioteket räknas
främst bibliotekets webbplats samt bibliotekskatalogen (OPAC). I dagsläget finns tjänster som
omlån och reservationer av bibliotekets mediebestånd samt tillgång till databaser och olika
informationskällor. Arbete pågår med att utveckla det virtuella biblioteket för att kunna
erbjuda fler tjänster samt öka tillgängligheten för att tillgänglighetskraven för 2010 ska
tillgodoses. Regionbibliotek Halland visar i en pågående utredning att folkbiblioteken i
Halland skulle tjäna på att samordna ett gemensamt bibliotekssystem med gemensamma
regler och lånekort samt skapa en gemensam webbplats.
Utvecklingsmål
Hyltebibliotekens webbplats och bibliotekskatalog ska uppfylla lagstadgade krav på virtuell
tillgänglighet 2010 enligt den internationella standarden för tillgängliga webbplatser
framtagen av organisationen W3C. Tillgänglighet på offentliga hemsidor är formulerad i en
standard som heter Webb Accessibility Initiative (WAI) eller på svenska Webb för alla.
Biblioteket ska ha tillgång till lämpligt bibliotekssystem och andra tekniska system för att
kunna erbjuda tjänster som innebär service som motsvarar medborgarnas aktuella behov och
vanor. Exempel på tjänster som biblioteket vill införa är SMS-tjänster och e-postservice. För
att kunna erbjuda utökad service samt säkerhet bör möjligheter med RFID-teknik undersökas
under planperioden.
9.7 Tillgänglighet
Hyltebiblioteken strävar efter att uppfylla kraven på fysisk och virtuell tillgänglighet inför
2010. Lagen om enkelt avhjälpta hinder gäller från och med 1 juli 2001 och myndigheterna
har till år 2010 på sig att åtgärda brister i den fysiska miljön (SFS 2001:146 och SFV). Hylte
folkbibliotek har gjort en arkitektinventering på huvudbiblioteket i Hyltebruk i samarbete med
Regionbibliotek Halland. Bibliotekspersonalen arbetar nu aktivt med att planera och
undanröja befintliga hinder i lokalerna och undvika att nya hinder uppstår.
Biblioteket har ansökt om investeringar utöver budgetram för att kunna göra mer
kostnadskrävande åtgärder. Exempel på sådana åtgärder är belysning och ledstråk i lokalerna
för att uppfylla kraven på framkomlighet. Eftersom ansvaret för tillgänglighet ligger på såväl
fastighetsägare som myndigheten som bedriver verksamheten är det av stor vikt att parterna
samverkar i planering och genomförande.
Ur ett tillgänglighetsperspektiv är det mycket viktigt att huvudbiblioteket är placerat i centrum
av Hyltebruk, vilket poängterats av de handikapporganisationer som varit representerade i
biblioteksplanens arbetsgrupper. Även pensionärsorganisationer ser den centrala placeringen
av huvudbiblioteket som ytterst viktig och har gjort en skrivelse till kommunen i frågan.
Under hösten 2007 besvarade Hylte folkbiblioteks besökare en enkät som var framtagen på
uppdrag av kommunråd Lennart Ohlsson. I enkäten framkom att besökarna tyckte det var
mycket viktigt att biblioteket låg i centrum nära annan service.
82 % av biblioteksbesökarna uppger att man uträttar flera ärenden i Hyltebruks centrum i
samband med biblioteksbesöket. Detta synsätt stöds av Hylte kommuns Vision 2020 som talar
om Hyltebruk som kommunens huvudcentrum ska ha en attraktiv och tydlig kärna med ett
varierat innehåll av service, arbetsplatser och bostäder (Hylte kommuns hemsida).
18
En mycket betydelsefull biblioteksservice är att erbjuda talböcker via postleverans till dem
som är berättigade till denna service då de själva inte kan komma till biblioteket.
Biblioteket har uppsökande verksamhet på äldreboendet Malmagården i Hyltebruk
för att öka tillgängligheten till det kommunala biblioteksbeståndet för äldre personer med
funktionshinder.
Tjugo procent av landets befolkning saknar Internet i hemmet (Glesbygdsverket, 2007). Av
dem som har tillgång till Internet hemma är det endast 54 % av boende på mindre tätorter som
har bredbandsuppkoppling och 44 % av de boende på landsbygden. Hyltebiblioteken erbjuder
därför kommunens invånare och besökare sju datorer med Internet samt vissa specialprogram
och databaser för studerande och släktforskare.
