T
ORSDAGSBLADET
HSO-INFORMATION FRÅN OSS!
NR 80, V.7, 2016. (Årgång 5)
Innehåll
Redaktören har ordet
”Sluta tillgängliggör samhället!”
Handikappförbunden, RFSU och RFSL skriver gemensam
underlagsrapport till FN
Kultur i vården, våren 2016
SeSam, föreläsningar februari och mars 2016
Kurs – Första hjälpen till psykisk hälsa
ABF och din föreningar
Neuroförbundet och Stroke länsförening på Samariterhemmet
Stroke länsförening, medlemsmöte om hjälpmedel
Kallelse årsmöte: Föreningen Hjärnkoll
TÄNKVÄRT
~1~
2
3
5
6
12
14
15
16
17
18
19
Redaktören har ordet!
Senaste numret av Torsdagsbladet är tungt på aktivitetsfronten! Vi berättar om
Kulturenhetens satsningar för Kultur i vården och lyfter SeSams föreläsningar inom
länet.
På nyhetsfronten tar vi med Handikappförbundens skrivelse tillsammans med
Certec, men även information om deras underlagsrapport till FN tillsammans med
RFSU och RFSL (länk till mer information finns i texten).
Våra medlemsföreningar har det fullt upp med årsmötesplaneringar och
sammanställningar, men bland alla möten finns också tid och plats för
föreningsaktiviteter. Stroke länsförening har medlemsträff om hjälpmedel och
kommer även informera om sin förening tillsammans med Neuroförbundet, på
Samariterhemmet i Uppsala om några veckor.
Passa på att bryta av i det gråa februarivädret med att gå på kurs, ta del av någons
erfarenheter via föreläsning, gå på en medlemskväll i rollen av anhörig, eller ta en
stund för dig själv och upplev en jazzkonsert.
Vi hoppas på att kunna fortsätta informera om ännu fler engagemang och event
fram emot våren. Om er förening har inbjudningar, tema-dagar, öppet hus eller
fikaförsäljning och vill nå ut till fler, är ni mycket välkomna att kontakta redaktör
eller ansvarig utgivare, så tar vi med er föreningsinformation i kommande
Torsdagsblad.
Nahal Ghanbari
~2~
”Sluta tillgängliggör samhället”
Tillgänglighet. Tillgänglighet är ett oerhört viktigt medel, men den är
inte ett mål i sig och kan inte på egen hand leda fram till det
inkluderande hållbara samhället. Istället är det dags att vi riktar in oss
på satsningar på universell design, som ett bättre sätt att öka
delaktigheten för alla.
Det är ingen slump att Sveriges framtidsminister Kristina Persson, i linje med FN:s
globala mål i Agenda 2030, har sin inriktning på ett framtida inkluderande och hållbart
samhälle. Medvetenheten ökar om att enskilda insatser för tillgänglighet och miljö inte
når hela vägen fram, hur många och hur omfattande de än görs.
Det konstruktiva alternativet är i stället att utifrån medvetenheten om hela mångfalden
av förmågor och behov, bygga upp tankestrukturer och handlingsmönster för en
Universell Design som kan leda fram till ett samhälle med delaktighet för alla.
Också vi inom funktionshinderrörelsen, som länge drivit krav på tillgänglighet vill här
markera att en aldrig så god tillgänglighet, i sig aldrig utgör en garant för det som är
själva målet: delaktighet. Tillgänglighet är ett oerhört viktigt medel, men den är inte ett
mål i sig och kan inte på egen hand leda fram till det inkluderande hållbara, vare sig
socialt eller individuellt. Vi förordar att man alltmer ska rikta in sig på satsningar på en
universell design, helt enkelt eftersom man därmed kommer längre i delaktigheten.
Universell Design utgör en ständigt pågående process, där varje införande av ett nytt
system, uppförande av en ny byggnad eller framställning av en ny produkt nyttiggörs
som en möjlighet att göra samhället mer inkluderande och därmed mer hållbart.
I år är det tio år sedan FN lyfte fram Universal Design som huvudstrategi för bygget av
ett samhälle för alla. Begreppet finns också med i FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning.
