Ett bibliotek för framtiden

BIBLIOTEKSPLAN FÖR HELSINGBORGS STAD
Helsingborg den 6 december 2006
1
Ett bibliotek för framtiden.
Vår vision
Helsingborgs bibliotek stöder och berikar den demokratiska utvecklingen.
Helsingborgs bibliotek ger inspiration till dig som vill lära, information till dig som vill veta
och kultur till dig som vill uppleva.
Helsingborgs bibliotek är till för alla människor i alla åldrar, med särskild betydelse för barn
och unga.
Biblioteken är hörnstenar i sina närområden. De binder människor samman med varandra och
med samhället, de ger näring åt hopp och drömmar.
Våra bibliotek är en outsinlig ström av bildning och kultur. I dess flöde kan man utforska det
förflutna, förstå sin samtid och skapa en framtid full av möjligheter.
Vi och vår omvärld
För de allra flesta är ”bibliotek” fortfarande ett hus dit man går för att låna böcker.
I de allra flesta svenskars värld står ”bibliotek” också för positiva värden.
Folkbiblioteken har under sin 150-åriga historia vilat på en stabil grund av folkbildning,
demokrati och förvaltning av kulturarvet. Från den utgångspunkten har biblioteken under åren
alltmer utvecklats till viktiga mötesplatser och utgör därtill en bro till övriga
kulturinstitutioner.
Den ursprungliga grunden ligger fast, men medlen och formerna är andra. Idag lever vi i ett
kommunikationssamhälle. Medborgarna kommunicerar ständigt, på varierande och nya sätt,
med omvärlden och med varandra. Därmed ökar också mängden tillgänglig information – och
det blir för många allt svårare att orientera sig i det tilltagande bruset. Gapet mellan
generationerna växer; äldre svenskar sätter större värde på information i traditionell form
medan yngre snabbt och bekymmerslöst tillgodogör sig IT-utvecklingens senaste
landvinningar.
Förskjutningen i konsumtion av media från biblioteken är tydlig. Enligt Kulturrådet har
bokutlåningen minskat med mer än 25 % under de senaste 25 åren. Under samma period har
utlåningen av AV-medier (fr a musik och film) sexdubblats. Just nu är utvecklingen av nya
webbtjänster den starkaste trenden.
Nya förutsättningar…
Biblioteksplanen för Helsingborg omfattar ett tioårsperspektiv och ska snarast ses som en
färdriktning med långsiktiga mål, som måste kompletteras av en handlingsplan med tydliga
och tidsatta mål.
Utgångspunkt är dels de förändringar vi kan se i vår omvärld, dels de antaganden vi kan göra
om stadens utveckling och dels de strategiska förbättringsområden som pekas ut i bl a Plan för
hållbar utveckling.
Tre av de förbättringsområden som staden arbetar med har särskild betydelse för
biblioteksplanen: att aktivt motarbeta arbetslösheten, att förbättra barns och ungdomars
uppväxtvillkor och att skapa förutsättningar för ett hälsosamt åldrande med möjlighet att
behålla ett eget boende.
Helsingborg år 2017 är sannolikt en stad med drygt 136.000 invånare, där andelen 65–74åringar blivit dramatiskt större. Bebyggelsen har expanderat främst i goda
kollektivtrafiklägen. Mariastaden har vuxit till att bli en av Helsingborgs största stadsdelar,
bostadsområdena i söder och öster har också utvidgats. Exploateringen av Södra hamnen har
påbörjats.
2
…och nya roller
Helsingborgs bibliotek har redan idag hög kompetens i att bistå besökare som söker
information av skilda slag. Behovet kommer att öka och kompetensen behöver därför
förstärkas ytterligare. Målgrupperna varierar: elever, studenter, vuxenstuderande och,
naturligtvis, låntagare som styrs av lust snarare än nytta.
