Energi- och Klimatstrategi för hållbar

Energi- och Klimatstrategi för hållbar
energianvändning 2013-2017
Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, § 60
2 (21)
3 (21)
Oskarshamns kommuns vision och inriktning
I och med allt större insikt om riskerna med utsläpp av växthusgaser och vikten av trygg och
hållbar energianvändning är det viktigt för Oskarshamns kommun att arbeta allt mer
strategiskt med energi- och klimatfrågor. Energi- och klimatstrategin anger kommunens
riktlinjer för en hållbar utveckling på energiområdet under perioden 2013-2017, med sikte på
år 2020. Ny kunskap tillkommer kontinuerligt, vilket gör att denna strategi ska vara ett
levande dokument som uppdateras vartefter.
Målet är att koldioxidutsläppen i kommunen minskar med 50 % mellan 1990 och 2020.
Detta ska uppnås genom genomförande av strategin och medföljande åtgärder, såsom att:
Miljöpåverkan från energianvändningen minskar
Den lokala produktionen av förnybar energi ökar
Energianvändningen effektiviseras och andelen förnybar energi ökar av det som
används
Energitillförseln och distributionen är säker och tillräcklig
Åtgärderna i handlingsplanen (SEAP) inom ramen för Borgmästaravtalet finns listade och
beskrivna i bilaga 1.
Förord
År 2009 antog kommunfullmäktige visionen " Oskarshamn - ett internationellt energicentrum
och en tillväxtkommun med hög livskvalitet". Övergripande mål är att kommunen skall ha en
säker och trygg energiförsörjning som är fossilbränslefri till år 2030. Oskarhamn står bakom
Kalmar läns vision om en fossilbränslefri region 2030. I kommunen finns flera stora
energiföretag samt energirelaterad forskning och energifrågor står högt på kommunens
dagordning.
Flera åtgärder i Oskarshamn har genom åren minskat miljöbelastningen från
energianvändningen: ett exempel är utbyggnaden av fjärrvärme, liksom konvertering av större
oljepannor i t.ex. skolor till biobränslen. Från år 2012 finns ett tankställe för biogas i
kommunen, och vid renovering och utveckling av offentliga byggnader är effektivisering av
energianvändningen en självklar del.
Denna strategi ska förtydliga kommunens strategiska val för en hållbar energianvändning och
för att hindra och lindra de pågående klimatförändringarna. Strategin utgår från kommunens
vision och åtaganden, och ska tillsammans med övriga kommunala planer och
verksamhetsplaner fungera som kommunens energiplan och uppfylla åtagandet som
kommunen gjort i och med undertecknandet av EU:s Borgmästaravtal i februari 2012.
Peter Wretlund, kommunstyrelsens ordförande
4 (21)
Innehållsförteckning
Bakgrund .................................................................................................................................... 5
Syfte ........................................................................................................................................ 5
Global uppvärmning och klimatförändringar ......................................................................... 5
Växthuseffekten .................................................................................................................. 5
Klimatförändringar i Sverige och Kalmar län .................................................................... 5
Kommunens roller .................................................................................................................. 6
Avgränsning............................................................................................................................ 6
Organisation av klimatarbetet i kommunen............................................................................ 7
Lagstiftning och energipolitik .................................................................................................... 7
Lagen om kommunal energiplanering och miljöbalken ......................................................... 7
Klimatmål i EU och Sverige ................................................................................................... 8
EU:s klimat- och energipaket 20-20-20.............................................................................. 8
En sammanhållen klimat- och energipolitik i Sverige........................................................ 8
Nationella miljökvalitetsmål och regionala miljömål och handlingsprogram ................... 8
Kalmar län - En fossilbränslefri region 2030 ..................................................................... 8
Kommunala riktlinjer, underlag och åtaganden ......................................................................... 9
Kommunala styrdokument ..................................................................................................... 9
Andra underlag ..................................................................................................................... 10
Nätverk och åtaganden ......................................................................................................... 10
Energibalans ............................................................................................................................. 11
Om kommunen ..................................................................................................................... 11
Energi.................................................................................................................................... 11
Energianvändning inom olika sektorer ............................................................................. 12
Utsläpp av växthusgaser ................................................................................................... 12
Lokal energiproduktion .................................................................................................... 13
Strategiska områden för en hållbar utveckling ......................................................................... 14
1. Hållbar bebyggelse ........................................................................................................... 14
2. Hållbar konsumtion .......................................................................................................... 14
3. Hållbara transporter .......................................................................................................... 15
4. Hållbar energianvändning och energiproduktion ............................................................. 15
5. Information och samverkan .............................................................................................. 15
Information och genomförande ................................................................................................ 15
Utvärdering och uppföljning .................................................................................................... 16
Källor ........................................................................................................................................ 16
Bilaga 1 ..................................................................................................................................... 17
5 (21)
Bakgrund
Syfte
Energi- och klimatfrågan är en av de största utmaningar som världen och Oskarshamns
kommun står inför. Det sätt som vi arbetar med energi- och klimatfrågor har stor betydelse för
en hållbar samhällsutveckling i kommunen, inte minst eftersom energi och klimat också är
kopplat till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling.
