Utflykt till danska trädgårdar Mördarsniglar Kål

Tidskrift för Förbundet organisk-biologisk odling • Årgång 31 • Nummer 2-2008
Utflykt till danska trädgårdar
Mördarsniglar
Kål
Samodling
Smart av mat
Odlingstips för nybörjare och andra
Odlaren nr 2-2008
Ledare
Ekologiskt
är lösningen
på matkrisen
Foto: Karin Jansson
På Vi-skogen i Kenya lär man ut effektiva, småskaliga metoder för att öka
avkastningen i jordbruket. Bland annat får bönderna lära sig att finfördela
allt organiskt material och kompostera det.
A
llt fler varnar idag för att världen står inför en gigantisk matkris. Priserna på livsmedel har ökat kraftigt det
senaste året och på många håll i världen är bristen på livsmedel redan en verklighet. Ledande forskare menar att vi står inför
en av de största kriserna, kanske den största, som världen någonsin
har drabbats av.
Orsakerna till att det börjar bli ont om livsmedel är komplexa. I
många traditionella utvecklingsländer som Kina och Indien har
välståndet och lönerna vuxit de senaste åren. En ny medelklass
växer fram som vill konsumera som man gör i Västvärlden. Det innebär mer kött, mer mjölkprodukter och mindre baslivsmedel. När
lokalt producerade vegetabiliska varor ersätts med animaliska livsmedel går det åt mycket foder (cirka tio kilo för varje kilo kött) och
efterfrågan på vete och soja har därför ökat kraftigt.
En annan orsak till matbristen är den satsning som USA och
Västeuropa gör på etanol som drivmedel. På åkrar där det kunde ha
producerats mat odlar idag bönder sockerrör och majs som kan förvandlas till ersättning för olja. Mindre mat driver upp priserna och
de som drabbas mest är som vanligt de fattigaste som nu börjar få
svårt att köpa sina baslivsmedel.
Andra faktorer som bidrar till matkrisen är missväxt, handelshinder och den stora flytten till storstäder.
Men den begynnande matkris vi ser idag är bara början på en ny
tid när det gäller livsmedelsförsörjning. Världens befolkning ökar
snabbt och 2050 räknar man med att befolkningen har stigit från 6
till 9 miljarder. Det ställer enorma krav på livsmedelsproduktionen
och frågan är om jordens resurser ens kan föda så många.
Matkrisen aktualiserar frågan om hur vi bäst producerar livsmedel. Under många år har det basunerats ut att den ”gröna revolutionen” med konstgödsel, bekämpningsmedel och GMO-grödor i
kombination med ett starkt teknologiskt jordbruk ska ge mat till
alla. Men förhoppningarna har kommit på skam. Trots stora
ansträngningar att rationalisera och intensifiera jordbruket världen över räcker inte maten till.
2
Förhoppningsvis kan den nuvarande matkrisen vara med och
väcka fler till insikt om att det industrialiserade jordbruket inte är
lösningen på världens matproblem. Industrijordbruk med konstgödsel och kemiska medel drar nämligen stora mängder fossila
bränslen. Dessutom utarmar denna typ av jordbruk den odlingsbara jorden och leder på sikt till lägre skördar med dåligt näringsvärde.
Lösningen på livsmedelsbristen är densamma som den alltid varit: Småskaligt producerad mat, där bönder använder traditionella metoder. Befolkningen i de flesta länder kan föda sig själva om
de får lära sig resursbevarande jordbruk. Småskalighet, handkraft
och lokala grödor har i årtusenden varit receptet för att överleva
och kommer troligtvis att vara den enda möjligheten för fattiga länder. Det traditionella jordbruket bör kombineras med småskalig
ekologisk teknik och det är viktigt att satsa på stadsnära odlingar
för att försörja alla dem som flyttat in till städerna.
För att bevara jordens bördighet till kommande generationer
måste vi också skapa ett kretsloppssamhälle där det vi tar från
åkern också kommer tillbaka dit. Ett av de största misstagen som
begåtts i moderniseringen namn var införandet av vattentoaletter.
Istället för att ge tillbaka näringen till jorden spolas idag det mänskliga avfallet ut i haven där det bidrar till algblomning, fiskdöd och
förorening. Vi i Västvärlden bör gå före med gott exempel och byta
ut våra toaletter mot ett system där avfallet tas tillvara.
Vi bör också lägga om vår odling till ekologiska metoder som
tär mindre på jordens resurser. Statliga medel bör satsas på småskaliga projekt för att öka mångfalden i livsmedelsutbudet. Många grödor som går att odla i vårt land importeras idag från länder med billig arbetskraft, något som ytterligare spär på matbristen i fattiga
länder.
Nu är det dags för våra politiker att handla. Allt för länge har ensidiga ekonomiska mål fått styra utvecklingen. Men pengar går inte
att äta och den enögda satsning på allt som drar till sig pengar har
satt naturen på undantag. Vi behöver istället politiska och ekonomiska styrmedel som gör det lönsamt att driva resursbevarande,
ekologiska och kretsloppsanpassade projekt och jordbruk.
Matkrisen kan kanske vara den väckarklocka som får fler att
inse att vi inte i längden kan fortsätta att leva på de fattiga ländernas
bekostnad. Det är rimligt att vi i den rika delen av världen producerar vår egen mat och att det sker efter principer som inte förstör jorden för kommande generationer. Låt oss hoppas att den stundande
matkrisen blir ett incitament för att börja styra samhället i en ny
riktning.
Karin Jansson
Odlaren nr 2-2008
Odlaren nr 2-2008
20 Danska trädgårdar
30 Stämman
Foto: Lars Forslin
9 Kål
Foto: S-Å Svensson
4 Mördarsniglar
Foto: Lars Forslin
FÖRBUNDET ORGANISKBIOLOGISK ODLING – FOBO
FOBO:s Kansli
Sörängsvägen 63, 57138 NÄSSJÖ
E-post: [email protected]
Mobil: 073-822 28 72
Postgiro: 83 44 59 - 0
Webb: www.fobo.se
Förbundet organisk-biologisk odling är politiskt och
religiöst fristående. Syftet är att sprida organisk-biologisk
odling i Sverige.
PRENUMERATION OCH MEDLEMSKAP
Medlemskap inkl. Odlaren: enskild medlem 250 kr,
ungdomar (under 20 år) 100 kr, familj 290 kr.
Enbart prenumeration: 275 kr.
FÖRBUNDSSTYRELSEN 2008-2009
Ordförande
Börje Remstam, Ryningsberg, Trantorp, 635 18 HusbyRekarne Tel: 016-215 46, e-post: [email protected]
Sekreterare
Sven-Åke Svensson, Castmansväg 158, 575 37 Eksjö
Tel: 0381-160 67
e-post: [email protected]
Kassör
Bo Lagerstedt, Sörängsvägen 63, 571 38 Nässjö
Tel: 0380-155 64, e-post: [email protected]
Ledamöter
Ola Johansson, Klunkens Backe 7, 3 tr, 393 52 Kalmar
Tel: 0480-187 69, e-post: [email protected]
Mona Ahlberg, Västerlösa England 2, 59047 Vikingstad
Tel: 013-83 310, e-post: [email protected]
Anders Eriksson, Storgatan 46 c, 69632 Askersund
Tel: 0583-12305, e-post: [email protected]
Ola Johansson, Klunkens Backe 7. 3 tr, 39352 Kalmar
Tel: 0480-187 69, e-post: [email protected]
Carolina Nauclér, Mellangatan 4, 57083 Rosenfors
Tel: 070-26027 72
LOKALAVDELNINGAR
Lokalavdelningar och kontaktpersoner hittar du på förbundets webbplats: www.fobo.se
TIDNINGEN ODLAREN
Tidningen Odlaren är en medlemstidning. för Förbundet
organisk-biologisk odling och kommer med 4 nummer
per år. Ansvarig utgivare är Börje Remstam.
REDAKTION
Redaktör
Karin Jansson, Iliongränden M 200, 224 71 Lund
Tel: 070-580 46 32, e-post: [email protected]
Layout
Lars Forslin, Slaggvägen 6, 168 68 Bromma
Tel: 08-19 11 66, e-post: [email protected]
Manus
Odlaren utkommer med 4 nummer per år:
l. vår – manus senast 15 februari
2. sommar – manus senast 15 maj
3. höst – manus senast 15 augusti
4. vinter – manus senast 15 november
ANNONSER
Prislista på www.fobo.se
Manus skickas till [email protected]
TRYCK
Federativ tryckeri AB
Upplaga: 2000 exemplar
ISSN: 0349-7305
Foto: Lars Forslin
Innehåll
Omslagsbild: utdöende äppel- och begynnande gullregnsblomning på Rosendals trädgård. Foto: Lars Forslin
I Odlaren nummer 2-2008
4 Mördarsniglar
25 Notiser
9 Dalins grönsaker: kål
26 Nya böcker
13 Sol, vind & vatten
28 Stenmjöl på mässan
16 Samodla och spar plats
29 I mässvimlet
18 Smart av mat
30 Rapport från stämman
20 Besök i danska trädgårdar
31 Föreningsnytt
3
Sniglar, sniglar, sniglar
Foto: Lars Forslin
Många får idag sina trädgårdar invaderade av mördarsniglar och ger upp odlingen. Men med en bra och genomtänkt strategi kan man odla det mesta och
överlista sniglarna.
Tillhör du dem som har fått din odling invaderad av
mördarsniglar? Här får du tips och råd om hur du kan
överlista de glupska sniglarna och åter få en blomstrande trädgård.
Text & foto: Karin Jansson
M
itt odlande kan delas in i två faser: före och efter
mördarsniglarna. Att odla utan mördarsniglar känns
idag som en barnlek. Numera går en hel del av sommaren åt till att hålla åtminstone en del sniglar borta från mina plantor
och ska man hålla en grönsaksodling igång en hel säsong har man
på höstkanten med all säkerhet plockat och dödat många tusen
sniglar.
Men även om mördarsniglarna nog har etablerat sig i vårt land
för gott ska man inte ge slaget förlorat. Genom kunskap om sniglarnas biologi och ett målmedvetet dagligt arbete kan man fortfarande
få sin trädgård att blomstra. Någon möjlighet att helt utrota mördarsnigeln verkar inte finnas men genom att hålla antalet nere ger
man växterna möjlighet att växa till sig och på så sätt bli mindre
smakliga för sniglarna.
heter i marken. De växter snabbt till sig och börjar försöka sig.
Under sommaren ser man de fullvuxna sniglarna som är cirka 8-13
centimeter långa och ofta bruna till färgen. De dör på höstkanten
men unga exemplar övervintrar. Kalla vintrar och torra somrar klarar sig sniglarna sämre men år som 2007, med mild vinter och blöt
sommar, kan sniglarna föröka sig snabbt.
Andra sniglar
Det är omöjligt som amatör att artbestämma en snigel och ska man
vara helt säker på att det är en mördarsnigel får man skicka in den
till Naturhistoriska museet i Göteborg. Men, har du en brun till
tegelfärgad snigel som snabbt sprider sig i trädgården kan du vara
säker på att det är just mördarsnigeln. Skogsniglar är oftast svarta
och trivs inte i första hand i trädgårdar.
I dina odlingar kan du däremot ha åkersniglar som är en betydligt mindre art. Åkersniglarna är bara några centimeter långa och
gråaktiga i färgen. Det finns också svarta varianter. Pantersnigeln
känns igen på sitt fläckmönster i svart, vitt och grått. De sägs inte
äta upp trädgårdsväxter och man uppmanas därför att skona dem.
Själv har jag problem med att de tar sig in i komposter där de kan
vara mycket envisa. De har till och med tagit sig in i kaninernas
burar så jag är inte helt förtjust i dem.
Spansk skogssnigel
Som de flesta idag känner till är det den spanska skogssnigeln,
Arion lusitanicus, som vi benämner mördarsnigeln. Den har sitt
ursprung i Spanien men började komma in i landet på 1980-talet. I
sin ursprungliga miljö utgör den inget hot mot trädgårdar, troligtvis på grund av det torra klimatet och naturliga fiender. Här däremot, finns det inte många djur som gillar den och mördarsnigeln
kan därför mer eller mindre obehindrat växa till sig i vårt fuktiga
klimat.
Mördarsnigeln är hermafrodit vilket dock inte innebär att den
kan befrukta sig själv. Det sägs att en snigel kan lägga 400 ägg
under en säsong och tillväxten går explosionsartat eftersom de blir
könsmogna efter 5 veckor.
På våren kryper unga sniglar som har övervintrat upp ur hålig-
4
Snigelbekämpning
Sniglar kan bekämpas på en rad sätt. Oavsett vilka åtgärder man
sätter in kommer man att bli tvungen att samla in och döda en hel
del av dem. Enklast och skonsammast är att klippa huvudet av dem
med en sekatör eller att samla och frysa dem. Ibland ser man råd om
att hälla ut salt eller ättika på dem men detta leder till en långsam
och plågsam död för snigeln. Dessutom är det inte bra för växtligheten att sprida ut salt.
Man kan försöka hålla sniglarna borta genom att bygga barriärer och staket. Detta fungerar till viss del och håller antalet nere. I
handeln finns en del preparat att köpa och man kan också genom
sitt sortval minska sniglarnas skadeverkningar i trädgården. Nedan
går jag mer i detalj igenom de olika metoderna.
Odlaren nr 2-2008
Mördarsniglar
Naturliga fiender
Det finns få naturliga fiender i den svenska faunan. Sniglarna själva
anses osmakliga av de flesta djur, främst på grund av den stora
mängden slem.
Myskankor äter mördarsniglar och för den som har en gård kan
det bidra till att hålla sniglarna nere om man låter myskankorna gå
ute fritt. Men detta är knappast någon lösning för hemträdgården.
Det finns uppgifter om att igelkottar äter sniglar men det har antagligen ingen praktisk betydelse. Mer glädjande är däremot att koltrastar och frigående höns har setts kalasa på dem. Detta innebär
att svenska djur kan vara på väg att anpassa sig till denna nya invånare och att vi på sikt kan få lite hjälp i snigeljakten. Sniglarnas ägg
äts också av en del djur, bland annat jordlöpare.
För att hålla sniglarna borta bör man förstå deras roll i naturen.
Sniglar dras naturligt till avfall och deras jobb är att äta upp och
rensa bort detta. Sniglarna upplever även svaga växter som avfall
och de ger sig gärna på plantor som man nyss satt ut eftersom plantor blir försvagade under en tid efter utplanteringen.
Därför ser man ofta råd om att man ska hålla trädgården ren för
att undvika sniglar. Det innebär att man ska ta bort skräp där de kan
gömma sig på dagen, inte ha någon öppen kompost och sluta täckodla.
För den som strävar efter en naturenlig trädgård går de här tipsen rakt emot de ideal man har för odling. Det ligger naturligtvis en
del i råden, men man bör samtidigt tänka på att ju mer städad trädgården är desto mindre nyttodjur får man in. En trädgård som ska
odlas utan kemiska bekämpningsmedel behöver många insekter
och djur för att hålla skadedjur i schack och för att djuren ska trivas
krävs ett visst mått av oreda, det vill säga komposter och annat
material där de kan bygga bo och föröka sig.