Utvecklingsmål
Genom fysisk tillgänglighet erbjuds personer med olika funktionshinder möjligheten att
komma till biblioteket och ta del av bibliotekets utbud av medier och tjänster. Ett
kontinuerligt arbete ska fortgå i de tre kommunbiblioteken för att erbjuda lokaler där
inredning och utrustning är lättillgängliga. Värna om att bibliotekets lokaler finns centralt
placerade där annan viktig service finns. Bibliotekets plats i centrum i Hyltebruk, Torup och
Unnaryd främjar funktionshindrades rätt till aktivt deltagande och tillgång till information i
vårt lokalsamhälle. Bibliotekets ambition är att vara lyhörd för nya behov av samarbete eller
kontakt gällande uppsökande verksamhet för personer med funktionshinder.
10. Sammanfattande diskussion
Folkbiblioteket har ett stort uppdrag att verka som kulturcentrum, bildningscentrum,
informationscentrum och socialt centrum (Jochumsen & Rasmussen, 2000).
Alf Henrik Jochumsen och Casper Hvenegaard Rasmussen är kända forskare som studerat
folkbibliotekens betydelse i samhället. Folkbibliotekets uppdrag i Hylte kommun
sammanfattas här utifrån vedertagna forskningsrön.
Lokal identitet
Biblioteksforskningen visar att användandet av biblioteket ger känslan av lokal identitet, att
man hör till lokalsamhället. Jochumsen och Rasmussens forskningsresultat visar att
biblioteket har betydelse som lokal förankringspunkt för dem som har arbete eller
fritidsintressen utanför kommunen. Hyltebiblioteken kan genom sin erfarenhet instämma i att
biblioteket har en viktig betydelse för att stärka den lokala samhörigheten för dem som redan
bor här. Särskilt stor betydelse har dock biblioteken i Hylte kommun för nya eller blivande
invånare för att lära känna lokalsamhället och de som bor och arbetar här. Att Hylte kommun
är en liten kommun är en klar fördel när det gäller att komma in i samhället och att bli en del i
gemenskapen. Precis som kommunens arbetsmarknadsenhet anser sig biblioteket fungera som
en viktig faktor för integrationen i Hylte kommun (www.hylte.se). Bibliotekets utbud av
hembygds- och turistmaterial bidrar också till att stärka den lokala kännedomen och
identiteten.
Informationscentrum
19
Som informationscentrum fungerar biblioteket som en neutral förmedlare av information
(Jochumsen & Rasmussen, 2000). På folkbiblioteket finns ett utbud för olika smaker och
behov och hit man kan komma och gå på sina egna villkor. Bibliotekspersonalens kunskap om
att hitta information i olika källor är ett viktigt stöd för dem som letar efter specifik och
varierad information. Biblioteket fungerar som en utjämnare i samhället och vilar på en
demokratisk och solidarisk grund. Bibliotekets basutbud är helt gratis för alla besökare genom
skattefinansiering och vissa tjänster kan erbjudas mot en låg kostnad.
Socialt centrum
Biblioteket är kravlöst på så vis att man inte måste köpa något eller göra något speciellt när
man vistas där. Biblioteket fungerar som en fri mötesplats med platser för att kunna studera
enskilt eller i grupp, läsa tidningar, fika, prata med andra besökare eller mötas vid datorerna
och Internet. Hyltebiblioteken kommer under biblioteksplansperioden att arbeta för att
utveckla biblioteken till ännu bättre mötesplatser för såväl möten människor emellan som
möten mellan bibliotekets besökare och bibliotekets utbud i form av personal, medier och
tjänster.
Utbildningscentrum
Biblioteket fungerar som utbildningscentrum genom sitt stora utbud av medier och tjänster
som fackböcker, studiedator med databaser och specialprogram, studieplatser, service vid
informationssökning samt möjlighet att låna in det som saknas i bibliotekets eget utbud.
Genom samverkan med kommunens skolbibliotekarier och pedagoger kan folkbiblioteket
stärka elevernas möjlighet till läsutveckling och lärande. Barn som har positiva upplevelser av
biblioteket kommer tillbaka som vuxna med egna barn (Jochumsen & Rasmussen, 2000).
Befolkningsstatistiken visar att ungdomar flyttar från Hylte till större orter för att studera men
att många av dem bosätter sig i Hylte kommun igen när de skaffat familj. Barnfamiljerna är
därför en viktig grupp för biblioteket att fånga upp för att de ska trivas i kommunen.