I september 2011 beslutade kommunfullmäktige om att skriva under Borgmästaravtalet
(Covenant of Mayors), som ett första steg i ett strategiskt arbete för hållbar utveckling.
Därmed har kommunen förbundit sig att arbeta aktivt med klimatfrågan. Den övergripande
energi- och klimatstrategin ska förtydliga kommunens ställningstaganden för ett hållbart
energisystem och minskad klimatpåverkan, och öka möjligheterna till samverkan med andra
aktörer för att driva dessa frågor.
Energi- och klimatstrategin kommer att vara kommunens gällande energiplan och ska därmed
uppfylla Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439).
Global uppvärmning och klimatförändringar
Växthuseffekten
Växthuseffekten innebär enkelt uttryckt att gaser i atmosfären håller kvar en del av den värme
som utstrålas från jordytan. Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet
på jorden och utan den skulle det vara nästan 35 grader kallare vid jordytan än det är idag.
Idag upplever vi en global uppvärmning som sker snabbare än någonsin tidigare i
mänsklighetens historia. Klimatforskare världen över är överens om att denna förändring i
klimatet beror på utsläpp från människors verksamheter som förändrar atmosfärens kemi, och
därigenom förstärker den naturliga växthuseffekten. Mänsklighetens utsläpp av växthusgaser
orsakas framför allt av förbränning av fossila bränslen för produktion av och ändrad
markanvändning.
Den största delen av våra utsläpp av växthusgaser i Oskarshamn och Kalmar län kommer från
energiproduktion som ger el och värme, samt från våra transporter.
Klimatförändringar i Sverige och Kalmar län
Den globala uppvärmningen och de klimatförändringar som kommer kan innebära en rad
konsekvenser för Sveriges del. Under perioden 1961-1990 var årsmedeltemperaturen i
Sverige strax under 5 grader Celsius. På 30 års sikt beräknas årsmedeltemperaturen i Kalmar
län att öka med cirka 2 grader, och med upp mot 4 grader till omkring år 2100.
Modellering av klimatförändringarna visar på att det blir generellt ökad nederbörd i hela
landet. Även antalet tillfällen med skyfall och intensiteten i extrem nederbörd kommer att öka.
6 (21)
Ökad nederbörd och mer intensiva regn gör att översvämningar blir vanligare längs kuster
samt längs sjöar och vattendrag. Förändringar i nederbörd liksom ökad avdunstning kan leda
till ökad sommartorka i södra Sverige.
Kommunens roller
Kommunen är enligt lag skyldig att upprätta en energiplan för tillförsel, distribution och
användning av energi i kommunen1. Samhällsplanering spelar en viktig roll om vi ska nå
energi- och klimatmålen och därmed minska klimatförändringen. Översikts- och detaljplaner
är viktiga vad gäller energianvändning t.ex. vid lokalisering av ny bebyggelse och hur den
placeras i terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka
uppvärmningssystem som kan användas.
En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel mot en hållbar
utveckling. Kommunen som organisation bidrar med en relativt stor del av kommunens totala
utsläpp av växthusgaser. Genom att se över sin energiförbrukning, tjänsteresor, transporter
samt inom ramen för upphandling ställa klimatkrav, kan kommunen minska sin egen
klimatpåverkan avsevärt.
Kommunen kan också agera utifrån sina roller som offentlig aktör, myndighetsutövare,
informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till ett energibolag. I egenskap av
dessa olika roller kan kommunen också nå andra viktiga aktörer som producerar, distribuerar
och använder energi. Det är viktigt att ha en aktiv dialog om energi- och klimatarbetet med
både invånare och näringsliv.
Avgränsning
Klimatarbetet består både av att hindra negativ klimatpåverkan och att lindra effekterna av ett
förändrat klimat. I denna strategi är utsläppsbegränsningen i fokus, det vill säga att hindra.
Energi- och klimatstrategin ska leda till att begränsa klimatpåverkan samtidigt som
energiförsörjningen säkerställs. Detta är ett strategiskt dokument, med avsikten att fastställa
övergripande mål. Den ska användas som ett underlag till konkreta och mätbara mål i
förvaltningarnas och bolagens verksamhetsplaner, och i kommunens handlingsplan för
energieffektivisering.
Klimat- och energistrategin har också en funktion som information till samhällsaktörer och
medborgare om kommunens ambitioner på området, och som underlag för dialog om hur
målen ska uppnås.
Även om koldioxid är den mest omtalade så finns det flera klimatpåverkande gaser. Metan
och lustgas (dikväveoxid) är dessutom ännu kraftfullare växthusgaser än koldioxid. Men
åtgärder för att minska utsläpp av dessa gaser har inte lika stark koppling till energiområdet
1
Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 3§
7 (21)
och ligger ofta längre från kommunens möjligheter till inflytande. Dessutom är det statistiska
underlaget på kommunal nivå mer osäkert. Den här strategin har huvudfokus på att minska
koldioxidutsläpp och andra miljöpåverkande utsläpp från energianvändningen.
Organisation av klimatarbetet i kommunen
Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det strategiska klimat- och energiarbetet.