Har man en liten begränsad trädgård skulle det i och för sig gå
att hålla den städad och relativt snigelfri men det passar inte för den
som har en större yta. I så fall är det bättre att odla i bäddar och
avgränsa dem med barriärer.
Eftersom mördarsniglarna har vuxit till sig till en onaturlig
mängd på många ställen i vårt land verkar det som om deras naturliga instinkter har satts på spel, de äter helt enkelt allt de kommer
över. Så att städa trädgården löser definitivt inte alla problem.
Mördarsniglar äter döda sniglar. Dödar man sniglarna genom att klippa
av huvudet bör man gräva ned den döda snigeln, annars riskerar man att
den blir ett lockbete som drar till sig ännu fler sniglar.
Foto: Lars Forslin
Städa trädgården
Sniglar är hermafroditer, det vill säga de har både honliga och hanliga könsorgan. Det sägs att om en snigel inte hittar en partner så kan den självbefrukta sig. Detta är dock en vandringssägen. Sniglarna parar sig med varandra
men de både ger och tar emot könsceller på samma gång.
genom att täckodla. Framför allt upplever jag att täckodling förvärrar snigelproblemen blöta somrar. Har man däremot en torr sommar förbättrar täckningen växternas motståndskraft vilket gör sniglarna mindre benägna att angripa dem.
Fällor
Täckodling
Bland dem som täckodlar finns olika åsikter. En del menar att det
ökar förekomsten av sniglar, andra menar att det knappast gör
saken värre. Nackdelen är att täcket ger ett bra skydd för sniglarna
under dagen. Utan täcket måste de skydda sig längre bort och är
det torra dagar kan de ha svårt att hinna ta sig fram till växterna på
natten.
Jag gjorde själv ett experiment med sniglar och täckning sommaren 2006. Halva potatislandet täcktes med gräsklipp medan den
andra halvan hade öppen jord. I början på denna torra sommar
växte potatisen bra på hela landet men efterhand märkte jag att den
del som inte var täckt fick angrepp av sniglarna. Potatisblasten som
hade täcke såg däremot väldigt fin ut.
När jag började skörda potatisen upptäckte jag att sniglarna
bodde under täckmaterialet. De höll sig alltså under täcket på
dagen och på natten kröp de över till den andra halvan och åt av
blasten. Den enda förklaring jag kan se till detta var att sniglarna
upplevde potatisblasten som inte hade så bra förhållande som svag
och att den därför skulle rensas bort.
Täckning kan dock slå olika ut och när det gäller andra grödor,
till exempel grönkål, har jag inte lyckats hålla sniglarna borta
Odlaren nr 2-2008
Sniglarna är aktiva på natten och kryper under dagen in under
något skydd. Genom att lägga ut brädlappar och liknande kan man
hitta sniglarna även på dagen. Det är bara att lyfta på brädlappen
och så får man samla in de små krypen.
I många trädgårdsböcker rekommenderas ölfällor. Man gräver
ned en plastburk i jorden och fyller den med öl. Ölen lockar sniglarna som sedan faller ned i burken och drunknar.
För några år sedan försökte jag mig på denna typ av fälla genom
att gräva ned en glassburk så att endast en liten kant stack upp.
Varje morgon kollade jag burken men några mördarsniglar hittade
jag inte. En sen kväll när jag besökte min koloni upptäckte jag att ett
antal mördarsniglar var på väg i riktning mot burken. När jag gick
fram till fällan såg jag flera sniglar som hängde ned i burken och
drack, sedan drog de sig upp igen.
Några sniglar fångade jag inte på detta sätt. Det enda jag hade
ordnat var tydligen en pub och sniglarna verkade mycket nöjda
med anordningen! Ett bra tips som jag senare sett på nätet är att
bygga en fälla av en PET-flaska. Flaskans övre del skärs av, cirka 10
centimeter ned, och sätts tillbaka bakvänd, med tejp. Flaskan kommer då att likna en tratt och sniglarna kryper glatt in för att få öl.
Däremot klarar de inte av att hitta ut.
5
7
Mördarsniglar
som man stryker ut med pensel. Enligt reklamen kryper inte sniglarna över strängen.
Det som verkar bra med denna pasta är att den håller länge.
Andra barriärmetoder försvinner så fort det regnar men denna
sträng ska kunna ligga kvar en månad. En förpackning uppges
räcka till 100 meter.
Kombinera metoder
Sallat är något av det mest svårodlade om man har mördarsniglar i trädgården. Sniglarna älskar bladen och kan gömma sig under täckbladen på
dagen. Här avslöjas en hel koloni när man lyfter på dessa. Här syns också hur
täckbladen börjar vissna redan innan skörd, just sådant som sniglar gillar.
Tidningarna har också svämmat över av tips på olika medel
som man kan lägga ut för att avskräcka sniglarna från att komma in
i rabatterna. Kalk, kaffesump, ask, granbarr och krossade kastanjer
är några av botemedlen som påstås ska hålla trädgården snigelfri.
En bred sträng av kalk är effektivt så länge det inte regnar men i
övrigt består nog de här tipsen av mer hopp och tro än vetande.
På marknaden
Snigelinvasionen i Sverige har gjort att många firmor har satsat på
att ta fram redskap, medel, fällor och staket som ska skydda trädgården mot sniglar. Många av dem är mycket effektiva, problemet
är ofta priset.
Staket finns av plåt och det finns också konstruktioner med
elstängsel. Elstängsel kräver att man har tillgång till el men de som
har använt dem intygar att de fungerar. Eftersom sniglarna har
svårt att krypa upp och ned kan man hålla dem borta med hjälp av
plåtstaket med ett hängande tak som de inte tar sig runt. Tyvärr är
båda de här lösningarna dyra och ganska avancerade för hemmaodlaren. Men eftersom de preparat som finns att köpa också är dyra
kan det säkert på sikt löna sig att satsa på ett snigelstaket.
Det finns flera fabrikat av snigelgift som baseras på järnfosfat.
Medlen är preparerade med ett ämne som lockar sniglarna att äta
det. Därefter drar de sig undan, slutar att äta och dör av svält.
Järnfosfat är effektivt men det krävs att man hela tiden lägger ut
nytt gift vilket blir väldigt dyrt. Dessutom kan man på detta sätt
döda andra sniglar som inte stör odlingarna.
Nyligen har det blivit godkänt att använda en parasit, en typ av
nematod, mot sniglarna. Nematoden borrar sig in i snigeln och
infekterar den vilket leder till att den dör. Genom att mördarsniglarna äter döda artfränder sprids sedan nematoden vidare. Enligt försäljarna dödar nematoden endast unga sniglar och medlet ska därför användas på våren för att förebygga snigelinvasion längre fram.
Rapporter från våra grannländer, där nematoden varit godkänd
ett tag, berättar att nematoden fungerar bra. Men forskare varnar
för att nematoden även kan angripa andra djur och att den dödar
alla typer av sniglar.
På nätet har jag läst om en ny, tysk produkt som inte dödar men
väl håller sniglarna borta. Den består av en oljig pasta av paraffin
6
Den som har hållit på och kämpat mot sniglarna ett tag kommer att
upptäcka att det behövs en kombination av olika metoder för att få
bukt med problemen.
Genom att odla i bänkar får man mindre ytor att hålla snigelfria
och om man täcker gångarna mellan bänkarna med sand eller grus
blir det svårt för sniglarna att krypa där vid torr väderlek. Enligt trädgårdsmästare Nils Åkerstedt (se Odlaren 2007-4) slipper han helt
snigelproblemen genom att odla i sand och gräsklipp.
Om man bygger bäddar och har bräder runt kanterna kan man
fästa ett nät som skydd. Nätet kan köpas i trädgårdsbutiker och det
ska vara av en styv kvalitet. Nätet klipps i remsor och fästs med häftpistol. Eftersom sniglarna har svårt att krypa upp och ned håller det
i alla fall de större mördarsniglarna borta.
Eventuella sniglar som redan finns i bädden kan man få bort
genom handplockning i kombination med järnfosfatmedel. Man
kan också lägga ut sådant runt plantor som just planterats ut eller
vid grödor som just kommit upp.
Om plantorna kan räddas några veckor och får växa till sig hinner de bli lite grövre och då utgör de inte alls samma lockelse för
sniglarna.
Det är också viktigt att tänka på hur man vattnar eftersom blöt
jord lätt blir en autostrada för sniglarna. Vattna rejält på morgonen,
men inte mer än att det översta jordlagret är torrt på kvällen. Det är
också en fördel om man kan vattna precis i bäddarna och inte hela
tomten. Torra trädgårdsgångar är svåra att ta sig fram på och bildar
en barriär mot sniglarna.
Växtval
Det sägs ofta att mördarsniglar äter allt men det är inte riktigt sant.
De gillar inte hårda och vedartade växter och det finns också en rad
växter som avger ämnen som de inte gillar. Bland växter som sniglarna brukar lämna i fred finns ringblomma och gurkört liksom
kryddväxterna timjan och oregano. Jag har också märkt att de är
mindre förtjusta i bladväxter med rödaktiga blad, det gäller t ex sallat och grönkål.
Här följer info om varje grönsaksgrupp från mina egna odlingserfarenheter. Angreppen kan variera mycket beroende på klimatet
och hur många sniglar man har.
Potatis: Mördarsniglarna kan ge sig på blasten om det inte finns
så mycket annat att äta. Ofta brukar inte angreppen komma förrän
senare på sommaren då själva potatisarna redan vuxit till sig. Sätt
förgrodd potatis och driv den gärna under duk så hinner du få fram
fin skörd innan sniglarna angriper.
Morötter: Inte någon favoritföda för sniglar. Ibland kan de ge
sig på blasten senare på sommaren men angreppen brukar inte
vara stora.
Rödbetor: Sällan svåra angrepp, men har man många sniglar
kan de börja äta på betorna på höstkanten.
Palsternacka, rotpersilja: Jag har inte märkt av några angrepp.
Kålväxter: Mördarsniglarnas favoriter. Kålväxter är svåra att
klara om man har många sniglar. Framför allt gäller det att vakta
plantorna just när de har satts ut. Man kan sätta en plastburk eller
en avklippt PET-flaska över plantan vid planteringen och lägga ut
lite järnfosfat runt. Om man lyckas få plantorna att överleva någon
månad klarar de sig ofta bra sedan. Det kan vara bra att dra upp fler
Odlaren nr 2-2008
Foto: Lars Forslin
Mördarsniglar
Om man odlar i bänkar med en träram runt så kan man använda sig av
elstängsel. De båda trådarna är anslutna till en 24 volts skyddstransformator och när en snigel kryper över trådarna så att strömkretsen sluts så dör
de omedelbart. Bilden är från Gunnebo slott där man har stora problem
med sniglar. Se vidare länksamlingen nedan.
plantor än vad man behöver för att ersätta förlorade plantor. Det
kan också vara idé att sätta ut plantorna vid torr väderlek och att
inte vattna hela bädden. Istället får man vattna precis bredvid plantan så att det inte blir för lätt för sniglarna att ta sig fram.
Mjälla kålsorter som asiatiska bladväxter och salladskål är extra
smakliga för sniglarna. Eventuellt kan man sätta dem som fångstgrödor och stå ut med att de blir uppätna mot att man klarar den
andra kålen.
Lök: Sättlök brukar fungera bra men om man direktsår eller
sätter ut plantor kan de stryka med. På sensommaren händer det att
mördarsniglarna äter på lökblasten men det ger inte någon större
skördeförlust.
Purjolök: Fungerar bra, i stort sett inga angrepp förrän sent på
hösten då blasten hänger ned.
Majs: Mördarsniglarna har aldrig angripit mina majsplantor så
detta är en av mina säkraste grödor.
Sallat: Något så lättodlat som sallat kan vara nästan omöjligt att
odla om man har mycket sniglar. Så tidigt innan sniglarna har blivit
så många. Denna skörd brukar bli den bästa. Använd grövre och
röda sorter. Isbergsallat är i stort sett omöjligt eftersom det verkar
vara en stor delikatess för sniglarna. Själv odlar jag sallat i höga
lådor som jag lättare kan hålla snigelfria.
Gurka, squash, pumpa: Mördarsniglarna är mycket förtjusta i
dessa plantor vid direktsådd. Ofta ser man inte ens röken av plantorna eftersom sniglarna äter upp dem så fort de sticker upp ovan
ytan. Det kan löna sig att skydda plantorna med järnfosfat och/eller
plastburkar första tiden. Sniglarna är extremt förtjusta i squashblommor och de kryper ofta in och ligger kvar där över dagen. Om
sniglarna äter upp blommorna innan det hinner ske en pollinering
får man inga frukter.
Tomater: Ingen snigelföda, klarar sig utan angrepp.
Ärter, bönor: De kan behöva skyddas precis när de kommer
upp, men när de väl har etablerat sig brukar de klara sig utan större
angrepp. Höga arter gör det svårare för sniglarna att ta sig upp till
bönorna/ärterna.
Selleri: Rotselleri går bra men sniglar har gett sig på stjälkselleri. Framför allt är det åkersniglarna som gillar stjälksellerin där de
gömmer sig mellan stjälkarna.
Kryddväxter: De flesta klarar sig bra men sniglarna ger sig på
dill och basilika.
Jordgubbar, smultron: Sniglarna bryr sig inte om plantorna
men är förtjusta i bären. Ibland hittar man en ihopkrupen snigel
inuti en jordgubbe. Av jordgubben är det då bara ett skal kvar.
Överst: Alla typ av barriärer som tvingar sniglarna att krypa upp och ned är
effektiva. På marknaden finns metallstaket som tyvärr är kostsamma. Här
en variant som har gjorts av en presenning.
Ovan: Kraftigt nät kan klippas i remsor och fästas med häftpistol. Eftersom
sniglarna har svårt att krypa upp och ned kommer de i allmänhet inte över
denna spärr.
Mer info på Internet
www.gnm.se • www.nematoder.se • www.mordarsnigel.com
http://snigelbromsen.se • www.bioplant.dk
www.nematoder.se/bygg_snigelfalla.php
www.gronamathilda.se • www.nrm.se
http://home.swipnet.se/pegee
Bok på nätet om mördarsniglar
På sajten www.snigelstopp.nu/ kan man beställa en e-bok om
mördarsniglar. Författaren Tomas Wennström går i Effektiv
bekämpning av mördarsniglar igenom det mesta man behöver
veta om de ovälkomna trädgårdsbesökarna. Han berättar om
sniglarnas biologi och livscykel och presenterar en fempunktsplan
för att få bort sniglarna från trädgården.
Boken är en bra översikt över mördarsniglar, men priset på
boken känns inte relevant. För 129:- får man ladda ned en pdf vilket känns väldigt dyrt med tanke på att nätet svämmar över av
gratis information om mördarsniglar.
Prydnadsväxter som sniglarna inte gillar
Drakmynta, myntor, astrar, flox, lupin, stor prästkrage, salvia,
studentnejlika, löjtnantshjärta, prydnadsgräs, rudbeckia, gullviva, rosor och kaprifol, astilbe, digitalis, echinacea, arter av geranium, julros, oregano, lammöra, praktlysing, luktärt, ringblomma, gurkört.