Folkbiblioteket får också ökad betydelse som mötesplats. Det blir en plats där människor
interagerar och skapar tillsammans. Folkbiblioteken är kravlösa samlingspunkter; här möts
alla sorters människor. Just därför har biblioteken en lika självklar som viktig roll i ett
kommungemensamt arbete mot utanförskap och ensamhet, för integration och gemenskap.
I sin mer traditionella roll inriktar sig Helsingborgs bibliotek alltmer mot att, genom att
stimulera till läsning och bidra till läsförståelse, främja folkbildningen. Nya tjänster inom
området utvecklas ständigt.
Framtidens folkbibliotek ska vila på två ben: på en stark, god tradition och en öppen, lyhörd
flexibilitet. Att bevara det gamla och bejaka det nya är ett dilemma men framför allt en
möjlighet. För att göra det möjliga verkligt krävs samverkan över gränserna mellan
kommunala förvaltningar och mellan olika huvudmän.
Från ord till handling. En strategi för framtida biblioteksutveckling.
För att förverkliga intentionerna i biblioteksplanen och därav följande åtgärder i
handlingsplanen inrättas förvaltningsövergripande arbetsgrupper. Gruppernas storlek,
antal och sammansättning varierar över tid och med uppdrag. I varje grupp ska
biblioteksverksamheten vara representerad.
I ett inledningsskede finns behov av arbetsgrupper för ökad samverkan mellan
folkbibliotek och
 skolbibliotek
 stadens integrationsansvariga
 vård/äldreomsorg
 gymnasieskola och vuxenutbildning
 stadens IT-avdelning (här undersöks möjligheterna att knyta informatör/IT-kunnig
på Campus Helsingborg till arbetet)
Därutöver behövs en arbetsgrupp för utvecklingen av stadsbiblioteket, vars
sammansättning styrgruppen avgör.
Det bör här påpekas att arbetet med handlingsplanen inte ska uppfattas som eller får
utvecklas till tyngande arbetsuppgifter vid sidan av de ordinarie. Istället är det ett
naturligt inslag i ett ständigt pågående utvecklingsarbete.
Arbetsgruppernas arbete styrs och följs av en styrgrupp med representation från samtliga
berörda förvaltningar. Bibliotekschefen har ett övergripande operativt ansvar. Efter
samråd med styrgruppen och bibliotekschefen kan en arbetsgrupp vidta åtgärder och
sätta igång aktiviteter som bedöms lämpliga för att uppnå biblioteksplanens syfte.
Styrgruppen har ett särskilt ansvar för att bevaka vilka förändringar som kräver politiska
beslut och tillse att beredning av sådana ärenden sker. Därutöver informeras berörda
nämnder årligen om aktuell status i pågående arbete.
3
Våra viktigaste målgrupper
Bibliotek är till för alla. Samtidigt lyfter bibliotekslagen fram vissa särskilt viktiga
målgrupper. Ytterligare andra grupper är strategiskt intressanta sett ur ett kommunperspektiv.
Bibliotek för barn och unga
Barnbiblioteket har en naturlig roll i uppdraget att ge barnen bästa tänkbara stöd och hjälp i
deras språk- och läsutveckling och i deras strävan att söka och skapa kunskap. Barnbiblioteket
kan också ses som en spindel i ett lokalt barnkulturnät. I en trygg, stimulerande och generös
miljö, som uppskattas av både barn och vuxna, fungerar barnbibliotekarien som informationsoch arrangemangsförmedlare, initiativtagare, kontaktperson och samordnare samt som stöd
för pedagoger och bibliotekspersonal.
Barnbiblioteket ska ha stor bredd i mediebeståndet, i ämnen och svårighetsgrader, samt
kunskap om alla slags medier för barn och ungdomar. Kunskapen förmedlas på ett
professionellt, engagerande och lustfyllt sätt. Barnbibliotekarien arbetar aktivt och
uppsökande med att inspirera både till lästräning och fri läsning. För att informera
spädbarnsföräldrar om språkutvecklingens betydelse ska biblioteket förstärka samarbetet med
barnavårdscentralerna.