Den operativa organisationen består av en politiskt tillsatt styrgrupp, en samordnare och ett
tjänstemannanätverk. Styrgruppen inrättades år 2012 av kommunstyrelsen, och ansvarar för
att driva arbetet med hållbarhetsfrågor, energi och miljö framåt i kommunen. Gruppen bygger
vidare på erfarenheter från arbetet med projektet Uthållig kommun, och ska bland annat
övervaka genomförandet av kommunens Energieffektiviseringsstrategi 2010-2014.
Ett nätverk av tjänstemän har tillsatts för att följa upp utvecklingen, samla kunskap om
pågående arbete och initiera vidare arbete. Nätverket består av tjänstemän från alla
kommunens förvaltningar och bolag. Även vissa kommunala stiftelser samt representanter för
en lokal företagarförening och det regionala energikontoret deltar. För arbete med specifika
projekt eller frågor inrättas arbetsgrupper vid behov. År 2012 inrättades en tjänst som Energioch klimatstrateg i kommunen. Strategen är placerad på Samhällsbyggnadskontoret och har
till uppgift att driva och följa upp arbetet, att ge underlag till styrgruppen och fungerar som
sammankallande för tjänstemannanätverket.
Lagstiftning och energipolitik
Kommunen har vissa skyldigheter enligt lag. Energiområdet berörs av flera lagar och
regelverk. Direktiv från EU arbetas efterhand in i den svenska lagstiftningen. Energi- och
klimatområdet har under 2000-talet blivit en viktig global fråga. Stärkt lagstiftning och nya
riklinjer för en effektivare energianvändning är att vänta.
Lagen om kommunal energiplanering och miljöbalken
Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan
för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen ska vara fastställd av
kommunfullmäktige. Lagen säger även att kommunen i sin planering ska främja
hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel.
Energiplanering kräver helhetssyn och hänsynstagande till miljöeffekter i såväl ett lokalt och
regionalt som i ett globalt perspektiv. Miljöaspekterna ska integreras i planen eller
programmet så att en hållbar utveckling främjas. I de fall planen kan antas medföra en
betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas.
8 (21)
Klimatmål i EU och Sverige
EU:s klimat- och energipaket 20-20-20
Den Europeiska Unionen har enats om ett klimat- och energipaket. Det innebär att med
utgångspunkt från 1990 ska EU fram till år 2020 minska sina växthusgasutsläpp med 20 %,
förbättra sin energieffektivitet med 20 % och öka andelen förnybar energi till 20 % av den
totala energiförbrukningen. Ambitionerna fördelas olika mellan länderna då förutsättningarna
skiljer sig. Många europeiska städer har åtagit sig att minska utsläppen ytterligare genom att
underteckna borgmästaravtalet (på engelska Covenant of Mayors).
Inom EU-samarbetet prioriteras också arbetet med att främja en säker energiförsörjning.
Åtgärder för att trygga energiförsörjningen gäller att uppnå målen om förnybar energi och
energieffektivitet i unionen, såväl som att medlemmarna kan agera tillsammans i en kris.
En sammanhållen klimat- och energipolitik i Sverige
I klimatpropositionen (prop. 2008/2009:162) aviserade regeringen mål och planer för att
minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Tre handlingsplaner togs fram för omställningen:
för en fossiloberoende fordonsflotta, för ökad energieffektivisering och för främjandet av
förnybar energi. Målen för klimat- och energipolitiken till år 2020 (jämfört med 1990) är:
40 procent minskning av klimatutsläppen
Minst 50 procent förnybar energi
20 procent effektivare energianvändning
Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn
Visionen är att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan
nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären 2050. I utredningen konstateras att de stora
utmaningarna är att ställa om transporterna och industrins processer, men vi behöver också
hushålla med energi och resurser och ställa om våra konsumtionsmönster.
År 2009 beslutade regeringen om en förordning (SFS 2009:1533) om statligt stöd till de
kommuner och landsting som arbetar strategiskt med energieffektivisering i den egna
verksamheten. Det är en del av en satsning i ett energieffektiviseringsprogram för perioden
2010-2014 där den offentliga sektorn förväntas vara ett föredöme.
Nationella miljökvalitetsmål och regionala miljömål och handlingsprogram
Energianvändningen påverkar flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Främst "Begränsad
klimatpåverkan" och "God bebyggd miljö", men även "Frisk luft", "Bara naturlig försurning"
och "Ingen övergödning". Miljömålssystemets struktur och organisation har nyligen
förändrats, och nya regionala handlingsplaner för att nå miljömålen ska nu tas fram.
Kalmar län - En fossilbränslefri region 2030
Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi (RUS) har bl.a. som mål att länet år 2030 ska vara
en fossilbränslefri region. Detta innebär att det inte ska ske något nettoutsläpp av fossil
9 (21)
koldioxid från Kalmar län och att länet då ska producera minst lika mycket förnybar energi
som den energi som används i länet. Arbetet för en fossilbränslefri region samlas under
namnet Nooil, och några av initiativen handlar t.ex. om att utveckla tillverkning och
användning av biogas i länet och att utveckla mer vindkraft. Målen är att:
Bidra till en hållbar tillväxt i Kalmar län – fler jobb och mer export
Göra att Kalmar län år 2030 inte har några nettoutsläpp av fossil koldioxid
Effektivisera länets energianvändning
Till år 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid minska med minst 30 procent jämfört med
1990. Till år 2020 ska minskningen vara 50 procent.
Kommunala riktlinjer, underlag och åtaganden
Kommunfullmäktige har antagit visionen " Oskarshamn - ett internationellt energicentrum
och en tillväxtkommun med hög livskvalitet". Det finns flera kommunala styrdokument och
underlag som energi- och klimatstrategin har koppling till, och Oskarshamns kommun
medverkar i flera nätverk av kommuner som samverkar inom energiområdet.