7
m
Odlaren nr 2-2008
7
Mördarsniglar
Johnny gör snigelprocessen kort
Johnny Andreasson i Stenungsund är känd får många av
Odlarens läsare som innehavare av Runåbergs fröer. Johnny provodlar också sina sorter och har en del fröodling hemma på gården.
För cirka fem år sedan hittade Johnny och Barbro de första misstänkta sniglarna på grusvägen utanför huset. De skickade in prover
till naturhistoriska museet och fick snart beskedet att det var fråga
om den spanska skogssnigeln.
Sedan gick det snabbt: på några få år exploderade populationen
och i och med att det finns stora gräsmarker runt odlingarna så finns
nu en närmast outtömlig snigelbank som hela tiden invaderar odlingarna, det gäller alltså att vara på alerten om man ska få något kvar av
grödorna.
I början plockade Johnny sniglarna för hand, men det blev alltför jobbigt för ryggen att gå nedåtböjd och plocka sniglar. Johnny
fick också tennisarm av att bära en tung hink hela tiden. Så ganska
snart började han fundera på alternativa lösningar.
Efter lite funderande och experimenterade kom han fram till att
ett uträtat skyffeljärn som man skarpslipade var det bästa. I och med
att det helsmidda skyffeljärnet är ganska tungt så behöver man bara
släppa det ett stycke ovanför snigeln och så är dess saga all.
Johnny oroade sig till en början för att det skulle bli kladdigt
och äckligt med alla döda sniglar. Det visade sig dock att de torkar
ut väldigt snabbt. Dagen efter är det bara en brun fläck kvar på gräset. Och talet om att sniglarna lever på sina döda artfränder är överdrivet menar Johnny. Han hittar bara enstaka sniglar som äter på de
dödade och dessa expedieras för övrigt snabbt i sin tur.
Till vänster: Johnny filar bladet knivskarpt innan han ger sig ut på snigeljakt.
Ovan: Det uträtade skyffeljärnet gör ett mycket bra jobb säger Johnny.
Tack vare tyngden och skärpan behöver man inte anstränga sig. Man bara
släpper redskapet på snigeln.
Nedan: Mördarsnigeln före och efter behandling. Den döda snigeln torkar
snabbt in och är ingen olägenhet menar Johnny, som varje kväll avlivar
flera hundra sniglar i sin odling.
Att hålla efter sniglarna har blivit en rutin att inkludera i skötseln på samma sätt som ogräsrensning. Varje kväll tar Johnny en
runda och i början på vår och försommar tar den ca ½ timme och
inkluderar ca 50 sniglar, vilka då är 5-7 cm och ganska späda. Blir
det varmt och fuktigt väder så växer de till sig på nolltid och under
juni-augusti så tar rundorna upp till två timmar och resulterar i
500-1000 sniglar. Rekordet för en kvällsrunda är 1290 sniglar!
Eftersom Johnny också odlar frö i Portugal har han fått tillfälle
att jämföra förhållandena där och här. I Portugal är sniglarna knappast något större problem säger Johnny, därtill är det för torrt.
Dessutom finns där gott om storkar som gärna kalasar på sniglarna.
I Portugal är däremot trädgårdssnäckorna ett stort gissel.
Snäckorna har ju dagskyddet med sig och kan krypa in i skalet varhelst den befinner sig, för att fortsätta sin aktivitet mot kvällningen.
När man har miljontals snäckor i trädgården så gör de minst lika
stor skada som sniglarna, menar Johnny. Uppenbarligen är summan av plågorna konstant.
Text & foto: Lars Forslin
8
Odlaren nr 2-2008
Dalins kålland
Text: Maja-Lisa Perby, foto: Lars Forslin
Odlaren nr 2-2008
Sida vid sida i Dalins kålland växer vardagliga och matnyttiga kålslag, finare
kålslag och färggrann kål till prydnad.
Genom ordboken får man också stimulerande inblickar i kålodlingens praktik.
Maja-Lisa Perby fortsätter här med
andra delen av en artikelserie utifrån
A F Dalins svenska ordbok från 185053. De första artiklarna, om trädgård
och jordfrukter, var införda i Odlaren
nr 4/2007.
9
Dalins grönsaker
I Dalins ordbok kan man följa kålens livscykel i odlingen. Det ger en särskild avspegling av kålens ställning, i
kosthåll och odling, mot mitten av 1800-talet.
D
en som lite tålmodigt söker sig fram i Dalins ordbok
finner nästan som en trädgårdshandbok i miniatyr inom
den särskilda gren av odlarkonsten som är att odla kål.
Dalin återger en hel liten uppsättning ord för de stadier som kålen
genomlöper från tidig vår till sen höst – något motsvarande finner
man inte för någon annan köksväxt. Det framgår också att kål kräver omvårdnad för att ge god skörd.
För en odlare är detta poesi i sak, och emellanåt är klangen och
rytmen också där. Här finns något av en trädgårdsmästares blick,
det blir till en kålens, i första hand vitkålens, ålderstrappa. Men det
gäller att läsa ordförklaringarna med en uppmärksamhet.
Det börjar med kålfröet, det nämns bara, det är självförklarande.
Fröet gror, blir till en späd telning som man drar upp och omplanterar innan den blir robust nog att sätta ut på friland, kålplanta: ”kålväxten innan den hunnit knyta sig, isynnerhet i plantskolor eller
nyss utsatt på land”. Kålplantan växer till sig, nu står den ute i landet, blir till ett kålstånd: ”stånd [upprätt stående stjälk] av en kålplanta, innan den hunnit knyta sig”. Det är en uppåtgående rörelse,
kålens livscykel kröns, bladen formar sig till ett kålhuvud: ”de i form
av ett huvud knutna bladen på kål”.
Tvärt tar det slut – huvudet skördas, ensam kvar ute i landet är
kålstocken: ”den tjocka stammen till ett kålhuvud”. Men slut är det
ändå inte, kålen har växtkraft kvar, den skjuter nya skott. Orden
kålspira, spira, spirkål handlar alla om samma sak. Frasen ”spira på
kål” ger den tydligaste förklaringen: ”skott som växer upp ifrån en
kålstock, sedan huvudet blivit avtaget”. Att den spirande (vit)kålen
på detta sätt återkommer under flera uppslagsord tyder på att sådana skott – som efter hand formar sig till små nätta kålhuvuden – var
något som man lade märke till, läs att de var utmärkt användbara
till mat.
Spetskål, en tidig form av vitkål, kallades långt in på 1900-talet för sockertoppskål. Dalin betecknar den som finare än vitkålen – där fin står för att
den är ”utmärkt, överträffande i sitt slag”.
Inte endast potatis kupas, också kål mår väl av sådan behandling. Genom att göra en kupa kring kålen får växten stadga, kupa:
”uppskottad jord ... uppomkring roten av en växt. En kupa kring ...
en kålstock, ett potatisstånd”.
De välkända skadegörarna på kål – åkersnigeln, kålfjärilen och
Kunde kålstocken gå upp i spira, alltså skjuta nya skott, efter det att man
dess larver, kålmaskarna – är också tydligt närvarande, ger kålodlaskördat kålhuvudet? Bilden visar spetskålssorten Erstling med en liten
ren bekymmer och kräver arbetsinsats. Dalin fångar det lakoniskt i
krans av sådana skott som bildat små kålhuvuden på stocken vid snittet, i
frasen ”Rensa kålhuvuden ifrån mask.”
storlek ungefär som brysselkål. ”Min erfarenhet från Södertörn är”, skriver
Också större djur kan ställa till mycket om de kommer åt kålen
Peter Erlandsson som tagit bilden, ”att spirorna kommer på tidigt skördad
där den växer i kållandet: ”Hararna hava avätit den växande säden
sommar-, savoj- och höstkål.”
på åkern ... [och] ett blomkålshuvud, så att endast stocken är kvar.”m
10
Odlaren nr 2-2008
Dalins grönsaker
Att läsa om kål i Dalins ordbok är att röra sig från bondens och torparens små täppor till herrgårdens köksträdgård. Turen går också in i köken, för kålväxterna
och mat lagad med kål – i synnerhet vitkål – finns nära
varandra i Dalins ordbok.
K
ål är ”ett växtsläkte av de korsblommiga, av vars
många arter de flesta äro ätbara”. De många olika slag av
kål som finns som särskilda uppslagsord i Dalins ordbok
bär syn för sägen. Samtidigt blir det tydligt att vitkålen har en särställning. Den är den självklara och matnyttiga kålen, inte mycket
att orda om, vitkål: ”den vanliga vita artförändringen av allmän kål;
Brassica capitata”. Det går lika bra att säga kål, för kål användes då
som nu ofta för att beteckna ”den allmännaste arten av detta släkte
[alltså kålsläktet], även kallad vitkål; Brassica oleracea”. Också en
annan allmän benämning, huvudkål, kunde användas synonymt
med vitkål.
Vitkålen flankeras av två finare och tidigare kålsorter. Spetskål
har den trivsamma benämningen sockertoppskål: ”en finare kålsort, tidigare än vitkålen”. Savojkålens utseende beskrivs med en
tydlighet: ”en finare och tidigare kålsort än vitkålen, med skrynkliga, till en del krusiga blad”.
Rödkålen är med, alla färgvarianter återges noggrant: ”en sort
kål med mörkröda, ljusröda eller violetta huvuden”.
Blomkålen är uppskattad, den goda smaken framhävs särskilt.
Dalin skriver med vänlig omsorg om de blomgyttringar där upplagsnäringen lagras, blomkål är ”en avart [varietet] av vanlig kål,
utmärkt därigenom att blomstängeln före sin utveckling utbreder
sig åt sidan och bildar en vit massa av i täta knippen sammanträngda blomknoppar, vilka användas till mat och äro mycket välsmakliga”. Dalin hakar på en historisk notis, själva det faktum att han
ägnar blomkålen så mycket utrymme understryker att den var särskilt omhuldad: ”Härstammar ifrån Egypten och är först sedan slutet av 16:de århundradet bekant i Europa.”
Broccoli och kålrabbi går att finna i kokböcker från Dalins tid;
de kortfattade förklaringarna i ordboken andas dock att dessa båda
kålslag är mindre etablerade än de hittills nämnda. Broccoli knyts
tydligt till Italien: ”italiensk sommarkål, mycket lik blomkål”.
Kålrabbin får ett omnämnande, inte mer: ”en art av kålsläktet;
Brassica gongylodes”.
Brysselkål? Också den finner man i kokböckerna, men i ordboken är den inte med. (Rosenkål finns hos Dalin, men som benämning på ett slag av bladkål, se nästa artikel.)
Alla är vi – i alla fall var vi – kålsoppsätare, eller med en äldre
benämning kålsupare. Dalin förklarar det så att man känner igen
sig, ”familjärt, skämtvis” kan man säga ”lika goda kålsupare, den
ene [är] icke bättre än den andre”.
”Soppa tillagad av kål” lyder Dalins koncisa förklaring av den
självklara kålsoppan, eller kålen som den ofta kallas i äldre litteratur. ”Stuvad kål”, en annan grundläggande och enkel tillagning av
vitkål med flera sorter, finns som exempel på maträtt.
Odlaren nr 2-2008
Savojkålen (överst) beskrivs precist av Dalin. Enligt honom var den både
finare och tidigare än vitkål. Idag finns både tidiga och sena sorter av savojkål. De riktigt sena sorterna kan till och med övervintra i mildare trakter.
Rödkålen (t.v.) var också etablerad i mitten av 1800-talet. Däremot hade
inte kålrabbin (då heller) blivit riktigt välkänd. (Foton: Lars Forslin)
Nära vitkålen finns surkål: ”fint hackad vitkål som genom jäsning blivit sur och därigenom kan lättare förvaras”. Hur man hackade den? Med hjälp av kåljärn: ”krokigt vasst järn på ett långt skaft,
varmed vitkål hackas då man vill inlägga den till surkål”.
Den omhuldade blomkålen har sin särskilda rätt, även i detta
fall kallades rätten med samma namn som växten. Här ger Dalin
mer detaljerade upplysningar, nämligen att blomkål ”vanligen [är]
anrättad [dvs tillagad] med mjölk”. Denna rätt finner man inte i
varje kokbok, men den finns med i t ex Margareta Nylanders kokbok från 1828; det är vad vi skulle kalla stuvad blomkål. (I en stuvning på den tiden ingick långt ifrån alltid mjölk.)
m
Från Dalins svenska ordbok (1850-53)
kål:
1) Ett växtsläkte av de korsblommiga, av vars många arter
de flesta äro ätbara; Brassica. Se för övrigt blomkål, blåkål, kruskål med flera.
2) Den allmännaste arten av detta släkte, även kallad vitkål; Brassica oleracea*.
3a) Maträtt tillagad av kål. Stuvad kål.
3b) Se kålsoppa.
– Sammansättningar kålblad, kålfrö, kålstånd.
*På Dalins tid såg man uppenbarligen de olika kålslagen som
skilda arter. Idag för vi de flesta kålsorter till Brassica oleracea
och betraktar dem som varieteter av denna art. Undantagen är
kålrot och de asiatiska kålsorterna vilka hör till närstående arter.
7
11
Foto: [email protected]
Dalins grönsaker
Vardaglig
blåkål,
färgskimrande
fjäderkål
Genom Dalins ordbok får man upplysningar om förhållanden före mitten av 1800-talet som inte är lätta att få
på annat sätt. Det man får reda på om bladkål är en tidsbild som för oss kan te sig lite överraskande.
H
os Dalin finns två slag av bladkål, eller för att ta den
benämning som han använder, kruskål: ”en artförändring av den allmänna kålen, med krusiga blad; Brassica
crispa”. Det ena slaget är vanligt och vardagligt – kål som man lagar
mat av. Det andra slaget av bladkål är prunkande och färgrikt, kål
mera till prydnad än till mat.
När man möter den matnyttiga bladkålen i skrifter från 1800talet ter den sig på en gång välbekant och främmande. Numera är
grönkål den självklara benämningen, på 1800-talet kallades den
vanligen blåkål. I kokböckerna från den tiden är det blåkål och åter
blåkål: som soppa – kallades blåkål liksom växten – och stuvad blåkål. Soppan är mycket lik den grönkålssoppa som vi känner, och
stuvningen är ungefär som soppan men med mindre vätska.
Hos Dalin finns en annan kål, brunkål, jämsides med blåkålen.
Förklaringarna av dessa båda kålslag är kortfattade, så som ofta är
fallet när Dalin beskriver något som är allmänt bekant. Blåkål:
”trädgårdsväxt av kålsläktet; Brassica sabellica”. Brunkål: ”ett slags
högväxt kål med stora, brunaktiga blad; Brassica rubra”. Dalin ger
en tydlig vink om att brunkålen användes på samma sätt som blåkålen i matlagningen, för i båda fallen har Dalin med en andra betydelse, ”maträtt av denna växt”.
Överst: Bilden visar prydnadskål så som vi ofta ser den i planteringar och rabatter.
