Kronisk diarré hos barn
Vissa i övrigt pigga barn
mellan 6 månader och 3 år
ålder har snabbare
passage i tarmen och
bajsar därför ofta löst med
osmälta frukt- och
grönsaksrester. Lös
avföring kan också orsakas
av för lite fett och/eller för
mycket fibrer i maten.
Därför kan ett första steg
vara att prova att tillföra
mera fett och minska
inslaget av kostfiber i
kosten.
Sötningsmedlet sorbitol
som finns i godis ger också
lös avföring.
Vården bör kontaktas vid
långvarig lös mage om
följande gäller:
- barnet blir matt, slött och
ointresserat av att leka
- hög feber och diarré hos
spädbarn eller litet barn
- blod och slem kommer
med avföringen
- misstankar allergi mot
födoämnen
- lös avföring som hållit i
sig mer än två veckor.
För barn under 6 år
kontakta i första hand
Barnavårdscentral, i andra
Vårdcentral.
Barn med kronisk lös
avföring som ej
behöver remitteras:
Smärtfria
tarmtömningar,
vanligen dagtid.
Tillväxt och
utveckling u a. Debut
6 mån-3 år.
Celiakimarkörer u a
(=s.k. Toddler’s
diarrhea).
Ev. prova minskat
intag av kostfibrer
och istället ökat
intag av fett samt
följ längd-viktkurva.
BVC-sköterska, sköterska på vårdcentral eller
skolsköterska gör en första bedömning (inkl
tillväxtstatus) och värderar om barnet behöver
komma till familjeläkare (i vissa fall barnläkare)
eller om man kan prova egenvård en tid till
med förslag till föräldrar om lämplig åtgärd.
151005
Akut remiss till barnklin:
- Inflammatorisk tarmsjukdom
med allmänpåverkan.
Anamnes
Detaljerad avförings- och ev kräkningsanamnes:
- Inslag av blod eller slem i feces?
- Feber?
- Miktionsanamnes?
- Födo- och vätskeintag? Mycket kostfibrer?
Lite fett?
- Ändrat beteende, vakenhet?
- Fall i omgivningen?
- Utlandsvistelse?
- Antibiotika nyligen?
- Dricksvatten (Kryptosporidier? Egen brunn,
nitrit/koppar i vattnet? )
- Intag av godis innehållande sorbitol?
Status
- AT: Längd-viktkurva Blekhet? Trötthet?
- Hud
- Buk
Lab (efter läkarbedömning)
- Temp, vikt (jämför med tidigare vikt)
- CRP, blodstatus, leverstatus, kreatinin
- Urinsticka
- Transglutaminasantikroppar samt på barn <2
år även gliadinantikroppar (vid kronisk diarré ska
alltid glutenintolerans/celiaki uteslutas)
- Ev Fecesprover, ffa vid misstanke
utlandssmitta
- F-Kalprotektin, ett känsligt mått på inflammation
i tarmen, dock ospecifikt med stort svårvärderat
intervall. Ett värde <100-150 talar starkt emot
tarminflammation. Tas sällan på barn < 4 år.
Misstanke Laktosintolerans
OBS! Primär laktosintolerans förekommer
aldrig i förskoleålder men kan komma
successivt i skolålder.
Sekundär laktosintolerans kan bero på
skadad tunntarmsslemhinna pga celiaki,
IBD, komjölksproteinallergi eller tillfälligt
efter långdragen gastroenterit. Utredning
av misstänkt laktosintolerans syftar till att
utesluta Sekundär laktosintolerans genom
anamnes, status, provtagning. Om negativ
utredning och kvarstående misstanke
primär laktosintolerans görs eliminationprovokationstest: 4 veckor med laktosfri
kost som skall leda till symtomfrihet, och
symtomen skall återkomma när laktos
(mejeriprodukter) införs i kosten igen.
OBS! Primär laktosintolerans är en klinisk
diagnos varför vare sig laktostoleranstest
eller gentest genotyp LCT bör uföras! Läs
mer på viss.nu
Intyg till skola är motiverad endast i
samband med tidsbegränsad elimination/
provokation.
Elektiv remiss till barnklin:
- Misstanke inflammatorisk
tarmsjukdom (ovanlig hos små
barn, ökad förekomst fr o m
prepubertet) utan
alllmänpåverkan
- Positiv serologi för
glutenintolerans/celiaki
- Svårtolkat utfall efter
eliminationsförsök laktos vid
misstanke laktosintolerans (Primär förvärvad
Utredning av kronisk diarré
inleds med genomgång av
anamnestiska och statusmässiga
varningsflaggor. Därefter
provbatteri avseende
inflammation, lever, galla,
pancreas, thyreoidea, celiaki,
njurfunktion, blod- och
järnstatus. Om ej redan
kontrollerat F-Kalprotektin samt
F-odling, cystor och maskägg i
feces.
laktosintolerans förekommer i
princip inte före 5-7 års ålder)
- Misstanke malabsorbtion,
kraftigt avvikande längdviktkurva, försenad pubertet
- Födoämnesintolerans/allergi
mot baslivsmedel (ex. mjölk
och mjöl) som kräver
eliminationsdiet, kraftig
reaktion eller multipel
intolerans.
Följande barn bör övervägas att remitteras - Varningsflaggor vid kronisk diarré:
• Gastrointestinal blödning
• Ihållande kräkningar
• Ont eller svårt att svälja
• Ofrivillig viktnedgång
• Frivillig men kraftig/snabb viktförlust
• Avplanad längd- och/eller viktkurva
• Smärtlokalisation höger sida av buken
• Nattliga tarmtömningar
• Rikliga långvariga (>2v) diarréer
• Oklar feber eller artrit plus buksymtom
• Försenad pubertet
• Perianala besvär
• Hereditet för IBD, celiaki eller ulcussjukdom
(Obs! Barn < 8 år har ofta svårt att ange lokalisation).
Uppföljning
På BVC eller vårdcentral enl remissvar.
Ev återremiss till
Primärvården
för uppföljning.
Patientinformation
Fördjupning
1177.se om Diarré hos barn
Funktionella magtarmsjukdomar är en synnerligen vanlig orsak till återkommande
magproblem hos barn och ungdomar. För en utmärkt kunskapsöversikt v g se sid 1841 (om Utredning sid 22-28) i Vårdprogram från Stockholms läns landsting .
Uppdaterad senast 2015-10-05. Medicinsk redaktör Göran Umefjord.
Synpunkter skickas till fb.behandlingslinjer
Vid misstanke svår
inflammatorisk tarmsjukdom
värderas bukstatus kontinuerligt,
och kontakt med kirurg tas tidigt.
Vid misstanke om fulminant kolit
följs särskilt protokoll.
Driv diagnostik av ev.
tarminfektion (Clostridier, CMV
m fl). Läkemedelsbiverkan?