Det innebär att produkter, tjänster och miljöer ska utformas på ett sådant sätt att alla
människor kan använda dem, utan särskilda anpassningar eller särlösningar. Hittills har
161 länder världen över ställt sig bakom FNs ambition och Sverige är ett av dessa
länder.
För att kunna arbeta systematiskt med Universell Design behöver begreppet komma
med som en övergripande princip också i forskningspolitiken. För att skynda på
utvecklingen behövs ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som kan fokusera på frågor
som:
• Vad kan universell design tillföra i människors liv, exempelvis i termer av delaktighet?
• Vad innebär det att växa upp i ett öppet och inkluderande samhälle och hur påverkar
det de val människor gör i sina liv?
~3~
• Vad tillför den universella designen för människor som inte har en
”funktionsnedsättning” i administrativ mening, men som exempelvis är gravida eller äldre
eller har en annan kulturell förförståelse? Eller kanske bara färdas med en stor resväska
eller en barnvagn?
• Vad händer när ”alla” börjar vänja sig vid det universellt utformade?
Ett par exempel är på sin plats:
Designhuset i Lund, Ingvar Kamprad Design Center, där bland andra Certec har sin
verksamhet, byggdes för att vara så inkluderande som möjligt och stod klart år 2002.
Huset är intressant: dels för att den inkluderande designen inte syns, eftersom det inte
finns några efterhandskonstruktioner eller anpassningar och dels för den påverkan som
huset har både på hur människor rör sig och umgås och på de aktiviteter som arrangeras
i huset.
Det tydliggör också att när universell design är som bäst så märks den inte. Människor
vänjer sig snabbt vid en miljö där man slipper trösklar eller ramper och där varken ljud
eller ljus stör samtal, föreläsningar eller möten. En sådan miljö inspirerar till delaktighet,
upplevelser, diskussioner, kreativitet och närhet.
Universal Design är applicerbart inom alla områden, inte minst inom
utbildningsområdet. I USA är Universal Design for Learning, UDL ett etablerat begrepp
och ett forskningsområde för inkluderande lärmiljöer. Här använder man sig av
vetskapen om att vi tillgodogör oss kunskap på olika sätt och skapar inkluderande
flexibla läromiljöer, också pedagogiskt som gagnar alla människor.
Många av oss använder digitala lösningar, som talböcker, text när vi tittar på tv eller
SVT:s textuppläsning, därför att det gör vår informationsinhämtning enklare. Mycket av
det som från början lanserats som ”särlösningar” förenklar livet och vardagen för oss
alla. En viktig utgångspunkt även när det gäller människor som är nyanlända och som på
bästa sätt behöver kunna tillgodogöra sig samhällsinformation, skola och utbildning.
Vi vill uppmana regering och riksdag att ta frågan om ett inkluderande samhälle på
allvar och låta sig inspireras av Norge, som i dagarna lanserat en handlingsplan för
Universell Design.
Självklart vill vi dit i Sverige också, så vad väntar vi på? Vi ser nu fram emot
tillsättandet av en parlamentarisk utredning, som är tvärvetenskapligt sammansatt, för att
fastlägga en svensk strategi för hur vi ska uppnå det universellt utformade samhället
med hjälp av Universell Design.
En forskningsproposition 2016 utan satsningar på Universell Design framstår som
orimlig.
Per-Olof Hedvall, tekn. dr, ämnesföreträdare Certec
Bodil Jönsson, professor emerita, grundare av Certec
Stig Nyman, ordförande Handikappförbunden
Pelle Kölhed, vice ordförande Handikappförbunden
Ines Uusmann, andre vice ordförande Handikappförbunden
~4~
Handikappförbunden, RFSU och RFSL
skriver gemensam underlagsrapport till FN
Pressmeddelande • 2016-02-18 09:15 CET
Idag förhör FN:s Kvinnokommitté Sverige i Genève. Inför förhöret har
Handikappförbunden, RFSL och RFSU tagit fram en gemensam
underlagsrapport. Här tar vi bland annat upp skillnaden mellan lagarna och hur
de tillämpas i praktiken, och att även om vi lever jämlikt på pappret så är det
inte så i praktiken.
Genom Kvinnokonventionen har vår regering åtagit sig att arbeta för kvinnors
rättigheter inom alla områden. Trots att Kvinnokonventionen trädde i kraft för
mer än 30 år sedan återstår mycket att göra.