Kommunala styrdokument
Energieffektivisering och minskade utsläpp behandlas utifrån olika perspektiv i följande
kommunala styrdokument:
Översiktsplan 2000
Översiktsplanen utgör kommunens aktuella bedömning av hur mark- och vattenområden
kommer att användas och hur bebyggelsen utvecklas i stora drag. Översiktsplanen är också en
redovisning av allmänna intressen som kräver hänsynstaganden vid användning av olika
områden. Planens tidsperspektiv är 15-20 år. Planen aktualiserades senast år 2010. En
revidering av Översiktsplanen påbörjas år 2013.
Vindkraftsplan – tematiskt tillägg till översiktsplanen
Planen antogs av kommunfullmäktige i mars 2011, och behandlar etablering av vindkraft för
området väster om E22 i Oskarshamns kommun. Mindre lämpliga områden för
vindkraftsutbyggnad har identifierats, och riktlinjer anges för placering och provning av
vindkraftverk. Planen har bedömts som att den bidrar till de nationella och regionala mål som
finns för utbyggnad av vindkraft. I Sveriges handlingsplan för förnybar energi anges att det år
2020 ska finnas planeringsförutsättningar för att vindkraften ska kunna producera 30 TWh per
år.
Fördjupad översiktsplan över Oskarshamns stad
Processen pågår för att ta fram en fördjupad översiktsplan, som ska antas under 2013. Planen
hanterar övergripande frågor som rör den fysiska planeringen i centralorten, med
10 (21)
utgångspunkten att staden ska växa på ett hållbart sätt fram mot 2030. Planen genomsyras av
visionen att nå tillväxt, attraktivitet och hållbarhet i staden.
Energieffektiviseringsstrategi 2010-2014
Kommunen har upprättat en energieffektiviseringsstrategi med mål för effektivare
energianvändning i den kommunala verksamheten. I fokus är mål och åtgärder för effektivare
energianvändning i byggnader, minskad klimatpåverkan från tjänsteresor samt att ställa ökade
krav på energi- och miljöprestanda vid upphandling av varor och tjänster. Målen gäller till
2014 och 2020. I och med denna strategi har årlig uppföljning av kommunens
energianvändning och klimatutsläpp införts. I strategin finns en handlingsplan för strategiskt
energieffektiviseringsarbete i kommunen till och med år 2014.
Andra underlag
Klimatförändringar och havsnivåhöjning
Länsstyrelsen i Kalmar län tog år 2011 fram en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys för
länet, Klimat i förändring – möjligheter och utmaningar för Kalmar län. I analysen beskrivs
vilka konsekvenser som förväntas i regionen fram till år 2100, på grund av de globala
utsläppen av klimatpåverkande gaser. Generellt förväntas höjd medeltemperatur och större
årsmedelnederbörd, något som främst märks då vintrarna kommer att bli varmare och blötare.
Under sommaren ökar risken för värmeböljor och torka. Extrema väder som skyfall väntas
också bli kraftigare och mer frekventa. Medelvattennivån i havet höjs med 1 meter till år
2100, och högsta extremvattennivå kan då bli hela 2,5 meter över dagens medelvattennivå.
Oskarshamns kommun har hittills inte gjort någon analys av hur klimatförändringarna
kommer att påverka kommunens geografiska område och verksamheter inom detta. Med hjälp
av geografiska informationssystem (GIS) har en bild tagits fram som visar på hur höjda
havsnivåer påverkar staden och kusten däromkring. Kommunen kommer framöver att behöva
ta ett samlat grepp för att hantera konsekvenserna.
Nätverk och åtaganden
Att delta i nätverk är ofta förknippat med någon form av förbindelse där man delar en
gemensam vision eller målsättning. Oskarshamns kommun är med i flera nätverk inom
energiområdet.
Borgmästaravtalet – Covenant of Mayors
Detta klimatinitiativ lanserades av EU-kommissionen, och innebär att företrädare för städer
och regioner i Europa ansluter sig till ett avtal för att arbeta för en hållbar energianvändning. I
och med undertecknandet av avtalet åtar sig deltagarna att gå längre än EU:s mål vad gäller
att minska koldioxidutsläppen. Oskarhamns kommun beslutade att ansluta sig till avtalet den
12 september 2011. Energi- och klimatstrategin är ett led i uppfyllandet av åtaganden i
avtalet.
