Bibliografiska uppgifter för Bli vän med markens mikroorganismer Tidskrift/serie Odlaren Utgivare Förbundet organisk biologisk odling Redaktör Lund A. Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 3 Författare Lund A. Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare, praktiker Nummer (ISBN, ISSN) ISSN 0349-7305 Organisk biologisk odling Bli vän med markens mikroorganismer Markens mikroorganismer är livsvik- nom att växa bättre och håller sig fristiga för växternas näringsför sörjning. För kare. Liv föder liv: Olika organismer förinte så läng e sedan trodde många att det bättrar förutsättningarna för livets fortvar kosmiska krafter som styrde allt . bestånd genom att skydda sig mot stör Motivewt varatt solens höjd över hori- ningar på olika sätt. sonten skapar årstiderna, månen påverkar vattenståndet i ha ven (tidvattnet) och Bättre mikroklimat fenomen kan förklaras med utgångspunkt Håll marken täckt så blir marklimatet jämfrån himlakropparnas ställning . Alltså styr nare. Det betyder att temperatur, fuktighimlakropparna. het och kemi inte varierar så mycket melMen det är ganska meningslöstttaprak- lan dag och natt, och mellan er gniga och tisera astrologi för växter. Växterna har soliga dagar. Täck med exempelvis gräsmed framgång täckt jorden långt innan klipp så blir marktäcket också en näringdet fanns människ or som kunde grubbla skälla. över hur detta gic k till.I och med mikroskopet kunde man bör ja iaktta mikr oorganismerna och samtidigt ävxte natur- Mer luft vetenskapen fram. Det som en gång var Undvik att packa jorden.Gå inte i landet styrt av kosmiska krafter visade sig handla hela tiden.Är det vått, lägg ut en planka om geologi,fysik och kemi,men framför så fördelas trycket från din kroppshyddas tyngd. Markorganismerna får då lättar e allt om mikrobiologi. En jord kan av egen kraft leverera att andas och fortsätter att bygga upp näringsämnen till rödorna. g Förmågan markstrukturen; växternas rötter finner styrs till stor del va hur mycket närings- lättare näringen som odlaren lagt ut. rik mull som finns i jor den.Mullen måste brytas ner så tat näringen kan tas upp va Lagom fuktighet växterna. Processen kallasmineralise- Vattnet rinner är tt igenom en jord som ring och utförs huvudsaklig en av mikro- inte lever, både när det egnar r och när organismer som bakterier oc h svampar. odlaren vattnar. Mikroorganismern a Hur mycket och hur snabbt närings- kladdar ihop kornen med sekret och skaämnena kan mineraliseras beror på hurpar en jämnar e fuktighet.Daggmaskar mullen är sammansa tt och hur bra livs- gräver dräneringskanaler som för bor t förhållanden mikr oorganismerna har. Det överskottsvatten och koldioxid och förbetyder att man på olika sätt kan förbättr a nyar förrådet av syre. I en levande jord mikromiljön och på så sätt få dettta växa används näring en i många led och lakas bättre. En frisk jord är mer levande. Od- inte ur och försvinner till någ ot övergött laren avläser sedan esulta r tet i form av vattendrag. skördens storlek och sundhet. Gynna goda organismer Vissa växter lever ihop med kvävefixerande bakterier . Dessa bor inne i ävxternas rötter och knölarna går att se med blotta ögat (klöver, bönor och ärter). De utsöndrar kväve som växterna har nytta av. Ännu fler växter lever i symbios med svampar som hjälper till med näringsförsörjningen, så kallad m ykorr-hiza. I skogen finns hattsvampar som sopp , riskor och flugsvampar, som lever ihop med träd. Även gräs och ogräs brukar samar beta med svampar, för att inte tala om grönsakerna vi odlar. Växterna serverar viss näring som de yter b mot annan näring från svamparna. Både svampar och bakterier af r illa av för mycket konstgödsel. Växterna är lata. Gödslar vi för mycket bryr de sig inte längre om att samarbeta för tt a få näringen. Då blir de mer känslig a för angrepp av skadegörare och sjukdomar . Det betyder att när vi väljer bort det naturliga systemet ska par vi ännu mer problem i form av ökat behov av växtskydd. Enklast är då att spruta med kemiska gifter , som slår ut även goda mikroorganismer och försämrar både det na turliga näringsupptaget och det naturliga immunförsvaret. Man kan göra jämförelsen med när en patient äter antibiotika för att slå ut en infektion. Antibiotikakuren drabbar inte bara den avsedda bakterien utanven ä en massa goda tarmbakterier.Det här är inte bra, men den sjuk e kan lindra problemet genom att äta extra mikroorganismer i o f rm av probiotika som oyghurt för att hjälpa tarmfloran under mediciner Jämnare temperatur I ett enda gram åkerjord finns milingen. Kompost oc h frisk g ödsel tillför . Jorden är jarder bakterier oc h kilometrar av svamp- Är det för kallt växter det inte . i vila. Vi kan inte g ö ra någ ot åt om inte jorden bakterier mycel. Bara klimatet är uthärdligt, det Det är lite mer o kmplicerat att odla t än att finns mat och vatten och risken att för- solen värmer och skiner anna ekologiskt: man måste iaktta oc h lära giftas är liten,finns där massor va liv. bygga växthus, elda och tända elektriska känna de li vsformer man job bar med (och Odlaren kan ge mikroorganismern a lampor däri.Om vi förutsätter att de kos- mot).Trots allt finns fiender till odling en, bättre klimat, mer luft, vatten och mat miska krafterna är med oss så passtta allt ifrån potatistjuvar till sniglar och genom olika odlingsåtg ärder. Växterna klimatet utomhus tillåter odling, kan viPhytophthora. Det är alltid lättar e att åtmed hjälp va god dränering höja tempesvarar på det genom att växa bättre. gärda ett ang repp innan det b l ivit stort. I ra grader. Då förMikroorganismerna påverkar mar- raturen i jorden med någ det lång a loppet är det m ycket enklar e att ken genom att bilda ämnen som limmar bättras livsvillkoren för växterna och mik- odla ekologiskt eftersom metoden inte ihop jordpartiklar till gryn och klumpar, roorganismerna. Ett sätt är att odla på anrikar gifter i kr etsloppen,och jordken så kallade gagregat. Det gör jorden fysi- drill; det vill säga att kupa upp mar organismer oc h växter samverkar bättre kaliskt bättr e, till exempel blir det lättare kring växterna så att de kommer litet hö- när de inte störs av bekämpningsgifter dar är ett anna t för daggmasken att gräva gångar. Jorden gre upp. Upphöjda bäd Att drä- och miljögifter. behåller fukten bättr e och näringen blir sätt att åstadkomma samma sak. En frisk jord ger friska växter, friska g lättare tillgänglig för växterna. Samtidigt nera sin odlingslott är enrundförutsättdjur oc h friska människ or. Det är vad . Ett annat sätt att blir den mer elastisk oc h mindre kom- ning för yl ckad odling organisk-biolo g isk odling handlar om.. pakt.Då kan odlaren att stå i landet oc h förbättra mikroklimatet är att ha stenig rensa ogräs utan att förstöra jord- jord. ANDERS LUND strukturen. Växterna svarar på detta geOdlaren 3-2004 Odlaren 2-2002 3