Åtgärder för att uppnå det
minoritetspolitiska målet
Uppföljning av Ungdomsstyrelsens arbete under 2010 till oktober 2011.
Innehåll
Inledning .................................................................................... 3
Redovisning enligt instruktion ........................................................ 5
1.1
1.1.1
1.1.2
1.1.3
1.2
1.3
1.4
1.5
Externa insatser inom minoritetspolitikens tre delområden .................... 5
Diskriminering och utsatthet .............................................................. 5
Inflytande och delaktighet ................................................................. 7
Språk och kulturell identitet ............................................................... 9
Myndighetens särskilda regeringsuppdrag när det gäller nationella
minoriteter ...................................................................................... 9
Samråd med nationella minoriteter ................................................... 14
Var i organisationen finns ansvaret för myndighetens
minoritetspolitiska arbete ................................................................ 14
Hur kunskap sprids om minoriteterna och minoritetsspråken inom
myndigheten ................................................................................. 14
Referenser ................................................................................ 17
2 (17)
Inledning
I februari 2010 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag av regeringen att följa upp och analysera
myndighetens verksamhet utifrån det minoritetspolitiska målet. Tio andra myndigheter
som arbetar eller kommer i kontakt med minoritetspolitiken har fått samma uppdrag. Det
är Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget som samlar in kunskap om vilka
minoritetspolitiska insatser som myndigheterna har genomfört och som bestämmer hur
myndigheternas redovisning ska struktureras. Ungdomsstyrelsen ska rapportera om vilket
arbete som görs på myndigheten en gång om året under tre års tid. Rapporteringen görs
till Länsstyrelsen i Stockholms län (Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2010).
Ungdomsstyrelsen lämnade in en första uppföljning och analys till Länsstyrelsen under
2010. Rapporten heter Uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån det
minoritetspolitiska målet (Ungdomsstyrelsen 2010).
I den här rapporten följer vi upp och analyserar det arbete som har skett på
Ungdomsstyrelsen under oktober 2010–oktober 2011.
3 (17)
Redovisning enligt instruktion
Uppföljningen och analysen redovisas i enlighet med anvisningar från Länsstyrelsen i
Stockholms län och Sametinget (Länsstyrelsen i Stockholms län 2011).
Så här lyder de:
1) Med utgångspunkt i regeringsbeslutet vilka externa insatser har myndigheten gjort
under perioden inom de tre minoritetspolitiska delområdena:
•
•
•
diskriminering och utsatthet
inflytande och delaktighet (både centralt och om det finns lokalt)
språk och kulturell identitet
Hur har insatserna initierats? (Genom kartläggning, samråd med minoriteterna eller
annat?)
Vilka resultat har insatserna inom de olika delområdena haft för de nationella
minoriteterna?
2) Vilka (om) särskilda regeringsuppdrag har myndigheten haft under perioden när det
gäller nationella minoriteter?
Vilka resultat har insatserna haft för de nationella minoriteterna?
3) Hur ser myndighetens samråd med de nationella minoriteterna ut?
Vilka samråder myndigheten med? Hur har urvalet gått till?
4) Var i organisationen finns ansvaret för myndighetens minoritetspolitiska arbete?
5) Hur sprids kunskap om minoriteterna och minoritetsspråken inom myndigheten? Vilka
resultat har detta fått?
1.1
Externa insatser inom minoritetspolitikens tre
delområden
1.1.1
Diskriminering och utsatthet
Att skydda de nationella minoriteterna innebär att värna om de mänskliga rättigheterna,
motverka diskriminering av personer som tillhör nationella minoriteter samt främja
respekt i samhället för olikheter i ursprung, identitet, kultur och språk. Diskriminering på
grund av etnicitet eller tillhörighet till nationell minoritet ska således bekämpas aktivt och
de nationella minoriteterna ska ges förutsättningar att delta i samhällslivet på lika villkor.