11 (21)
Union of Baltic Cities (UBC)
Oskarshamns kommun är medlem i nätverket Union of the Baltic Cities. UBC samlar drygt
100 städer i länderna kring Östersjön. Oskarshamns kommun är värd för UBC:s
energikommission. Förutom denna arbetar UBC i grupper med fokus på miljö, transport och
stadsplanering, där städerna arbetar för att lära av varandra, utbyta goda erfarenheter, utveckla
projekt samt för att driva ett strategiskt påverkansarbete gentemot till exempel EU i frågor av
gemensamt intresse. UBC:s övergripande mål är att stärka Östersjöregionen som en hållbart
konkurrenskraftig region i norra Europa och som en del av EU.
Föreningen Energikontor Sydost
Oskarshamns kommun är medlem i föreningen Energikontor Sydost, och har representation i
föreningsstyrelsen. Föreningens syfte är att kontinuerligt utveckla och stärka sydostregionens
och medlemmarnas strategiska energi- och miljöarbete. Fokus är på energieffektivisering och
förnyelsebara bränslen samt relaterade möjliga besparingar och tillväxtmöjligheter. Arbetet
bedrivs i form av ett regionalt energikontor, Energikontor Sydost.
Energibalans
Om kommunen
Oskarshamns kommun ligger i Kalmar län och har knappt 26 200 invånare (år 2011).
Kommunens yta är 1 054 km2, vilket ger 24,9 invånare per kvadratkilometer. Kommunen
gränsar till Östersjön med 320 km fastlandskust, och knappt 5 500 öar i havet ingår i
kommunens område. I kommunen finns tio tätorter, varav centralorten Oskarshamn är den
största.
Näringslivet domineras av några större arbetsplatser: kärnkraftverket OKG i norra delen av
kommunen, samt industrier som batteritillverkaren Saft och lastbilsfabriken Scania. I
kommunen finns flera verksamheter, forskning och utbildning knutna till kärnkraftverket,
bland annat SKB (Svensk Kärnbränslehantering), Äspölaboratoriet och
högskoleutbildningssamarbeten med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
Energifrågor är prioriterade på kommunens dagordning, eftersom här finns flera stora
energiföretag, bland annat ett kärnkraftverk med tre av Sveriges tio reaktorer i drift. Redan
1999 ingick Oskarshamns kommun i "Industriprojekt Oskarshamn" med syftet att minska
elanvändningen i de stora industriföretagen i kommunen. Projektet genomfördes i samverkan
med Linköpings universitet och det regionala energikontoret. Oskarshamns kommun har även
varit en aktiv part i det nationella projektet "uthållig kommun" sedan starten. Syftet var att
driva ett strategiskt arbete för ett uthålligt energisystem.
Energi
Under år 2008 tillfördes Oskarshamns kommun totalt 937,4 Gigawattimmar (GWh) energi. 40
procent av energitillförseln var från förnyelsebara källor. För år 2008 tillfördes cirka 388
12 (21)
GWh från fossila bränslen, cirka 181 GWh kom från förnyelsebara bränslen och 365 GWh var
elenergi. Den totala energitillförseln har varit förhållandevis konstant över åren, men en viss
omsvängning till en högre andel förnyelsebar energi har skett. Den totala energitillförseln har
minskat något från cirka 1052 GWh (år 1990) till cirka 938 GWh (år 2008).2 Den beräknade
användningen av energi i kommunen uppgick år 2008 till 886 GWh. Skillnaden mellan
tillförsel och användningen beror dels på förluster i distributionen, men även på ofullständig
statistik och att vissa siffror är sekretessbelagda.
Energianvändning inom olika sektorer
Transportsektorn är den största energianvändaren i kommunen, år 2008 gick drygt 250 Gwh
till transporter. Nästa stora energianvändare är hushåll (drygt 200 GWh år 2008). Industrin är
den tredje samhällssektorn som står för en stor andel av energianvändningen i Oskarshamns
kommun (200 GWh år 2000). Drygt 75 GWh användes år 2008 av offentlig verksamhet i
kommunen. Siffrorna för 2005 och 2008 är delvis sekretessbelagda så det finns ingen
fullständig bild.
Utsläpp av växthusgaser
Den totala energitillförseln i Oskarshamns kommun genererade cirka 103 309 ton koldioxid
under 2008, vilket motsvarar 3,9 ton per invånare. Koldioxidutsläppen har minskat från 6,68
per capita 1990, en minskning med över 40 procent. En viktig orsak till den positiva
utvecklingen är utbyggnaden av biobränsleeldad fjärrvärme inom centralorten, och att hushåll
och industrier generellt har minskat sin oljeanvändning.
Den största delen av de återstående koldioxidutsläppen kommer från transportsektorn och
fordonsbränslen, som nu står för drygt 75 procent av utsläppen av fossil koldioxid.
2
En fullständig redovisning av energitillförsel och -användning i Oskarshamns kommun finns i Eckerberg
(2011) Energibalans 2008 Oskarshamns kommun
13 (21)
Figur 1 Koldioxidutsläppen från fossila bränslen har minskat markant i kommunen sedan år 1990, främst på grund
av minskad användning av eldningsolja. Utsläppen från användning av bensin och diesel är dock kvar på samma nivå
som år 1990.