Några av våra rekommendationer;
Straffrätten av sexuella övergrepp bör ses över och det bör även utbildning för
rättsliga aktörer, däribland juridikstuderande. Detta för att bekämpa sociala stereotyper
som leder till våld mot kvinnor.
Alla som utsätts för våld i hemmet ska garanteras samma stöd och en konkret
strategi för hur detta ska gå till måste utvecklas.
För att bekämpa våld mot kvinnor, inklusive kvinnor med funktionsnedsättningar,
lesbiska, bisexuella, transsexuella och queera kvinnor måste våld i nära relationer
innefattas. Det ska också handla om samkönade relationer, förhållanden och strukturer
som är kopplade till våld mot kvinnor som har funktionsnedsättningar, eller kvinnor som
bär slöja, eller som blir utsatta för stereotyper kring ras eller etnicitet. Även våld mot
transpersoner ska inkluderas.
När man utreder jämställdheten mellan män och kvinnor från ett intersektionellt
perspektiv behövs inte bara uppgifter om kön utan även om könsidentitet,
funktionshinder, ålder, sexuell läggning, etnicitet och religion.
Data kring jämställdhet bör delas upp, särskilt med funktionsnedsättning som grund.
Analysen bör vara kritisk och ta hänsyn till strukturella hinder som olika kvinnor ställs
inför.
Länk till underlagsrapporten
Handikappförbunden är en samarbetsorganisation för 39 funktionshinderförbund som tillsammans
representerar ca 400 000 människor. Vårt mål är ett samhälle för alla och vårt intressepolitiska arbete
grundar sig på mänskliga rättigheter.
~5~
KULTUR I VÅRDEN, VÅREN 2016
Kultur ger ljusglimtar i vardagen, skapar värdefulla möten och ger verktyg för
reflektion. Deltagande i kulturlivet är en viktig friskfaktor, men också en mänsklig
rättighet. Därför arbetar Kulturenheten för kulturens förekomst inom vården.
I samarbete med olika aktörer, så som sjukhusbiblioteket, vårdavdelningar och annan
verksamhet, anordnar Kulturenheten kulturprogram på olika platser inom
landstingets vårdverksamheter.
Alla program har fri entré och riktar sig till patienter och deras närstående
samt personal inom vården, om inget annat anges.
Nedan ser du var och när de äger rum. Längre bak kan du läsa om övriga
erbjudanden inom Kultur i vården, samt hitta kontaktuppgifter och information om
verksamheten. Programmet kan förändras under våren och aktuellt program finns på
www.lul.se/kiv
Välkommen att ta del av vårens kulturprogram!
Klassiska toner- Uppsala kammarsolister
Uppsala Kammarsolister är en av landets främsta stråkensembler och intar en
särställning i Sveriges musikliv. Ensemblen har en omfattande verksamhet och
samarbetar ofta med intressanta gästmusiker. Slående är ensemblens stiltrogenhet,
oavsett om den framför barock, klassisk, romantisk eller senare musik. www.miu.se
Uppsala kammarsolister består av:
Nils-Erik Sparf, violin
Klara Hellgren, violin
Bernt Lysell, violin
Susanne Magnusson, viola
Erik Wahlgren, cello
När och var?
Onsdag 24 februari kl. 15:00 Caféet Ing 30, Akademiska sjukhuset
~6~
Frank Sinatra och hans klassiska jazzsånger Staffan Bråsjö och Rickard Arnberg
Den fantastiska sångaren Rickard Arnberg och hans lyhörda pianist Staffan Bråsjö
bjuder på ett färgsprakande program med välkända sånger från Frank Sinatra och
storbandens glamorösa tid.
Under konserten tolkas kända örhängen som "Fly me to the moon" och " My way" på
ett stiltroget men ändå högst personligt vis som inte lämnar någon oberörd. Come fly
with us!
När och var?