(Regeringens proposition 2008 och 2009)
5 (17)
Bidragsfördelning
Mångfald har varit en prioriterad del i bedömningen vid fördelningen av projektstöd. I det
här sammanhanget innebär mångfald att olika aktörer med olika geografisk spridning kan
få ett bidrag. Det har stärkt de nationella minoriteternas organisationers möjligheter att få
stöd. Prioriteringen kommer att finnas kvar även under nästa verksamhetsår.
Expertföreläsare
Den 2 juni föreläste Priscilla Blommerus från Romska Tjejjouren på Ungdomsstyrelsens
seminarium om heder och traumabearbetning på Sätra Bruk. Seminariet handlade om hur
flickor eller kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck kan bemötas och
vårdas. Den 11 december var Priscilla Blommerus föreläsare på Ungdomsstyrelsens
seminarium Tjejjourer och ideella stödpersoner.
Referensgrupper och nätverk
Chefen på enheten för organisationsstöd har deltagit som expert vid delegationen för
romska frågor. Myndigheten har också varit med i ett nätverk som är knutet till
Europeiska socialfonden. Syftet med nätverket är att utbyta erfarenheter om andra ESFprojekt och andra EU-länders arbete och att bidra till goda förutsättningar för svenska
organisationer som vill göra projektansökningar till ESF-rådet för att förbättra romers
livssituation i Sverige. Ungdomsstyrelsen har också varit representerad i
Folkhälsoinstitutets referensgrupp i ett uppdrag om bemötande av våldsutsatta kvinnor
som tillhör nationella minoriteter.
Konferenser och möten
Den 11 oktober var myndigheten representerad på en träff i Malmö kommun. Syftet med
mötet var att de romska organisationerna skulle träffa representanter för regionala och
nationella stödorganisationer för att få information om vilka möjligheter som finns att få
hjälp.
Sprida informations- och metodmaterial
Ungdomsstyrelsen har spridit metod- och inspirationsmaterial om hur olika minoriteter
jobbar med jämställdhet. Information har spridits på myndighetens konferenser och
genom andra möten med målgruppen. Resultatet från Ungdomsstyrelsens treåriga
regeringsuppdrag (2008-2010) där vi hade i uppgift att fördela bidrag för
jämställdhetsarbete inom de nationella minoriteternas organisationer har också spridits i
samband med större konferenser.
Hur insatserna har initierats
Att mångfald prioriterats vid bidragsgivning beror på att myndigheten önskar att fler
aktörer ska få tillgång till bidragen. Ungdomsstyrelsen valde att sprida metodmaterial och
inspirationsskrifter om hur minoriteterna jobbar med jämställdhet eftersom vi såg ett
behov av det vid arbetet med bidragsformen för nationella minoriteters
6 (17)
jämställdhetsarbete. Ungdomsstyrelsen valde att bjuda in målgruppen som föreläsare på
konferenser samt att delta i referensgrupper och nätverk av samma orsak.
Resultat av insatserna
Eftersom Ungdomsstyrelsen prioriterar mångfald vid bedömningar av ansökningar om
projektbidrag har fler ansökningar från nationella minoriteters organisationer beviljats.
Genom att fördela bidrag till jämställdhetsarbete bland de nationella minoriteternas
organisationer bidrar myndigheten indirekt till att förbättra kunskapen om mänskliga
rättigheter bland de nationella minoriteterna. Av redovisningar av bidrag till
jämställdhetsarbete bland de nationella minoriteterna går det att utläsa att bidraget
medverkat till att kvinnorna har stärkt sin ställning i samhället. Det kan i sin tur stärka de
här gruppernas egenmakt. Jämställdhetsprojekt kan bidra till att enskilda personer får
kunskap om sina rättigheter och ställer krav. Projekten kan också bidra till att skapa
förtroende mellan samhällets företrädare och människor som är i en utsatt situation.
Att anlita föreläsare från de nationella minoriteterna kan bidra till att fler personer från
målgruppen blir förebilder. Det bidrar dessutom till att målgruppen blir mer synlig för
allmänheten. På lång sikt kan det minska fördomar mot och diskriminering av personer i
målgruppen. Delaktighet från målgruppen i olika sammanhang leder också till större
kunskap om målgruppens verksamhet.