Utsläppen per capita i Oskarshamn ligger alltså något under det regionala målet på 4,4 ton per
capita. Det är dock svårt att jämföra utsläppen mellan kommuner, eftersom industristruktur
och samhällsstruktur för övrigt påverkar siffran kraftigt. I dessa utsläppssiffror räknas inte
heller utsläpp som genereras av invånarnas flygresor och konsumtion av varor.
Lokal energiproduktion
I Oskarshamns kommun finns kärnkraftverket OKG med tre reaktorer.
Produktionen vid kärnkraftverket är inte beaktad i energibalansen för kommunen utan räknas
som en extern, nationell producent. Orsaken till detta är främst att kärnkraftverkets
elproduktion är så stor att det annars blir omöjligt att läsa ut andra trender och förändringar.
En stor del biobränslen används för energiproduktion, främst till värme. Många hushåll har
egna pannor som använder biobränsle (bl.a. ved eller pellets). I kommunen finns också flera
större biobränslepannor. Dessa pannors totala produktion beräknades år 2008 till cirka 33
GWh/ år.
Det finns enstaka mindre vattenkraftverk i kommunen, men dessa finns inte medräknade i
Sveriges officiella statistik (från Statistiska Centralbyrån). Enligt lokala källor producerades
1400 MWh elektricitet från vattenkraftverk i kommunen år 2008.
14 (21)
Strategiska områden för en hållbar utveckling
Kommunens övergripande mål är att:
Till år 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid minska med minst 30 procent jämfört med
1990. Till år 2020 ska minskningen vara 50 procent.
Arbetet för att uppnå detta mål ska bedrivas så att:
Miljöpåverkan från energianvändningen minskar
Den lokala produktionen av förnyelsebar energi ökar
Energianvändningen effektiviseras och andelen förnybar energi ökar
Energitillförseln är säker och tillräcklig
Strategin anger kommunens riktlinjer för en hållbar utveckling på energiområdet under
perioden 2013-2017 med sikte på år 2020. På lång sikt ska kommunen bidra till att uppnå
målet om en fossilbränslefri region (i Kalmar län) år 2030.
Oskarshamns kommun ska arbeta med följande strategiska områden för en hållbar utveckling:
Hållbar bebyggelse
Hållbar konsumtion
Hållbara transporter
Hållbar energianvändning och energiproduktion
Information och samverkan
Åtgärderna i handlingsplanen (SEAP) inom ramen för Borgmästaravtalet finns listade och
beskrivna i bilaga 1.
1. Hållbar bebyggelse
Strategi 1A - Ställ krav på miljöanpassade och energieffektiva byggnader genom bland annat
exploateringsavtal.
Strategi 1B – Fysisk planering och samhällsbyggande ska ha ett tydligt energi- och
klimatperspektiv och skapa förutsättningar för resurseffektiva och hållbara energisystem.
Strategi 1C – Vid om- och nybyggnation i kommunens egna fastigheter ska hög
energiprestanda eftersträvas. (Kvantifierade mål finns i Energieffektiviseringsstrategin.)
2. Hållbar konsumtion
Strategi 2A – Använda upphandling som instrument för att ställa höga miljö- och energikrav
på produkter och tjänster.
15 (21)
Strategi 2B – Att genom information och rådgivning till allmänhet, föreningar och företag öka
efterfrågan på förnybara bränslen och energieffektiva produkter och tjänster.
3. Hållbara transporter
Strategi 3A - Öka andelen förnybara drivmedel. (Kvantifierade mål finns i
Energieffektiviseringsstrategin.)
Strategi 3B – Arbeta för att ruttoptimera transporter och resor.
Strategi 3C – Integrera energi- och miljöhänsyn i trafikplanering.
Strategi 3D – Främja hamnens roll i transportsystemet, med strävan att effektivisera
energianvändning och minskad miljöpåverkan.
Strategi 3E – Samarbeta regionalt för att underlätta för pendling till och från kommunen med
kollektivtrafik.
4. Hållbar energianvändning och energiproduktion
Strategi 4A - Genom aktiv energi- och klimatrådgivning nå ut till medborgarna, både
privatpersoner och företag, och därmed öka kunskapen om hur man åstadkommer en minskad
och hållbar energianvändning.
Strategi 4B – Öka lokal produktion av förnybar energi.
Strategi 4C – Optimera energianvändningen.
Strategi 4D - Trygga en säker och tillräcklig energitillförsel.
5. Information och samverkan
Strategi 5A - Engagera fler i omställningen till en mer hållbar energianvändning.
Strategi 5B - Öka samverkan mellan olika aktörer.
Information och genomförande
Strategin ska kommuniceras inom kommunens verksamheter såväl som med andra aktörer
inom kommunens geografiska område. För att nå målen måste alla inom kommunen
engageras och bidra med lösningar. För att omsätta strategin i handlingar ska mål och åtgärder
integreras i kommunens ordinarie ledningssystem och uppföljningar.
16 (21)
Utvärdering och uppföljning
Strategin ska vara ett levande dokument. En gång varje mandatperiod ska kommunen pröva
om strategin är aktuell eller behöver revideras.
Uppföljning av åtgärder och energianvändning sker årligen inom kommunens
energieffektiviseringsarbete samt genom årsrapporter och dylikt.