Den som har sett några olika slag av prydnadskål – den kan variera en hel del i
utseende – kan nog känna igen Dalins beskrivningar av fjäderkål och rosenkål.
Nederst: Vad för slags kål är detta? Vi kallar den grönkål fastän färgen
är så uttalat röd. På 1800-talet hade man lika självklart sagt blåkål.
Hur blå var blåkålen?
Motsvarade benämningen blåkål att de sorter bladkål man
hade under förra delen av 1800-talet gick mera i blått än i
grönt? Var brunkålen brunaktig? Att finna svaren på sådana
frågor är inte alldeles lätt.
I alla händelser är det uppenbart att ordet blåkål på 1800talet användes för att beteckna bladkål över huvud taget, oavsett vilken färg den i själva verket hade (jämför Dalins förklaring av fjäderkål i artikeln – han kallar den för ett slags blåkål).
Om man tänker efter, inser man att vi nuförtiden utan att blinka säger grönkål om tydligt rödblå sorter som Red Russian och
Baltisk Röd.
Detta sagt – Slow food i Hamburg skriver om ett gammalt
slag av bladkål, Braunkohl (alltså brunkål) som bevaras i
odling. Man får veta att den verkligen är brun i färgen, ”som
grönkål med bruna blad”.
Nu lämnar vi den del av trädgården där de matnyttiga växterna
finns. Dalin beskriver de båda kålslagen fjäderkål och rosenkål i
livliga färger, så att också den som inte har sett dem ser dem ändå.
Uppenbart är att de pryder sin plats i trädgården. Fjäderkål, som i
samtida skrifter ibland kallas plymagekål: ”(trädgårdsmästarterm)
en varietet av blåkål, med stora, i kanten finkrusiga, flerfärgade
blad av gröna, röda, violetta och vita färgskiftningar”. Rosenkål –
kanske har den likheter med det slag av prydnadskål som finns
Grönkål – och kål igen
idag: ”en sort bladkål med ett mycket utbrett huvud samt i kanten
Den vanliga betydelsen av ordet grönkål på Dalins tid och ett
veckade och krusiga blad; Brassica oleracea acephala”.mbra tag framåt var (maträtt, ofta soppa av) ätliga blad och skott
från för det mesta vilda växter. Så är det också i Dalins svenska
ordbok. Det förekom dock redan på den tiden att man använde
Var odlade man kålen?
grönkål i samma betydelse som ordet har idag – vilket Dalin
Dalin visar oss växande kål i kållandet – inte bara i ett land
själv gjorde i sina ordböcker mellan svenska och andra språk
utan i flera, små och stora, kålland: ”åker- eller trädgårdsland
(franska respektive tyska).
planterat med kål”. Kålen kunde också odlas i en kålgård, även
Intressant är att när Dalin förklarar grönkål – vi är tillbaka i
kallad kåltäppa: ”täppa där kål är planterad”. I äldre tid stod
den svenska ordboken – använder han ordet kål i den äldre
kålgård ofta för köksträdgård i största allmänhet. Den betydelbetydelsen (maträtt av) ätlig växt. Grönkål: ”(i kokkonsten) kål
sen finns också hos Dalin, alltså ”inhägnad plats för odling av
tillredd av nässlor eller målla”.
varjehanda köksväxter”.
12
Odlaren nr 2-2008
Sol, vind och vatten
Så här fint kan det se ut när grödorna får sol, luft och vatten i rätt proportioner.
När man börjar odla så finns det vissa grundläggande
kunskaper som, om man har dem, gör allt så mycket
lättare och man slipper gå i de enklaste fällorna.
Egentligen är grunderna för all odling desamma och
kan sammanfattas i tre ord – sol, vind och vatten!
Text & foto: Lars Forslin
S
om nybliven odlare kan man ibland känna sig ganska
hjälplös. Odlingarna ser inte alls ut som på de fina bilderna
i trädgårdstidningar och -böcker, utan allt ser bara smått,
förkrympt och ynkligt ut. Ingen av de böcker och tidningar
man skaffat sin begynnande odlingskunskap i berättar vad man gör
för fel, och vad gör man då. Jo, man kan ju fråga sina grannar på koloniområdet, men det är ju inte säkert att de är några mästerodlare
själva och grannarna i villaområdet odlar på sin höjd kanske gräsmatta och några buskar. Det är ett besvärligt faktum för den
odlingsintresserade att kunskap om odling som för bara några
årtionden sedan var var mans egendom, har försvunnit i takt med
att de äldre generationerna gått bort.
Sverige som en gång i tiden var ett bondeland har för länge
sedan förvandlats till ett industriland och är nu till och med ett postindustriland. Nästan inga människor jobbar längre direkt med sina
händer i jorden och den självklara odlingskunskapen har försvunnit; den som var så självklar att den aldrig skrevs ner i några trädgårdsböcker, den som hela tiden var underförstådd.
Vi måste med andra ord återerövra det kunnande som förr i
tiden var självklarheter, det som är grundläggande jordbrukskunskaper, själva fundamenten för fenomenet odling. För ofta är det
Odlaren nr 2-2008
faktiskt på den nivån som felen ligger, när vi inte lyckas med våra
odlingar på kolonilotter och villatomter. Det handlar om de grundläggande faktorerna ljus, näring, vatten och luft och indirekt även
värme.
Observera att råden här gäller om du vill odla mat i form av bär
och grönsaker. För en ren prydnadsträdgård ställer det sig annorlunda; det finns gott om växter som passar på skuggiga, våta
och/eller näringsfattiga platser. Där gäller det bara att välja rätt växt
för en given plats.
Ljus
När våra förfäder en gång i tiden för flera hundra, eller till och med
tusen, år sedan röjde nytt land för odling så var man inte finkänslig:
man högg ner och brände allt vad som växte på marken. Det var
den första åtgärden vid nyodling, sedan kunde man några år odla i
askan som gav näring ett tag, innan man började bryta stubbar och
sten och lade marken under plogen eller årdret, för att på så sätt
kunna förvandla en skogsjord till matjord.
Givetvis var förhållandena olika, på bördigare jord kanske det
inte fanns någon sten ja, kanske inte ens någon skog, om tegarna
låg alldeles intill en grund sjö i vars omgivningar nytt land blev tillgängligt allt eftersom landhöjningen torrlade den. Principen är
dock densamma: röj bort det som växer på marken för att bereda
plats för människans kulturväxter. De ska inte behöva konkurrera
med några andra växter om vare sig ljus eller näring.
Om du har problem med att inget riktigt vill växa hos dig så
ställ dig frågan om du har större träd och buskar i närheten av
odlingen och som skuggar den. Träd på norrsidan om odlingen spelar mindre roll, men på de andra sidorna bör det vara öppet och fritt
13
7
Foto: Karin Jansson
Odlingstips
Täckning med hö eller gräs har flera funktioner: den kväver ogräs, håller
fukten i jorden och ger näring när täcket förmultnar. Passar bäst där dräneringen är god eftersom det kan bli för blött annars.
så att solen kan komma till så mycket som möjligt. Solljuset är
motorn i själva växandet; det som ger växternas processer energi.
Brist på ljus ger taniga, slankiga växter med låg avkastning. För att
få trinda, välutvecklade grönsaker är full tillgång på ljus ett måste.
Vedartade växter i närheten av odlingarna behöver inte enbart
vara av ondo, det finns ett undantag och det heter häckar. Häckar
kan verka väldigt gynnsamt på vindutsatta slättland. Blåsten sänker temperaturen, torkar ut växterna och stör dem allmänt i tillväxten. Sätt häckar särskilt mot norr, men även mot väster och öster.
Dock måste det vara ett visst avstånd mellan häck och odlingsland
så att häcken inte skuggar och så att inte rötterna går in i odlingarna. Håll häcken klippt så att den inte sväller ut för mycket.
Ibland ser man koloniområden där det växer stora träd mitt i
eller vid kanterna. Om du har en lott på ett sådant ställe så bör du
begära att trädet(n) tas ner, det kommer att öka avkastningen på
din lott väsentligt.
När du planerar din villaträdgård så se till att frukt- och prydnadsträd hamnar norr om trädgårdslandet så att de inte skuggar.
Bärbuskar kan stå runt de andra kanterna eftersom de inte blir
höga och ger ett vindskydd. Hallon kan dock bli ganska höga så de
passar bäst på norra sidan av landet.
Näring
Låt oss återvända till våra förfäder igen. De visste att vissa enkla
odlingsåtgärder ökade näringstillgången i jorden. Det mest grundläggande är även här att ta bort konkurrerade växtlighet vare sig
det är det vi kallar ogräs (vilda örter och gräs som växer precis där vi
har våra grödor) eller träd som skickar in sina rötter i våra trädgårdsland. Det sistnämnda kan vara mycket lömskt och här måste
man ha ett ordentligt säkerhetsavstånd även om träden skulle stå
på den norra sidan av odlingen. Det kan mycket väl hända att ett
14
stort träd skickar sina rötter 5-10 meter från stammen, och har det
väl hittat näring, till exempel i ditt land eller i en kompost, så dröjer
det inte länge förrän trädrötterna har genomvävt det hela och
suger ut vatten och näring.
Var alltså på din vakt och om du ser trädrötter i jorden kan du
gräva ett ordentligt dike mellan trädet och din odling om du vill ha
trädet kvar och där hugga eller såga av trädrötterna. Om du inte vill
ha ett öppet dike kan du där vertikalt gräva ner till exempel tjärpapp eller någon hård plastskiva, till exempel sådana som används
för husgrunder under mark. Du måste räkna med att gräva ordentligt djupt 70-80 cm för att vara säker.
Om du har gräsmatta, se till att den inte sprider sig längre och
längre in emot odlingarna. Gräs tar faktiskt rätt mycket näring även
om det klipps, så det bör vara ett ordentligt avstånd. Sedan om man
bekämpar ogräs med hackning eller täckning är en smaksak; bägge
metoderna fungerar, men inom organisk-biologisk odling för man
ofta fram täckningen med organiskt material som löv och gräsklipp
och den har ju en flerfaldig verkan: den kväver ogräs, håller fukten i
jorden och ger näring när täcket förmultnar.
Om man täckodlar så ska man bara komma ihåg att kratta bort
täcket tidigt på våren, så att solen kommer åt att värma jorden,
detta gäller särskilt leriga jordar eftersom dessa håller mycket vatten och tar lång tid på sig att torka upp på våren och har man täcket
på så tar det kanske flera veckor längre, om inte mer, innan jorden
blir någorlunda varm och lagom torr, det vill säga det stadium då
man säger att jorden reder sig; den faller sönder i smulor när man
rör om i den. Rena sandjordar reder sig alltid, så där kan man eventuellt ha täcket på hela året.
Några ord om gödsling: inom ekologisk odling brukar man
följa devisen att man inte gödslar växterna utan att man gödslar
jorden. Det är alltså ett mer långsiktigt arbete och i början kan det
hända att man måste tillföra mer koncentrerad näring för att få
effekt, som till exempel hönsgödsel eller annan kreatursgödsel.
Mer om gödsling nedan.
Vatten
Vatten är ju livsnödvändigt för alla växter, men det kan bli för mycket av det goda och då trivs inte växterna alls, utan ruttnar bort. I vattensjuk jord är det bara vass och andra sumpväxter som trivs. Det är
anledningen till att våra förfäder lade stor möda på att gräva diken
mellan tegarna. Idag har jordbruket oftast täckdiken, det vill säga
slangar och rör som grävts ner på meterdjup och som leder bort
vattnet genom intrikata system av fiskbenslagda diken och brunnar och slutligen större krondiken. Vi ser alltså inte så mycket av
det moderna jordbrukets dränering men den finns där.
Anledningen till att man började lägga täckdiken är att det är
mycket smidigare att köra på en åker utan synliga diken. Om man
inte har täckdiken kanske man måste gräva öppna diken så tätt
som var 10 meter, beroende på jordart. Dessutom måste dikena
underhållas eftersom de växer och/eller rasar igen med tiden.
Det förekommer ofta att koloniområden läggs på platser med
naturligt dålig dränering, till exempel vid sjöar eller andra låglänta
områden. Då bör man verkligen se till att platsen är väl dikad och
dränerad. Enklaste sättet att se detta är att gräva ett djupt hål på 5060 cm djup. Börjar det sippra upp vatten så är det mycket tveksamt
om man ska odla där. Man kan också hälla några hinkar vatten i en
sådan grop och se hur snabbt det rinner undan. Står det vatten kvar
till nästa dag så är det inte bra.
Även villatomter kan ha problem med dränering och oftast av
andra orsaker än bristande dikning. Däremot är jordpackning ett
stort problem särskilt vid nybyggnation. Ofta har många tunga traktorer, grävskopor och lastbilar rullat över tomten. De orsakar en
kraftig sammanpackning av jorden och särskilt om den är lerig så
Odlaren nr 2-2008
Odlingstips
Extrema regnsomrar som 2007 är det extra viktigt att ha en väl dränerad
jord, annars blir, som här, grödorna helt dränkta. Här potatis som aldrig
blev till något. Till höger: grönkål som har fått för mycket vatten och/eller
för lite näring vilket syns på de ljusa bladen och den klena växten.
Foto: Karin Jansson
kan den bli så packad att varken luft eller vatten kan tränga igenom. På en sådan tomt är det mycket svårt att få något att växa. Det
kan ta decennier innan underlaget börjar bli luckert genom frostsprängning. Så den som själv bygger som villa och kan ha koll, bör
se till att en grävare luckrar underlaget innan matjord läggs på.
Eventuellt kan man även här lägga ner några dräneringsslangar om
det finns risk för att vatten blir stående.
Luft
Luft är vattnets antites, på så sätt att där det inte finns vatten i jorden, där finns det istället luft. Åtminstone är det så i idealfallet. Om
man har problem med jordpackning enligt ovan så kommer det
inte in luft i jorden. En sinnebild för en bra matjord är en tvättsvamp
som man doppar i vatten och sedan låter rinna av. Då kommer luft
in i porerna samtidigt som en del vatten behålls längre ner och blir
tillgängligt för växternas rötter.
Luft i odlingsjorden är helt nödvändig för växternas trivsel.
Rötterna kräver helt enkelt syre för sina processer men luften har
också en rent fysikalisk betydelse i det att den gör jorden varmare
vilket också påverkar växtprocesserna i positiv riktning. Det handlar inte om några stora temperaturskillnader men faktum är att våt
jord känns kall och att lagom fuktig och luftig jord känns varm.
Ett snabbt sätt att få ner värme i jorden är att bearbeta den. Det
kände våra förfäder väl till. Man kan rentav betrakta detta att röra
om i jorden som den första odlingsåtgärden. Vare sig man gräver,
plöjer eller hackar, så är avsikten att lufta jorden så att den blir varm
och lucker, förutom att man får bort ogräs och kanske skörderester
sedan förra odlingssäsongen.