Torsdag 18 februari kl. 18:00 Rättspsykiatriavdelning 110, Ulleråker
Tisdag 23 februari kl. 15:00 Sjukhusbiblioteket Ing 85, OBS! Ingång via Ing 70 pga.
ombyggnation, Akademiska sjukhuset
Tisdag 23 februari kl. 18:00 Rättspsykiatriavdelning 111, Ulleråker
~7~
KULTUR I VÅRDEN - FLER ERBJUDANDEN FÖR PATIENTER
Förutom kulturprogram, erbjuds fler kulturaktiviteter för landstingets patienter. Dessa kan
äga rum på offentliga platser, eller anordnas på plats inom vården. Aktiviteterna är
kostnadsfria för grupper av patienter, För mer information eller bokning av erbjudanden,
kontakta Pia-Marit Ekström på tfn 018-611 62 86 eller [email protected]. Läs mer
nedan.
Upplandsmuseet
Upplandsmuseet är länsmuseum för Uppsala län och arbetar med att utforska den
uppländska kulturhistorien samt vårda och förmedla kunskap om kulturarvet. För mer
information om museet samt aktuella utställningar, läs på www.upplandsmuseet.se
För vården erbjuder Upplandsmuseet:
Visningar av aktuella utställningar på museet. Föredrag som t ex:
- Romska Röster 500 år i Sverige, fortfarande främmande?
Katja Blomérus, finsk rom, och Stina Flink, båda från Upplandsmuseet, kommer och
berättar om romsk kultur och historia genom föremål och bilder.
- Trollskott och tandvärkstall. Sjukdomar och magiska botemedel under 1800-talet.
Vad gjorde landsbygdens folk när de blev sjuka, då det varken fanns sjukhus eller läkare i
närheten? Var det möjligt att sätta en sjukdom på en ovän eller på magisk väg få någon att
bli kär i en? Museipedagoger från Upp- landsmuseet berättar om folkmedicin och folktro.
- Calle Jularbo-dragspelskungen.
Under 1940- 1950- talen var det stor folkfest när Calle Jularbo gled in i sin vita Cadillac
med sina dragspel till dansbanorna runt omkring i Uppland. Här spelade han upp till dans
och alla ville dansa till hans toner. "Livet i Finnskogarna, Drömmen om Elin och
Avestaforsens brus" var några av hans berömda kompositioner. Med musik, bilder och
föremål presenterar museipedagog Frida Gereonsson dragspelslegenden Calle Jularbo.
- Arkeologi i Gamla Uppsala.
Biträdande museichef Bent Syse berättar och visar bilder från de stora arkologiska
undersökningarna i Gamla Uppsala.
Stadsvandringar som t ex:
- Svartbäckens gårdar och gator i medeltida miljö
- Från Kvarnfallet till Islandsfallet, om å-rummet från dåtid till nutid.
Länshemslöjdskonsulenterna i Uppsala län erbjuder
- Slöjdverkstan- slöjda med enkla medel i olika naturmaterial
~8~
Kortfilmer från Uppsala Internationella Kortfilmfestival
Uppsala Internationella Kortfilmfestival har funnits i mer än ett kvarts sekel och är en av
Europas viktigaste kortfilmfestivaler. Varje år i oktober visas mer än 300 kortfilmer från hela
världen med en mängd olika teman och inom olika genrer. Läs mer på
www.shortfilmfestival.com
Är du nyfiken på att se film?
Kulturenheten/ Film har spelfilmer på DVD som är speciellt inköpta för skola och vård.
Filmerna kan lånas en vecka. För mer information www.lul.se/sv/Kultur/Film/
Animationsverkstad
Att prova på att göra tecknad film är spännande och roligt för såväl stora som små.
Animationsverkstaden kommer till er lokal under några timmar och har med sig nödvändig
teknik. Det som bör finnas på plats är material såsom färgade papper, tuschpennor, saxar,
häftmassa och tv. För mer information se: http://www.lul.se/sv/Kultur/Film/
Teaterbiljetter för patienter inom psykiatrin
För grupper av patienter inom psykiatrin finns möjlighet att få teaterbiljetter
subventionerade, t.ex. till en föreställning på Uppsala Stadsteater eller Reginateatern.
Kontakta Pia-Marit Ekström på tfn 018-611 62 86, för mer information och bokning.
Studiecirklar
Landstingets patienter och brukare har möjlighet att delta i olika studiecirklar som särskilt
anordnas för dessa grupper. Det kan röra sig om studiecirklar i språk, dans, matlagning,
sång och musik, sömnad, data, konst och foto, teater, friluftsliv, med mera. Ta kontakt med
studieförbunden för att ta reda på vilka studiecirklar som kan anordnas på din avdelning.