1.1.2
Inflytande och delaktighet
I målet för minoritetspolitiken ingår att stärka de nationella minoriteternas möjligheter
till inflytande i frågor som berör dem inom viktiga samhällsområden.
(Regeringens proposition 2008 och 2009.)
Informationsmöte
Ett informationsmöte hölls för de nationella minoriteterna den 13 juni 2011.
Ungdomsstyrelsen presenterade olika delar i myndighetens verksamhet.
Generaldirektören, chefen på enheten för organisationsstöd och ett antal anställda svarade
på organisationernas frågor. Efter mötet har myndigheten haft en fortsatt dialog om
aktuell verksamhet med enskilda organisationer och individer.
Möte med nytänkande romska kvinnonätverket
Under våren deltog Ungdomsstyrelsen på Romska kvinnors nätverkskonferens för att
informera om de jämställdhetsbidrag myndigheten fördelar och om vad som var aktuellt
inom ramen för regeringsuppdraget om giftermål mot den egna viljan. Den 14 juni 2011
hölls ett möte mellan nytänkande romska kvinnonätverket och den del på
Ungdomsstyrelsen som arbetar med uppdraget Gift mot sin vilja. Mötet var en
uppföljning av Romska kvinnors nätverkskonferens. På mötet diskuterades den
målkonflikt som kan upplevas mellan reglerna i äktenskapsbalken och politiken för
nationella minoriteter. På mötet diskuterades också vilka typer av problem som är
återkommande hos de romska kvinnojourerna. Problem som lyftes var blodshämnd,
7 (17)
övergrepp när kvinnor vill lämna sina män och tablettmissbruk. Romska kvinnonätverket
upplever att utvecklingen stannat av. För några år sedan var det en skam att slå sin fru
medan det nu kan vara en machogrej, särskilt bland yngre män, menade någon. Det kan
finnas en rädsla som gör att få kvinnor anmäler övergrepp till polisen. Kvinnojouren vill
inte motarbeta den egna gruppen och ställer inte upp som vittnen i rättegångar. De hjälper
däremot kvinnorna att ta kontakt med myndigheterna och med socialförvaltningen.
Kvinnojouren lyfte också att få romska kvinnor vill vända sig till polisen. Jouren arbetar
förebyggande med männen och har temakvällar med mera. Kvinnorna upplever att det
finns ett behov av fortsatta samråd och att myndigheten skulle kunna utöka samarbetet
med de romska kvinnogrupperna.
Webbplats om värdegrundsfrågor
Ungdomsstyrelsen administrerar en webbplats om värdegrundsfrågor som heter
www.dialogvardegrund.nu. Där kan organisationer presentera aktiviteter och publicera
material. Det är en verktygswebb för dialog om demokrati och mänskliga rättigheter. På
webbplatsen finns idag 196 registrerade organisationer. Några av dem är nationella
minoritetsorganisationer.
Frivilligårets utställning
I samband med Europaåret för frivilligarbete 2011 organiserade Ungdomsstyrelsen
utställningen 1000 sätt att göra skillnad. Myndigheten riktade en särskild inbjudan till de
nationella minoritetsorganisationerna och erbjöd dem att delta som utställare.
Utställningen var i Europahuset den 10–12 augusti. Ingen från målgruppen valde att
medverka.
Resultat av insatserna
Genom informationsmötet har de nationella minoriteterna fått en ökad insyn i
myndighetens verksamhet. Genom att berätta om bidragsgivningen ökar kunskapen hos
organisationerna och fler projekt kan genomföras. Myndigheten har fått en viss
återkoppling på vilket stöd målgruppen önskar. Det är exempelvis hjälp innan de gör en
ansökan och stöd på lokal och regional nivå. Representanter för minoriteterna
poängterade också att det är viktigt att ta hänsyn till att minoriteternas behov är olika.