Inom organisk-biologisk odling vill man av olika orsaker minimera jordbearbetningen, och visst är det så att en jord i god kultur –
alltså en jord som har alla dessa faktorer som vi ovan beskrivit, i
lagom balans och som är bördig – där behöver man förmodligen
inte gräva alls om man istället jobbar med täckning. Men en problematisk jord som är kall, hård och dåligt dränerad, där kan grävning
vara det som behövs för att få jorden odlingsbar. Naturligtvis kombinerar man detta med tillförsel av organiskt material som kompost, dynga, gräsklipp, löv etc. för att på sikt få en jord i hög kultur.
I en sådan jord trivs daggmasken och den är vår bäste medhjälpare när det gäller att luckra jorden naturligt. Maskarna gräver ju
massor av gångar kors och tvärs i jorden och dessa gångar är ytterst
viktiga när det gäller att föra ner luft i jorden och ombesörja gasutbyte med atmosfären. Vid häftiga regn hjälper dessa gångar till att
snabbt dränera bort vattnet så att inte vatten blir stående och kväver växterna. m
Odlaren nr 2-2008
Daggmaskarna utför ett mycket viktigt jobb genom att lufta och dränera
jorden. Maskgångarna för ner luft och dränerar överskottsvatten.
Näring för
inom- och
utomhusväxter
Stärker och
skyddar blad och
rötter mot svamp
och insektsangrepp
Tillgodoser växten
med naturliga
mineraler
Starkare
och
friskare
växter
i din
trädgård
Baralith GSP –
en synnerligen
näringsrik finmald
produkt som används
inom yrkesodlingen
sedan många år.
Finns nu
att köpa i mindre
förpackningar.
Kontakta:
Håkan Anderssons
Trädgård
Läs mer: www.ha-tradgard.nu
Maila: [email protected], 0707 42 65 83
15
Samodling
Här har broccoli planterats i dubbelrader med 40 cm avstånd. Rädisor (av
sorten istapp) har planterats mellan raderna, också på 40 cm radavstånd.
Rädisorna är lagom färdiga att skördas just som broccolin vill börja breda
ut sig.
Att plantera kål i dubbelrader är fiffigt eftersom man får en rejälare gång
att gå och skörda i mellan varje dubbelrad. Gången blir alltså 80 cm bred och
medelradavståndet, vilket är det intressanta för kålplantorna, blir 60 cm.
Man kan också tänka sig att ersätta varannan rad rädisor med till
exempel ringblommor, vilka ofta har gynnsam inverkan på insektstrycket
förutom att det är vackert, men då blir det förstås till att sträcka sig mer efter
broccolin vid skörd.
Bilden är från författarens odling i Bollnäs, 1991.
Samodla och spara utrymme!
Som trädgårdsodlare jobbar man ofta intensivt med att
förbättra sin jord, man gödslar, gräver och/eller marktäcker. Dessutom vattnar man och kanske täcker med
fiberduk. För att få så stor valuta för sitt arbete som möjligt så vill man också utnyttja ytan så mycket som möjligt.
Ett fiffigt sätt att göra detta är att samodla olika grödor.
Text & foto: Lars Forslin
R
edan hopiindianerna i sydvästra Nordamerika hade en
utvecklad metod för samodling. De så kallade tre systrarna
– majs, bönor och vintersquash – odlades och åts tillsammans. Majsen fungerade som ett stöd för slingerbönorna vilka gödslade jorden till majsen och på marken fick de rankande squashplantorna breda ut sig och täcka marken vilket var välgörande för att
behålla markfukten i dessa torra och varma trakter.
I vårt klimat med begränsad värme och kort odlingssäsong får
vi tänka på ett annat sätt. I stället för att odla olika grödor med olika
nischer i rummet så får vi samodla grödor med olika nischer i tiden.
I praktiken innebär detta att vi kan odla kulturer med kort
utvecklingstid mellan kulturer med lång utvecklingstid. Konceptet
16
kallas också mellangrödor. Ta som exempel kål – vitkål, broccoli,
brysselkål – som alla är stora yviga plantor med relativt lång
utvecklingstid men som inte fyller hela utrymmet förrän en bit in
på odlingssäsongen. Här kan man odla kulturer med kort utvecklingstid mellan raderna av de med lång utvecklingstid, och man
hinner skörda innan det hinner bli konkurrens mellan de två.
Tänkbara mellankulturer för kålväxter kan vara rädisor, majrovor och kålrabbi, som ju alla utvecklas på en månad eller mindre.
Salladskål och andra asiatiska kålsorter som pak-choi är också tänkbara, även om de går bäst på höstkanten, men det finns idag stocklöpningstoleranta sorter även av dessa som man gärna kan odla på
försommaren, speciellt om man täcker odlingen med fiberduk, vilket håller borta ohyran som gärna angriper kålväxter och samtidigt
skapar ett behagligt, lätt skuggat och fuktigt klimat vilket uppskattas av alla kålväxter.
Växtföljd
Som antyds i stycket ovan så bör man kanske inte blanda olika kulturer helt hejvilt, utan hålla sig till samma växtfamiljer, annars blir
det svårt att hålla en ordnad växtföljd. Växtföljden är ju viktig för att
man inte ska drabbas av allvarliga växtföljdssjukdomar som till
Odlaren nr 2-2008
Samodling
exempel klumprotssjuka som ju kan drabba kålväxter om de odlas
för ofta på samma ställe.
Generellt sett så följer växtsjukdomarna ofta växtfamiljerna så
att till exempel klumprot går på de korsblommiga växterna, vilka ju
alla kålsorter tillhör. Om man nu inte har en ordnad växtföljd så
kan man kanske hoppas på att grödorna ändå hamnar så pass olika
varje år att sannolikheten för en krock tidsmässigt är liten. Och
naturligtvis finns det ingen lag som säger att växtföljdssjukdomar
med nödvändighet dyker upp om man slarvar med växtföljden,
men sannolikheten blir förstås större.
Rådet får därför ändå bli att hålla sig till samma växtfamiljer när
det gäller mellangrödor men om man vill kan man alltså förhålla sig
friare. Se tabellen nedan för förslag på lämpliga mellangrödor. m
De jordbrukande hopiindianerna odlade alltid majs (till mogen skörd),
bönor och squash (troligen mest vintersquash) tillsammans. De kallade
dessa grödor ”de tre systrarna”. I vårt klimat blir det kanske onödigt skuggigt och för mycket konkurrens mellan grödorna, men i södra Sverige kan
man nog prova det om man använder sockermajs och sommarsquash.
Foto: Karin Jansson
Växtfamilj
Flockblomstriga
Mållaväxter
Lökväxter
Kålväxter
Långsam gröda (huvudgröda)
morot, selleri, palsternacka
rödbeta, mangold
purjolök
huvud-, blom-, brysselkål, broccoli
Korgblommiga
Baljväxter
Perenna grödor
svartrot, kronärtskocka
Höga ärter eller bönor
jordgubbar, sparris
Snabb gröda (mellangröda)
dill, knölfänkål*
spenat
sättlök, salladslök
rädisa, majrova, rucola, kålrabbi*,
pac-choi*, salladskål* etc.
huvudsallat, olika sorter*
låga sockerärter
alla ovan
* sätt plantor, för tidig skörd
SAMAP
Hushållssädeskvarnar
Mal färskt fullkornsmjöl
av bl.a. vete och råg
- malt på naturstenar
- mycket tystgående
- inget bortsiktat
- fullt hälsovärde
Ring så
berättar
vi mera!
ORBIO AB • tel: 08-767 08 85 • www.orbio.se
Mördarsnigelproblem?
Snigelbaren®
löser snigelproblemen enkelt, arbetsbesparande
och miljövänligt. Inget snigelmedel serveras åt
skator och regn, inget medel kommer ut i jorden.
Odlaren nr 2-2008
www.gronamathilda.se
e-post: [email protected]
17
Smart av mat
Smart av
MAT
Kan man bli klokare av mat? Ja, det menar i alla fall
läkaren Per Ove Lind som har skrivit en bok om sambandet mellan näring och hjärnans funktioner. Inte
helt förvånande kommer han fram till att vi ska äta mer
frukt, grönt och bär för att hjärnan ska fungera optimalt.
Läkaren Per Ove Lind har skrivit flera böcker om sambandet mellan kost
och hälsa. Hans senaste bok handlar om hur mat påverkar hjärnan.
Text och foto: Karin Jansson
Antioxidanter
V
em vill inte vara intelligent, snabbtänkt och ha lätt för att
lära sig något nytt? Länge har man betonat genetiska fak-
torer när det gäller att förstå varför vissa är mer intelligenta
än andra. Men modern forskning visar att man kan påverka sin hjärnas kapacitet mer än vad man tidigare trott och att en av de viktigaste sakerna vi kan göra själva är att välja rätt mat.
Socker till hjärnan
Läkaren Per Ove Lind har länge intresserat sig för sambandet mellan kost och hälsa och i sin nya bok Smart av mat går han igenom
vilken typ av mat som kan få oss att tänka bättre och snabbare.
För hjärnan behöver näring, ja den slukar faktiskt 20 procent av
den energi vi får i oss varje dag. Hjärnans bränsle är glukos, en sockermolekyl, och vår hjärnkapacitet försämras därför snabbt om blodsockret sjunker.
Forskare har i försök visat att den som har lågt blodsocker får
sämre minne och har svårare för att lösa matematiska problem. För
att upprätthålla en god blodsockernivå måste vi äta kolhydrater,
men inte vilka kolhydrater som helst. Socker, vitt mjöl och vitt ris
innehåller så kallade snabba kolhydrater. Visserligen ger de oss en
snabb kick när sockret går ut i blodet men kroppen reagerar snabbt
med att sänka blodsockerhalten genom att utsöndra insulin.
Snabba kolhydrater ger därför efter någon timme istället en
minskad mental kapacitet.
Det är bättre att äta långsamma kolhydrater som fullkorn, råris,
frukt, bär, nötter, bönor och grönsaker. De här livsmedlen håller vi
oss mätta på länge och de ger långsamt ifrån sig sina kolhydrater till
blodet. Detta bidrar till att vi håller oss alerta och pigga länge och
kan klara en hel för- eller eftermiddag utan att bli trötta och okoncentrerade.
18
När hjärnan förbränner glukos går det åt mycket syre. Syre är som
alla vet nödvändigt för att vi ska överleva men det har också en
negativ effekt genom att det kan reagera med, oxidera, andra
ämnen i kroppen. Då kan det bildas aggressiva molekyler som kallas fria radikaler. Radikalerna stressar kroppen och förstör olika vävnader och detta menar forskarna är en av orsakerna till vanliga sjukdomar som cancer, åderförkalkning och Alzheimers.
För att försvara sig och avväpna de fria radikalerna använder
sig kroppen av en grupp ämnen som kallas antioxidanter. De
motverkar oxidation, det vill säga att kroppen härsknar.
Antioxidanter skyddar hjärnan mot de fria radikalerna som annars
kan förstöra de känsliga fettsyrorna som finns i nervcellernas membraner. De viktigaste antioxidanterna i kosten är E-vitamin, Cvitamin, selen, flavonoider och lykopen.
E-vitamin finns framför allt i nötter, frön och i vegetabiliska
oljor. Många grönsaker och frukter är också rika på E-vitamin och
en del av dem kan man odla i sin egen trädgård, till exempel grönkål, svarta vinbär, hallon och paprika.
C-vitamin förknippar de flesta med citrusfrukter. Men många
inhemska frukter, bär och grönsaker är väl så goda källor till detta
vitamin. Svarta vinbär innehåller till exempel fyra gånger så mycket
C-vitamin som apelsiner och nypon och havtorn betydligt mer.
Många gröna grönsaker som nässlor, broccoli och grönkål är också
goda C-vitaminkällor.
Eftersom C- och E-vitamin stödjer varandra som antioxidanter
är det viktigt att få i sig mycket av båda. Finurligt nog har naturen
löst den uppgiften genom att båda vitaminerna som synes finns i
samma livsmedel.
Selen är ett livsviktigt mineral som vi behöver i låg dos. Tyvärr
har de svenska åkerjordarna en mycket låg halt av selen och för att
få i oss detta mineral är det därför viktigt att äta fisk och skaldjur.
Odlaren nr 2-2008
Smart av mat
kan också tänka sig att det finns fler skyddande ämnen i mat som
forskarna ännu inte känner till.
Forskning visar till och med att det kan vara skadligt att ta höga
doser av en enda antioxidant, framför allt har man sett att rökare
inte ska ta höga doser av kemiskt betakaroten eftersom det ökar
risken för lungcancer. Ett väl sammansatt preparat med olika vitaminer och antioxidanter kan däremot ha en skyddande effekt. Men
allra mest effektivt verkar grönsaker och frukter vara i naturlig
form.
Fett för hjärnan
Nypon är rika på C-vitamin och antioxidanter som skyddar hjärnan mot
demens.
Många har hört talas om att så kallade omega-3 fetter är bra för att
undvika hjärt- och kärlsjukdomar. Men forskningen visar också att
omega-3 behövs för att hjärnan ska kunna utvecklas och fungera
riktigt. Speciellt viktigt är det att få i sig omega-3 när man växer
eftersom brist kan skada hjärnans funktion och bidra till tillstånd
som dyslexi och ADHD. Svensk forskning visar att omega-3 skyddar mot demens och Alzheimers.
Det framhålls ofta att omega-3 finns rikligt i fet fisk och skaldjur, men ofta glömmer man att berätta att ekologiska animaliska
produkter är rika på omega-3. Det beror på att denna fettsyra finns i
allt grönt och djur som föds upp på gräs och hö kommer också att
ha mycket omega-3 i kött och mjölk. En engelsk undersökning
visar till exemepel att två glas ekologisk mjölk ger hela dagsbehovet av omega-3 och även svenska undersökningar pekar på att ekologiskt kött har högre halt av omega-3 än vad som finns i konventionellt uppfödda djur.
Om man inte vill äta animaliska produkter finns det omega-3
även i växtriket. Linfröolja är mycket rik på denna typ av fett och
omega-3 finns även i valnötter, rapsolja, gröna grönsaker och alger.
Medelhavskost och ginkgo
Alla animaliska livsmedel är också ganska rika på selen eftersom
djurfoder berikas med mineralet. Vegetarianer får ofta i sig tillräckligt med selen genom att man äter importerade produkter som ris
och bönor som har odlats i delar av världen där selenhalten är
högre i jordarna.
Flavonoider: Detta är en grupp antioxidanter som finns framför allt i frukt och grönt. Många av dem är starka färgämnen som
färgar frukt, bär och blommor gula och röda. En viktig flavonoid,
quercetin, finns i äpple och lök. Även katekinerna, antioxidanter i te
och vin, tillhör denna grupp.
Flavonoiderna motverkar de fria radikalerna och är viktiga för
att förebygga många vällevnadssjukdomar. Undersökningar visar
att de som får i sig höga halter av dessa antioxidanter har mindre
risk för hjärt- och kärlsjukdomar och även håller hjärnan i bättre
form.
Lykopen är det röda färgämnet i tomater och en stark antioxidant. Undersökningar visar att lykopen minskar risken för prostatacancer.
Mat eller piller?
