>> NORDISKA NUTRITIONSKONFERENSEN
Women’s Health Initiative
i svensk media
– bröstcancer inte i fokus
I norra Europa har kvinnorna världens högsta dödlighet i bröstcancer och bland den högsta insjuknandefrekvensen. Forskningsinformation om kost och bröstcancer är därför relevant
för svenska läsare. En preliminär analys visar dock att svensk
media inte tillgodosåg läsarnas behov av saklig information vid
sin rapportering från en av världens största studier.
>> text: Charlotte Nygren, docent, Kostvetenskap, Umeå universitet. [email protected]
Foto: iStockphoto.com
D
en 7 februari 2006
offentliggjordes tre
rapporter från det
amerikanska forskningsprojektet Women Health Initiative
(WHI) (1-3) med ett pressmeddelande från JAMA, det amerikanska
läkarsällskapets tidskrift (4). Meddelandet skapade en mediestorm världen över på grund av sin rubrik: Stor
studie visar att fettfattig kost har
liten effekt när det gäller att minska
risken för bröstcancer, colorektal
cancer eller hjärtkärlsjukdomar hos
kvinnor efter menopausen.
Här sammanfattas några iakttagelser och slutsatser från en analys
av svenska massmedias rapportering om WHI under tiden den
8-12 februari 2006. Analysen, som
fokuserar på rapportering avseende
fettintag och bröstcancer, ingår som
en del av ett forskningsprojekt med
syfte att beskriva, analysera och
problematisera hur vetenskapliga
resultat gällande kost och hälsa
representeras i form av kostbudskap
i svensk massmedia. Detta genomförs med utgångspunkt i exemplet
WHI-rapporterna.
Frukt och grönt viktig del av lågfettkosten som studerades i WHI.
Inga rubriker med bröstcancer
Totalt analyserades 27 texter från press,
radio och TV. I fjorton av dessa texter,
alla nyhetstexter, återfanns ordet bröstcancer i den löpande texten. Däremot
fanns ordet bröstcancer inte i några
rubriker, eller i några debattartiklar
eller krönikor, trots att detta nämndes
först i pressmeddelandets rubrik.
De fjorton nyhetstexterna där
bröstcancer nämndes valdes ut för
fortsatt analys. Sju av dessa texter
specificerade resultaten gällande
bröstcancer, övriga begränsade sig till
att presentera resultat gällande hjärtkärlsjukdomar och cancer generellt.
Två av de 14 texterna beskriver
interventionskostens 29 energiprocent fett som ”fettfri”. En av texterna
lyder ”fettfri kost inget skydd mot
cancer”, och det var uppenbart att
den andra källan hämtat ordvalet från
denna rubrik.
I fem andra artiklar beskrevs kosten
som ”fettsnål”, och resultaten beskrevs som: ” fettsnålt påverkar inte
sjukdomar”, ”inga stora hälsovinster”,
”minskar inte risken för bröstcancer”,
”mindre fett inte bättre” och ”fettintaget saknar betydelse”. Resterande
texter använde uttrycket ”fet mat” eller
”fettätare”, ofta i kombination med begrepp som ”ofarligt” eller ”inte farligt”.
Litet intresse för
begränsningar
Mycket få texter belyste det faktum
att den aktuella studien, liksom de
Nordisk Nutrition 3 • 2008 19
>> NORDISKA NUTRITIONSKONFERENSEN
flesta studier, har viktiga begränsningar som man bör beakta när
man tolkar resultaten. Endast i fyra
texter nämndes till exempel att åtta
år är en i sammanhanget relativt
kort uppföljningsperiod. Ingen av
texterna nämnde att underrapportering av matintag är ett vanligt
fenomen som påverkar slutsatserna
vid koststudier. I två artiklar lät man
nutritionsexperter kommentera det
faktum att fettintaget inte blev som
förväntat.
Nästan alla texter, 13 av 14, förklarade bristen på effekt av fettlåg
kost med att forskarna inriktat sig på
fettmängd och inte på fettkvalitet.
Budskapet som media därmed signalerade var att det är fettkvaliteten
som är viktig, inte mängden, trots att
studien alltså inte undersökte betydelsen av fettkvalitet.
Sammantaget kan man konstatera
att svenska medias rapportering om
WHIs resultat avseende bröstcancer
var begränsad. Rapporteringen dominerades av generella och övergripande
slutsatser om fettintagets betydelse
för sjukdom och hälsa, framför saklig
information om studiens faktiska
resultat och hur dessa kan tolkas.
Analysen tyder på att äldre kvinnors
behov av saklig information om nya
rön avseende samband mellan mat
och risk för bröstcancer inte tillgodosågs av massmedias rapportering.
Analysen är dock begränsad till
20 Nordisk Nutrition 3 • 2008
rapportering med avseende betydelsen av fett. För närvarande pågår
analys av rapporteringen avseende
frukt och grönt, och spannmål samt
av betydelsen av kost för colorektalcancer och hjärtkärlsjukdom. Först
när samtliga analyser färdigställts kan
säkrare och mer övergripande slutsatser dras. ••
Referenser:
1. Prentice RL, et al. Low-Fat Dietary Pattern and Risk of Invasive Breast Cancer:
The Women’s Health Initiative Randomized
Controlled Dietary Modification Trial. JAMA
2006; 295: 629-642.
2. Beresford SAA, et al. Low-Fat Dietary
Pattern and Risk of Colorectal Cancer: The
Women’s Health Initiative Randomized
Controlled Dietary Modification Trial. JAMA
2006; 295: 643-654.
3. Howard BV, et al. Low-Fat dietary Pattern and Risk of Cardiovascular Disease:
The Women’s Health Initiative Randomized
Controlled Dietary Modification Trial. JAMA
2006; 295: 655-666.
4. http://pubs.ama-assn.org/
media/2006j/0207.dtl#large
Om WHI
Forskningsprojektet Women’s Health Initiative (WHI) påbörjades 1992 och
pågick under 15 år. Projektet syftade till att undersöka strategier för att
förebygga bröstcancer, colorektal cancer, hjärt-kärlsjukdomar och benskörhet hos kvinnor som passerat menopaus (50-79 år). I projektet ingick flera
typer av studier, bland annat en randomiserad interventionsstudie med syfte
att studera effekten av en lågfettkost på risken för bröstcancer, colorektal
cancer och hjärt-kärlsjukdom.
I denna koststudie, som pågick under åren 1993-2005, fick kontrollgruppen
instruktioner om att fortsätta äta sin vanliga kost. Interventionsgruppen blev
instruerad att äta en kost med max 20E% fett, och att äta minst 6 portioner
frukt och grönt per dag samt minst sex portioner spannmål (grain) per dag.
48 834 kvinnor deltog. Uppföljning gjordes efter cirka 8 år.
Man fann att det genomsnittliga fettintaget i interventionsgruppen var
högre än planerat, motsvarande 29E%. I kontrollgruppen motsvarande
fettintaget 37E%. Den så kallade riskkvoten för bröstcancer i interventionsgruppen var 0,91, vilket antyder att insjuknandet i bröstcancer var lägre i
gruppen med det lägre fettintaget (1). Detta samband var dock inte statistiskt säkerställt eftersom p-värdet var 0,07. För att ett samband ska anses
statistiskt signifikant ska p-värdet vara 0,05 eller lägre.
Mer information om WHI finns på www.nhlbi.nih.gov/whi
Referenser: Se referens 1-3 i angränsade artikel.
