Den oroliga tarmen - ett barnperspektiv

DEN OROLIGA TARMEN ETT BARNPERSPEKTIV
Marianne Malmquist
VÄXJÖ 170329
Vad skiljer barn från vuxna
• Små barn – beroende av föräldrarna
föräldrarna tolkar barnets symtom
• Få sätt att uttrycka illabefinnande – ex failure to thrive
• Svårt att precisera var de har ont – app/pneumoni förlägger
smärtan till naveln
• Växande individer - hänsyn måste tas till längd- och
viktutveckling
• Hög skolfrånvaro - framtida problem
LITEN AVFÖRINGSGUIDE
• Bröstmjölk:
8 ggr/dag till 1 gång var 8:e dag
• Modersmjölksersättning: Minst 1 gång varannan dag
Senapsgul – normal
Grön – ÖLI/viros, mjölkfria ersättningar
Sand/kittfärgad avföring – cholestas/inf(CMV/EBV),
gallvägsatresi
Svart – occult blödning
Blod – på korven; fissur, allergisk colit
Blod – blandat i avföringen allergisk kolit, juvenil polyp,
blödningsparametrar
Fettglänsande – CF, går ej att spola ner
BUKSMÄRTOR HOS BARN OCH
UNGDOMAR
• 20 % Organisk sjukdom
• 80 % Funktionell mag-tarmsjukdom (FMT)
Förekomst av FMT:
• 10-25 % hos barn och ungdomar
• 18 – 37 % av barnen i årskurs 5, 7 och 9 hade återkommande
buksmärtor, definierat som ”ont i magen minst en gång i
veckan under de senaste 6 månaderna”
Statens folkhälsoinstituts undersökning av skolbarns hälsovanor 2009/10
• 1,5- 2 gånger vanligare hos flickor än pojkar i skolåldern
• 2 – 5 % av alla barn som söker på vårdcentral
• 25% av patienterna på en barngastroenterologisk mottagning
Ola Olén, barngastroenterolog, Sachska barn- och ungdomssjukhuset, Stockholm
Vad söker man för?
•
•
•
•
•
•
•
Diarré
Förstoppning
Kräkningar
Dålig tillväxt
Slem i avföringen
Blod
Grön avföring
• Buksmärtor
• Urgency
• Ofullständig
tarmtömning
• Skolfrånvaro
FMT - multifaktoriell etiologi
Dysbiosis
Neuroendocrine mediators
Bile acids
Altered gastrointestinal motility
Visceral hypersensitivity
Altered brain-gut interactions
Increased intestinal permeability
Gut mucosal immune activation
Advances in IBS 2016: A Review of Current and Emerging Data. Philip S. Schoenfeld, MD, MSEd, MSc
Psychosocial distress
Food
Antibiotics
Enteric infection
Definitionerna av FMT enligt Rom IV-kriterier hos barn och
ungdomar
1. Kräkningar och illamående - cykliska kräkningar
- funktionellt illamående och funktionella kräkningar
- rumination
- aerofagi
2.
3.
Buksmärta - Funktionell dyspepsi
- Irritabel tarm (IBS)
- Bukmigrän
- Funktionell buksmärta (FAP)
- Funktionell buksmärta – ospecifiserad ( FAP-NOS )
Förstoppning och avföringsinkontinens
- funktionell förstoppning
- avföringsinkontinens utan förstoppning
Symtom ska ha förekommit minst en gång/vecka under de senaste 2 månaderna.