Källor
Eckerberg, Lena (2011). Energibalans 2008 Oskarshamns kommun. Energikontor Sydost
Laneborg, Elvira (2011). Klimat i förändring – möjligheter och utmaningar för Kalmar Län.
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Kalmar län (2011). Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:10
Naturvårdsverket (2012). Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050
Naturvårdsverket (2012). http://naturvardsverket.se/Start/OmNaturvardsverket/Regeringsuppdrag/Redovisade-regeringsuppdrag-2012/Underlag-Fardplan2050/)
Statens Offentliga Utredningar (2007). SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna –
hot och möjligheter. Slutbetänkande av klimat- och sårbarhetsutredningen.
17 (21)
Bilaga 1
Oskarshamns kommuns åtgärder inom Borgmästaravtalet
De åtgärder som finns angivna i Oskarshamns kommuns handlingsplan (SEAP) inom
Borgmästaravtalet är hämtade från Energieffektiviseringsstrategin, Energi – och
klimatstrategin och Oskarshamn Energi. Som underlag för kommunens SEAP har dessa
dokument använts tillsammans med utsläppsinventeringen (BEI), som också rapporteras inom
Borgmästaravtalet. Det finns två utsläppsinventeringar redovisade, en för 1990 och en för
2008. Vid en del mål som används för att beräkna förmodad minskning av
energianvändningen år 2020 används ibland siffrorna i någon av dessa utsläppsinventeringar
även om inte året som hänvisas till är exakt detsamma. För att beräkna hur mycket
koldioxidutsläpp varje bränsle/energislag ger, har omvandlingsfaktorer som finns redovisade i
utsläppsinventeringen använts. En del av strategierna i Energi – och klimatstrategin handlar
inte om vare sig insparad energi eller tillförd förnybar energi. I de fallen har strategin inte
heller tagits upp i kommunens SEAP.
För en del av åtgärderna finns mål i form av insparad energi eller tillförd förnybar energi.
Dessa kvantifieringar är hämtade från Energieffektiviseringsstrategin och informationen från
Oskarshamn Energi. Energi – och klimatstrategins olika åtgärder innehåller i sig själv inga
kvantifieringar. I några fall har, på olika grunder, motsvarande värden beräknats. Senare i
detta dokument redovisas för hur de beräkningarna har gått till. I andra fall har inget värde
angetts på grund av svårigheten att göra tillförlitliga uppskattningar. Kostnaderna för
åtgärderna är angivna i några fall, där det har funnits beräknade värden från kommunen.
Åtgärderna är uppdelade i Byggnader/industrier, Transporter, Lokal elproduktion, Lokala
fjärrvärme och kraftvärmeverk, Planering, Offentlig upphandling och Arbete med medborgare
och intressenter.
Åtgärder inom byggnader/industrier
Kommunens byggnader, utrustning/anläggningar
Energy Performance Contracting-projekt, inklusive konvertering från olja till biomassa och
renovering av skolor. Energianvändningen i kommunens nybyggda bostäder och lokaler bör
vara mindre än 30 kWh/m2 A temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda
byggnader och 60 kWh/m2 A-temp för övriga uppvärmningsmetoder. Årlig energibesparing:
15 GWh, motsvarande koldioxidminskning 1155 ton.
Byggnader inom servicesektorn som inte tillhör kommunen
Timvärden på hemsida för större kunder.
Bostadsfastigheter
Testprojekt realtidsmätning konsument.
18 (21)
Kommunal belysning
Projekt kring LED belysning som innebär att använda LED-lampor i gatubelysningen. Årlig
energibesparing: 2,2 GWh, motsvarande koldioxidminskning 55 ton.
Industrier samt små och medelstora företag
Timvärden på hemsida för större kunder.
Åtgärder inom Transporter
Kommunal bilpark
En miljöbil ska alltid väljas när en gammal bil ska ersättas med en ny. Alla bilarna ska vara
miljövänliga år 2020. Biogasbilar ska prioriteras.
Kollektivtrafik
När det är möjligt ska kollektiva färdmedel väljas vid kommunorganisationens tjänsteresor.
Antalet tjänsteresor med kollektivtrafik ska öka med 10 %.
Privata och kommersiella transporter
Ruttoptimering vid kommersiella transporter och resor.
Regionalt transportsamarbete via projektet CARGOTO som syftar till att nå effektiva och
hållbara transporter i Östersjöregionen och Ryssland.
Sparsam körning
Minst 95 % av alla anställda inom kommunen som använder bil i tjänsten ska till år 2020 ha
genomgått utbildning i sparsam körning.
Uteblivna arbetsresor
Från och med 2012 ska kommunen erbjuda möjlighet att jobba från annan plats än den
ordinarie arbetsplatsen. Till år 2020 ska alla förvaltningar ha denna tillgång.
Från och med 2012 ska varje förvaltning, om möjlighet ges, delta i telefon - eller videomöten
med externa intressenter, minst 40 möten per år, år 2020.
Förbättra förutsättningar för att använda förnybara bränslen
Tankställe för biogas i Oskarshamns stad, som ger ökad användning av biogas i
transportsektorn.
Åtgärder inom Lokal elproduktion
Vindkraft
Installation av flera nya vindkraftverk.