ABF
NBV
Patrik Kjellin
tel. 018-18 47 15
e-post: [email protected]
Karin Hagman
tfn 018-69 63 05
e-post: [email protected]
Studiefrämjandet
SENSUS
Bodil Larsson Frånlund
tel: 018-66 19 60
e-post: [email protected]
Lotta Johansson
tfn 018-19 46 27
e-post:
[email protected]
SV
Elisabeth Liby (SV Uppsala)
tel. 018-10 23 76
e-post: [email protected]
Anna-Maria Lundberg (SV Uppsala)
tel. 018-10 23 77
e-post: [email protected]
~9~
TIPS PÅ MER KULTUR INOM VÅRDEN
Konst i landstingets lokaler
Landstingets lokaler skulle kunna beskrivas som en konsthall spridd över länet. 1 % -regeln,
som innebär att så stor del av landstingets byggkostnader avsätts till den konstnärliga
gestaltningen, gör det möjligt att med samtida konst skapa intressanta och stimulerande
miljöer för patienter, personal och besökare.
Kulturenheten köper in och beställer konst till alla landstingets byggnader och
verksamheter. Det rör sig både om verk beställda speciellt till en särskild plats och om verk
som köps in på utställningar. Mer än 20 000 konst- verk finns i landstingets samlingar.
Vill du veta mer om konsten på din avdelning, eller på någon annan plats inom landstinget?
Be om att få en gruppvisning, eller beställ en förteckning över konsten. För mer
information, läs på Navet under Kunskapsbanken/Service A-Ö/Konst och kultur/Konst i
lokalerna, eller på www.lul.se/kultur/konst
Sjukhusbiblioteket på Akademiska sjukhuset
Sjukhusbiblioteket är placerat på två platser på Akademiska sjukhuset, Vinterträdgården
vid ingång 85 (fram till maj 2016 ingång via Ing 70) samt på entréplan vid ingång 10.
Sjukhusbiblioteket har även fyra Drömställen - en sorts mobila medieskåp.
I Drömställena kan man hitta böcker, cd-skivor och annat spännande. Tanken är att
Drömställena ska finnas där barnen finns, alltså på Barnsjukhuset och andra avdelningar
med barnpatienter. För tillfället kan du hitta drömställen på avdelningarna 95 A, 95 B, 95 E
och 65 A.
Sjukhusbiblioteket riktar sig till patienter, närstående och vårdpersonal och erbjuder
skönlitteratur och faktaböcker, dagstidningar och tidskrifter samt tillgång till datorer. Det
finns även ljudböcker, cd-skivor och dvd-fil- mer samt bandspelare, cd-spelare och DVDspelare att låna för patienter. Sjukhusbiblioteket arbetar enligt principen "ring så kommer
vi". Varje vårdavdelning får också besök av en bibliotekarie med bokvagn en gång i veckan.
Bokvagnen är ett rullande minibibliotek med något för alla smaker. Sjukhusbiblioteket
fungerar även som samordnare av kulturprogram på Akademiska sjukhuset.
Läs mer om sjukhusbiblioteket på Navet, eller på www.akademiska.se/sjukhusbiblioteket
Infocenter/biblioteket vid Lasarettet i Enköping
Infocenter/biblioteket finns vid lasarettets huvudentré. Infocenter vänder sig till patienter,
anhöriga, vårdpersonal samt studerande inom vård och medicin. Infocenter erbjuder böcker
inom såväl skönlitteratur som medicin, CD-böcker, dagstidningar och tidskrifter, cd-spelare
för inneliggande patienter samt tillgång till datorer.
Läs mer om Infocenter på Lasarettet i Enköpings sidor på Navet, eller på
www.lul.se/le/infocenter
~ 10 ~
KULTUR I VÅRDEN - INFORMATION
Kulturenheten arrangerar och subventionerar kulturprogram för vården samt ger bidrag till
studieförbund som anordnar studiecirklar för landstingets patienter och brukare.
Utgångspunkterna är att alla har rätt att delta i kulturlivet, samt att kultur främjar hälsa och
bidrar till en god vårdmiljö för såväl patienter som personal.