Dock gäller annan frekvens och duration för cykliska kräkningar: minst 2 episoder
under 6 månaders tid, och bukmigrän: minst 2 episoder under de senaste 6
månaderna. Childhood Functional Gastrointestinal Disorders: Child/AdolescentJeffrey S. et al
ROME IV KRITERIERNA FÖR IBS
Återkommande buksmärtor minst 1 dag/vecka under de senaste
3 månaderna, associerat med 2 eller fler av följande kriterier:
1. Relaterat till defekation
2. Associerat med ändrad avföringsfrekvens
3. Associerat med ändrad avföringskonsistens/utseende
Kriterierna uppfyllda under de senaste 3 månaderna med
symtomdebut minst 6 månader före diagnos
UTREDNING
• Anamnes
smärta/andra symtom, avföring/toalettvanor, nutrition/tillväxt, sömn/ork, påverkan på
dagliga aktiviteter, utlösande faktorer, psykosocial situation, hereditet,
copingstrategier och alarmsymtom
Förväntningar? Föreställningar? Farhågor?
• Rekommenderad basutredning:
Status, tillväxtkurva, IgA-transglutaminas, blodstatus, CRP/SR och urinsticka. Vid
omfattande symtom och diarréer även F-Calprotectin (framför allt hos barn > 4 år).
• Ge förväntningar om normala resultat och förbered
familjen på sannolik funktionell diagnos.
Om något avviker…
• Elektrolyter, kreatinin
• ASAT, ALAT, GT, albumin, pK-INR
• Pankreasamylas, lipas
• F-odlingar (Salmonella, Shigella, Yersinia och Campylobakter)
samt f-odling och
• Toxinpåvisning av Clostridium difficile
• Cystor och maskägg i feces
• Överväg remiss till barnkliniken
Alarmsymtom ( ”red-flags”)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
• Gastrointestinal blödning
• Ihållande kräkningar
• Ont eller svårt att svälja
• Ofrivillig viktnedgång
• Frivillig men kraftig/snabb viktförlust
• Avplanad längd- och/eller viktkurva
• Nattlig värk/tarmtömning
• Rikliga långvariga (>2v) diarréer
• Smärtlokalisation höger sida av buken
• Oklar feber eller artrit
• Försenad pubertet
• Perianala besvär
• Hereditet för IBD, celiaki eller ulcussjukdom
Remisser avseende mag-tarmsjukdomar hos barn och ungdomar
ska i korta meningar
fokusera på dessa punkter:
• 1. Symtom: Smärta, avföringsfrekvens/typ/ med eller utan blod,
dyspepsi, kräkningar. Hur
• länge, hur ihållande?
• 2. Påverkan på dagligt liv: Skolfrånvaro, upphörande av andra
aktiviteter.
• 3. Hereditet för mag-tarmsjukdomar.
• 4. Vilka läkemedel som används/har använts.
• 5. Vilken kost som barnet har och vilka förändringar som ordinerats
och utvärderats.
• 6. Tillväxt: Bilagd kurva.
• 7. Svar på laboratorieprover.
• 8. Vilka undersökningar som gjorts och resultat av dessa.
• 9. Samsjuklighet. Andra sjukdomar nu eller tidigare.
BEHANDLING
Placeboeffekten vid all behandling
av smärtdominerade funktionella
mag-tarmsjukdomar är stor
BEHANDLING
• Information om prover och diagnos. Lugnande besked. Förklara anatomi
och fysiologi.
• Egenvård
• Copingstrategier: Uppmärksamhet/förstärkning vs avledning och fortsatt
normalt liv.
Walker LS et al. Parent attention versus distraction: impact on symptom complaints by children with and without chronic functional
abdominalpain. Pain 2006;122:43–52
• Behandla förstoppning - icke gasbildande läkemedel
• Psykosociala insatser - enda evidensbaserade behandlingar av barn med
FMT
• Kostbehandling / FODMAP / Probiotika
• Mediciner - antidepressiva saknar evidens för barn
• KBT - goda effekter, ej tillgängligt i reguljär vård ännu.
Egenbehandling
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Regelbundna måltider. Ät inte för sent på kvällen
Sov tillräckligt
Undvik stress
Regelbundna toalettvanor i lugn och ro.