Vårt samhälle fungerar som ett livslångt lärande där vuxna söker information för att öka sin
kompetens, byta yrke eller för att berika sina kunskaper inom ett fritidsintresse. Det är viktigt
att folkbiblioteket i Hylte ger en god service för att vuxna som vidareutbildar sig kan få en
god service på hemmaplan. På så vis medverkar biblioteket till att öka kompetensen och
stärka kommunens invånare på arbetsmarknaden.
Kulturcentrum
Biblioteksforskningen visar att folkbiblioteken med sin mångfald av kultur fungerar som
kulturcentrum i lokalsamhället.
Hylte folkbiblioteks mål är att erbjuda välbefinnande, avkoppling och stimulans i en trevlig
miljö med en bra blandning av litteratur, dagstidningar, tidskrifter, utställningar och
kulturarrangemang som främjar olika intressen. De halländska folkbibliotekens verksamhet
och inriktning spelar en viktig roll på kulturområdet för hur den regionala
utvecklingsstrategins mål, Halland den bästa livsplatsen, kan uppnås.
Bibliotek med central placering i lokalsamhället
Bibliotekets uppdrag att finnas till för alla som vistas i kommunen ställer stora krav på en
tillgänglighet där alla kan känna sig välkomna och kan ta del av bibliotekets utbud och
tjänster. Tillgängliga lokaler, medier och tjänster för personer med olika funktionshinder är
därför en prioriterad uppgift för folkbiblioteken i Hylte kommun.
20
God tillgänglighet för personer med funktionshinder ger automatiskt en bättre tillgänglighet
för alla användare av biblioteket.
Om kommunens och bibliotekets hemsidor är svåra att hitta information och tjänster på så
stänger besökaren fort ner hemsidan och undviker att återkomma. Måste människor ta en
omväg från affären för att komma till biblioteket så struntar många i att gå dit visar
biblioteksforskningen. Vid satsning på god tillgänglighet i biblioteket och till biblioteket med
bra kommunikationer och lätt att hitta dit ger man istället människor möjlighet att använda
biblioteket mer (Carlsson & Persson, 2001). Folkbiblioteket måste därför ha ett centralt läge
för att kunna nå så många som möjligt.
Undersökningar visar på att närvaron av folkbibliotek i centrum attraherar folk och håller liv i
shoppingområdet (Greenhalg & Worpole, 1995). Vid nybyggnation av bibliotek eller
nybildande av köpcenter samverkar numera kommuner och näringsidkare så att biblioteken
finns i anslutning till butiker. Exempel på bibliotek i köpcenter finns i hela Europa.
Bibliotekspersonalen i Halland har gjort studiebesök på två sådana bibliotek: Sello/Alberga
bibliotek i Esbo, Finland samt Public Library Velsen, Ijmuiden i Holland
(www.regionhalland.se).
Under 2009 påbörjas byggnationen av ett nytt Mölndal Centrum där bibliotekets och
butikernas avsikt är att samverka på samma ytor för att få folk att stanna länge och trivas
(www.molndalcentrum.com samt föreläsning av Mölndals kommunchef på
Halmstadkonferensen 2008).
Det är ett politiskt ansvar att främja bibliotekets tillgänglighet för att kommunens invånare
och besökare ska ges möjlighet att använda biblioteket så mycket de har lust.
Vid remissyttrande av denna biblioteksplan påtalas vikten av det centrala läget för biblioteken
i Hyltebruk, Torup och Unnaryd av såväl politiska nämnder som aktiva föreningar.
Nuvarande placering av kommunens tre bibliotek bedöms som god. Bibliotekets placering
nära dagligvaruhandel och andra butiker och serviceinrättningar gynnar såväl kommunens
näringsidkare som biblioteksverksamheten. De största vinnarna är förstås allmänheten som får
ett attraktivt utbud av service i centrum.
Biblioteket - en central del i Hyltes organisation
Biblioteket i Hylte kommun anser sig ha ett starkt organisatoriskt stöd genom att tillhöra
kommunens informationsavdelning som lyder direkt under kommunledningen. Denna
organisation ger biblioteket korta beslutsvägar i samverkan med kommunledningen bestående
av tjänstemän och politiker. Detta ger Hylte kommun en fördel att snabbt anpassa bibliotekets
verksamhet utifrån allmänhetens behov.
Biblioteksplanen beskriver bibliotekets nuvarande verksamhet och uppsatta mål och används i
syfte att samverka om målen och utveckla biblioteksverksamheten under planperioden 20092012. Denna biblioteksplan ska revideras 2012.