Kulturprogram för vården
Kulturenheten tar fram ett antal kulturprogram för vården inför varje höst och vår. Det rör
sig både om kultur- program som turnerar mellan flera olika platser inom vården, eller som
äger rum vid enstaka tillfällen. Platserna kan vara dagrum eller matrum på vårdavdelningar,
väntrum, sjukhuscaféer eller sjukhusbibliotek. Det blir ett ganska intimt sammanhang,
oftast med en liten publik. Kulturprogrammen är kostnadsfria för vården. Målgrupper för
verksamheten är patienter och deras närstående, samt personal inom vården.
En variation i konstformer och genrer eftersträvas bland kulturprogrammen. Kulturenheten
samarbetar med kulturombud inom vården samt regionala kulturinstitutioner/
organisationer för att ta fram programmen, men önskemål och programförslag tas gärna
emot från alla håll.
Kontakt
Vill du bli kulturombud och arrangera program på vårdavdelningen/vårdverksamheten där
du arbetar? Är du kulturarbetare och intresserad av att framträda inom vården? Eller vill du
bara veta mer om Kultur i vården?
Kontakta Pia-Marit Ekström, som arbetar med Kultur i vården.
Pia-Marit Ekström
tfn 018-611 62 86 / 0738-68 11 47
[email protected]
Postadress:
Kulturenheten
Pia-Marit Ekström
Box 26074
750 26 Uppsala
Besöksadress:
Kultur och bildning
S:t Johannesgatan 28 G
750 26 Uppsala
Läs mer om Kultur i vården på www.lul.se/kiv samt på landstingets intranät Navet
under Kunskapsbanken/Service A-Ö/Konst och kultur/Kultur i vården.
~ 11 ~
Föreläsningar i februari och mars 2016
Tisdagen
den 23/2
Kl. 13.301 5 .3 0
Skolan som arena för psykisk hälsa
Anja kommer berätta om hur projektet "Skolan som arena för psykisk hälsa" kom till.
Projektets arbetssätt, syfte och vad som hittills har gjorts. Projektet har varit i gång sedan
augusti 2015 och omfattar 22 skolor med ca 6000 elever. I projektet jobbar man med att hjälpa
elevhälsan att tidigt upptäcka elevers behov av hjälp på olika sätt. Besök gärna
www.skolansomarena.com Brukarorganisationerna är också med och har en viktig roll.
Föreläsare: Anja Kivimäki projektledare, Skolan som arena för psykisk hälsa. Civilekonom
och har magisterexamen i Vårdvetenskap. Anja har arbetat som verksamhetsutvecklare inom
vården sedan 2006 samt som personalledare och ledare för serviceutvecklingen inom
näringslivet, bl.a. inom rederier.
Lokal: Mariasalen, Stiftets Hus, 5:e våningen, Dragarbrunnsgatan 71
Tisdagen
den 1/3
Kl. 13.301 5 .3 0
Min resa med (H)järnkoll
Kurt Nyberg är attitydambassadör sedan 2011 och berättar om återhämtning med kamratstöd i
RSMH och hur det är att leva ett gott liv med psykoskänslighet. Han har också arbetat med
(H)järnkoll på olika nivåer under de senaste åren.
Föreläsare: Kurt W Nyberg
Lokal: Mariasalen, Stiftets Hus, 5:e våningen, Dragarbrunnsgatan 71
Tisdagen
den 8/3
Samordnad Individuell Plan (SIP) - ur ett brukarperspektiv
Kl. 13.301 5 .3 0
Har du hjälp och stöd från många professionella inom kommun och landsting eller är du
närstående/anhörig, eller om du som personal känner att alla pratar om "SIP - men undrar vad
det egentligen är?" Då är detta en lättförståelig föreläsning för dig så missa den inte!
Föreläsare: Jouanita Törnström, återhämtningskonsult inom psykiatri
www.aterhamtningskonsult.se
Åsa Höij Egen företagare, Attitydambassadör åt (H)järnkoll samt har 2 Fil kand. examen, en i
Psykologi och en i Pedagogik.