Myndigheten har blivit mer kunnig om romska kvinnors utsatthet och fått inblick i en del
av de problem som möter dem bland annat genom information från den romska
kvinnojouren. Kunskapen kan på sikt bidra till bättre anpassad verksamhet och
målgruppsinriktad information. Hos målgruppen finns en önskan om att föra kultur och
sedvänjor vidare. Ungdomsstyrelsen har uppmärksammat att det kan finnas målkonflikter
när det gäller olika politikområden.
I mötet med målgruppen har det framkommit att det saknas viss kunskap om de svenska
lagarna och dess innehåll. Därför har Ungdomsstyrelsen inom ramen för
regeringsuppdraget Gift mot sin vilja publicerat en artikel som informerar om vilka
juridiska regler som finns när det gäller tvångsäktenskap och barngiftermål i Sverige.
8 (17)
1.1.3 Språk och kulturell identitet
Att stödja de nationella minoritetsspråken så att de hålls levande innebär att de
nationella minoriteterna ska ges möjligheter att tillägna sig, använda och utveckla sitt
modersmål samt utveckla en egen kulturell identitet. De nationella minoriteterna ska
kunna överföra sitt minoritetsspråk och sin kultur till nästa generation. De nationella
minoritetsspråken, som utgör en del av det svenska kulturarvet, ska kunna bevaras och
utvecklas som levande språk i Sverige. Genom den nya lagen om nationella minoriteter
och minoritetsspråk har det allmänna ett särskilt ansvar för att skydda och främja de
nationella minoritetsspråken och att i övrigt främja de nationella minoriteternas
möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige.
(Regeringen 2008 och 2009)
Ungdomsstyrelsens webbplats
Under våren har Ungdomsstyrelsen publicerat länkar som hänvisar till information om
vilket grundskydd och vilka rättigheter de nationella minoriteterna har. Ungdomsstyrelsen
hänvisar till Länsstyrelsens webbplats som beskriver grundskyddet på nio olika
minoritetsspråk.
Översättning av information
En informationsskrift om EU-programmet Ung och Aktiv i Europa finns översatt till
romani.
Vid ett samrådsmöte i oktober ska samtal föras om vilken information som
minoritetsgrupperna har behov av och vilka delar av Ungdomsstyrelsens verksamhet som
kan vara intressant att informera om på olika minoritetsspråk.
Kommunikation på minoritetsspråk
Myndigheten undersöker för närvarande om det finns möjlighet att ge muntliga svar på
minoritetsspråk vid behov. Ungdomsstyrelsen undersöker också om vi på begäran skulle
kunna erbjuda skriftliga översättningar av beslut och motiveringar.
Hur insatserna har initierats
Insatserna som beskrivs ovan har alla initierats med stöd av den nya minoritets- och
språklagen (Regeringen 2009).
Resultat av insatserna
Inga uppföljande insatser har gjorts på detta område.
1.2
Myndighetens särskilda regeringsuppdrag när det
gäller nationella minoriteter
Ungdomsstyrelsen har haft sex regeringsuppdrag som rör nationella minoriteter under det
senaste året.
9 (17)
Följa upp och analysera den egna verksamheten utifrån
minoritetspolitikens mål
Ungdomsstyrelsen har vänt sig till Länsstyrelsen i Stockholms län för att lära sig mer om
minoritetslagstiftningen och förvaltningsmyndigheternas åtagande.
Myndigheten har också tagit initiativ till att skapa ett myndighetsnätverk för att utbyta
erfarenheter om myndigheternas insatser för att nå minoritetspolitikens mål.
En strategi har tagits fram som visar hur Ungdomsstyrelsen ska verka för att nå det
minoritetspolitiska målet. Strategin innehåller följande delar:
•
Ungdomsstyrelsen informerar när det behövs på lämpligt sätt de nationella
minoriteterna om grundskyddet och deras rättigheter.
•
Ungdomsstyrelsens personal känner till att de nationella minoriteternas har
särskilda grundläggande rättigheter och har kunskap om var i organisationen de
kan vända sig för att få rätt information.