Måste man då äta frukt och grönt för att få i sig de vikiga antioxidanterna, går det inte lika bra med vitaminpiller? Forskning pekar
på att befolkningsgrupper som får i sig höga halter antioxidanter
har lägre risk för många sjukdomar, men när man har försökt efterlikna detta och tillverka vitaminpiller har effekterna ofta inte blivit
lika kraftfulla.
Orsaken till att piller inte fungerar lika bra som mat kan vara
många. Vitaminpiller kan visserligen ge C- och E-vitamin men innehåller inte flavonoider. Detta gör att man missar den samarbetseffekt man får av antioxidanterna. Kanske har kemiskt framställda
ämnen inte heller lika stor effekt som naturliga antioxidanter. Man
Många forskare har länge pratat om att den kost som äts kring
Medelhavet är betydligt bättre för hälsan än den typiskt nordeuropiska. Skillnaderna mot vår kost är flera: Kring Medelhavet äter
man mindre rött kött men mer av fisk och skaldjur. Olivolja
används flitigt och man är också duktiga på att äta grönsaker och
frukt. Dessutom dricks det mycket vin, en dryck som är rik på
antioxidanter.
Sammantaget ger detta ett gott skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar. En stor amerikansk studie har även visat att
Medelhavskosten skyddar mot Alzheimers.
Per Ove Lind berättar också om ginkgo biloba, tempelträdet.
Extrakt från ginkgo kan lindra besvären vid nedsatt hjärnfunktion
hos äldre. Ginkgo förbättrar blodcirkulationen till hjärnan och gör
att besvär som yrsel, koncentrationssvårigheter, öronsusningar
och dåligt minne kan förbättras.
Bra med eget odlat
Hjärnan behöver bra mat för att vi ska behålla vår mentala kapacitet hela livet. Frukt, bär och grönsaker är helt nödvändiga för att må
bra och enligt forskarna får man inte lika bra effekt av kemiskt framställda vitaminer.
Sammantaget ger Per Ove Linds nya bok många goda skäl för
att odla och äta grönsaker, frukt och bär. Det vi skördar i trädgården
är proppfullt med livsviktiga ämnen och odlar man ekologiskt kan
man få grönt av hög kvalitet, ja troligtvis av högre kvalitet än vad
man kan köpa i butiken. Halten av antioxidanter sjunker så fort en
grönsak eller frukt har skördats så det eget odlade kan innehålla
betydligt mer av dessa viktiga ämnen än vad köpt mat gör.
För den som vill vara alert och behålla sin hjärnas kapacitet
finns det alltså all anledning att odla eget och gärna plocka bär i
naturen.
m
Odlaren nr 2-2008
19
Danska trädgårdar
En utflykt
till danska
trädgårdar
Helsingborg
Helsingør
Hillerød
København
Roskilde
Kalundborg
Malmö
E 20
Sjaelland
Slagelse
Køge
Sorø
E 20
E 47
Korsør
När nu Öresundsbron blev byggd så ska den förstås
utnyttjas till något vettigt. Varför inte göra en utflykt till
danska trädgårdar för skönhetsupplevelser och inspiration? En helg i slutet av maj kan vara den perfekta
Svendborg
tidpunkten då man kan njuta av trädgårdar och natur i
sin fräschaste och finaste blomning, ackompanjerad
av fågelsång och grodkväk.
Nyborg
E 55
Møns Klint
Købelevhaven
Møn
Langeland
Nakskov
Falster
Text & foto: Lars Forslin
Nykøbing
E 47
arna i sydligaste Danmark har ett fantastiskt klimat, det står inte England långt efter, men de är betydligt enklare att ta sig till. Det finns en hel del i trädgårdsväg att se, både gamla slottsträdgårdar med ofta
Ö
fantastiska trädsamlingar, och mer nyanlagda besöksträdgårdar. Vi tänkte visa vägen till några av dem.
Vår resa går till Lolland, den sydligaste av de danska öarna. Att
ta sig dit är enkelt; från Köpenhamn tar man bara E47 söderut,
samma väg som man tar till kontinenten. I stället för att åka till
Rødby och över till tyska Puttgarden så svänger vi av mot Nakskov
och stannar därmed i det ”yndiga” Danmark.
Bilresan till Nakskov tar bara någon timme från Köpenhamn
och på vägen kan man gott stanna vid olika pittoreska företeelser
som någon fornlämning eller slottsträdgård, håll ögonen öppna.
Vid vår resa i slutet av maj fanns det redan friske kartofler och
jordbær att köpa på något ställe efter vägen. På den tidpunkten är
det förstås växthusodlade produkter, senare blir det frilandsodlade
alster som bjuds ut på detta typiska danska sätt efter vägkanter och
vid gårdsbutiker.
I den lilla staden Nakskovs utkant finns ett vandrarhem som
blir vårt mål och fasta punkt under vistelsen. Nakskov har gamla
anor och en promenadtur runt den gamla stadsdelen rekommenderas. Sverige har också spelat en viss roll i Nakskovs historia: det
var hit marschen över Stora Bält gick i februari 1658, den som slutade med freden i Roskilde och att Skåne med flera danska landskap
blev svenska. Året efter, 1659, var svenskarna återigen här och
belägrade bland annat Sankt Nikolaj kirke, där för övrigt en kanonkula finns kvar som minne.
Det som dragit oss till Nakskov är dock inte platsens historia,
utan två av Danmarks finaste trädgårdar: Peter Hansens have och
Købelevhaven. Den förstnämnda ligger några kilometer söder om
och den andra lika långt norr om Nakskov, inbäddade i den yppiga
danska landsbygden.
Mötet med det nästan till hundra procent uppodlade danska
kulturlandskapet är för övrigt smått chockartat för en svensk av
norrländskt ursprung. Tänk vilka kontraster som ändå ryms inom
de nordiska länderna!
20
Rødby
Peter Hansens Have
Lolland
E 55
Gedser
Puttgarden
Strals
Peter Hansens have
Peter Hansens have är något så ovanligt som en privat botanisk trädgård. Inte mindre ovanlig blir den när man förstår att den 3 hektar
stora trädgården är en enda mans verk. Man har svårt att förstå att
han har anlagt och sköter allt själv, men enligt egen utsago så förhåller det sig så. Han tillägger att han arbetar jämt, men det hade
han egentligen inte behövt säga.
Peter Hansen är en plantskoleman, han arbetade tidigare åt en
stor plantskola i Nakskov. Omkring 1980 förvärvade han ett stycke
mark på andra sidan vägen från sitt hus. Området innehöll en stor
branddamm som skulle läggas ned. Peter gick igång med att anlägga vad som nu kallas den gamla avdelningen. Branddammen fylldes ut med 3000 kubikmeter jord och där sparade han en mindre
öppen del, kring vilken den gamla avdelningen breder ut sig.
I samband med anläggningen planterades breda lähäckar,
något som är nödvändigt i det blåsiga Danmark. Trädgården ligger
också bara en kilometer från havet, så det blåser ständigt.
Så fort man kommer in i trädgården så är det som att förflyttas
till en annan värld; här är lugnt och ombonat. Av det danska slättlandskapet ser man ingenting och man kan knappast föreställa sig
att man befinner sig mitt ute på jordbruksslätten med havet som
granne.
Peter har köpt till mer mark efterhand och det senaste (sista?)
tillskottet är ett backlandskap som Peter och en grävmaskin har
skulpterat fram. Där finns ytterligare en damm (Peter kallar det sjö)
där näckrosor och grodor trivs. Just grodornas kväkande är påtagligt vid vårt besök i slutet av maj. Förutom den vanliga gröna grodan (på svenska ätlig groda), finns det även lövgrodor här, vilket
vittnar om platsens gynnsamma klimat. Några lövgrodor fick vi
dock inte syn på.
Odlaren nr 2-2008
Danska trädgårdar
sund
Den japanska trädgården i Købelevhaven känns helt
autentisk. Atmosfären är mycket fridfull och estetiken
förfinad. I dammen simmar vackra koikarpar och i fonden, på muren till zenträdgården, blommar blåregnet.
Odlaren nr 2-2008
21
Danska trädgårdar
Peter Hansens Have har ett anspråkslöst yttre med en enkel men hemtrevlig
entre där man välkomnas. Inne i trädgården finns desto mer att se och man
känner sig väldigt långt ifrån det monotona jordbrukslandskap som råder
utanför skyddshäckarna. Peter själv rör sig i parken hela tiden och sysslar
för det mesta med växtförsäljningen. På frågan om vad han gör på vintern
svarar Peter – rensar ogräs! De milda danska vintrarna tillåter trädgårdsar-
bete året runt och Peter måtte vara noggrann när han rensar för skötseln är
tipp-topp. I rododendronskogen råder ett fantastiskt färgspel under blomningen i maj-juni. Den delen är ganska nyanlagd men buskarna är betydligt större nu än när bilden togs för några år sedan. Här växer det nämligen
snabbt. Ekarna och tallarna som utgör skogens ”tak” planterades endast
16 år tidigare och Peter gallrar dem efterhand som de växer till.
Arboretum
Förutom den gamla avdelningen och backlandskapet så finns ytterligare två huvudavdelningar i trädgården. I centrum ligger arboretet, som ju betyder trädsamling. Här finns mycket riktigt mängder
av ovanliga träd, de flesta har inte hunnit bli så stora ännu, men det
kommer ju med tiden. Vad som däremot redan är fullvuxet är den
stora samlingen av buskpioner vilka stod i sin finaste blom vid vårt
besök. Då blomningstiden är kort för dessa, så bör man ringa och
höra sig för innan man åker över för att se just dessa. Om buskpionerna har blommat över så kan man istället glädja sig åt örtartade
22
pioner. Allt som allt lär här finnas 500 sorters pioner och de örtartade pionerna är smakfullt planterade i kanten av buskage oftast tillsamman med lökväxter vilka blommar tidigare, så här finns något
att se hela våren.
Irishybrider av kromosomformat har sina egna bäddar där de
står i full blom och innan vårt besök så blommade de 400 sorterna
av julros. Senare kommer mängder av dagliljor som kantar planteringarna med buskpioner vilka leder fram till ett lusthus där man
för övrigt gärna får förtära sin matsäck.
Odlaren nr 2-2008
Danska trädgårdar
Medan Peter Hansens have är en botanisk trädgård, som presenterar växter i överflöd, är Købelevhaven mycket förfinad i sina växtkompositioner.
Här använder man många träd med intressant bark vilket ger en rik och
nyanserad känsla i trädgården och skapar intressanta blickfång hela året
runt, speciellt i samspel med omgivande växter.
Överst fr. v: kopparlönn, himalayabjörk, kopparbjörk.
Nederst fr. v: strimlönn, glanskörsbär och en gul-grönstrimmig bambu
med daggfunkia.
Rododendronskogen
Købelevhaven
1989 planterade Peter ett nytt område med ek och tall. De har vuxit
med dansk hastighet och redan efter 10 år så kunde de börja fungera som överståndare för den stora samlingen av rododendron som
är planterad här. Totalt finns över 1100 arter och sorter av rododendron och azaleor och de flesta finns i rododendronskogen. Där
finns också mycket annat, till exempel fantastiska magnolior av
vilka här finns 70 sorter. 40 sorters Bambu bildar trolska snår och
mellan de olika buskarna är mängder av funkior (i hela trädgården
lär finnas 900 sorter) och kobrakallor planterade.
På det hela taget är rododendronskogen en fantastisk plats och
här kan man se rododendron med blommor i alla tänkbara färger.
Runt omkring i träden är fågellivet intensivt. Här har Peter verkligen lyckats skapa en fantastisk oas.
Mot slutet av besöket kanhända man vill köpa med sig några
växter som man har förälskat sig i. Då finns en trevlig och välsorterad plantskoleavdelning att botanisera i. Här finns många av trädgårdens specialitéer som rhododendronhybrider, japanska lönnar,
magnolior, pioner, funkior, dagliljor, julrosor, liljor etc.
Købelevhaven är inte lika stor som Peter Hansens have, men kanske mer koncentrerad. I den hektarstora trädgården har man lagt
större vikt vid miljöer och man har verkligen lyckats med att återskapa den asiatiska trädgårdskonsten. Här finns kinesisk och
japansk trädgård och det hela känns faktiskt mycket genuint. Det
senaste tillskottet är en äkta zenträdgård, uppbygd exakt efter en
känd japansk förlaga. Här känner man sig verkligen förflyttad till
ett japanskt kloster med den närmast asketiskt utformade trädgården som faktisk är en stor upplevelse..
Købelevhaven är äldre än Peter Hansens have och mer uppvuxen. Det syns kanske framförallt på rododendronbuskarna som
här är fullvuxna. De skapar ett otroligt färgspel när de står i full
blom. Även stora magnolior och ett magnifikt kejsarträd förgyller
vårblomningen.
Nu varar ju inte rododendronblomningen mer än några veckor
och därför har man satsat även på andra växter som blommar senare. Framförallt är det rosor och dagliljor som det finns stora sortiment av. Av rosor är det främst Austin-rosor, vilka ju har både doft
Odlaren nr 2-2008
23
7
Danska trädgårdar
Det som var den gamla branddammen har skulpterats om och utrustats med en bro med blåregn á la Monets trädgård. Där har grodorna
fått ett paradis. Den gröna (ätliga) grodan hörs kväka hela dagarna.
Købelevhavens nyaste tillskott är en japansk tempelträdgård av zen-typ.
Den lär vara en kopia av en existerande japansk trädgård. Dessa trädgårdar användes till meditation och kontemplation över evigheten.
Peter Hansen har en fantastisk samling av buskpioner. En hel gata upp
mot lusthuset kantas av hundratals sorter. Den här heter ’Lydia Foote’
och den väldoftande blomman är tallriksstor.
Nedan: i bägge trädgårdarna finns gott om magnolior, bland
annat paraplymagnolia som får upp till 60 cm långa blad. De doftande blommorna är 25 cm i diameter.Kan odlas i Sverige till zon III.
och lång blomningstid. I Sverige är de ofta inte tillräckligt härdiga,
men här prunkar de härligt.
Miljöträdgårdarna är förstås sevärda året runt och växter som
lönnar, bambu och funkior är också sevärda hela sommaren.
Købelevhaven har också en plantförsäljning och dessutom ett café
med plats för 60-70 personer, vilket kan vara lämpligt för bussresor.
Hemvägen
Om man har tid över på vägen hem så rekommenderas att man
svänger av till Möns klint. Naturscenerierna med de branta vita kritklipporna har ju sedan gammalt ett rykte långt utanför Danmark.
Här finns också en intressant vild flora men också ett utsökt pittoreskt sagoslott – Lisenlunds slott, som man inte bör missa. I slottsparken kan man se till exempel flerhundraåriga äkta kastanjer av
imponerande dimensioner liksom äkta valnötsträd vilka söker sina
likar i Norden. Men se det är en annan historia, som H.C. Andersen
skulle ha skrivit.
m
Länkar
Købelevhaven: www.koebelevhaven.dk
Peter HansensHave: www.peterhansens-have.dk
24
Odlaren nr 2-2008
Kritik stoppade ny logga
Den nya logotypen för ekologisk har dragits tillbaka av EUkommissionen. Logotypen lanserades i början av året och skulle
enligt direktiven användas för alla livsmedel som är framtagna ekologiskt.