Barnbiblioteket är ett forum för berättande och har ett särskilt ansvar för att förmedla den
muntliga traditionen. Men också för att uppmuntra till eget skapande; folkbiblioteken ska vara
arenor där barn och unga kan utveckla och visa resultat av eget skapande och uttryck för sin
kreativitet.
Den biblioteksinterna arbetsgruppen får i uppdrag att utreda förutsättningar och föreslå
åtgärder för en fortsatt utveckling av biblioteket i ovan angiven riktning. Arenor för
ungas skapande byggs upp i dialog med ungdomarna själva.
Den arbetsgrupp som bildas mellan folkbibliotek och skolbibliotek diskuterar i vilka
former biblioteken bäst kan nå barn och unga i Helsingborg.
Bibliotek för invandrare
För många invandrare, både ensamstående och familjer, är folkbiblioteken redan idag
naturliga informationspunkter och mötesplatser. En målmedveten satsning på att utveckla
såväl stadsbiblioteket som biblioteken i olika stadsdelar/lokalsamhällen kan positivt bidra till
ökad integration i Helsingborg. Biblioteken är den enda kommunala resursen för
specialmedier och medier på andra språk än svenska och ska i rimlig omfattning tillhandahålla
litteratur på de stora invandrarspråken.
Personal i invandrartäta områden ansvarar för att sprida information om
biblioteksverksamheten på relevanta språk. Här är det särskilt viktigt att ta vara på den
kunskap och kompetens om de tvåspråkiga barnens språkutveckling som biblioteken står för.
Den arbetsgrupp som bildas mellan folkbibliotek och stadens integrationsansvariga får i
uppdrag att utreda förutsättningarna för och föreslå åtgärder för att ytterligare förstärka
arbetet för att förbättra integrationen i Helsingborg. Uppdraget ska utföras i dialog med
berörda invandrargrupper.
Bibliotek för funktionshindrade
Handikapp är inte ett fysiskt eller psykiskt tillstånd utan en relation mellan en människa och
hennes omgivning. Sverige ska enligt riksdagsbeslut vara ett helt handikappanpassat land år
2010. Därför är det en självklarhet att alla Helsingborgs biblioteksenheter senast då, och helst
4
långt dessförinnan, ska vara fullt tillgängliga för personer med olika former av
funktionshinder.
Tillgängligheten gäller inte bara den fysiska miljön. Biblioteken har ett stort ansvar för
informationsförsörjningen till personer med funktionshinder. Teknikutvecklingen ska följas
uppmärksamt. Biblioteken ska sträva efter att snabbt tillhandahålla hjälpmedel som kan
underlätta för funktionshindrade att ta del av såväl information som litteratur.
Bibliotekschefen ansvarar för att säkra den fysiska tillgängligheten till samtliga
folkbibliotek. I samråd med bibliotekets IT-ansvariga ansvarar bibliotekschefen också
för att bevaka den tekniska utvecklingen av hjälpmedel för personer med olika
funktionshinder. Rutiner skapas för kontinuerlig dialog med företrädare för målgruppen.
Bibliotek för äldre
Stadens uttalade mål är att äldre och funktionshindrade ska bo kvar i sina hem så länge de
förmår och önskar. Intellektuell stimulans, fysisk rörlighet, trygghet och social samvaro är
faktorer av största betydelse för att uppskjuta den tidpunkt då människor tvingas flytta till ett
vårdboende. Här spelar folkbiblioteken en viktig roll. Idag har biblioteket inom ramen för
Boken Kommer ett samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen där frivilligmedhjälpare
levererar beställda böcker hem till äldre och funktionshindrade. Det samarbetet kan och måste
utvecklas ytterligare.
Vidare ger vård- och omsorgsförvaltningens strategiska satsning på träffpunkter utmärkta
möjligheter till ett fördjupat samarbete med biblioteket.
Samtidigt bör man uppmärksamma att intellektuellt alerta äldre kan komma att ställa höga
krav på service och att deras IT-kunskaper ibland är bristfälliga.
