StandIN projektet

StandIN projektet
Förslag till urval av standarder för vård
och omsorg för teknisk
interoperabilitet
Bakgrund StandIN
Ingår i regeringens satsning på Life science
• Vinnova finansierar två innovationsprogram
‒ Inom Medtech4Health drivs StandIN projektet
‒ Inom SWElife drivs 3H-3R – informatik
Syfte och mål
Syfte
Att förstärka Sveriges innovations, konkurrens och attraktionskraft.
Mål
Att i nära samarbete mellan vård och omsorg, företag, myndigheter,
universitet och högskolor bidra till framtidens vård och omsorg genom
att ta fram ett underlag för att fastställa ramverk för standarder.
.
StandIN projektet
Syfte är att ge stöd för att leda, styra och förändra vårdverksamhet
genom internationella standarder som kan:
‒ vara ett stöd* för leverantörer i deras produktutveckling (vidareutveckling
som nyutveckling)
‒ vara stöd för interoperabilitet mellan olika system och lösningar
‒ fungera som ett stöd i kravställande från kunderna vid en upphandling
*är analyserade och förtydligade
Projektmål
 Skapa ett ramverk av internationella standarder, *konventioner och samordnad tillämpning av
dessa som möjliggör interoperabilitet för samverkan inom vård och omsorg.
 Ramverket ska underlätta upphandling och utveckling av informationssystem för vård och
omsorg för kommuner, landsting, regioner och leverantörer.
 Identifiera vad som saknas för att bidra till interoperatbilitet.
 Bidra till förutsättningar för verksamheterna att leda, styra och förändra verksamheten mot
god kvalitet.
 Visa på exempel som möjliggör för verksamheter att sätta mål och mäta måluppfyllnad.
 Identifiera en nationell aktör som säkerställer att ramverket av standarder och riktlinjer
förvaltas och uppdateras löpande (Identifiera kompetenser för en nationell expertgrupp inom
området interoperablitet och verksamhetsutveckling/styrning som löpande kan följa
utvecklingen.
*formell överenskommelse om angelägenheter av gemensamt intresse
Vård och omsorg
Landsting
Kommun
Patientmedverkan
Patientmedverkan
Skolhäl
sa
Företagarna
Företagarna
Epikri
s
Hb
Na
Krea
StandIN
projektet
ASIH
6
Vård och omsorg i StandIN projektet
Vård och omsorg:
”Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service
till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar”
(Socialstyrelsen)
Avgränsning Fas 1, StandIN projektet
Inom Socialtjänsten tar vi inte med t ex ekonomiskt bistånd, barnomsorg mm,
huvudfokus är hemtjänst. De standarder vi tittat på är i första hand för att stödja de
”kliniska processerna”
Projektplan – avgränsningar
I detta projekt ingår inte:
 semantisk interoperabilitet
 att hantera de i Sverige pågående arbeten inom området (bevakas och beaktas)
 att konkretisera aktiviteter som görs inom SWElife
 följande aspekter i ramverk; policys, principer
 standarder för ekonomihantering
 standarder för personalhantering
Nyttoeffekter
 Vårdinformationssystem tillgängliggörs för behörig Interoperabilitet.
 Nationell samordning av ramverk för standarder och riktlinjer.
 Med samordning kan Sverige ta en mer aktiv roll i linje med internationellt
standariseringsarbete.
 Gemensamma standarder underlättar implementering av nya lösningar.
 Ger förutsättningar för innovation för aktörer inom Hälso- och sjukvård och omsorg,
inklusive företag som verkar i Sverige.
 Ökad tillgänglighet från vårdinformationssystem för utdata för forskning, utveckling och
kvalitetssäkring.
 Förutsättningar förbättras inom Hälso- och sjukvård och omsorg för uppföljning av:
‒
‒
‒
‒
patientflöden,
arbetsprocesser för medarbetare,
verksamhetsutveckling,
ökad delaktighet för patienterna,
 Underlättar för en långsiktig förvaltning.
Projektkommunikation
 Minnesanteckningar från möten (fysiska och/eller online möten)

Projektgruppsmöten (varje vecka samt hela arbetsdagar vid sammanställning av leveranser)