21
Källförteckning
Tryckta källor:
Almerud, Peter (2005). Biblioteksplaner – från bibliotekslag till biblioteksplan. 2 uppl.
Stockholm: Svensk Biblioteksförening. 48 s. ISBN 91-976012-0-9
Axelsson, P (2001). Biblioteksplaner – en idéskrift.
Stockholm: Svensk Biblioteksförening
Boken om läslust: en handbok om att väcka ungas läsintresse, 7-15 år/Barnens Bokklubb
Carlsson, Helena & Persson, Christina. (2001). Ska vi träffas på biblioteket? En undersökning
om folkbiblioteks funktion som mötesplats. Borås: Bibliotekshögskolan. Magisteruppsats
2001:43
Greenhalgh, Liz & Worpole, Ken. (1995). Libraries in a world of cultural change. London:
UCL Press
Hell, Maud (2008). Utveckla skolbiblioteket! Att starta och driva en bra verksamhet. Lund:
BTJ Förlag. 115 s. ISBN 978-91-7018631-8
Jochumsen, Henrik & Rasmussen, Casper Hvenegaard. (2000). Gör biblioteket en forskel?
(forskel = skilllnad). Köpenhamn: Danmarks Biblioteksförening, Danmarks bilioteksskole
och Biblioteksstyrelsen
Region Halland. Halland – bästa livsplatsen. Regional utveckingsstrategi 2005-2020.
Finns även som PDF-dokument:
http://www.regionhalland.se/dynamaster/file_archive/070628/9806451dc6bbb1c97284c3a089
cc2967/RUS-webb.pdf
PDF-länken finns också på följande webbsida: www.regionhalland.se, klicka på ”Detta är
Region Halland”.
Svensk Biblioteksförening Hylte kommun – statistik 2007, häfte utskickat av Svensk
biblioteksförening 2008
IFLA/UNESCOS:s riktlinjer för skolbibliotek. Översättning: Adina Giselsson. Malmö 2004
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94
UNESCOS:s skolbiblioteksmanifest 1999. (Svenska Unescorådets skriftserie 2006/1).
Internetkällor:
Centrum för lättläst. Om oss. Vad är Centrum för lättläst?
http://www.lattlast.se/?page=14
2008-12-19
22
Centrum för lättläst. Lättläst på webben. 37 av 290 kommuner
har lättläst information på sin webbplats!
http://www.lattlast.se/?page=669
2008-12-19
Centrum för lättläst. Hur bra läser svenskarna?
http://www.lattlast.se/?page=125
2009-01-12
Esbo stad. Nytt namn på Alberga bibliotek.
http://www.esbo.fi/default.asp?path=32372;37332;37342;37436;37540;101282
2009-04-29
Hylte kommun. Fakta om Hylte
http://www.hylte.se/Page.asp?PageNumber=254
2008-11-30
Hylte kommun. Hylte i toppskiktet när det gäller Integration.
http://www.hylte.se/News_show.asp?NewsPageNumber=318&PageNumber=2
2009-04-29
Hylte kommun. Låna-Lyssna-Läs-projektet.
http://www.hylte.se/Page.asp?Pagenumber=724
2009-01-12
Hylte kommun. Serviceåtagande 2007/2008.
http://www.hylte.se/Admin2/files/20071017114541.pdf
FN:s standardregler, s. 8
http://www.ho.se/upload/FNs_standardregler.pdf
2008-11-27
Glesbygdsverket. Tillgänglighetsavsnittet i Årsbok 2007. PDF-dokument
http://www.glesbygdsverket.se/site/Default.aspx?id=142
2008-12-17
Jedhagen, Susanne och Malm, Jeanette. (2008) Vilken roll spelar der nya stadsbiblioteket? –
en användarundersökning på Stadsbiblioteket i Halmstad. Magisteruppsats 2008:23,
Högskolan i Borås
http://bada.hb.se/bitstream/2320/3518/1/08-23.pdf
2008-12-18
Lagen om enkelt avhjälpta hinder SFS 2001:146
http://62.95.69.3/SFSdoc/01/010146.PDF
2008-09-04
Mölndal Centrum. Fakta. Nya Mölndal centrum – mer än bara shopping.
http://www.molndalcentrum.com/sv/Fakta/
2009-04-29
23
Pilerot, Ola (2005), Informationskompetens. Högskolan i Skövde [www].
http://www.his.se/templates/vanligwebbsida1.aspx?id=6945
2008-11-03
PIRLS-undersökningen 2006.
http://www.biblioteksforeningen.org/
PIRLS-studien 2006: Progress in Reading Literacy Survey. PIRLS är en internationell studie
av läsförmågan hos elever i åk 4 som organiseras av IEA (The International Association for
the Evaluation of Educational Achievement). IEA är en internationell organisation som
genomför studier för att jämföra länders skolsystem.