Den arbetsgrupp som bildas mellan folkbibliotek och vård/äldreomsorg får i uppdrag att
studera förutsättningar och föreslå åtgärder för att utveckla en gemensam verksamhet i
linje med vad som ovan angivits. Uppdraget ska utföras i dialog med
pensionärsorganisationer och andra företrädare för målgruppen.
Aktiv roll i brett samarbete.
Mervärde för många
Helsingborgs stad behöver utveckla såväl folkbildning som demokrati/ delaktighet. Ett stort
behov finns också av att förbättra folkhälsan. Så är det idag och så kommer det med all
säkerhet att fortsätta vara i ett tioårsperspektiv. Folkbiblioteken har en roll i de processerna.
Exempelvis är det väl dokumenterat att skönlitteratur kan motverka stress och utbrändhet.
Här finns intressanta möjligheter att utveckla ett samarbete med biblioteket på Helsingborgs
sjukhus. Biblioteket som miljö kan i sig också stimulera och stärka människors välbefinnande.
Som nämnts ovan ser vi en roll för biblioteket även i integrationsarbete och i arbete för ökad
förståelse och tolerans mellan människor. Det förutsätter samverkan med andra förvaltningar i
Helsingborg som skapar mervärde för alla parter – och framför allt för medborgarna.
För en effektiv samverkan krävs en tydlig struktur med angivna mål och uppföljning samt
metoder för hur arbetet ska bedrivas. Viktiga förhållningssätt för ett effektivt arbete och en
levande biblioteksverksamhet är lyhördhet, flexibilitet och snabbhet.
En central uppgift att enas kring över förvaltningsgränser är att stimulera och främja läsande.
En annan är att skapa arenor både för människors kreativitet och för öppna samtal. Båda dessa
uppgifter syftar till att stärka folkbildningen och är av väsentlig betydelse för utvecklingen av
den lokala demokratin.
5
Inom området folkhälsa prövas möjligheterna att i samarbete med sjukhusbiblioteket
utveckla service och metoder. Bibliotekschefen är operativt ansvarig för projektet.
Närområdesprofilerade bibliotek
Enligt bibliotekslagens § 2 ”skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek”. Vår
tolkning är att alla helsingborgare har rätt att förvänta sig att en ”biblioteksfunktion” finns i
rimlig närhet (på högst tre kilometers avstånd).
Helsingborgs stad har ett stadsbibliotek, tio områdesbibliotek och en bokbuss. Idag framstår
områdesbiblioteken som ”mini-stadsbibliotek” med profil och funktioner som i allt väsentligt
efterliknar stadsbibliotekets. Om vi vill göra folkbiblioteken till hörnstenar i sina närområden
behöver vi bygga nya, långsiktigt hållbara strukturer baserade på ett funktionstänkande.
Utgångspunkten kan då inte vara befintliga bibliotek utan prognostiserade behov. För att
bättre kunna svara upp mot framtidens krav bör folkbibliotek i ytterområdena profilera sig på
sätt som bättre överensstämmer med respektive områdes sociala karaktär och serva de boende
med inriktning på deras fritid. Meningsfull och aktiverande verksamhet i områden som ofta
präglas av hög arbetslöshet, höga sjuktal och låg utbildningsnivå bidrar till att skapa
framtidstro och optimism.
I dessa områden är skola, fritid, vuxenutbildning, vård och omsorg samt socialtjänst naturliga
samarbetsparter. Även andra aktörer (sjukvården, barnavårdscentraler, studieförbund,
frivilligorganisationer, lokala statliga myndigheter, lokalt näringsliv) kan delta i samarbetet.
Verksamheten utformas, leds och finansieras gemensamt. Vem som står som huvudman är av
mindre betydelse. Avgörande är att samarbetet hittar långsiktigt hållbara former och inte
enbart tar sig uttryck i kortlivade projekt.
