FÖRINTELSEN: BEGREPP OCH KRONOLOGI BEGREPPEN Holacaust (från grekiskans ”brännoffer”) Shoah (hebreiska: katastrof) Förintelsen (från tyskans Vernichtung, nazisternas eget språkbruk) Folkmord (genocide, i FN-konventionen) ”den slutgiltiga lösningen på judefrågan” (”Endlösung der Judenfrage”, nazisternas omskrivning) VÄGEN MOT FÖRINTELSEN Januari 1933 Nationalsocialisternas makttillträde. Hitler rikskansler. April 1933 Avsked för judar i statlig tjänst och bojkott av judiska affärer etc. 1935 Nürnberglagarna: judarna fråntas sitt tyska medborgarskap; giftermålslagarna, lagar om sexuellt umgänge; kategoriseringen av judarna, ”full” jude är den som har tre eller fyra mor/farföräldrar som är mosaisk trosbekännare (”halvjude” två, respektive ”kvartsjude” en mor/farförälder) Juli 1938 Misslyckad flyktingkonferens i Nationernas förbunds regi i Evian, Frankrike Augusti 1938 Alla judar ska ha förnamnen Sara, Israel Oktober 1938 ”J” i de tysk-judiska passen (på begäran av Schweiz, Sverige har inga invändningar) 1938 9/11 Rikspogromnatten (”Kristallnatten” i nationalsocialisternas terminologi); följs av förbud för judiska tidningar och organisationer; förbud att äga bil och att köra bil Hösten 1938 Intensifiering av den s.k. ”ariseringen”, d.v.s. beslagtagandet av judisk egendom Från våren 1939 Sammanförande av judarna i särskilda ”judehus” 1/9 1939 Nattligt utegångsförbud, förbud mot radioinnehav Efter angreppet mot Polen 1/9 1939 I Polen: enstaka massavrättningar; sammanförande av den judiska befolkningen i getton som hade järnvägsförbindelser; likvidering av polska intellektuella samt sinnessjuka Från oktober 1939 ”Eutanasin” inleds, systematiskt mord av handikappade i Tyska riket, totalt mördas omkring 100.000 människor i gaskamrar. Programmet (T4 efter Tiergartenstrasse 4 i Berlin) avslutas formellt i augusti 1941 men fortgår i olika former till krigets slut med ytterligare ca 150.000 mördade. Från november 1939 fram till våren Mycket omfattande tvångsförflyttningar (flera hundra 1941 tusen) av polacker, varav stora delar judisk befolkning, från de inkorporerade delarna av Polen till Generalguvernementet för att bereda plats för s.k. folktyskar från det Sovjetockuperade Baltikum, östra Polen och Ukraina. Februari 1940 De första tyska judarna skickas till Polen Juli 1940 Förbud mot innehav av telefon Sommaren 1940 Madagaskarplanen diskuteras efter att Niskoplanen förkastats (Nisko var ett område öster om Lublin i Polen dit ca 5.000 judar förvisades). (Madagaskarplanen hade redan 1937 diskuterats mellan den polska och franska regeringen) 1940 Utarbetandet av Generalplan Ost – ett gigantiskt folkomflyttningsprogram för Östeuropa December 1940 Himmler talar inför underlydande direkt om fysisk förintelse av Europas judar; talas om 5,8 miljoner Från April 1941 Efter angreppet mot Jugoslavien startar arméförband ”aktioner” för att göra Serbien ”judefritt”, på allvar i slutet av juni Våren 1941 Den s.k. kommissarieordern av Hitler inför angreppet mot Sovjetunionen om att det var ett ”världsåskådningskrig” där politiska kommissarier och judar (”partisaner”) skulle avrättas Från 22/6 1941 Tysklands angrepp på Sovjet; de s.k. insatsgrupperna startar omedelbart massmord på den judiska befolkningen (mördar på ett år ca 1 miljon människor) Från september 1941 Försök med giftgas på ryska krigsfångar i Auschwitz; successiv utbyggnad av förintelselägren 15/9 1941 Tvång att bära judestjärnan Oktober 1941 Utvandring förbjuds från Tyska riket 22/1 1942 Wannseekonferensen; planering av det praktiska genomförandet av förintelsen: fram till krigets slut kommer ca 5,8 miljoner judar att mördas inom förintelsen, därutöver massmord på en rad andra grupper: romer, slavisk befolkning i Östeuropa, ryska krigsfångar 27/1 1945 Auschwitz befrias av Röda armén 8 maj 1945 Nazityskland kapitulerar