Region Halland. Äppelhyllor – möten och möjligheter i biblioteken.
http://www.regionhalland.se/dynamaster/file_archive/060516/a20651e5504f53889b3487235e
3ba5ee/Appelhyllor.pdf
2008-11-01
Region Halland. Från Åbo till Alberga – bibliotekets roll som mötesplats. (PDF)
http://www.regionhalland.se/dynamaster/file_archive/080929/419dff9ed8092b4644fbf4647a9
bee2a/Finlandsskrift%20webbversion.pdf
alternativt
http://www.regionhalland.se/extra/faq/?module_instance=1&action_question_show.590.0.=1
klicka på PDF-filen
2009-04-29
Skolverket. (2008). KURSINFO 2008/09 (2008).
http://www3.skolverket.se
2008-11-03
SFV ( Statens Fastighetsverk). Tolkning av bestämmelser angående tillgänglighet.
http://www.sfv.se/cms/showdocument/documents/sfv/tillganglighet/sfv_dokument/sfv_tolkni
ng_av_lagar_och_forordningar.pdf
2008-09-04
Svensk biblioteksförening. (2008). Fler är beredda att betala för bibliotek, men färre går dit
http://www.biblioteksforeningen.org/
2008-12-18
Tal- och punktskriftsbiblioteket – TPB. Den svenska talboksmodellen.
http://www.tpb.se/om_tpb/uppdrag/talboksmodellen/
2008-09-04
Unescos folkbiblioteksmanifest enligt Kulturrådet
http://www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=1948&epslanguage=SV
Utrikesdepartementet (2004). Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst.
http://www.lattlast.se/pub/5168/Barnkonventionen.pdf
2008-11-27
24
Bilaga 1
Begreppsförklaringar
AV-media
Begrepp för ”elektroniska” medier som musik på CD eller DVD
eller ljudböcker på CD.
Deposition
Lån av större mängd böcker som folkbiblioteket lånar från andra
bibliotek vilka har i uppdrag och fungerar som lånecentral för en
viss sorts böcker.
E-bok
Kortform av elektronisk bok. Med det menas en bok som
distribueras som en fil och läses på en dator med hjälp av ett
särskilt tillämpningsprogram, till exempel Adobe Reader eller
Microsoft Reader. (www.wikipedia.org).
Fjärrlån
Folkbiblioteket lånar enstaka böcker från andra bibliotek.
Ljudbok
Bok som är inläst på CD-skiva. Finns att köpa i handeln eller lånas
på bibliotek. Ljudboken får tolkas fritt och behöver inte följa
originaltexten av den tryckta boken.
Läshandikapp
Läshandikapp innebär att man har ett funktionshinder som leder
till läs- och skrivsvårigheter. Läshandikappet kan bero på dyslexi,
synnedsättning, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder.
Lättläst
Lättläst text är formulerad så att den är lätt att läsa och förstå.
Media
Tillgänglig information i olika format som t.ex. tryckta böcker,
tidskrifter, CD-böcker och musikskivor.
MP3-bok
Ljudbok på CD-skiva i komprimerat format, s.k. MP3-fil.
Referensböcker
Uppslagsböcker i biblioteket som inte får lånas hem, utan läses på
biblioteket.
RFID-teknik
RFID, radio frequency identification, är en metod att identifiera
personer eller ting som böcker med hjälp av radioteknik. Systemet
består av en transponder, som bäraren har, och en fast läsare.
Transpondern genererar en identifieringskod, och läsaren
registrerar och utför en önskad begäran som att låna ut en bok
(källa www.ne.se).
Storstil
Böcker med extra stora bokstäver lämpliga för synskadade.
Talbok
En bok som är inläst på CD-skiva. Talboken omfattas av
Upphovsrättslagen och får bara lånas ut av bibliotek till personer
med läshandikapp.
25
Tillgänglighet
Den fysiska tillgängligheten regleras i Lagen om enkelt avhjälpta
hinder. Den virtuella tillgängligheten regleras i den internationella
W3C-standarden. Grundtanken är att alla medborgare ska kunna ta
sig fram i offentliga miljöer och tillgodogöra sig information.