I ett pilotprojekt skapas en gränsöverskridande mötesplats som ett nav i utvecklingen av
sitt närområde. Bibliotekets grundläggande funktioner förenas och kompletteras med
andra samhälleliga funktioner som samverkar på lika villkor i ett lokalt centrum.
Förutom berörda kommunala förvaltningar inbjuds andra aktörer i området att delta i
samarbetet.
Styrgruppen avgör, efter samråd med presidierna i berörda nämnder, vilket område som
är lämpligast för pilotprojektet. En särskild projektgrupp med representation från
samtliga aktuella verksamheter inrättas.
Skolbiblioteken i biblioteksplanen
Det finns mycket som skiljer men mer som förenar folkbibliotek och skolbibliotek.
Värdegrunden är gemensam, även om tyngdpunkten kan variera. Biblioteken slår per
definition vakt om demokratins principer om alla människors lika värde och lika rätt att delta i
samhällslivet. En av förutsättningarna är det fria ordet. En annan är att människor behärskar
språket, att de kan tillgodogöra sig information och uttrycka egna åsikter.
Folkbibliotek och skolbibliotek förenas också i insikten om växandets värde, om vikten av att
tillgodose själens behov. Upplevelser och kunskap gör oss till hela människor, ger oss
avkoppling, lust, glädje och kreativitet och är en väsentlig del av det vi kallar ”det goda livet”.
Skolbiblioteken är pedagogiska bibliotek med samma uppdrag och utmaningar som skolan
som helhet har. Skolans pedagogiska utmaning, att stärka varje elevs lust och möjlighet att
lära och utvecklas, är också skolbibliotekens. Ett brett medieutbud och kunnig personal gör
skolbiblioteken till viktiga verktyg för såväl skolans som den enskilde elevens måluppfyllelse.
Skolbiblioteken utformas och utvecklas utifrån den egna skolans möjligheter, behov och
arbetssätt.
6
Skolbibliotek och folkbibliotek - för och med varandra
Alla elever behöver enkel tillgång till böcker och andra medier i och för sitt lärande. Trots
skilda förutsättningar, där skolbiblioteken definierar sig själva som förlängningar av
klassrummen och folkbiblioteken ska vara allmänhetens vardagsrum, är dock likhet och
ibland fysisk närhet så påtaglig att samarbete för båda verksamheternas bästa borde ses som
en självklarhet. Samarbetet kan röra båda form och funktion. Utmaningen är att finna
rationella former för samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek som främjar både
uppdrag och brukare och som inte upplevs som försämringar. Biblioteksplanen ska tvärtom ge
stöd för en utveckling av skolbiblioteken.
I Helsingborgs mer centrala delar, där grund- och gymnasieskolorna ofta ligger tätt, prövas en
ny form av skolserviceenheter. Skolserviceenheterna får som huvuduppdrag att serva
skolbiblioteken i respektive område och tilldelas ett kompletterande uppdrag som
folkbibliotek. Först efter noggranna studier av förutsättningar och konsekvenser kan beslut
fattas om var, när och hur sådana delade uppdrag kan läggas ut. Oavsett lösning ska
skolbibliotek och folkbibliotek kunna använda gemensamma distributionskanaler och
hämta/låna böcker hos varandra. Frågan om huvudmannaskap är av underordnad betydelse
och avgörs från fall till fall.
Bokbussen är redan idag av stort värde för flera mindre skolor i Helsingborg. Att som
ersättning för eller komplement till skolbiblioteken i ökad utsträckning använda ambulerande
bibliotek är en naturlig utveckling. Bokbussen blir viktig när likvärdighet i hela kommunen
eftersträvas.
Det ovan sagda gäller för de kommunalt drivna skolorna. Helsingborg har även en
förhållandevis hög andel friskolor. Relationen mellan dem och folkbiblioteken hanteras i
särskild ordning.
Den arbetsgrupp som bildas mellan folkbibliotek och skolbibliotek får i uppdrag att, på
övergripande nivå, klargöra ansvarsfördelningen och se över möjligheterna till fördjupad
samverkan. Målet är att teckna avtal på områdesnivå.