Men kritiken mot den nya märkningen blev massiv. Bland
annat ansåg man att den var för lik redan existerande loggor och
det fanns också kritik mot att den innehöll ordet ”bio”, vilket inte
förknippas med ekologisk odling i alla länder.
I stället kommer nu en tävling att utlysas
om utformning av en ny ekologisk logotyp.
EU-kommissionen föreslår att kravet på obligatorisk märkning med logotyp skjuts på framtiden. Till dess att en ny logotyp fastställts
kommer den nuvarande logotypen att få
användas under 2 00 8 och 2 00 9.
Användningen av denna logotyp blir, som
Ej godkänd
hittills, frivillig.
Gratis att läsa om ekoodling
Den nordiska tidskriften Forskningsnytt om ökologisk landbruk blir nu gratis för alla intresserade. Istället för att tryckas som
en papperstidning kommer den i fortsättningen att ges ut som en
PDF-fil som skickas med e-post.
Den som vill prenumerera kan anmäla sig i ett webbformulär
på CULs (Centrum för uthålligt lantbruk) hemsida: www.cul.slu.se/MailingList. Det finns också ett webbforum där man kan läsa alla
artiklarna och diskutera dem: Adressen är www.cul.slu.se/forskningsnytt/Webbforum.
Coop öppnar ekobutik och
ekocafé på Avenyn i Göteborg
I början av maj öppnade Coop en helt ekologisk butik med café
på Avenyn i centrala Göteborg. Den nya butiken är en del av Coop
Konsum Avenyn, men framför allt ett skyltfönster för Coops satsningar på ekologi, hälsa och hållbar konsumtion.
– Vi vill tydigare visa för alla kunder vad vi står för, våra ställningstaganden och värderingar. Nu får vi göra det en fantastisk ekobutik med café mitt i Göteborg där vi kan välkomna kunder både
att handla och prova varor ur fantastiska sortiment, säger
Marguerite Tartagni, butikschef på Coop Konsum Avenyn.
Coop Konsum Avenyn är en av de Coop-butiker som sedan tidigare säljer mest ekologiska varor landet. Det är förbutiken ut mot
Avenyn som nu gjorts om till ekobutik med café. Även butiken inne
i fastigheten kommer successivt att förändras för att få ett nytt
uttryck med tydligare profil.
Ekobutiken och så småningom också den ordinarie butiken
inne i fastigheten blir därmed testbutik för ett nytt uttryck som
framöver kommer att synas på fler av Coops butiker runt om i landet.
– Tack vare Coops medlemspanel vet vi att kunderna vill handla mer ekologiskt och att de vill att vi lyfter fram sortimentet tydligare. Kunderna handlar ekologiskt av miljöskäl och hälsoskäl, men
också för kvaliteten och smaken på ekologiska varor. Den kombinationen av positiva egenskaper och matglädje vill vi göra tydligare, säger Marguerite Tartagni.
Coop har landets största ekologiska sortiment med totalt 1302
artiklar. Intresset för ekologisk mat fortsätter att öka. Under årets
tre första månader har försäljningen av ekovaror i Coops butiker
ökat med 43 procent.
(Coop)
Odlaren nr 2-2008
Notiser
GMO-majs kan ge förgiftning
Det borde ha gjorts tusentals tester av GMO innan den släpptes på marknaden. Det menar den norska forskaren vid Center for
Biosikkerhed i Tromsø, Thomas Bøhn, efter att själv ha utfört försök
med traditionell och genmodifierad majs.
Bøhn testade majsen genom att mata vattenloppor och det visade sig att de som fick GMO inte klarade sig så bra.
– Försöken startade med en dag gamla vattenloppor. Efter 42
dagar var det signifikant färre överlevande loppor bland dem som
fick GMO-majs, berättar Bøhn.
Vattenlopporna som fick GMO hade dålig tillväxt och fick färre
barn än de som åt traditionell majs. Det var också färre av dem som
nådde könsmogen ålder.
– Vattenloppor är bra modellorganismer i försök. De har ett kort
liv och minimal gentetisk variation. Därför använder man dem för
att testa miljögifter och nya mediciner. Om de tål ett nytt ämne kan
man testa det på högre stående djur, förklarar Thomas Bøhn.
När man som i detta fall finner att vattenlopporna inte förefaller
tåla en ny typ av föda bör man, enligt Thomas Bøhn, utvidga forskningen. Han påpekar att när GMO kom ut på marknaden hade man
bara kontrollerat om majsens huvudbeståndsdelar, protein, fett
och kolhydrater, hade samma proportioner som i traditionell majs.
Men det finns tusentals olika proteiner i majsen och det är inte
uteslutet att något av dem kan vara ett gift.
– När ett livsmedel ingår i så många olika metaboliska processer hos den som äter den så räcker det inte med en så enkel kontroll
av innehållet. Det måste göras mer noggrant.
Nu vill forskarna gå vidare och utvidga försöken så att de också
omfattar däggdjur som möss och råttor som fysiologiskt sett mer
liknar människan. På så sätt hoppas han kunna vara med och hitta
orsaken till varför djur – och troligtvis människor – reagerar negativt på genmanipulerad mat.
(politiken.dk)
Bästa potatissorterna utprovade
Utländska sorter av potatis har under senare år börjat odlas
kommersiellt i Sverige utan att ha varit provodlade i nordiskt klimat. SLU-forskare har därför testat 19 sorter i försök i Skåne och
Västergötland under 2004 och 2005.
Man jämförde
sorternas avkastning, storleksfördelning, sjukdomsangrepp och olika kvalitetsegenskaper med
mätarsorterna
Asterix, Bintje och
King Edward. Med
kvalitetsegenskaper
Superb
menas mekaniska
skador, torrsubstanshalt, blöt- och sönderkokning, mörkfärgning
efter kokning samt nitrat-, glykoalkaloid*- och C-vitaminhalt.
Efter sammanvägning av resultaten fann man att sorterna
Superb, Asterix och Melody gav bäst resultat. Av de här tre sorterna är det den rödskaliga Asterix som är vanligast. Efter King Edward
är det den mest odlade höst- och vinterpotatissorten. De båda
andra är relativt nya och odlas fortfarande i mer begränsad omfattning.
* Glykoalkaloider (solanin och chokanin) är bitterämnen som
ingår i växtens insektsförsvar. De förstörs inte av kokning utan bästa
sättet att bli av med dem är att skala potatisen.
(SLU-notiser)
25
Nya böcker
Recenserade av
Förnuftigt om kompost
Att kompostera är både enkelt och komplicerat. Om detta
ämne har växtekologen Ken Thompson skrivit en hel bok,
Kompostboken. Som så många före honom beskriver han kompostbehållare, hur man lägger en kompost och vad man kan göra med
den färdiga jorden. Men Thompson går ett steg längre. Istället för
att bara ge anvisningar berättar han pedagogiskt om biologin
bakom komposteringsprocessen, något som gör att läsaren själv
kan räkna ut hur man kan ordna sin egen optimala kompost.
Thomson tar också upp varför det ibland kan vara svårt att få
komposten att fungera och hur man kan få igång ett fungerande
kretslopp i den lilla trädgården. Boken är skriven i en avslappnad
stil utan pekpinnar. Allt blir jord så småningom, även om man gör
allt fel, lugnar oss författaren, en inställning som man sällan möter
bland trädgårdsmänniskor.
I slutkapitlet talar Thomson även en del om täckodling. Tyvärr
förstod jag inte detta direkt eftersom man i boken har valt att översätta det engelska ordet mulching med komposttäckning istället
för täckodling eller marktäckning vilket är begrepp som svenskar
förstår.
Boken har en fantasifull formgivning, vilket är ett plus, men att
sätta texten i olika storlekar på varje sida bidrar tyvärr inte till läsbarheten. Däremot är bildmaterialet fint och skapar en genuin trädgårdskänsla.
Ken Thompson: Kompostboken, Prisma
En milstolpe om trädgård
När journalisten Lotte Möller 1992 kom ut med sin bok
Trädgårdens natur väckte den stor uppmärksamhet. Detta var
under en tid då trädgård inte var populärt överhuvudtaget och de
få böcker som skrevs på detta tema var rena handböcker i snusförnuftig ton. Men Lotte gjorde något helt annat. Hon beskrev trädgård med passion och hetta och berättade spännande trädgårdshistorier, ofta från England, ett land där trädgård alltid har varit inne.
Hon skrev om vackra trädgårdar, hur man får naturen in i trädgården och hon spekulerade över varför svenskar har ett så magert
trädgårdsintresse.
Hennes bok har nu getts ut i en nyutgåva och det känns lika
roligt att läsa den nu som då. 1992 var hennes bok början på ett nytt
skede och hon var en av de första som gjorde trädgård till något
intressant och spännande för gemene man. Idag kan boken läsas
för sitt innehåll, men också som ett tidsdokument. I den nya upplagan har dessutom Lotte själv lagt till kommentarer där hon berättar
fortsättningen och funderar över hur trädgårdsintresset har vuxit
och utvecklats sedan början av 1990-talet.
Trädgårdens natur känns som en modern klassiker, en bok som
alla som intresserar sig för trädgård bör läsa. När den kom ut på
1990-talet köpte jag flera ex och gav bort till vänner. Fortfarande är
detta en bok som passar som present, men inte som en överdådig
coffee table-bok med sprakande bilder, utan framför allt för Lottes
text som är underfundig, rolig och fängslande.
Lotte Möller: Trädgårdens natur, Albert Bonniers förlag
26
Odlaren nr 2-2008
Karin Jansson
Nya böcker
Fantastiska bilder
av trädgårdar
Trädgårdar har i alla tider fått oss att drömma om det perfekta, kanske om Edens lustgård eller om en himmelsk idyll. Något
av detta möter man i boken På jakt efter paradiset av den internationellt erkände landskapsarkitekten Penelope Hobhouse.
Hon berättar om trädgårdens historia och tar sina läsare med
till de mest fantastiska trädgårdar som har skapats. Här finns oaser i
Mellanöstern, landskapsminiatyrer från Kina och promenadträdgårdar från Japan. Författaren berättar om idealen under renässansen och den italienska trädgårdssymmetrin men tar oss också med
till helt moderna anläggningar och trädgårdsvisioner. Bland de
moderna avsnitten finns kapitel om natur i storstaden, ekologiska
trädgårdar och individuella visioner.
Framför allt är På jakt efter paradiset en fantastisk fotobok med
överdådiga bilder från en mängd trädgårdar. Detta är en bok som
man gärna kan låta ligga framme och bläddrar i då och då. Bilderna
tål att ses många gånger och kan säkert få den mest ointresserade
att vilja ägna sig åt sin trädgård.
På jakt efter paradiset är en vacker presentbok som både ger
inspiration och kunskap om trädgårdar genom tiderna.
Penelope Hobhouse: På jakt efter paradiset, Albert Bonniers
förlag
För trädgårdsälskare
och fikasugna
Vi är många som gärna besöker Rosendals trädgårdar på Djurgården. Här bjuds en blandning av gammaldags trädgård, odling
och café som ger en känsla av en svunnen tid, en tid då självförsörjning var det naturliga sättet att leva.
Den som gillar kakorna och maten som serveras på Rosendal
kommer säkert att bli förtjust i boken Rosendals trädgårdscafé. Här
får man recepten till de läckra bakverk och friska sallader som serveras på caféet. Boken är uppdelad i kapitel med utgångspunkt i
vad man skördar i trädgården, t ex frukt, bär och grönsaker vilket är
praktiskt för den som själv är odlare.
Men Rosendals trädgårdscafé är också en vacker fotobok med
bilder av både trädgård och besökare. Här finns personliga betraktelser med anknytning till bokens tema, skrivna av en rad kända
och okända besökare. Boken avslutas med ett kapitel från trädgårdsmästaren där man får följa odlingsårets glädjeämnen och
vedermödor.
Rosendals trädgårdscafé är en bra receptsamling, framför allt
om man gillar bakverk och kakor. Den är också en fin presentbok,
eller en bok man bara kan bläddra, drömma och längta till.
Monika Ahlberg, Ewa-Marie Rundquist, Kent Nyberg:
Rosendals trädgårdscafé, Prisma
Odlaren nr 2-2008
27
Trädgårdsmässan
I praktisk odling och i vissa försök har man också fått indikationer på att kväve samlas ur luften av frilevande kvävefixerare som
tydligen stimuleras av en mineralrik miljö. Men det krävs alltså ett
rikt mikroliv och därmed rikligt med organiskt material för att
kunna få dessa effekter menar Håkan.
Håkan i sin monter på trädgårdsmässan.
Stenmjöl i minut
Odlaren har ju tidigare skrivit om stenmjöl och presenterat
produkter som finns att tillgå i Sverige. På trädgårdsmässan i
Stockholm i april träffade vi på ytterligare en aktör på området, som
har en intressant produkt. Det är Håkan Andersson på Mälaröarna
som säljer ett stenmjöl gjort på basalt från Island. Detta stenmjöl
har också testats med entydigt positiva resultat i försök.
Håkan Anderssons farfar var mycket trädgårdsintresserad och
använde borrkax, dvs. stenmjöl som blev när man borrade brunn.
Det hade han i sin tur lärt från sin far som var trädgårdsmästare.
När Håkan gick en 40-veckors trädgårdsutbildning på Säbyholm
hade han detta i bakhuvudet och efter slutförd kurs så startade han
sin firma som handlar med ett extra finmalt stenmjöl som snabbt
blir växttillgängligt.
Håkans väg till företagare i trädgårdsbranschen har inte varit
spikrak. Han gick visserligen lantbruksgymnasium i yngre dagar,
men sedan valde han livsmedelsbanan och jobbade 11 år som charkuterist och köttmästare. Trädgårdsintresset har dock hela tiden
funnits där parallellt och för något år sedan tog alltså Håkan beslutet att satsa på trädgård.
Eftersom livsmedelskvalitet stått i centrum för Håkan så har
ekologisk odling hela tiden också varit självklart för honom och
under studietiden fördjupade han sig också i gröngödsling med baljväxter. Håkan ser stenmjöl och gröngödsling som två viktiga och
kompletterande grunder för en frisk och vital jord som ska kunna
frambringa hälsosamma livsmedel. Han betonar att stenmjölet inte
är allena saliggörande utan att humusen är lika viktig, men tillsammans så skapar de något som är större än summan av delarna.
Håkans stenmjöl kommer alltså från vulkaniska bergarter på
Island. Till Sverige kommer det i form av grövre sand och det är företaget Bara Mineraler i Skåne som importerar. De mal sedan ner sanden till ett fint mjöl för att det ska bli lätt tillgängligt för växterna.
Att det fungerar har visats i försök som utförts av den i plantskolekretsar kände konsulten Lars Rudin.
Han visade att växter som odlats i torvmull som berikats med
detta finmalda stenmjöl både fick en klart påvisbar bättre tillväxt
och att de höll sig mycket friskare. Den rika tillgången på kisel och
många andra mineraler gav växterna kraftiga, mörkgröna blad som
stod emot svampangrepp mycket bättre än det obehandlade ledet.