Virtuella biblioteket
Virtuella biblioteket används som ett annat namn för bibliotekets
webbplats, där allt mer material läggs ut som t.ex. bibliotekskatalogen och sökbara databaser. Tanken är att bibliotekets tjänster
skall gå att nyttja 24 timmar om dygnet via bibliotekens webbplats.
Äppelhyllan
Biblioteket har en hylla med medier för och om barn med olika
funktionshinder som leder till läshandikapp. Den hyllan kallas
Äppelhyllan och innehåller t.ex. fackböcker om funktionshinder,
talböcker för barn, teckenspråk och pedagogiskt material för
språkutveckling.
26
Bilaga 2
Bibliotekslagen
Bibliotekslag (1996:1596)
Källa: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1996:1596
SFS nr: 1996:1596
Departement/myndighet: Kulturdepartementet
Utfärdad: 1996-12-20
Omtryck: 1998:1249
Ändrad: t.o.m. SFS 2004:1261
Registeruppgifter (regeringen)
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna
biblioteksväsendet.
2 § Till främjande av intresse för läsning och litteratur,
information, upplysning och utbildning samt kulturell
verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett
folkbibliotek.
Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information
görs tillgänglig för alla medborgare.
Varje kommun skall ha folkbibliotek.
3 § På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna
litteratur för viss tid.
Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader
för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte
heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare
inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat.
4 § Ett länsbibliotek bör finnas i varje län.
Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med
kompletterande medieförsörjning och andra regionala
biblioteksuppgifter.
För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en
eller flera lånecentraler.
5 § Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas
lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera
skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att
tillgodose deras behov av material för utbildningen.
27
6 § Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla
högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter
till utbildning och forskning vid högskolan svara för
biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets
biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice.
7 § Kommunerna ansvarar för folk- och
skolbiblioteksverksamheten.
Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken
vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap.
Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för
lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt
särskilda bestämmelser ankommer på staten.
7 a § Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna
biblioteksväsendet skall samverka.
Kommuner och landsting skall anta planer för
biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261).
8 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet
åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter
bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska
och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov.
9 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet
åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker,
informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov
för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.
10 § Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek,
forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek
skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna
till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med
folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att
erbjuda låntagarna en god biblioteksservice.
28
Bilaga 3
Läroplanen
I läroplanen för grundskolan Lpo 94 finns mycket av intresse för skolbiblioteksverksamheten:
1. Skolans uppdrag
Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde
och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny
kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att
kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ …
2.2 Kunskaper
Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är
nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt
utbildning.
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att varje elev
 utvecklar nyfikenhet och lust att läsa,
 utvecklar sitt eget sätt att lära,
 tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig
och få beredskap för livet,
 utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk…
2.8 Rektors ansvar
Rektor har ansvar för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för
att: …
 skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av
god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex.
bibliotek, datorer och andra hjälpmedel, …
Kursplaner
Ur kursplanen i svenska
Undervisningen i svenska skall bl.a. sträva efter att eleven:
- utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen
hand och av eget intresse,
- utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och
anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär,
- får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och
författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och andra delar
av världen,
- utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig
kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt
granska och värdera olika källor och budskap,
- stimuleras till eget skapande och till eget sökande efter meningsfull läsning samt till
att ta aktiv del i kulturutbudet.
Ur kursplanen i samhällsorienterade ämnen
29
I gemensamma kursplantexten för de samhällsorienterade ämnena står det bl.a. att skolan
skall sträva efter att eleven:
-
utvecklar sin förmåga att använda olika informationskällor och ett kritiskt
förhållningssätt till dessa.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av årskurs 5:
Eleven skall
- kunna söka och bearbeta information samt göra sammanställningar för att belysa eller
besvara frågor om människan och hennes verksamheter.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av årskurs 9:
Eleven skall
- kunna ur ett samhällsperspektiv söka information från olika källor, bearbeta, granska
och värdera uppgifterna samt i olika uttrycksformer redovisa resultat och slutsatser.
30
Bilaga 4
Serviceåtagande Folkbiblioteken Hylte kommun 2007/2008
Serviceåtagande – Vad är det?
I vår kommun pågår ett ständigt arbete med att utveckla de olika verksamheterna.
Ett led i denna utveckling är de serviceåtaganden som fastställs av kommunens
styrelser och nämnder. Genom dessa åtagande får du som kommuninvånare en tydlig
bild av vilken service du har rätt att vänta dig för dina skattepengar och avgifter.