•
Ungdomsstyrelsen arbetar för att det finns tillgång till personal eller annat stöd
utifrån som har kunskaper i minoritetsspråken när det behövs vid enskildas
kontakter med myndigheten.
•
Ungdomsstyrelsen ger de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i
frågor som berör dem och samråder så långt det är möjligt med representanter för
minoriteterna i sådana frågor.
•
Ungdomsstyrelsen samverkar med andra myndigheter för att underlätta för de
nationella minoriteternas kommunikation med förvaltningsmyndigheterna.
•
Ungdomsstyrelsen följer upp, analyserar och redovisar den egna verksamhetens
insatser för att uppnå det minoritetspolitiska målet och omprövar insatser när det
behövs.
Strategin kommer att konkretiseras ytterligare i framtiden. Ungdomsstyrelsen har
genomfört interna möten för att analysera resultat av verksamhet som genomförts tidigare
samt samlat in material och underlag till den här rapporten.
Övriga insatser redovisas under respektive rubrik i rapporten.
Fördela organisationsbidrag till ungdomsorganisationerna
Ungdomsstyrelsen fördelar bidrag till ungdomsorganisationer med stöd av Förordning
(2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. För bidragsåret 2011 fick
följande nationella minoriteters ungdomsorganisationer bidrag:
• Sverigefinska Ungdomsförbundet
10 (17)
•
•
•
Romska ungdomsförbundet
Judiska ungdomsförbundet
Saminourrá
Fördela organisationsbidrag till kvinnors organisering
Bidrag för kvinnors organisering fördelas med stöd av Förordning (2005:1089) om
statsbidrag för kvinnors organisering. Följande organisationer inom de nationella
minoritetsgrupperna fick organisationsbidrag för 2011:
• Federationen Wizo Sverige
• Internationella romska och resande kvinnoforum (IRKF)
Fördela projektbidrag utifrån regeringens uppdrag och satsningar
Myndigheten har ett flertal olika projektbidrag som målgruppen är välkommen att söka
för sin verksamhet. Ansökningstrycket har varit högt och prioriteringarna har avgjort
vilka som fått bidrag. En prioritering är mångfald.
Det senaste året har följande projekt beviljats bidrag:
• Roma nation
Ledarutbildning för unga romer, fördjupning
• Teater DeVill
SOS-romer
• Le Romane Nevimata
Nätverksträff för Sveriges nationella minoriteter.
• Riksorganisationen Same Ätnam (RSÄ)
Sveriges Nationella Minoriteters anti-rasistiska forum
• Framtidens unga romer
Unga romers studieväg
Fördela bidrag till jämställdhetsarbete i de nationella minoriteternas
organisationer
Under 2008–2010 har Ungdomsstyrelsen haft i uppdrag att fördela bidrag till
jämställdhetsarbete i de nationella minoriteternas organisationer. De organisationer som
fått bidrag har haft möjlighet att delta på en slutkonferens för att diskutera erfarenheter
och utmaningar de mött i sina verksamheter. De har också kunnat lämna synpunkter och
förslag på innehåll i slutrapporten under en särskild remissrunda. Verksamheten
slutredovisades den 31 december 2010 (Ungdomsstyrelsens skrifter 2010).
Den 7 juli beslutade regeringen att Ungdomsstyrelsen på nytt ska fördela bidrag till de
nationella minoriteternas organisationer (Regeringsbeslut 11:2 Uppdrag att fördela
bidrag för jämställdhetsarbetet till de nationella minoriteternas organisationer).
Uppdraget löper under perioden 2011–2014 och omfattar totalt 12 miljoner kronor. En
första utlysning sker i oktober 2011.
11 (17)
Särskild prioritering i EU-programmet Ung och Aktiv i Europa.
Ungdomsstyrelsen är nationellt kontor för EU-programmet Ung och Aktiv i Europa. Vi
handlägger bland annat ansökningar om ungdomsutbyten och volontärtjänst. Ungdomar
från nationella minoriteter är prioriterade. För bidragsåret 2011 fick följande organisation
från de nationella minoriteterna bidrag:
• Romano Paso
Resultat av insatserna
Medarbetare och ansvariga chefer har en ganska god grundkunskap om livssituationen för
nationella minoriteter. Under de senaste åren har målgruppskontakter med minoriteter
ökat och en tillsynes bra dialog och ett samråd har skett då det funnits behov.