Rör på dig regelbundet
Koppla av, avslappning
Se positivt på tillvaron och situationen
Stöd från familj och vänner
Undvik kolsyrade drycker och tuggummi
Undvik NSAID-preparat och mycket fet mat som
fördröjer ventrikeltömningen
Kostbehandling vid IBS
• Kostbehandling vid IBS är svår
• Samma sorts mat kan utlösa ibland
utlösa besvär och ibland inte
• Det finns inga specifika kostråd
som kan bota IBS
MEN DET FINNS RÅD SOM KAN LINDRA
Generella kostråd
• Ät små portioner – ofta!
• Ät i lugn och ro – tugga maten ordentligt!
• Bearbeta och/eller tillaga maten, välj skonsamma
tillagningsmetoder
• Reducera mängden gasbildande livsmedel, undvik
tuggummi, kolsyrad dryck och sötningsmedel
FODMAPs
•
•
•
•
•
•
Fermentable
Oligosaccharides,
Disaccharides,
Monosaccharides
And
Polyols
SKA ALLTID SKÖTAS AV DIETIST
FODMAP är alla kolhydrater som är
dåligt absorberade och därför orsakar
jäsning och gaser när de når
tjocktarmen.
De är även osmotiskt aktiva vilket
innebär att de kan rubba
vätskemängden i tjocktarmen och
därmed orsaka både förstoppning och
diarré.
App: FODMAP´s.se
FODMAP
• Kostbehandling med FODMAP hos vuxna har visat sig
effektivt minska symtomen hos ca.80% av personer med IBS.
• En diet som innehåller lite av livsmedel som ingår i FODMAP
tycks mer effektiv än standardkostråden hos IBS patienter.
Staudacher et al, J Hum Nutr Diet,2011; 24: 487-495
PROGNOS VID FMT
• Symtomen varierar över tid
• Helt symtomfri perioder
•
• Ökad risk för persisterande symtom hos:
1. barn till förälder med FMT
2. barn vars föräldrar fortsätter att betrakta
buksmärtorna som organiska
Crushell E, Rowland M, Doherty M, et al. Importance of parental conceptual model of illness in severe recurrent
abdominal pain. PEDIATRICS 2003;112:1368–1372.
LÄSTIPS
Vårdprogram: FMT, funktionella magtarmsjukdomar hos barn och ungdomar
Barnläkarföreningens hemsida
http://gastro.barnlakarforeningen.se/vardprogram/
DIFFERENTIALDIAGNOSER
Diagnos
Anamnes som talar
Utredningar som talar för
Undvik
Förstoppning
Gles, hård avföring, Smärta vid
defekation, Kräkning
Resistens PR, bukresistens, analfissur,
analflikighet
Komjölksproteinallergi
Förekomst/hereditet atopi
(Obs! Endast riskfaktor för IgE medierad
allergi) Komjölksproteinallergi i
småbarnsåren
GERD
Sura uppstötningar
Sväljningssvårigheter
Reflux som spädbarn
Smärta övre del av
buk/retrosternal smärta
Positiva specifika mjölk- IgE (Obs!
Negativa IgE-antikroppar utesluter
inte cellmedierad mjölkallergi!)
Positiv effekt av eliminationskost 4
veckor-använd dietist!