Kommunens medarbetare får i sin tur en tydlig bild av sina arbetsuppgifter,
vad som är viktigast och vad som förväntas av dem.
Bibliotekets serviceåtagande revideras varje år.
Verksamhetsbeskrivning
I Hylte kommun har du tillgång till tre bibliotek, huvudbiblioteket i
Hyltebruk samt ett i Torup och ett i Unnaryd.
Huvudbiblioteket är det största av de tre biblioteken och här hittar du den
bredaste boksamlingen. Här kan du även besöka en stor och mycket omtyckt
barnavdelning med många böcker, både för de allra minsta och de lite äldre.
Här kan du även besöka någon av de föreställningar för barn och familjer
som anordnas under året, ofta teater men ibland något annat.
Vill du besöka Hylte kommuns turistinformation går det bra på
huvudbiblioteket i Hyltebruk, broschyrer med mera hittar du däremot på
samtliga tre biblioteken.
Vi åtar oss att:
Serviceåtagande Hylte folkbibliotek 2007/2008
1. Du kan låna eller läsa böcker, tidskrifter, tidningar, talböcker, kassettböcker,
CD-skivor och noter på våra bibliotek.
2. Du kan söka böcker, i vår bibliotekskatalog, dygnet runt på vår hemsida
www.hylte.se.
3. Du har möjlighet att låna böcker från andra bibliotek genom oss.
4. Du kan söka information i våra register.
5. Du har tillgång till dator med Internetuppkoppling.
6. Du kan ta del av turistinformation om vår kommun främst på biblioteket i
Hyltebruk men på biblioteket i Torup och biblioteket i Unnaryd finns även
ett urval av turistbroschyrer.
7. Du kan delta i vår populära barnkulturverksamhet.
8. Du har möjlighet att besöka våra återkommande utställningar.
9. Du kan släktforska i biblioteket.
10. Du har möjlighet att söka kulturbidrag till din kulturförening.
31
Bilaga 5
Bibliotekets serviceåtagande 2009 och utvecklingsmål 2009-2011
BIBLIOTEK
SERVICEÅTAGANDE
2009
Verksamhetsbeskrivning
Folkbibliotek.
Målgrupp
Biblioteken är öppna för allmänheten. Du som vistas i Hylte kommun är välkommen att besöka oss.
Omfattning/volym
I Hylte kommun har du tillgång till tre bibliotek. Huvudbiblioteket finns i Hyltebruk. De två mindre biblioteken
finns i Torup och Unnaryd. På huvudbiblioteket hittar du den bredaste samlingen av böcker och andra media.
Biblioteken har regelbundna transporter mellan sig för att du ska kunna låna av beståndet från alla tre biblioteken
och hämta och återlämna media på det bibliotek som finns närmast dig.
Serviceåtagande
1. Du kan låna eller läsa böcker, tidskrifter, dagstidningar, talböcker, ljudböcker, noter eller låna hem
musik på CD eller DVD.
2. Du kan söka, reservera och låna om media i bibliotekskatalogen på Hyltes hemsida.
3. Du har möjlighet att låna böcker från andra bibliotek genom oss.
4. Du kan få hjälp med att hitta media och tjänster för olika behov.
Biblioteken har böcker med stor stil, böcker med lättläst text och böcker på andra språk än svenska.
Du som har ett funktionshinder som leder till läs- och skrivsvårigheter, t.ex. nedsatt syn eller dyslexi,
har rätt till viss service gällande talböcker och talboksspelare. Huvudbiblioteket erbjuder också
studiedator med speciella datorprogram som talsyntesen LexiLäser och rättstavningsprogrammet Stava
Rex för att underlätta för dig med läs- och skrivsvårigheter.
5. Du har tillgång till dator med Internetuppkoppling.
6. Du har möjlighet att besöka bibliotekets olika utställningar.
7. Du kan släktforska i biblioteket.
8. Du kan delta i vår populära barnkulturverksamhet.
9. Du har möjlighet att söka kulturbidrag till din kulturförening hos oss.
10. Du kan ta del av turistinformation om vår kommun främst på biblioteket i Hyltebruk men även
biblioteken i Torup och Unnaryd har ett visst urval av turistbroschyrer.
