LM 3/2001 rd — Ulla-Maj Wideroos /sv m.fl.
LAGMOTION 3/2001 rd
Lag om ändring av 6 kap. 2 § strafflagen
Till riksdagen
MOTIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I motionen föreslås att det i strafflagen
(39/1889) införs en särskild straffskärpningsgrund för sådana fall där ett motiv för brottet har
varit att kränka en person, en folkgrupp eller en
annan sådan grupp av personer på grund av ras,
hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller någon annan därmed jämförbar omständighet. Bestämmelsen behövs för att det ur
strafflagen klart skall framgå att dylika handlingar anses särskilt klandervärda av samhället.
MOTIVERING
Förslaget utgår ifrån det demokratiska samhällets grundsyn att varje individ skall behandlas
med samma hänsyn och respekt som andra. Varje handling som innebär att människor kränks på
grund av deras etniska tillhörighet eller kulturella bakgrund strider mot denna grundsyn. Godtar
vi rasistiskt våld, godtar vi ett beteende som i
förlängningen hotar hela det demokratiska samhället.
Vi har i Finland under hösten i media fått ta
del av nyheter om våldsdåd med rasistiska förtecken. Särskilt uppmärksammade har händelserna i Vanda blivit, men också i Borgå har situationen mellan ungdomar av finskt och utländskt ursprung varit spänd. I undersökningar
har man kommit fram till att rasistiska åsikter
har blivit vanligare i Finland. Speciellt gäller
detta ungdomar. Utvecklingen är oroande. Det
krävs kraftiga tag av samhället för att motarbeta
att rasistiska tendenser sprider sig. Som ett led i
detta arbete föreslås att en sträng syn på brott
som begås av rasistiska eller andra intoleranta
motiv klargörs i strafflagen genom att ett dylikt
motiv uttryckligen nämns som straffskärpningsgrund.
Strafflagen ger uttryck för en fördömande inställning till rasism bl.a. genom att med olika
kriminaliseringar förbjuda hets mot folkgrupp
samt diskriminering (11 kap. 8 och 9 § strafflagen). Grunden för dessa kriminaliseringar är den
internationella konventionen om avskaffande av
alla former av rasdiskriminering som Finland ratificerade 1970. Enligt justitieministeriet kan rasistiska motiv tolkas som sådana omständigheter som ökar gärningsmannens skuld och på
grundval av vilka han kan ådömas en påföljd
som är strängare än normalstraffet. Detta konstateras i ett svar på Eva Biaudets skriftliga spörsmål SS 385/1995 rd. Problemet här är att den
stränga inställningen till ifrågavarande brott blir
beroende av lagtolkningen i domstolspraxis. Då
är det osäkert om lagtillämpningen blir enhetlig
Versio 2.0
LM 3/2001 rd — Ulla-Maj Wideroos /sv m.fl.
samtidigt som det inte klart framgår av lagtexten att ifrågavarande brott anses särskilt klandervärda. Därför behövs en uttrycklig bestämmelse
om straffskärpning. Det både förbättrar rättssäkerheten och bidrar till att klarare föra fram budskapet att samhället inte accepterar rasistiska
gärningar.
Sverige har i brottsbalken haft en uttrycklig
bestämmelse om rasistiskt motiv som straffskärpningsgrund sedan 1994. Innan den trädde i
kraft fanns i princip möjligheten att beakta rasistiskt motiv vid straffmätningen, precis som i dagens läge i Finland. Man ansåg dock att motiven
inte alla gånger beaktades tillräckligt. Det fanns
ett behov att tydligare markera att kränkningar
av rasistiskt och liknande slag är omständigheter som bör ägnas större uppmärksamhet vid
straffmätningen.
I lagförslaget föreslås att det ges skydd också
åt andra grupper än sådana mot vilka kränkning-
ar kan betecknas som rasistiska. Som omständigheter som kan jämföras med etnisk tillhörighet
och religion kan nämnas bland annat språk, handikapp och sexuell läggning. Bestämmelsen torde i första hand vara aktuell när brott riktar sig
mot minoritetsgrupper. Den bör dock också vara
tillämplig då någon som tillhör en minoritetsgrupp riktar sitt brott mot någon som hör till majoriteten uttryckligen för att offret hör till denna
grupp. Också vid brott där både offret och gärningsmannen hör till minoriteten kan bestämmelsen bli tillämplig. Motivet som nämns i bestämmelsen behöver inte vara det enda motivet
för brottet. Det räcker med att det har varit ett av
motiven för att bestämmelsen skall bli tillämplig.
Med stöd av det ovan anförda föreslår vi
att riksdagen skall godkänna följande
lagförslag:
Lag
om ändring av 6 kap. 2 § strafflagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i strafflagen av den 19 december 1889 (39/1889) 6 kap. 2 § 3 och 4 punkten, sådana de lyder i lag 466/1976, samt
fogas till 6 kap. 2 §, sådan den lyder i nämnda lag 466/1976, en ny 5 punkt som följer:
6 kap.
Om straffmätning
2§
Straffskärpningsgrunder är:
— — — — — — — — — — — — — —
3) att brottet begåtts mot belöning;
4) gärningsmannens tidigare brottslighet, såframt förhållandet mellan denna och det nya
brottet med anledning av att brotten är likartade
2
eller eljest hos gärningsmannen utvisar uppenbar likgiltighet för förbud och påbud i lag; samt
5) att ett motiv för brottet har varit att kränka
en person, en folkgrupp eller en annan sådan
grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller någon annan därmed jämförbar omständighet.
Denna lag träder i kraft den
.
LM 3/2001 rd — Ulla-Maj Wideroos /sv m.fl.
Helsingfors den 6 februari 2001
Ulla-Maj Wideroos /sv
Margareta Pietikäinen /sv
Klaus Bremer /sv
Nils-Anders Granvik /sv
Gunnar Jansson /sv
Christina Gestrin /sv
Ola Rosendahl /sv
Håkan Nordman /sv
Pehr Löv /sv
Eva Biaudet /sv
3