Specialfunktionsbibliotek
Idag är såväl böcker som information lätt tillgängliga för det stora flertalet människor. Den
traditionella verksamheten är därför inte tillräcklig för att ett bibliotek ska uppfattas som
attraktivt och värt att besöka. Service och utbud av tjänster som samspelar med medieutbudet
ska öka på de större enheter som inte primärt har ett närområdesuppdrag. Exempel på
aktiviteter kopplade till skönlitterärt och inte omedelbart ”nyttoorienterat” läsande är
läsecirklar, boktips, författarmöten och skrivargrupper.
Att i en oändlig informationsmängd finna relevant information i ett givet sammanhang blir allt
viktigare för alla former av lärande och kunskapsinhämtning samt för den ökande andelen
studerande på olika nivåer. Den moderna pedagogiken kräver att den som studerar tar ett stort
eget ansvar för att inhämta information. Det har förändrat yrkesroller inom såväl skolan som
biblioteken.
Studerande rör sig också fritt mellan skol-, folk- och högskolebibliotek. Många av dagens
biblioteksbesökare har ökade krav på bibliotekspersonalens specialistkompetens inom det
område de efterfrågar. Denna trend kommer att förstärkas, vilket kräver ytterligare
specialisering inom olika delar av biblioteken.
Samtidigt finns ett stort antal biblioteksbesökare som ”inte vet vad de söker”. Kvaliteten i
biblioteksbesöket kan ligga i att konfronteras med något oväntat.
Sammantaget talar detta för att placera delar av vuxenutbildningen, som Vägledningshuset
och Kunskapshuset, i stadsbibliotekets lokaler. Deras arbete för att vägleda och stödja
vuxenstuderande förbättras samtidigt som deras möjligheter att fånga upp nya
7
vuxenstuderande ökar. Därmed ökar också förutsättningarna att genom relevant utbildning
och kompetensutveckling sänka arbetslösheten. En samverkan med Campus Helsingborg kan
ytterligare stärka en sådan utveckling.
Folkbibliotekens koppling till läsande, lässtimulans och språkutveckling behöver stärkas. Vi
vet att läsandet är stort och att det ökar. Biblioteken kan och bör göra mer för att ytterligare
fördjupa läsupplevelsen. Att läsa är framför allt lustbetonat, men skönlitteraturen kan också
spela en roll både medicinskt, socialt och samhällsekonomiskt.
Stadsbiblioteket utvecklas till ett skönlitterärt centrum som förenar traditionell
biblioteksverksamhet med ett stort utbud av aktiviteter. Här finns aktiva scener med litterär
profil, arenor för såväl de stora författarna som de lokala förmågorna, för de intressanta
föreläsningarna och de goda samtalen.
Styrgruppen formulerar och lägger ut uppdrag för att närmare utreda möjligheterna att
specialisera stadsbiblioteket enligt ovan. Frågan om hur den mer specialiserade delen av
biblioteksverksamheten ska utvecklas, t ex inom eller mellan olika fysiska
biblioteksenheter bör särskilt uppmärksammas. Här innebär stadsbibliotekets
förhållandevis små ytor naturligtvis ett problem.
Uppmärksamhet ägnas också åt konsumentvägledningen, sedan lång tid en ordinarie del
av stadsbibliotekets verksamhet men fortfarande utan fastlagda mål och riktlinjer för sin
verksamhet.
För och med brukarna
Biblioteken ska arbeta målmedvetet och utåtriktat för att möta människor där de finns. Mobila
stationer med basservice som beställning av böcker kan finnas på stormarknader och olika
offentliga platser.
Bibliotekens kännetecken är att medborgarna har gratis tillgång till information, litteratur och
upplevelser. Att besöka ett bibliotek är att besöka en kravlös plats; här begär ingen någon
motprestation.