Kvalitetsindikator och metod
1. Antalet besökare och antalet utlånade böcker per invånare ska bibehållas.
2. Antalet omlån i självservicen i bibliotekskatalogen ska bibehållas.
3. Antalet fjärrlån ska mätas årligen.
4. Antal utlån av talböcker samt nyförvärv. Antal utlån av spelare. Intervjua ett antal aktiva
talbokslåntagare och/eller göra en förfrågan till aktiva handikappföreningar i kommunen för att få in
synpunkter på bibliotekets service ur ett kvalitativt perspektiv gällande talböcker.
5. Antalet bokningar och antalet bokade timmar på Internetdatorerna på huvudbiblioteket ska mätas.
6. Antalet utställningar på biblioteken ska vara ca 10 stycken under året.
7. Antalet inloggningar på släktforskardatabaserna ska mätas.
8. Antalet barnarrangemang ska vara ca 8 stycken under året.
9. Kulturbidraget som delas ut under 2009 ska uppgå till 80 tkr.
10. Antalet besökare på våra bemannade turistinformationspunkter ska mätas.
Koppling till övergripande mål
Fokusområde: Samhällsutveckling genom bl a åtagandet att kommunen ska verka för en positiv
befolkningsutveckling.
32
Ytterligare en påverkansfaktor är Bibliotekslagen.
Resurser
Verksamhet
32000 Bibliotek
31500 Allmän kulturverksamhet
31510 Barnkulturverksamhet
23000 Turistverksamhet
Budget 2009
4 221 tkr
149 tkr
45 tkr
300 tkr
BIBLIOTEK
UTVECKLINGSMÅL
2009-2011
Verksamhetsutveckling under mål- och resursperioden
Biblioteken vänder sig till alla som vistas i vår kommun. En utveckling av servicen behövs för att motsvara våra
servicetagares önskemål på kommunala tjänster.
Utvecklingsmål
1. Utveckling av IT-tjänster som e-posttjänst, SMS-tjänst och 24-timmarswebb.
2. Biblioteket ska stärka sin roll i lokalsamhället genom att vara en inspirerande mötesplats för olika
aktiviteter som bidrar till ökad livskvalitet.
3. Skapa fysisk tillgänglighet i bibliotekets lokaler.
Kvalitetsindikator och metod
1. Tänkbara metoder: Enkät till våra besökare om servicenivån. Mäta användning av tjänsterna.
2. Öka besöksantalet mellan åren 2008-2011.
3. Avstämning av föreslagna åtgärder i arkitektinventeringen av huvudbiblioteket mot vad som har
åtgärdats fram till 2010.
Koppling till övergripande mål
Fokusområde: Samhällsutveckling genom bl a åtagandet att kommunen ska verka för en positiv
befolkningsutveckling.
Ytterligare en påverkansfaktor är Bibliotekslagen.
Resurser
Serviceåtagandet Bibliotek skall fullföljas inom antagen KELP för 2010 och 2011 för följande verksamheter:
Verksamhet
32000 Bibliotek
31500 Allmän kulturverksamhet
31510 Barnkulturverksamhet
23000 Turistverksamhet
8 442 tkr
298 tkr
90 tkr
600 tkr
Antagen/justerad av > nämnden < den > datum <
33
Bilaga 6
Nyckeltal
Nyckeltal
2006
2007
2008
Bokbestånd:
83531
53281
29026
1224
76812 *
Vuxenböcker
Barnböcker
Referensböcker
92867
61075
30540
1252
Tidningar
Tidskrifter
AV-media
10
69
3200
8
70
3716
Utlåning:
67643
19323
16854
31466
7904
68042
17821
17570
32651
6529
Beräkning av 2008 års nyckeltal
pågår nu och tabellen är därför inte fullständig
Vuxen skön
Vuxen fack
Barnböcker
AV-media
Publika datorer
5
Datorbokningar timmar:
Datorbokningar
tillfällen:
*siffror från Hylte folkbibls datorbokningsprogram
Besök:
Totala besökare
Antal öppettimmar:
Antal tjänster:
Medieanslag:
Total budget:
48128
56
5,64
530 000
3,9 milj
5
75279
7
2357*
2788*
57025
57827
56
56
5
5
530 000 530 000
4 milj
4, 2 milj
*From 2008 använder sig biblioteket av en annan statistiksredovisningsmodell
med särredovisning av hur många exemplar som tillhör folkbiblioteken och hur många
som tillhör Örnaskolan. Tidigare har alla exemplar på folkbiblioteken och Örnaskolans
bibliotek räknats samman eftersom man använder samma datasystem. Örnaskolan hade
under 2008 10250 exemplar
34