Ungdomsstyrelsen har en medvetenhet om att uppdragen ska genomföras inom
myndighetens befintliga ekonomiska ramar och strävar efter en effektiv och rättssäker
verksamhet.
Ungdomsstyrelsen saknar dock ännu vägar att kommunicera med målgruppen på det
språk de önskar. Likaså kan kunskapen om målgruppens behov av information alltid
utvecklas. Insatser på dessa områden har till viss del påbörjats eller kommer att
genomföras under kommande period.
Organisationsbidrag
Myndigheten fördelar bidrag till ungdomsorganisationer och till kvinnors organisering.
Det gör det möjligt för organisationerna att växa och påverka samhället. Romska
ungdomsförbundet har exempelvis fått fler medlemmar under de senare åren och når nu
upp till en högre nivå i bidragssystemet.
Sverigefinska ungdomsförbundet har genom Länsstyrelsen gjort Ungdomsstyrelsen
uppmärksam på en reglering i den nya förordningen som kan innebära att de nationella
minoriteternas organisationer blir missgynnade i sin särbehandling. Den här
missgynnande regleringen skulle kunna ske i samband med beräkningen av bidraget.
Regleringen innebär att ett bidrag ska fördelas med ett fast bidrag och ett rörligt bidrag
som beräknas efter antal medlemmar och föreningar. En minoritetsorganisation som är i
minoritet skulle i praktiken få ett lägre bidrag. Ungdomsstyrelsen bereder nu frågan på
myndigheten i samband med att nya fördelningsprinciper för bidraget 2013 ska tas fram.
Ungdomsstyrelsen har också fört informationen vidare till departementet.
Projektbidrag
Uppdraget att fördela jämställdhetsmedel för de nationella minoriteterna har bland annat
lett till att ett mer systematiskt jämställdhetsarbete har påbörjats bland
minoritetsorganisationerna. Flertalet organisationer uttrycker att bidraget har lett till att de
kunnat göra jämställdhetsfrågorna till sina. Jämställdhetsfrågan har aktualiserats och det
har krävts eftertanke och analys både av sitt eget, familjens, minoritetsgruppens och
samhällets agerande. Vissa organisationer vittnar också om förändrade attityder hos dem
som har deltagit i projekten. Samverkan är en framgångsfaktor som lyfts av så gott som
12 (17)
samtliga minoritetsorganisationer som drivit jämställdhetsprojekt inom ramen för
uppdraget. Relationen mellan kultur, tradition och jämställdhet är ett tema som i princip
alla organisationer som drivit projekt inom ramen för uppdraget berört. Det är en
gemensam nämnare för de nationella minoriteterna. Samverkan har lett till ett ömsesidigt
erfarenhetsutbyte och gemensamma aktiviteter. Projekten har till exempel kunnat stärka
minoritetskvinnors självkänsla genom att de upplevt att de tillhör ett sammanhang. De
utmaningar som delats i projekten har också gjort det möjligt att identifiera gemensamma
sätt att arbeta vidare vilket har lett till ett ökat engagemang i arbetet. Projekten har också i
så gott som samtliga fall lett fram till en gemensam plattform där organisationerna kunnat
diskutera och arbeta med jämställdhetsfrågor bland olika nationella minoriteter.
Jämställdhetsfrågan har satts på agendan och innebörden av jämställdhetsbegreppet har
börjat diskuteras inom de organisationer som medverkat i satsningen på jämställdhet
bland nationella minoriteter.
Bidragsgivningen till jämställdhetsarbete hos nationella minoriteter kan stärka kvinnors
ställning i föreningslivet. En sådan utveckling kan leda till att fler kvinnoorganisationer
eller kvinnosammanslutningar startas inom de nationella minoriteterna och därigenom
söker egna organisationsbidrag för kvinnors organisering.