Anamnes (men obs. att barn under 8
år i regel inte kan beskriva
smärtlokalisation)
Gastroduodenoskopi
(pH-mätning )
Buköversikt (BÖS)(endast vid
behandlingsresistens och osäkerhet om
diagnos)
Dåligt genomförd
mjölkeliminationsdiet
Celiaki
Tillväxtavvikelser, avmagring, hereditet
Downs syndrom, diabetes,diarré
Förstoppning
Anemi
Förhöjt IgA-transglutaminas positiv
gentest HLA DQ2/8
Gastroenterit
Diarré utlandsresa, epidemiologi
Blodig avföring
Positiv avföringsodling
IBD
Blod/slem i avföring
Tillväxtavvikelser
Hereditet för autoimmunitet
Feber
Nattlig tarmtömning
Patologisk bukresistens
Positiva inflammationsmarkörer
Anemi
F-calprotectin
Leverpåverkan
Anala fistlar/portvaktstaggar
Gastroduodenoskopi och koloskopi
Ventrikel eller
duodenal ulcus
Intensiv smärta
Aptitlöshet
Utländsk härkomst
NSAID-konsumtion
Svart avföring
Sväljningssmärta
Kräkningar
Gastroduodenoskopi
Achalasi
Laktosintolerans
Deamiderat gliadin-IgG, tas
endast vid IgA-brist
(
Sällan cystor/maskägg)
Hp-diagnostik utan samtidig
gastroskopi.
Kontraströntgen
Gastroduodenoskopi
Observera att laktosintolerans inte är en differentialdiagnos till funktionella buksmärtor hos barn, utan ett
normaltillstånd hos äldre ungdomar och vuxna från Mellanöstern, Asien, Afrika etc! Oavsett genotyp får individer med
laktosintolerans sällan några symtom före 15 års ålder. Barn som blir bättre av laktosfri kost måste misstänkas ha
sekundär laktosintolerans, och ska alltså utredas avseende bakomliggande orsak!
KOMJÖLKSALLERGI
• Snabballergiska IgE-förmedlade reaktioner:
Inom 1-2 tim efter intag
Hudrodnad, urticaria, akuta kräkningar /diarré, anafylaxi,
• Senallergiska T-cellsmedierad reaktion:
Timmar till dygn efter intag.
Eksem, kräkning/reflux buksmärtor/kolik, obstipation, diarré, allergisk
kolit med blod i avföringen (< 18 mån ålder vanlingen), dålig viktökning
• FPIES – food protein induced enterocolitis syndrome:
Kraftiga upprepade kräkningar 1-2 h efter intag (mjölk, soja, fisk mm).
Blekhet, apati, hypovolemisk chock, ev blodig diarré och i vissa fall även
metabol acidos. IgE neg. Behandling steroider och vätska iv
Alarmsymtom ( ”red-flags”)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
• Gastrointestinal blödning
• Ihållande kräkningar
• Ont eller svårt att svälja
• Ofrivillig viktnedgång
• Frivillig men kraftig/snabb viktförlust
• Avplanad längd- och/eller viktkurva
• Nattlig värk/tarmtömning
• Rikliga långvariga (>2v) diarréer
• Smärtlokalisation höger sida av buken
• Oklar feber eller artrit
• Försenad pubertet
• Perianala besvär
• Hereditet för IBD, celiaki eller ulcussjukdom
UTREDNING
• Kliniks diagnos baserad på elimination och
provokation
• Senallergiska symtom – T-cellsmedierat. IgE-tester är
neg.
• Snabballergisk reaktion - Specifika IgEantikroppar och pricktest kan kontrolleras
• Vid tarmblödning - blodstatus, diff, TPK
Behandling/diagnos
Komjölkselimination
• Amning - mamma komjölksfri under 4-8 v.
Kalktillskott 1 g/dag till mamma
• Flaskuppfödning - hydrolysat (Pepticate) under
4-8 v. Kan i övergången
tillsätta lite socker för smaken
Köpa själva
Symtomfri?
Återintroduktion
• Försämring = trolig diagnos. Remiss till barnkliniken.
Ställ barnet på mjölk kost. Bvc-läkare kan skriva
Pepticate i Cosmic. (Prata med IT om ej fungerar)
• På barnkliniken: mjölkskola i grupp (barn < 1 år),
Individuell dietistkont (barn > 1 år).