Referensgruppsmöten

Avstämningsmöten SWElife och StandIn projektet

Avstämningsmöte med 3R och SUSSA
 Statusrapporter

Projektledare till styrgrupp varje vecka

Projektmedlemmar till projektledare varje vecka
 Medtech4healths hemsida

Länka till andra likvärdiga arbeten som pågår

”Lättsammare” blogg och mer detaljer status från projektet
 Vinnovas hemsida

Länk till andra likvärdiga arbeten som pågår
 Projectplace.com lagring av dokumentation samt att Kanban metodiken används för projektarbetet
 E-post
 Vitalis
 Offentliga rummet (Malmö 25-27/5), diskussion pågår
 Medtech week
 Almedalen dialog pågår
Styrgrupp
Organisation
Intel
Swedish Medtech
SKL
eHälsomyndigheten, avd.
Informationsteknik
SLL (3R)
Zenicor
Stockholm stad
Roll i projektet
Styrgruppsordförande
Projektägare
Styrgruppsmedlem
Namn
Johan Lidén
Anna Lefevre Skjöldebrand
Sara Meunier
Styrgruppsmedlem
Styrgruppsmedlem
Styrgruppsmedlem
Strygruppsmedlem
Fredrik Frimodig
Karin Pihlgren
Mats Palerius
Ann Hellenius
Vinnova
Medtech4health
Adjungerande
Adjungerande
Linda Swirtun
Reidar Gårdebäck
Referensgrupp
Organisation/Verksamhet
eHälsoinstitutet /Läkarsällskapet
Vårdförbundet
Läkarförbundet
LIF
Ortopediska implantat SwMT
Kardiologi SwMT
SWELife
Region Östergötland
KSL/108K
Västerås kommun
Socialstyrelsen
SIS
VGR
Inera
Nationell Cosmic samverkan
Namn
Göran Pettersson
David Liljeqvist
Emma Spak
Karolina Anotonov
Lars Hedman
Nadia Bracken
Patrik Georgii-Hemming
Jan Marcusson
Karin Bengtsson
Mats Rundqvist
Helena Nilsson
Lena Morgan
Ragnar Lindblad
Johan Eltes
Göran Karlström
Projektgrupp
Organisation/
Verksamhet
Cambio
Arkitektur
Cambio
Informatik
Viktor Jernelöv
Cambio
Christer Spanne
CGI
Arkitektur /
Change management
Arkitektur
Evry
Arkitektur
Ronnie Johannesson
CGM
Arkitektur/Systemutveckling
Carrick Gillespie
Tieto
eHälsomyndigheten
Arkitektur
Chefsarkitekt
Bengt Lundmark
Manne Andersson
Egen företagare
Konsult
Karl-Henrik Lundell
Egen företagare
Konsult
Lars Jerlvall
Egen företagare
Egen företagare
Konsult
Konsult
Fredrik Lindén
Sven-Bertil Wallin
Intersystem
KTH
Senior rådgivning till PL
Examensarbete
Håkan Nordgren
Anna Hagman
Roll
Namn
Gunnar Ehn
Robert Sandell
Kommentar
Cambios tre deltagare delar på 50% av en heltid
StandIN & SWElife – vem gör vad?
 Medtech4Health, projekt StandIN
‒ har fokus på de tekniska aspekterna och därmed på hur informationshanteringen ska stödjas
elektroniskt, teknisk interoperabilitet
‒ visar också på samband/beroenden för hur tekniska lösningar bidrar till att uppfylla krav ur ett
informations- och verksamhetsperspektiv

SWElife, projekt 3H-3R – informatik har fokus på semantik och på
verksamhetens och forskningens krav
Samordning utifrån respektive projekts leveranser
 Visa på exempel på förändringsarbeten i vård och omsorg.
 Visa på exempel på hur standardisering stödjer förändringsledning/ verksamhetsutveckling.
.
Angreppsätt och metodik
Standard/Standardisering en kontinuerlig process
 En standard är en gemensam lösning på ett återkommande
problem. Syftet med standarder är att skapa enhetliga och
transparenta rutiner som vi kan enas kring (SIS)
 Standardisering är själva processen när intressenter träffas och
kommer överens om vad standarden ska innehålla och hur den
ska utformas. Detta är en kontinuerlig process (SIS)
Interoperabilitet
Interoperabilitet
definieras som förmåga hos system, organisationer eller
verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna
kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs
(NI, Socialstyrelsen)
Ramverk inom StandIN
En samling standarder och konventioner, samt
tillämpningar, för att uppnå interoperabilitet
Exempel på Ramverk - Interoperabilitet
Ett interoperbilitetsramverk definieras på följande sätt:
"An interoperability framework is an agreed approach to interoperability for organisations that wish to work
together towards the joint delivery of public services. Within its scope of applicability, it specifies a set of common
elements such as vocabulary, concepts, principles, policies, guidelines,recommendations, standards,
specifications and practices.“
Syftet med European Interoperability Framework (EIF) är:
 att främja och stödja tillhandahållandet av europeiska offentliga tjänster genom att främja gränsöverskridande
och tvärsektoriell interoperabilitet
 att vägleda offentliga förvaltningar i deras arbete för att tillhandahålla offentliga tjänster till europeiska
offentliga tjänster till företag och medborgare
 att komplettera och knyta samman de olika nationella interoperabilitetsramverken ( NIF ) på en europeisk nivå
Källa: http://ec.europa.eu/isa/documents/isa_annex_ii_eif_en.pdf (2010)
Teknisk interoperabilitet
 StandIN projektet förhållningssätt är i linje med SoS beskrivning men vi fokuserar på den
delmängd som är vård och omsorgsspecifik teknisk interoperabilitet.
 StandIN projektet definieras tekniskt interoperabilitet som den digitala tillämpningen och den
vård- och omsorgsspecifika infrastruktur som implementeras för att stödja verksamhetens
processer och informationsbehov i en samverkande arkitektur.
Verksamhet
Information
ApplikationTeknisk interop.
Teknik
Förklaring till definitionen:
 Den digitala tillämpningen syftar på applikation (informationssystem)
 Vård- och omsorgsspecifik infrastruktur innebär att vi inte tittar på generella infrastrukturstandarder (T.ex.
kommunikationsstandarder som t.ex. http/https).
 Samverkande arkitektur är en benämning för vad som krävs i en arkitektur som hanterar interoperabilitet.
Viktigt begrepp - Beskrivning av Nationell arkitektur i
StandIN projektet
En beskriven helhetsbild av vad som utgör en sammanhållen arkitektur för
eHälsa. Innehåller många delar och dimensioner bland annat av:




Verksamhet,
Information,
Applikation och Teknik,
Standarder/Konventioner som syftar till att uppnå Teknisk interoperabilitet
IT – säkerhet inkluderat i projektarbetet
 En förutsättning för att kunna utbyta information inom och mellan
organisationer/huvudmän är att utbytet kan uppfylla minst bibehållna krav på
säkerhet- och sekretess/integritet. Detta innebär att organisationerna för att uppnå
teknisk interoperabilitet måste ha överenskomna lösningar för bl.a. autentisering,
auktorisering, kryptering, rollstrukturer, attesträtt, åtkomstkontroller, spårbarhet,
återställning vid katastrof, samtycke, spärr, patientrelation, etc.
 StandIN hanterar hela vård- och omsorgsdomänen och även om mycket är
reglerat, så finns det fortfarande en hel del område inom teknisk interoperabilitet,
både ur ett organisatoriskt och säkerhetsperspektiv, som ytterligare behöver
standardiseras.”
Förändringsledning i StandIN
StandIN projektet
 Begreppet förändringsledning används i uppdragsformulering och i StandINs projektplan.
 Projektet tolkar detta som att det är förutsättningar för att bedriva vård av hög kvalitet som
ska stödjas.
 En term för detta som är mera vanligt förekommande inom vården är
verksamhetsutveckling vilket bland annat medför att aspekter på systematisk
kvalitetsledning inkluderas i uppdraget.
 Standarder som beskriver krav på ledningssystem för kvalitet inkluderas därmed också i
ramverket av standarder som är relevanta för framtidens vårdinformationssystem.
 SWElife projektet och StandIN projektet samordnar leveransen inom detta område utifrån
respektive projekts leveranser.
Exempel på Flödesmodell
Begreppsmodell
•
•
•
Begreppsmodell av vår leverans
anpassas till standard ISO 42010
dvs vi beskriver leveransen (varje
standard) enligt denna modell.
Styrka med modellen: hänger ihop
med nationella standarder.
Beskrivning av nationell arkitektur
motsvarar helheten dvs StandIN
projektet och SWElife projektet.
Blå fält avgränsningar från StandIN
leveransen då det ingår i SWElife
projektet .
Standarder att fördjupa (arbetsmaterial, under förändring)
Arbetsgång för urval av standarder
1.
Kartlagt och kategoriserat drygt 70
standarder/konventioner
 Beskrivet enligt Zachman och TOGAF
2.
Dessutom har vi tagit fram exempel
på strategier för
förändringsledning/verksamhetsutvec
kling och relaterat dessa till
internationella standarder
>70 Standarder
39 Relevanta
18 Teknisk IO
Standarder
Avgränsning standarder, Webtjänster
1. Vi har valt att inte ta med Webtjänster då
 Vi har har beslutat att bara ta med vård- och omsorgsspecifika
konventioner/standarder och webtjänster är defacto standarder oavsett
bransch.
 Vi har bedömt att det inte påverkar de standarder för vård och omsorg som vi
valt.
2. Däremot om vi identifierar standarder som riktar in sig mot webtjänster beaktar vi
dem t ex inom säkerhetsområdet.
Rapportmetodik i projektarbetet, Zachman
Standarder som beskriver
helhetsbilden
T.ex Meddelanden på
verksamhetsnivå
T.ex process- och
flödesmodeller, infobehov
T.ex
begreppsmodeller
T.ex
referensinformationsmodeller
T.ex
Datamodeller,
databasschema
T.ex
Meddelandemodeller,
arketyper
T.ex XML, Tjänsteplattformen
T.ex Funktionsmodeller
T.ex Programspråk
Rapportmetodik
ISO 14639-2
Under
förändring
Exempel
Utreda hjärtsviktoch dess koppling
till standarder
Exempel
Inledningen på Utreda
hjärtsvikt- och dess
koppling till
standarder
Behandling
hjärtsvikt
Behandling hjärtsvikt (ej klar)