Lokal: Mariasalen, Stiftets Hus, 5:e våningen, Dragarbrunnsgatan 71
~ 12 ~
Tisdagen
den 15/3
Kl. 13.301 5 .3 0
Renovräkning - att renoveras bort från sitt hem.
Konstprojektet Våra Hem startades ur frustrationen av att förlora kontrollen över sitt hem; när
hyreshus renoveras idag är risken stor att hyran höjs så mycket att de som bor i husen tvingas
flytta. Själva renoveringen stökar också till det rejält i människors vardag, och känslan av att
inte kunna påverka tär hårt. Åse bor i Gränby i Uppsala, som just nu renoveras. I konstprojektet
Våra Hem har hon tillsammans med sina grannar försökt bearbeta och synliggöra erfarenheter
från detta, som av forskare och aktivister kommit att kallas renovräkning.
Föreläsare: Åse Richard är journalist och kulturgeograf. Under många år var hon föreståndare
för nätverket Demokratiakademin, idag arbetar hon på Hyresgästföreningen för att öka
hyresgästers inflytande vid renoveringar.
Lokal: Mariasalen, Stiftets Hus, 5:e våningen, Dragarbrunnsgatan 71
Tisdagen
den 22/3
Kl. 13.301 5 .3 0
Hela människan!
Föreläsare: Rolf Sundvall jobbar som addiktolog på behandlingshem för unga män med
kriminalitet och missbruk samt som addiktolog på sociala företaget Ting och Kaka.
Lokal: Mariasalen, Stiftets Hus, 5:e våningen, Dragarbrunnsgatan 71
Anmälan: www.sesamuppsala.se, [email protected] eller
072-201 8971 (röstbrevlåda finns). Lämna kontaktuppgift.
Hjärtligt välkomna till SeSams kostnadsfria föreläsningar.
~ 13 ~
FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA
Nu finns ett Första Hjälpen utbildningsprogram vid olika psykiska kristillstånd
med inriktning unga 12-18 år.
Visste Du att 1 av 4 någon gång drabbas av psykisk ohälsa i livet? Och den psykiska ohälsan i
samhället ökar såväl bland yngre som äldre.
Vi vill sprida kunskap om och förebygga psykisk ohälsa. Vill du vara med i det arbetet och
samtidigt tillgodogöra dig kunskap om hur du ska agera när någon i din närhet drabbas? Då är
den här kursen något för dig!
Kursen vänder sig till alla som är intresserade av ökad kompetens i medmänskligt hjälpande
vid psykiska kristillstånd hos unga. Dessa kan vara skolpersonal, fritidspersonal, idrottsledare,
fältassistent, polis, förälder m.fl.
Första Hjälpen kursen pågår under två heldagar och omfattar de vanligaste psykiatriska
diagnosgrupperna samt hur tecken på olika slag av psykiskt lidande kan vägleda oss att
upptäcka, ta kontakt och hjälpa till på rätt sätt i ett första bemötande. En viktig del är hur vi
känner igen och kan gripa in vid akuta kristillstånd som exempelvis självskadebeteende och
självmordsnärhet. Träningsmoment, gruppövningar, handlingsplan och åskådliggörande
filmer ingår. Efter kursen erhålls ett intyg som Första Hjälpare.
Lämpligt med 8-20 deltagare per kurs.
Kursprogrammet som har utvecklats i Australien (www.mhfa.au) har översatts till många
språk och är internationellt prövat och utvärderat. I Sverige har Nationellt Centrum för
suicidforskning och prevention för psykisk ohälsa, NASP (www.nasp/ki.se) har översatt
programmet och utbildar dess instruktörer. Läs mer om kursen på: www.mhfa.se
Kursavgift: 2 225 kr per deltagare exkl. moms Fika, kursbok och certifikat ingår.
Datum: 3 mars och 17 mars, 2016
Tid: 08.30 - 16.00
Plats: Studieförbundet Vuxenskolan Kungsängsgatan 12, Uppsala
Sista anmälningsdagen fredagen den 19 februari, 2016
För anmälan och mer information kontakta
Jouanita Törnström
Instruktör i Första Hjälpen till psykisk hälsa
[email protected]
www.aterhamtningskonsult.se
Veronika Malm
Instruktör i Första Hjälpen till psykisk hälsa
072 – 201 8971
[email protected]
Denna kurs är ett samarbete med Forum för Brukarinflytande i Uppsala län www.brukarinflytande.se och
Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala län www.sv.se/uppsala
~ 14 ~
ABF och din förening
Jag skulle vilja träffa den i just din förening som är den som håller på med
föreningens studier, föreläsningar, kurser mm. Du behöver inte vara expert
på det hela utan ett intresse räcker gott. Det kan vara studieorganisatören,
ordförande eller sekreteraren, det kan se olika ut från förening till
förening.