Uppföljning på barnkliniken
• Om barnet inte blir helt bra på hydrolysat aminosyralösning (Neocate) provas på barnkliniken
Laktosintolerans
Ingen differentialdiagnos till funktionella buksmärtor
hos barn utan ett normaltillstånd hos äldre ungdomar
och vuxna från stora delar av världen
Laktos spjälkas av enzymet laktas till glukos och
galaktos som kan tas upp av tarmslemhinnan.
Laktas bildas av enterocyterna på toppen av
tunntarmsvilli.
Laktasbrist - laktos passerar till tjocktarmen med
gasbildning och osmotisk diarré som följd.
Lactose Intolerance in Infants, Children, and Adolescents Melvin B. Heyman
Primär laktosintolerans
Sekundär laktosintolerans
Primär laktosintolerans
• Kongenital laktosintolerans – extremt sällsynt ( 5 – 10 barn
diagnostiserade i Norden). Svår diarré hos nyfödda. Lokus
(2q21)
• Adult laktosintolerans/hypolaktasi; autosomalt recessivt
tillstånd med gradvis minskande laktasaktivitet och förmåga
att bryta ner laktos.
Adult laktosintolerans
• Prevalensen -
2-5 % i Sverige
15 % i Finland,
60-70 % i Sydeuropa och
70-90 % i Afrika och Asien
• Laktasaktivitet - minskar från cirka 5 års ålder hos majoriteten i världen
vanligen hög även i vuxenlivet hos nordiska folkslag
• Primär laktosintolerans existerar nästan inte före 5 års ålder i
någon etnisk grupp
Lactose intolerance Vandenplas, Asia Pac J Clin Nutr 2015;24(Suppl 1):S9-S13
• Diagnos primär laktosintolerans får inte ställas före 10 års ålder
och aldrig utan att sekundär laktosintolerans uteslutits
• DNA-analys anseende primär laktosintolerans har ingen plats i
barnsjukvården!
Aldrig
primär laktosintolerans
hos små barn!!
Sekundär laktosintolerans
• Skador/partiell atrofi av/ på tunntarmsvilli. Reversibelt vid
behandling
• Celiaki
• Infektiös gastroenterit
• Mb Crohn
• Bakteriell överväxt i tunntarmen
• Tarminfektioner (t.ex Yersinia – distal ileit)
CELIAKI - PREVALENS
 Ca 1% i en västerländsk
befolkning
 ETICS-studien; screening av
12-åringar födda -93 och 97 – prevalens ca 3%.
 Ökad frekvens hos
förstagradssläktingar
( 2,6 – 26,3% ). 75 % hos
enäggstvillingar.
 Vissa grupper i Nordafrika
> 5% av befolkningen
 Sällsynt i Kina, Japan, Island
Diagnostiserad celiaki
Glutenenteropathi
Inte diagnostiserad celiaki
Genetiskt predisponerade individer
Normal slemmhinna
KLASSISK SYMPTOMBILD
Undernäringsutseende
Viktnedgång
Diarré / Förstoppning
Buksmärta
Kräkningar
Trött, håglös, gnällig
Dålig hårkvalitet
Järnbristanemi,
hypoalbuminemi,
lättblödande
 Akut leversvikt








Smygande symtom
•
•
•
•
•
•
Avvikande tillväxt
Försenad pubertet
Anemi
Depression, psykiska besvär, trötthet
Nedsatt fertilitet
Sekundär laktosintolerans
Alarmsymtom ( ”red-flags”)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
• Gastrointestinal blödning
• Ihållande kräkningar
• Ont eller svårt att svälja
• Ofrivillig viktnedgång
• Frivillig men kraftig/snabb viktförlust
• Avplanad längd- och/eller viktkurva
• Nattlig värk/tarmtömning
• Rikliga långvariga (>2v) diarréer
• Smärtlokalisation höger sida av buken
• Oklar feber eller artrit
• Försenad pubertet
• Perianala besvär
• Hereditet för IBD, celiaki eller ulcussjukdom
Nya diagnoskriterier 2012
 >10 x normalvärde för tTG x 2 samt pos för HLA DQ2 och/eller
DQ8 samt kliniska symtom
eller…
 <10 x normalvärde för tTG: PAD med säker mikroskopisk bild
(villusatrofi, krypthyperplasi och IEL)
och…
 Normalisering av serologiska markörer och symptom på
glutenfri kost (efter 1 år)
(European Society for Pediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition Guidelines for the Diagnosis of Coeliac Disease ;
JPGN 2012;54: 136–160 )
Diagnos
•
•
•
•
TTG x 1 – 2 i primärvård
Remiss till barnklinik
Diagnos ställs av barnläkare enl kirterier 2012
Normalkost tills diagnos är fastställd
• Patienterna får inte ställas på glutenfri kost
innan diagnos är fastställd av barnläkare!