Solkraft
Installation av nya solceller på exempelvis skolor.
19 (21)
Kombinerad värme och elproduktion
Nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk, som ger 20 GWh el och som på så sätt minskar
koldioxidutsläppen med 500 ton.
Åtgärder inom Lokala fjärrvärmeverk och värme från
kraftvärmeverk
Kombinerad värme och elproduktion
Nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk, som ger 73 GWh värme och som på så sätt minskar
koldioxidutsläppen med 19 500 ton.
Fjärrvärmeverk
Kontinuerlig utbyggnad av fjärrvärmenätet.
Bioolja
Konvertering av gasol till bioolja, som ger 11 GWh värme och som på så sätt minskar
koldioxidutsläppen med 2 500 ton.
Åtgärder inom planering
Strategisk stadsplanering
Krav på miljöanpassade och energieffektiva byggnader genom exempelvis exploateringsavtal.
Planering av transporter/rörlighet
Integrering av energi – och miljöhänsyn i trafikplaneringen.
Regionalt samarbete för att underlätta för pendling till och från kommunen med
kollektivtrafik.
Åtgärder inom offentlig upphandling
Energieffektivitet, krav/standarder
Använda upphandling som instrument för att ställa höga miljö – och energikrav på produkter
och tjänster. Samtliga inköp av produkter ska lägst vara med Miljöstyrningsrådets baskrav.
Årlig energibesparing: 0,65 GWh, motsvarande koldioxidminskning 16 ton.
Åtgärder inom arbetet med medborgare och intressenter
Rådgivningstjänster
Rådgivningsservice till allmänheten, föreningar och företag om energieffektiviseringsåtgärder
inom bland annat förnybar energi och inköp.
20 (21)
Skapa ökad medvetenhet och nätverk
Involvera fler människor i konverteringen till ett mer hållbart sätt att använda energi och att
öka samverkan mellan olika aktörer. Ett exempel är att bygga nätverk med lokala
idrottsföreningar för att öka energieffektiviteteten i deras byggnader och transporter. Årlig
energibesparing på grund av idrottsföreningsnätverket: 0,06 GWh, motsvarande
koldioxidminskning 8 ton.
Bakgrund till beräkningarna
Åtgärden om Energy Performance Contracting är beräknad enligt målet att minska
energianvändningen med 25 % från 2009 till 2020. Enligt Energieffektiviseringsstrategin
användes det 43 GWh fjärrvärme, 13 GWh el och 4 GWh olja för de kommunala
fastigheterna. 25 % minskning innebär då att 15 GWh sparas. Jag räknar på att all olja har
försvunnit för uppvärmningen år 2020. Jag förutsätter att all fjärrvärme är biobränslebaserad
år 2020. Det innebär att minskningen motsvarar 4 GWh olja i form av fossil koldioxid (1080
ton) och 3 GWh el (75 ton koldioxid).
LED-belysning i gatubelysningen: Enligt Energieffektiviseringsstrategin användes 2,7 GWh
år 2009. Antag att alla lampor byts till LED och att 80 % av elenergin då kan sparas. Detta ger
en besparing på 2,2 GWh, vilket motsvarar 55 ton koldioxid.
Åtgärderna inom transportsektorn är hämtade från Energieffektiviseringsstrategin och Energi
– och klimatstrategin. För att ange energiminskningen och minskningen av koldioxidutsläpp
har jag använt 5,14 GWh från 2009 till och med år 2020 som står angivet i
Energieffektiviseringsstrategin. Denna minskning är beräknad på alla åtgärderna
sammantagna och därför anger jag ingen energiminskning för varje åtgärd inom denna sektor.
Jag antar att all denna energi är i form av olja. Det ger en minskning av koldioxidutsläpp med
1360 ton.
Det nya kraftvärmeverket beräknas, enligt Oskarshamn Energi, spara 20 000 ton koldioxid
årligen. När man beaktar andelen el relativt värme och de olika omvandlingsfaktorerna i
förhållande till varandra, så kommer 500 ton att sparas genom den förnybara elproduktionen
och 19 500 ton genom den förnybara värmeproduktionen. Det innebär produktion av 73 GWh
värme och 20 GWh el.
Oskarshamn Energi anger att byte av gasol till bioolja på kort sikt kan ge 4000 ton
koldioxidsminskning och att det på lång sikt ger 1000 ton. För år 2020 används här
besparingen 2500 ton. Detta motsvarar 11 GWh förnybar energi.
Åtgärden inom offentlig upphandling är taget från Energi – och klimatstrategin. Kommunen
som organisation använde 13 GWh el år 2009. Under antagandet att 5 % av denna
energiförbrukning kan minskas med hjälp av denna åtgärd så innebär det 650 MWh, vilket i
sin tur innebär en minskning av koldioxidutsläpp med 16 ton.
21 (21)
Åtgärden som handlar om att skapa ett nätverk av lokala idrottsföreningar ska spara 60 MWh.
Jag räknar med att hälften av detta är förnybart (värme) och hälften olja (transporter). Detta
ger en minskning av koldioxidutsläppen med 8 ton.
Energikontor Sydost
19 februari 2013