Även ett visst skydd mot bladlöss kunde påvisas samt bättre vindtålighet. Man provade bland annat stenmjölet till krusbär, svarta vinbär, häggmispel, schersmin och rosentry. Även perenner som riddarsporrar, akleja och gentiana svarade bra på stenmjölet. Till den
gödslade torven tillsatte man 10 kg stenmjöl per kubikmeter, men
man spekulerar i att de goda effekterna skulle kunna förbättras
ytterligare vid ännu högre iblandning.
För användning i trädgården rekommenderar Håkan 0,5
kg/kvadratmeter som en grundgiva, då har man en tydlig effekt
och den sitter i i flera år, man kan sedan komplettera med en mindre giva efter något år.
Håkan har i sin verksamhet även nytta av den konstskola han
gick för några år sedan. Han har nämligen själv designat kartongerna som han packar i den egenhändigt konstruerade packmaskinen.
Eftersom Bara Mineraler inte själva sysslar med minutförsäljning
utan enbart riktar sig till jordföretag och yrkesodlare så är de glada
över att Håkan riktar in sig på minutmarknaden med stenmjölet i
mindre förpackningar.
Lars Forslin
Trädgårdskonsulten Lars Rudins försök visar mycket goda resultat med
stenmjöl i torvsubstrat när man odlar i kruka. Tillväxten och motståndskraften ökade. Överst svarta vinbär, underst häggmispel.
28
Odlaren nr 2-2008
Föreningsnytt
Odlaren i mässvimlet
I mitten av april ägde trädgårdsmässan i Stockholm rum och
Fobo deltog som vanligt under ledning av förbundssekreterare
Sven-Åke Svenson, men även flera andra hjälpte till. Vi hade lite
nytt utställningsmaterial i form av affischer, men även särtryck från
Odlaren, som väckte stort intresse. Odlaren självt var många intresserade av och ett femtiotal löste medlemskap till mässpris.
Odlarens redaktörer deltog också, men satsade kanske mest på
att gå runt och knyta kontakter med andra FOR-föreningar och att
snappa upp information om vad som rör sig. Här kommer några
snapshots från våra upplevelser och sammanträffanden på mässan.
Text & foto: Lars Forslin
Lars Ångström från Wiksunds Trädgård kom till Fobos monter och hälsade
på. Han och Odlarens redaktör Karin Jansson tittar nöjt på särtrycket om
stenmjöl.
Börje Remstam gjorde reklam för sin bok och fångade in många människor till montern där en enkel tipsrunda kunde fyllas i och priser var 20 ex
av boken, som Börje skänkt.
Fobo har mycket gemensamt med biodynamikerna och det finns mycket
att prata om. Här samtalar Karin med Moa Larsson Sundgren i BF:s monter.
Odlaren nr 2-2008
Anja Vogt från Greenfoot hade tagit med sig sina hushållssopor(!). Det var
dock lite speciella sopor eftersom de var komposterade med Effektiva
Mikroorganismer. Sven-Åke Svensson luktar nyfiket i hinken och kan konstatera att det luktade ungefär som mjölksyrade morötter.
Lasse Helander berättade om uppropet mot GMO som man nyligen dragit
igång. Här i engagerat samspråk med John Gerhard, vd för Ekolådan.
29
Föreningsnytt
Förbundsstämma
och ny styrelse
Den 19-20 april samlades styrelse, medlemmar och delegater till
förbundsstämma. Stämman hölls på folkhögskolan i Mullsjö och
ett trettiotal personer deltog.
Under lördagen gästades vi av författaren, journalisten och den
mångåriga fobomedlemmen Lena Israelsson. Hon berättade om sin
nya bok Klosterträdgårdar. Vi fick bland annat veta att den gängse
bilden av klosterträdgårdar är ganska romantiserad och delvis
felaktig och att klostren ofta satsade mer på mat och medicin än
skönhet och estetik. Lena har besökt en rad kloster i Europa, studerat deras trädgårdar och talat med de munkar och nunnor som nu
driver dem. Hon berättade om många intressanta möten och om
den avslappnade attityd hon fick med sig.
– Om det är något jag har lärt mig av munkarna så är det att inte
stressa utan att ta det lugnt i odlingarna, berättade hon.
Efter paus fortsatte lördagen med att Odlarens redaktör Karin
Jansson berättade om Fobos nya hemsida. Hon visade upp de olika
avdelningarna på sajten och kunde också berätta att sidan är mycket flitigt besökt. I maj månad var i genomsnitt cirka 200 personer
inne på Fobos hemsida – varje dag!
Karin rapporterade också från bildandet av Föreningen Holma
folkhögskola. En ansökan om att få starta en skola med inriktning
mot ekologisk, småskalig odling och jordbruk har lämnats in till
Folkbildningsrådet. Om statsbidrag beviljas kommer kurserna att
starta i februari 2009.
Lena Israelsson roade sedan åhörarna med en liten tipstävling
där man skulle gissa vilket land en odlingsbild kom ifrån.
Fobos avgående ordförande Birger Zakariasson och föreningens sekreterare Sven-Åke Svensson passade på att dela ut Fobos
stipendium till Lena Israelsson. Förutom ett diplom består stipendiet av 5000 kronor. Motiveringen löd: Fobos stipendium har tilldelats
Lena Israelsson som genom sitt engagemang för och sin kunskap om
trädgårdsodling varit en stor inspirationskälla för många trädgårdsvänner. Hon är som skribent och författare en stor tillgång för förbundet då hon förespråkar odling på naturens egna villkor. Fler och fler
tar till sig det ekologiska budskapet.
– Fobo har betytt mycket för mig, sa Lena Israelsson, påtagligt
rörd och glad, när hon tackade för stipendiet.
Under söndagen fortsatte stämman med årsmötesförhandling
och val av ny styrelse. Till ny ordförande valdes Börje Remstam.
Nya ledamöter är Anders Eriksson, Carolina Naucler och Mona
Ahlberg.
Full aktivitet i landen vid odlingskursen i Pegasus trädgård i Skåne.
30
Foto: Pelle Klasson
Foto: Karin Jansson
Överst: Fobos nya styrelse: Börje Remstam, ordf., Bo Lagerstedt kassör,
Anders Eriksson, Carolina Naucler, Sven-Åke Svensson, sekr, Mona
Ahlberg, vice ordf. På bilden saknas Ola Johansson och Egon Johansson.
Nederst: Lena Israelsson tog emot Fobos stipendium ur avgående ordföranden Birger Zachariassons hand. Stipendiet fick hon för sitt engagemang för ekologisk odling och för all kunskap hon spridit genom artiklar
och böcker.
Odlingskurs i Skåne
Tio personer var med den 3 maj på den första delen av en tredelad odlingskurs i Skåne. Kursen är ett samarbete mellan Pegasus
trädgård i Hög och Fobo.
Under dagen gick vi igenom de grundläggande idéerna för
Fobo och kursdeltagarna fick också vara med och så några bäddar.
Det blev en del frågor kring hur och när man bäst gödslar och varför det är bra att använda sig av gröngödsling. Deltagarna fick också
skörda och ta hem en del av det som hade övervintrat i trädgården
som purjolök, grönkål och jordärtskocka.
Staffan Björklund som själv startat och driver Pegasus trädgård
visade runt och berättade om de olika ekologiska byggena i trädgården. Bland annat fick kursdeltagarna höra om rotzonsanläggningen, solhuset och den soldrivna torkapparaten. Vi fick också
besöka Staffans privata trädgård och se hur han drar upp plantor i
kallväxthus.
Nästa del i odlingskursen är den 12 juli. Då kommer vi att sköta
om det som har såtts och förhoppningsvis skörda en del. Vi tar
också upp vad man kan göra av det man odlar och så torkar vi örter.
Sista tillfället i odlingskursen blir den 4 oktober. Då ska vi skörda
rotfrukter, mjölksyra, sätta vitlök och förbereda landen för vintern.
Odlaren nr 2-2008
Föreningsnytt
Lokala aktiviteter
Se www.fobo.se för mer detaljer kring arrangemangen.
Alla lokalföreningar uppmanas att skicka in sina programpunkter
till redaktionen! De syns både här och på www.fobo.se.
Bli medlem i FOBO
Jag vill gärna bli medlem i FOBO och får Odlaren fyra gånger
per år och möjlighet till gratis medlemsannonsering.
Prenumerationen löper över kalenderår. Du får inbetalningskort med första numret.
Eksjö-Nässjö
15 juni kl. 14 Årets tema i Fobos trädgård i Eksjö "Klimatsmart Trädgård"
Årets tema knyter an till de klimatförändringar vi ser omkring
oss. Fobo vill gärna lyfta fram ännu ett perspektiv för att minska
avstånden till vår mat – närproducerat och helst av allt
egenodlat.
Onsdagen 2 juli kl. 18.00 Örtagårdsvandring I Fobos trädgård
Tisdagen 5 aug kl. 18.00 Slåttergille i Kvarnarps ängar
Utlåning av liar och hjälp med slipning finns – kom då gärna en
stund innan. Anmälan senast 1 aug till Sven-Åke Svensson 0381160 67.
Lördagen 9 aug. kl. 8.00 – ca 18.30 Resa till Linnés hemtrakter
Med buss tar vi oss till Råshult men även till den nyanlagda
trädgården i Möckelsnäs. Bindande anmälan senast 15 juni till
Britt-Mari Johansson 0381-141 53
Söndagen 10 augusti kl. 12-18 Maries Trädgård
Plats: Hattsjöhult, Grimstorp. Marie och Ronnie Johansson
utanför Grimstorp (Nässjö) inbjuder till besök i deras ekologiska
trädgård, helt i Fobos anda.
Namn
Adress
Postnummer
Postadress
Enskild medlem – 250 kr
Familj – 290 kr
Skickas till: FOBO, Sörängsvägen 63, 571 38 Nässjö
E-post: [email protected]
Gåvoprenumeration
Jag vill ge bort Odlaren till nedanstående person, inbetalningskortet kommer till adressen ovan.
Namn
Adress
Postnummer
Postadress
Gislaved-Värnamo
Måndag 23 juni kl. 18.00 Örtakok – kurskväll om örter med
Christina Robertsson. Reftele församlingshem.
Norrköping
Torsdag 12/6 kl 19.00 Försommarkväll i örtagården.
Vi besöker Brostugans örtagård.
Lördag 2/8 Sommarutfärd till Sörmland
Besök hos Börje Remstam i Husby Rekarne. Hans trädgård blev
år 2007 utsedd till tidningen Lands "Årets Trädgård". Börjes
nyutkomna bok heter "Min dröm om lustgården". Anmälan
senast 20/7 till Jan Strålman 0125-510 04
Linköping
16 -17 augusti Grundkurs i organisk biologisk odling
NaturCentrum. Kursledare: Jan Strålman
Anmälan senast 15 juli till Mona 013-833 10
Kursen hålls i samarbete med Studiefrämjandet.
Besök Fobos nya hemsida! www.fobo.se
Nu över 200 besökare dagligen!
Massor av artiklar och odlingsinfo
SÄDESKVARNAR
FLINGKVARNAR
TORKAPPARATER
GRODDAPPARATER
MJÖLKSYRNINGSKRUKOR
JOSPRESSAR M.M.
Laholm
Fredag 6/6 Sommarutflykt till Råshult tillsammans med SNF i
Laholm. Anmälan senast 29/5 till Ronnie tfn 0430/285 75
Söndagen 10/8 Sommarutflykt till Horsabäck perenner
Skåne
12 juli Grundkurs i ekologisk odling och självförsörjning
Plats: Pegasus Trädgård, Hög (mellan Lund och Kävlinge)
Skötsel av grönsakslandet, skörd av tidiga grönsaker och vitlök,
torkning, höstsådd. Kostnad: 200 :- /kursdag
Anmälan: Karin Jansson, [email protected], 070-580 46 32
25-26 juli Gröna Gatan i Malmö
Under Möllevångsfestivalen blir det utställning och föredrag
omkring odling och ekologi. Fobo medverkar.
1-3 augusti Ekologisk festival på Mossagården, se vidare
www.mossagarden.se
Odlaren nr 2-2008
31
Posttidning B
Avsändare:
Förbundet organisk-biologisk odling
Sörängsvägen 63
571 38 Nässjö
Tidskrift för Förbundet organisk-biologisk odling • Årgång 31 • Nummer 2-2008
Om jag hade en mästare att vända mig till
då skulle jag fråga dig
om sådant jag går här och undrar över i mitt trädgårdsland
som precis det rätta sättet att odla spenat
– och du skulle ha den självklara grunden!
som jag själv inte har
och du skulle lugnt och leende ha samlat ditt kunnande
och med stor generositet dela med dig till mig, som liksom du,
har kommit lite till åren
– du blir väl inte otålig
när jag kommer med upprepade frågor?
då skulle jag fråga om spenaten
som jag alls inte har tumme med: jag har sått den i tid, så klart,
jag har sått på friland, jag har sått i bänk, det gör ingen skillnad,
plantorna blir förkrympta och små
– du drar väl inte på smilbandet
åt mitt ojämna kunnande?
en enda planta har blivit stor och fin
det var den som växte upp från fröet
som jag tappade på grusgången,
så fick jag ändå smaka spinaci al burro på bästa italienska sätt
liksom spenatblad i sallad enligt nutida bruk
och mästaren skulle tillägga
att visst är det marigt med spenat
och man ska inte tro på det som står i böcker
och på sådant som sägs
och visst ska man tänka efter kring det som står i böcker
och kring sådant som sägs
och mästaren skulle lyssna med öppet sinne!
när jag säger att det har ju ändå gått för långt
mot ett spenatens herravälde:
greker och romare estimerade många slag av gröna blad
medeltidens munkar gjorde det
och Linné hade många hushållsnyttiga och smakliga gröna blad
i sin trädgård
och mästaren skulle förstå min tanke och kommentera
att visst har spenaten kommit en finköksväg,
och sedan länge drivits på
i storindustrins breda hjulspår
och mästaren skulle säga: gläds du åt din mangold,
storståtlig och frisk med bara några snigelhål,
härliga mangold som är en grönsak eller två eller tre
och är det säsongen lång,
och som smakar så gott när man lagar den självklart och kunnigt
som i sydliga vardagskök
Om jag hade en mästare att vända mig till
och mästaren skulle förklara mycket tydligt
och säga hur det är med spenat i största allmänhet
och i precis mitt fall
och varför det blir och inte blir, och att det är så
och att det kan vara så
och det skulle inte vara långrandigt alls
och jag skulle få just de pusselbitar som jag saknar
och med en gång skulle jag veta precis och säga javisst!
då skulle jag säga
i morgon vill jag höra med dig om sådant
jag gått och funderat på kring ogräs
och mästaren skulle le och säga att ogräs är ett stort kapitel:
i morgon kan vi börja, och det blir att skrapa lite på ytan
medan rötterna söker sin plats i jorden och fröna flyger i luften!
Maja-Lisa Perby
Flerfärgad mangold, foto: Lars Forslin
Odlaren nr 2-2008