Total villusatrofi
Normal slemhinna
Behandling och uppföljning
• Livslång behandling
• Glutenfri kost – < 16 år livsmedelsanvisning, > 16 2000
kr/år
• Ren havre är tillåten
• Följs på barnkliniken varje till vartannat år
• Kontroll av vikt + längd, följsamhet till diet
• Vartannat år kontroll av TTG, TSH, ASAT, ALAT
• Anmälan till celiakiregistret
http://gastro.barnlakarforeningen.se/vardprogram/
Conditions associated with CD apart from type 1 diabetes
mellitus
Condition
CD, %
Study population
Juvenile chronic arthritis
2.5
Children
Down syndrome
5.5
Children
Turner syndrome
6.5
Children and adults
Williams syndrome
9.5
Children
IgA deficiency
3
Children
Autoimmune thyroid disease
3
Autoimmune liver disease
13.5
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
• Ulcerös colit - en kronisk inflammation som startar i rektum och
sträcker sig proximalt till delar av eller hela kolon. I enstaka fall kan rektum
initialt vara normal.
• Crohns sjukdom - en kronisk inflammation som kan sitta i hela
mag-tarmkanalen, med segmentell utbredning, aftösa sår, inflammation i
alla vägglager samt ibland fistlar eller abscesser, framförallt analt. Hos
barn ofta isolerad Crohn-kolit!
• IBD oklassificerad (IBDU) - en kolit där man trots omfattande
utredning ej kunnat skilja mellan CD eller UC.
SYMTOM
ULCERÖS COLIT
•
•
•
•
•
•
Diarré
Blod i avföringen
Magont
Viktförlust
Feber
Symtom utanför
mag-tarmkanalen
(leder, lever)
CROHNS SJUKDOM
• Magont
• Diarré
• Viktförlust/
avplanande tillväxt
• Feber
• Blod i avföringen
• Symtom utanför magtarmkanalen (hud,
leder)
Alarmsymtom ( ”red-flags”)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
• Gastrointestinal blödning
• Ihållande kräkningar
• Ont eller svårt att svälja
• Ofrivillig viktnedgång
• Frivillig men kraftig/snabb viktförlust
• Avplanad längd- och/eller viktkurva
• Nattlig värk/tarmtömning
• Rikliga långvariga (>2v) diarréer
• Smärtlokalisation höger sida av buken
• Oklar feber eller artrit
• Försenad pubertet
• Perianala besvär
• Hereditet för IBD, celiaki eller ulcussjukdom
Hur ställer man diagnosen IBD?
• Anamnes och kroppsundersökning
• Blodprover- speglar...
- Inflammationsaktivitet - blodstatus, diff, SR, CRP, orosomucoid,
albumin,
- Nutritionstillstånd - Folsyra, B12, Ferritin (OBS! Även en akut
fasreaktant), S-Fe, TIBC
- Extraintestinala manifestationer/diffdiagnoser - Bilirubin, ASAT, ALAT,
ALP, γ-GT, PK, Amylas, Kreatinin, TTG
- Serologiska markörer - ANCA- och ASCA-antikroppar i serum (på
barnkliniken)
• Avföringsprov – speglar...
