Potentialen i stadsnära odling Är stadsnära produktion av livsmedel

den 20 juni 2011
[Potentialen i stadsnära odling Är stadsnära produktion av
livsmedel en romantisk dröm? Eller är det strategisk
markanvändning, ovärderlig för att klara den
genomgripandeklimatanpassning av produktions- och
konsumtionsmönster som vi står inför? Niklas Wennberg,
miljökonsult på Hyla Pond AB i Göteborg, dela de med sig av
sina tankar och erfarenheter på Länsstyrelsens frukostträff.]
Hösten 2008 hölls en första frukostträff hölls på
Ängavallens Gård i Håslöv strax utanför
Vellinge och föreläsaren Niklas
Wennberg, samhällsvetare som arbetar
med miljö- och hållbarhetsfrågor i en
rad olika sammanhang, slog snart fast
att stadsnära produktion av livsmedel
inte är en romantisk dröm. Enligt FN
är det redan 800 miljoner människor
i världen som ägnar sig åt stadsodling
i betydande mängd, 10 procent av
jordens matproduktion kommer från
just stadsodlingar. Med tanke på de
klimatförändringar som vi står inför
kommer dess betydelse att öka ytterligare,
inte minst om vi ska kunna klara
den kraftiga befolkningsökning som
vissa delar av världen, bland annat
Sverige, kan förvänta sig.
Hur ser det då ut här i Sverige när
det gäller stadsnära produktion av livsmedel?
Värderar vi marken som finns i
städerna som odlingsmark? Knappast,
enligt Niklas. Snarare ses marken som
en plats att etablera rondeller och
köpcentrum på. Men, menade han,
det håller inte. Det måste finnas ett
alternativt synsätt där mat och odling
är en nyckelfaktor. För mat som kan
kopplas till jorden i vår närhet ger livskvalitet
och hälsa. Vi vill känna doften
av basilika i trädgården.
Ökad efterfrågan på
närproducerat
Just nu finns det en splittrad bild av
matens status i Sverige. Å ena sidan
spenderar vi mindre tid på matlagning,
köper mer halvfabrikat och konsumerar
mer godis, glass och läsk än någonsin
tidigare. Å andra sidan är intresset
för kokböcker stort, kockyrket har hög
status och restaurangerna och caféerna
blir allt fler. Efterfrågan på närproducerad,
ekologisk mat ökar, dessutom
ökar behovet av att kunna producera
sin egen mat – även i en stad.
På samma sätt är det i andra europeiska
städer. I London har till exempel
16 av stadens 33 boroughs (stadsdelar)
etablerat Bondens Egen Marknad året
om. Statusen på marknaden är hög
och den ökar stadsdelarnas attraktionskraft.
Likaså gör de restauranger
som använder lokalt producerad mat.
Överhuvudtaget har London en extrem
orientering mot självförsörjning och
den vill man inte gröpa ur. Man har
insett potentialen i stadsodling
och
upptäckt att odlingslotterna är en
ekonomisk resurs att räkna med, dessutom
en resurs som reducerar socialt
slitage och ökar integrationen. Högaktuellt
just nu är OS 2012, till vilket
stadsnära odling kan lämna ett hållbart
bidrag i form av mat.
En plats på jorden
Att ha sin plats på jorden är viktigt. Att
älska stället där man lever, att ta hand
om det och kunna uttrycka sig där betyder
mycket för nästan alla människor.
Odling och kopplingen till jorden är en
nyckel till att få människor i balans, sa
Niklas, och menade att vi måste tänka
bortom det stressade liv vi lever och
uppgradera stadsodlingens värde; för
odling har en inneboende potential ur
många aspekter; för ekonomi, integration,
entreprenörskap, miljö, folkhälsa
med mera. Dessutom måste vi tillåta
människor att vara en del av två världar,
staden och landet, och låta kompetensen
flöda fritt över gränserna.
Niklas avslutade föreläsningen
med ett citat av Mohammed och
sedermera även Luther: ”Även om
morgondagen syns mörk planterar jag
ett äppleträd idag.” I det ligger en hel
del att fundera över.