Under träffen tänkte jag berätta lite mer om studier och föreläsningar i
föreningar, vad det finns för nya studiematerial och hur ABF kan vara ett
stöd och hjälp till er.
Plats: HSO Kungsgatan 64 i Uppsala
Datum: Tisdagen den 8 mars
Tid: klockan 14-16 samt 18-20
Anmäl sker till Maria Miranda på ABF. Tala om vilket datum och vilken utav
tiderna du vill komma, samt om du tar med någon mer från din förening. Detta
för att jag ska kunna planera hur mycket fikabröd jag ska ta med (meddela om
du har någon överkänslighet).
Mvh
Maria Miranda
ABF i Uppsala län
Bredgränd 14
753 20 Uppsala
010-1990450
[email protected]
~ 15 ~
Den 14 mars kl. 10:00-12:00
finns Neuroförbundet och
Stroke länsförening på
Dagrummet,
Samariterhemmet,
Dragarbrunngatan 70 i
Uppsala.
Passa på att träffa representanter från
föreningarna och få information om
deras aktiviteter och verksamhet.
~ 16 ~
Medlemsmöte om hjälpmedel hedersgäst Sabina Swahn
Tisdagen den 23 februari håller Stroke länsföreningen årets andra
medlemsmöte för året. Denna gång är Sabina Swahn hedersgäst. Hon driver det
egna företaget Vobis som håller på med olika sorters hjälpmedel. Vi
rekommenderar alla intresserade att komma och lära sig mer av Sabina, som
talar utifrån inte bara utbildning och kunskap, men också med engagemang.
Varmt välkomna strokedrabbade, anhöriga såväl som övriga intresserade. Man
behöver ej vara medlem i föreningen för att delta.
Tid: 18.00
Plats: HSO Uppsala län, Kungsgatan 64 Uppsala.
Föreningen håller med fika till självkostnadspris (20kr), annars ingen kostnad.
Anmälan görs till Finn Hedman på 070-2741490, så vi kan förbereda utefter
antalet deltagare.
Varmt välkomna allihop,
Stroke länsföreningen Uppsala.
Gå gärna in på Vobis hemsida också: http://www.vobislivskvalitet.se/
~ 17 ~
Kallelse Årsmöte
Föreningen Hjärnkoll:
Som medlem i Föreningen Hjärnkoll Uppsala län kallas du/ni
härmed till årsmötet.
Datum: torsdagen den 28/4
Tid: 18.00 - 21.00
Plats: Föreningen Verkstan Valegården, Alsikegatan 6 i
Uppsala.
Soppa och smörgås serveras från 17.30 och därefter påbörjas
årsmötet kl. 18.00.
Brukarnätverket NSPH, brukarnätverket för Beroendefrågor
och HSO har möjlighet att utse fyra ombud vardera till
årsmötet. Anmälan av de fyra ombuden sker till:
[email protected], senast: 28/3.
Årsmöteshandlingarna skickas ut i god tid före årsmötet.
Varmt Välkomna!
Hälsningar
Styrelsen
~ 18 ~
TÄNKVÄRT
”Man måste vara tillfreds med sig själv.
Jag älskar att skratta. Jag tror att
skratt kan vara läkande. Man kan se det i
ansiktet på folk.
I 40-årsåldern när ansiktet tappat sin
ungdomliga lyster, börjar ens inre att
visa sig i ens yttre. Antingen går
rynkorna uppåt eller så går de nedåt. Om
de går uppåt är det ett bra tecken.”
– Elizabeth Taylor,
amerikansk skådespelerska och stilikon
Redaktör: Nahal Ghanbari, [email protected]
Ansvarig utgivare: Janne Wallgren, [email protected], 018 – 560 911, 072-532 4522
~ 19 ~