-Inflammationsaktivitet – F-Kalprotektin, F-Hb (om inte makroskopisk
blödning föreligger)
- Diffdiagnoser Odling x 2-3 (Salmonella, Yersinia, Campylobacter jejuni)
Ev. PCR/ odling EHEC
Fecesmikroskopi (cystor, maskägg) x 2-3
Clostridium difficile cytotoxin B x 2-3
Ev. virusdiagnostik avseende CMV, herpes, rota, adeno
ESPGHAN Revised Porto Criteria for the Diagnosis of Inflammatory Bowel Disease in Children and Adolescents - J Pediatr
Gastroenterol Nutr. 2014;58 (6): 795-806
PÅ BARNKLINIKEN
Endoskopi
Ulcerös kolit – uttalad inflammation
– Rektoskopi (ej på vårdcentral)
– Koloskopi, gastroskopi ( görs på barnkliniken)
– Kapselendoskopi (Eksjö)
Radiologiskundersökning
– MR-tunntarm
– Tunntarms-röntgen (små barn,
subileusmisstanke)
Crohns sjukdom - gatstensmönster
Behandlingspyramid
Kirurgi
Infliximab
Adalimumab
Vedolizumab
AZA/6-MP
Prednisolon
MTX (CD)
Budesonid (CD)
5-ASA (UC) Total enteral nutrition (CD)
Antibiotika (CD)
F-KALPROTEKTIN
• Ca- och Zn-bindande protein
• Finns fr.a. i cytoplasman i neutrofila
granulocyter
• Antibakteriell och fungostatisk effekt
chemotaktisk funktion, inducerar apoptos mm
• Svämmar ut vid celldöd (neutrofiler)
• Stabilt mot nedbrytning
Man mäter mängden avdödade
neutrofila granulocyter
=
inflammationsgrad och inflammerad
slemhinnearea
• Normalvärde < 50 mg/kg
• Gråzon 50 – 100 mg/kg
• Normalvärden saknas för barn < 4 år
• Nyfödda friska barn har kraftigt förhöjt värde
F-calprotectin är stegrat vid…
•
•
•
•
•
•
•
•
IBD ( 200 – 20 000 mg/kg )
Bakteriella enteriter ( ofta > 1000 )
Allergisk colit ( upp mot 1000 )
Celiaki ( 200 – 300 )
Obstipation ( 200 – 300, upp mot 600 )
NSAID
Pneumoni / bakteriell ÖLI
Polypos , juvenila polyper ( ofta > 1000 )
EOSINOFIL ESOFAGIT
DIAGNOSTIK
•
•
•
•
•
•
Dysfagi
Födo-obstruktion
Allergi/atopi
Ofta typiskt endoskopisk bild
I biopsi > 15 eosinifila per HPF
PPI 6-8 v med oförändrat fynd
vid ny skopi
SYMTOM
Större barn:
• Dysfagi – 90 %
• Födo-obstruktion – 60 %
• Retrosternal sveda – 25 %
Små barn:
•
•
•
•
Matvägran – aptitlöshet, smärta i halsen/bröstet vid måltid
Kräkningar – regurgitationer till munhålan
Buksmärtor
Failure to thrive
BEHANDLING
• Eliminationskost – gäller särskilt barn (spannmål, mjölk, soja, ägg, fisk, nötter)
• Lokala steroider
- t.ex. fluticason eller mometason 880 – 1760 µg/dag
(t.ex. Nasonex 4 puffar oralt x 4), sväljes, ej mat
eller dryck inom 30 min
- 8 veckors behandling, utvärdering
• Systemsteroider – i svåra fall
• Dilatation – endast i undantagsfall och med stor försiktighet
Ej rekommenderad behandling: Singulair, antihistamin, Lomudal
TACK FÖR VISAT INTRESSE!