FÖRINTELSEN: BEGREPP OCH KRONOLOGI
BEGREPPEN
Holacaust (från grekiskans ”brännoffer”)
Shoah (hebreiska: katastrof)
Förintelsen (från tyskans Vernichtung, nazisternas eget språkbruk)
Folkmord (genocide, i FN-konventionen)
”den slutgiltiga lösningen på judefrågan” (”Endlösung der Judenfrage”, nazisternas
omskrivning)
VÄGEN MOT FÖRINTELSEN
Januari 1933
Nationalsocialisternas makttillträde. Hitler rikskansler.
April 1933
Avsked för judar i statlig tjänst och bojkott av judiska
affärer etc.
1935
Nürnberglagarna: judarna fråntas sitt tyska medborgarskap;
giftermålslagarna, lagar om sexuellt umgänge;
kategoriseringen av judarna, ”full” jude är den som har tre
eller fyra mor/farföräldrar som är mosaisk trosbekännare
(”halvjude” två, respektive ”kvartsjude” en
mor/farförälder)
Juli 1938
Misslyckad flyktingkonferens i Nationernas förbunds regi i
Evian, Frankrike
Augusti 1938
Alla judar ska ha förnamnen Sara, Israel
Oktober 1938
”J” i de tysk-judiska passen (på begäran av Schweiz, Sverige
har inga invändningar)
1938 9/11
Rikspogromnatten (”Kristallnatten” i nationalsocialisternas
terminologi); följs av förbud för judiska tidningar och
organisationer; förbud att äga bil och att köra bil
Hösten 1938
Intensifiering av den s.k. ”ariseringen”, d.v.s. beslagtagandet
av judisk egendom
Från våren 1939
Sammanförande av judarna i särskilda ”judehus”
1/9 1939
Nattligt utegångsförbud, förbud mot radioinnehav
Efter angreppet mot Polen 1/9 1939
I Polen: enstaka massavrättningar; sammanförande av den
judiska befolkningen i getton som hade
järnvägsförbindelser; likvidering av polska intellektuella
samt sinnessjuka
Från oktober 1939
”Eutanasin” inleds, systematiskt mord av handikappade i
Tyska riket, totalt mördas omkring 100.000 människor i
gaskamrar. Programmet (T4 efter Tiergartenstrasse 4 i
Berlin) avslutas formellt i augusti 1941 men fortgår i olika
former till krigets slut med ytterligare ca 150.000
mördade.
Från november 1939 fram till våren
Mycket omfattande tvångsförflyttningar (flera hundra
1941
tusen) av polacker, varav stora delar judisk befolkning, från
de inkorporerade delarna av Polen till
Generalguvernementet för att bereda plats för s.k.
folktyskar från det Sovjetockuperade Baltikum, östra Polen
och Ukraina.
Februari 1940
De första tyska judarna skickas till Polen
Juli 1940
Förbud mot innehav av telefon
Sommaren 1940
Madagaskarplanen diskuteras efter att Niskoplanen
förkastats (Nisko var ett område öster om Lublin i Polen
dit ca 5.000 judar förvisades). (Madagaskarplanen hade
redan 1937 diskuterats mellan den polska och franska
regeringen)
1940
Utarbetandet av Generalplan Ost – ett gigantiskt
folkomflyttningsprogram för Östeuropa
December 1940
Himmler talar inför underlydande direkt om fysisk
förintelse av Europas judar; talas om 5,8 miljoner
Från April 1941
Efter angreppet mot Jugoslavien startar arméförband
”aktioner” för att göra Serbien ”judefritt”, på allvar i slutet
av juni
Våren 1941
Den s.k. kommissarieordern av Hitler inför angreppet mot
Sovjetunionen om att det var ett ”världsåskådningskrig”
där politiska kommissarier och judar (”partisaner”) skulle
avrättas
Från 22/6 1941
Tysklands angrepp på Sovjet; de s.k. insatsgrupperna
startar omedelbart massmord på den judiska befolkningen
(mördar på ett år ca 1 miljon människor)
Från september 1941
Försök med giftgas på ryska krigsfångar i Auschwitz;
successiv utbyggnad av förintelselägren
15/9 1941
Tvång att bära judestjärnan
Oktober 1941
Utvandring förbjuds från Tyska riket
22/1 1942
Wannseekonferensen; planering av det praktiska
genomförandet av förintelsen: fram till krigets slut kommer
ca 5,8 miljoner judar att mördas inom förintelsen,
därutöver massmord på en rad andra grupper: romer,
slavisk befolkning i Östeuropa, ryska krigsfångar
27/1 1945
Auschwitz befrias av Röda armén
8 maj 1945
Nazityskland kapitulerar