För att öka integrationen och för att ta vara på engagemang och initiativkraft i närområdena
bör också boende/brukare i ökande grad beredas möjlighet att påverka
bibliotekens/mötesplatsernas utformning. Inte minst viktigt är att ta till sig de ungas
synpunkter och önskemål.
De organisatoriska formerna för lokalt inflytandet kan och måste avgöras från område till
område. Dialogen ska vara systematisk, ständigt pågående och grundad på beprövade
metoder.
Styrgruppen formulerar och lägger i samråd med bibliotekschefen ut uppdrag för att
utveckla metoder som ger brukarna reella möjligheter att engagera sig i och påverka
bibliotekens verksamhet. Metoderna anpassas till lokala förutsättningar. Personalen på
berörda bibliotek deltar i arbetet för vilket chefen för områdesbiblioteken tilldelas ett
övergripande ansvar.
Det virtuella biblioteket
Snabb utveckling förskjuter fokus
IT-utvecklingen är snabb och svår att förutsäga, men alldeles säkert är att de virtuella
tjänsterna kommer att bli fler liksom att allt fler låntagare kommer att använda dem och
efterfråga service ”on line”. Säkert är också att det virtuella biblioteket till viss del kan ersätta
fysiska platser och att fokus i bibliotekens funktioner förskjuts.
En välfungerande webbplats blir folkbibliotekets främsta informations- och
marknadsföringskanal. Utmaningen ligger i att tydligt, tillgängligt och tilltalande visa vad
8
biblioteket har att erbjuda. Så blir webbplatsen också internt, för personalen, det bästa sättet
att hålla sig uppdaterad.
IT-stöd för logistik
Logistik är en central fråga och snabb och effektiv cirkulation på media ett viktigt mål för
framtidens bibliotek. Det kräver ett bra IT-stöd, i all synnerhet om vi vill bygga upp
bibliotekssystem över gränserna mellan folkbibliotek, skolbibliotek, Campus Helsingborg och
helst också sjukhusbiblioteket. Därför är logistiken ett av de områden där vi bör söka
samverkan både regionalt (Nosam, Region Skåne) och nationellt.
För att underlätta för användarna bör en gemensam virtuell portal för alla olika sorters
bibliotek byggas upp. På vilken nivå en sådan portal bör ligga – kommunal eller regional –
prövas senare i processen.
Utveckling tillsammans med användarna
Med hjälp av tekniken ska biblioteket uppmuntra användarna att medverka och ge feedback
på de digitala tjänster som erbjuds. Exempel på sådana tjänster är att utifrån användarens
preferenser ge personliga boktips via webben.
En strategi behövs för att kontinuerligt utvärdera och uppdatera tjänsterna och för att möta
användarnas behov, som är i ständig förändring. Biblioteket måste möta nätanvändarnas
förväntningar och anpassa sig till utvecklingen på nätet. För att göra detta måste användaren
involveras i utvecklingen av såväl befintliga som nya tjänster. Tekniken kan främja
användarnas deltagande roll, aktivera och ge användaren möjlighet att påverka utvecklingen
av bibliotekstjänster, både virtuella och fysiska.
Öppenhet en förutsättning
Internet erbjuder både bibliotek och användare enkla och intuitiva sätt att förvara, sortera,
söka och dela information. Detta kräver att datasystemen öppnas så att informationen blir
tillgänglig, både för användare och för andra bibliotek. Ett annat krav är att programvaran
utvecklas kontinuerligt och inte såsom idag stegvis, version för version.
De gränssnitt som möter användaren måste vara bättre, enklare och mer användaranpassade.
En öppenhet måste finnas också för annan teknik och tjänster som används inom andra
branscher. Bibliotekspersonalen bör använda samma verktyg som användarna gör för att
kommunicera med dessa och varandra. På så sätt kan bibliotekets webbplats fungera som ett
demokratiskt och personligt medium där individen själv skapar sina egna förutsättningar
Den arbetsgrupp som bildas mellan biblioteket och IT-avdelningen får i uppdrag att
utreda förutsättningar och föreslå åtgärder för att ytterligare utveckla det virtuella
biblioteket. I uppdraget ingår att medverka till ökad samordning och tillgänglighet inom
ABM-området (Arkiv, Bibliotek, Museer).