För övriga redovisade projektbidrag är det för tidigt att redovisa resultat. Däremot
presenteras respektive projektidé kortfattat nedan:
•
Roma nation
Har fått stöd för att tillsammans med Sundbybergs Folkhögskola utveckla en
ledarutbildning för unga romer. Erfarenheterna dokumenteras i en rapport.
•
Teater De Vill
Ungdomsstyrelsen kommer att delfinansiera ett projekt som vill förändra attityder och
som kommer att sprida kunskap om romernas situation i Sverige. Projektet kommer även
att belysa romernas situation i ett internationellt perspektiv historiskt sett och idag. En
teateruppsättning skriven av Teater De Vill som heter Djesa kommer att presenteras i
skolor och liknande verksamheter för att väcka reflektion och diskussion.
Handledningsmaterial som kan användas i skolor även efter det att pjäsen inte längre sätts
upp tas fram via en pedagog som kommer att ha förberedande diskussioner och följa upp
de olika funderingar och reaktioner som pjäsen väcker. Projektet kommer att utvärderas
av en student vid Centrum för barnkulturforskning på Stockholms universitet. Projektet
görs i samarbete med È Romani Glinda och Domino Kai.
•
Le Romane Nevimata
Får bidrag för att leda arbetet och samordna träffar inom det nätverk av nationella
minoriteter som bildats med syfte att stärka minoritetskvinnors ställning och öka
kunskapen om jämställdhetsarbete. Projektet ska utveckla nätverket och bidra till
erfarenhetsutbyte, samarbete och en gemensam handlingsplan för nätverket.
•
Riksorganisationen Same Ätnam (RSÄ)
Har fått bidrag för att skapa ett gemensamt nationellt forum för de fem nationella
minoriteterna där de kan utbyta erfarenheter om rasism och intolerans. Organisationen
13 (17)
ska under projektperioden samverka med Centrum mot rasism runt uppbyggnaden av ett
nationellt nätverk och om regionala nätverk för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling
mot rasism, genom att medverka vid nationella nätverksträffar.
•
Framtidens unga romer - unga romers studieväg
Organisationen ska hitta metoder för att nå unga romer 16–25 år som varken arbetar eller
studerar. De ska också skapa nya möjligheter för unga romer att ta sig till studier och
arbete. Projektet ska skapa kontaktytor mellan föreningar, utbildningsanordnare,
kommuner och arbetsmarknadens parter samt ESF-projektet Nya utbildningsinsatser med
och för romer samt bidra till ökad kunskap om romers villkor och behov. Projektet ska
dokumenteras och erfarenheterna spridas till fler kommuner, utbildningsanordnare samt
föreningar. Projektet ska genomföras i nära samarbete med Sundbybergs folkhögskola
och Södertälje kommun.
1.3
Samråd med nationella minoriteter
Den 26 oktober har målgruppen bjudits in till ett samrådsmöte om det nya uppdrag där
myndigheten ska fördela bidrag för jämställdhetsarbete inom de nationella
minoritetsorganisationerna.
Vilka myndigheten samråder med och hur urvalet har gått till
Ungdomsstyrelsen har valt att samråda med de nationella minoriteters organisationer som
har fått bidrag genom Länsstyrelsen Förordning (2005:765) om statsbidrag för nationella
minoriteter samt organisationer som har sökt och beviljats bidrag genom
Ungdomsstyrelsens projekt- och organisationsbidrag.
1.4
Var i organisationen finns ansvaret för
myndighetens minoritetspolitiska arbete
För att arbeta med uppdraget om uppföljning och analys av den egna verksamheten
utifrån minoritetspolitikens mål har en samordnare för uppföljnings- och
rapporteringsuppdraget utsetts. Samordnaren är placerad på enheten för
organisationsstöd. Enhetschefen på enheten för organisationsstöd har utsetts som
kontaktperson inom ledningsgruppen. Avstämningar med anledning av uppdraget har
också skett med övriga enheter på myndigheten.
1.5
Hur kunskap sprids om minoriteterna och
minoritetsspråken inom myndigheten
Kanslimöte
Ungdomsstyrelsen har obligatoriska kanslimöten för hela personalgruppen en gång
varannan vecka. Under hösten 2010 bjöds Lennart Rhodin som är chef för Länsstyrelsen
in för att informera personalen om den nationella minoritetspolitiken och om
myndighetens uppdrag att följa upp och analysera den egna verksamheten utifrån det
minoritetspolitiska målet. Informationen har sedan publicerats och spridits internt via
myndighetens intranät.
14 (17)
Den 10 oktober höll företaget Funka nu en kort genomgång för personalen om tillgängligt
språk.
Enhetsmöte
Ungdomsstyrelsen är uppdelad i fyra enheter: Stabsenheten, enheten för internationellt
samarbete, enheten för nationell- och kommunal ungdomspolitik och enheten för
organisationsstöd. De samlas under ett enhetsmöte varannan vecka. Resultatet av den
första uppföljningen och analysen av den egna verksamheten utifrån det
minoritetspolitiska målet föredrogs dels på ett enhetsmöte och publicerades på
myndighetens webbsida.
Intranätet
I samband med den språkkartläggning som genomfördes bland personalen under våren
2011 publicerades länkar om den nya minoritetspolitiken på intranätet. I artikeln fanns
hänvisningar till den nya lagen och uppdraget om uppföljning och analys av den egna
verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet.
Kunskapsutbyte mellan handläggare
Mellan handläggarna sker en löpande dialog och ett kunskapsutbyte om aktuella frågor.
Flera verksamheter möter representanter från de nationella minoritetsorganisationerna i
den ordinarie verksamheten. Ett exempel är medarbetare som jobbar med uppdraget Gift
mot sin vilja.
Frukostseminarium
Onsdagen den 14 september genomförde Ungdomsstyrelsen ett frukostseminarium utifrån
det nya regeringsuppdraget där vi ska fördela bidrag till jämställdhetsarbete för nationella
minoriteters organisationer. Under seminariet presenterades slutsatser från tidigare
bidragsgivning på området. (Ungdomsstyrelsen 2010). Under seminariet fördes ett samtal
om vilka prioriteringar som bör gälla för att kunna säkra ett långsiktigt arbete med
jämställdhet i målgruppens organisationer.
Språkkartläggning
Under våren och hösten har personalens kunskaper i minoritetsspråken kartlagts för att ge
en bild av vilken kunskap som finns och vilken kunskap som Ungdomsstyrelsen saknar.
Resultat av insatserna
Personalen på Ungdomsstyrelsen har fått en större inblick i minoritetspolitiken. Flera
personer vittnar om att de har fått en större förståelse för uppdraget. Det har också gjort
att nya förslag om insatser, från olika verksamhetsområden har lyfts. Ungdomsstyrelsens
ledningsgrupp har diskuterat vilka insatser som kan genomföras för att närma oss det
minoritetspolitiska målet.
15 (17)
Språkkartläggningen visar att det saknas kompetenser inom alla minoritetsspråk utom ett,
finska. En process har påbörjats för att Ungdomsstyrelsen på förfrågan och vid behov ska
kunna erbjuda målgruppen att kommunicera med myndigheten på sitt eget språk.
16 (17)
Referenser
Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk
Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget (2011). Anvisningar för att följa upp och
analysera den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet under perioden
oktober 2010-oktober 2011.
Regeringens proposition 2008/09:158. Från erkännande till egenmakt – regeringens
strategi för de nationella minoriteterna.
Regeringsbeslut 11:2 Uppdrag att fördela bidrag för jämställdhetsarbetet till de
nationella minoriteters organisationer.
Regeringsbeslut 2 Uppdrag att följa upp och analysera den egna verksamheten utifrån
det minoritetspolitiska målet.
SFS (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer.
SFS (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering.
SFS (2005:765) om statsbidrag för nationella minoriteter
Ungdomsstyrelsen (2010) Jämna steg. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
17 (17)