Gruppen ska vidare ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om att bygga en gemensam
virtuell portal för alla sorters bibliotek i Helsingborg.
Personalen den viktigaste tillgången. Nya uppgifter kräver annan
kompetens
Medarbetare med rätt profil kompletteras av frivilligmedhjälpare
En utveckling/inriktning av folkbiblioteken och skolbiblioteken som den ovan skisserade
kräver eftertanke i rekrytering och bemanning. Förvisso är allmän social kompetens
nödvändig hos all personal i frontlinjen, men därutöver kan skilda miljöer och funktioner göra
även andra kompetenser och andra utbildningar än bibliotekariens behövliga och värdefulla.
Samtidigt kan, som nämnts ovan, efterfrågan på specialistkunskap förväntas öka.
9
Bibliotekspersonal har i en utredning uttryckt att de kan känna sig osäkra inför framtiden och
att de saknar tillfällen för analys av samhälleliga förändringar och deras betydelse för
biblioteken. De forum som redan idag finns för sådan kompetensutveckling ska utvecklas
ytterligare. Folkbiblioteket får aldrig riskera att bli en isolerad institution utan måste vara en
aktiv del i människors kulturella, sociala och intellektuella utveckling.
Frivilligarbetet som resurs växer i betydelse. I detta ligger ett stort värde inte bara för den
offentligt finansierade verksamheten utan också för den enskilde frivilligmedhjälparen. En
ökad satsning på frivilligmedhjälpare ska dock ske med respekt för såväl professionens
integritet som fackliga intressen.
Samtliga arbetsgrupper bör uppmärksamma frågan om relevanta metoder för
uppföljning och utvärdering samt, med hänsyn till biblioteksplanens mål, föreslå insatser
för att höja personalens kompetens. Frågan om frivilligmedverkan och avgränsning
gentemot professionen diskuteras och övervägs i arbetsgrupperna.
Finansiering
Den framtida biblioteksverksamhet som skisseras i biblioteksplanen kräver noggranna
överväganden och genomtänkta beslut vad gäller finansiering.
Kortsiktigt innebär en ny inriktning ökade kostnader. På lång sikt kan integration mellan
folkbibliotek, skolbibliotek, träffpunkter och andra närlokaler medföra minskade kostnader.
Följande kostnadsökningar kan identifieras i det korta perspektivet:
 avvecklingskostnader av lokaler
 ombyggnadskostnader
 tillgänglighetsanpassning av lokaler
 mobila stationer med basservice
 utvecklingen av det virtuella biblioteket
Långsiktigt innebär ett gemensamt nyttjande av befintliga personal- och lokalresurser att mer
kan göras med mindre resurser. Integration innebär att färre lokaler behövs och bemanning
kan ske med gemensam personal. Satsningen på det ”virtuella biblioteket” kan också innebära
ett mindre behov av fysiska mötesplatser och därmed långsiktigt lägre kostnader för personal
och lokaler.
Det resurstillskott som blir nödvändigt med anledning av stadens utbyggnad av 8.000
bostäder behöver inte nödvändigtvis omvandlas till fysiska bibliotek. Utvecklade metoder på
redan befintliga bibliotek i kombination med mobila enheter och en välfungerande webbplats
kan fylla behoven. Lämpligaste alternativ avgörs med hänsyn till varje områdes karaktär och
förutsättningar. Maximal flexibilitet är ständig ledstjärna.
För att säkerställa ekonomin och därmed genomförandet av planen bör berörda nämnder
i sina budgetar årligen avsätta särskilda medel till samverkan kring Helsingborgs
bibliotek och uppsökande verksamheter.
Styrgruppen lämnar förslag till nämnderna om vilka medel som behövs och om hur
kostnaderna ska fördelas.
10